Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén



Relevanta dokument
Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Atomen och periodiska systemet

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Räkna kemi 1. Kap 4, 7

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

Grundläggande Kemi 1

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

Det mesta är blandningar

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik Kärnfysik 1

Atomer, molekyler och joner

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Fysik, atom- och kärnfysik

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Instuderingsfrågor Atomfysik

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

Periodiska systemet. Namn:

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén

Väteatomen. Matti Hotokka

Materia Sammanfattning. Materia

Atomen och periodiska systemet

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

KE02: Kemins mikrovärld

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen Atommodellen

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Oxidationstal. Niklas Dahrén

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Framkalla fingeravtryck med ninhydrin. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Detektera blod med luminoltestet. Niklas Dahrén

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Atomernas byggnad. Om en 2400 år gammal idé. Jonas Arvidsson,

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Kärnenergi. Kärnkraft

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Energi & Atom- och kärnfysik

Marie Curie, kärnfysiker, Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

F1 F d un t amen l a s KEMA00

Föreläsningsplan Del 1 Allmän kemi

Kemi. Erik Cederberg Klass 10A >

Beräkna substansmängd, molmassa och massa. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Repetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Vad är allt uppbyggt av?

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

Materia. Niklas Dahrén

Sammanfattning av Chang

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Föreläsning 2 Modeller av atomkärnan

Kärnenergi. Kärnkraft

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs

a) Atommassan hos klor är 35,5 u. En klormolekyl,cl 2, består av två kloratomer varför formelmassan blir 2 35,5 u = 71,0 u.

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Mendelevs periodiska system

Transkript:

Atomnummer, masstal och massa Niklas Dahrén

Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomnummer Masstal Isotoper Atommassa Molekylmassa

Atomnummer och masstal ü Atomkärnans sammansä3ning kan beskrivas med hjälp av två tal: - Atomnumret (med symbolen Z) - Masstalet (med symbolen A) Atomnumret är lika med antalet protoner i atomkärnan ü Varje grundämne har si3 eget atomnummer. Atomnumret är detsamma för alla atomer som Bllhör ec visst grundämne. T.ex. så har alla syreatomer som finns i hela universum atomnumret; 8. Alla syreatomer har alltså 8 protoner! Masstalet är summan av antalet protoner och neutroner i atomkärnan ü Jämfört med atomnumret, som all>d är lika för alla atomer inom samma grundämne, så kan masstalet skilja sig åt. Atomer inom samma grundämne kan nämligen ha olika många neutroner vilket gör ac masstalet blir olika. Om antalet neutroner betecknas med N, så är masstalet: A= Z + N

Atomnumret och masstalet för nedanstående atom ü Atomnumret: EOersom det är 3 protoner i atomkärnan så vet vi ac atomnumret är 3 (LiBum). + + + Li Masstalet: EOersom det finns 3 protoner och 4 neutroner i atomkärnan så är masstalet 7.

3 olika väteisotoper ü Väte förekommer i tre olika varianter (isotoper); probum, deuterium och tribum. Alla dessa isotoper har atomnummer 1 eoersom de Bllhör samma grundämne. ü Skillnaden mellan de tre väteisotoperna är antalet neutroner och därmed även masstalet; probum har 0 neutroner, deuterium har 1 neutron medan tribum har 2 neutroner. Bildkälla: "ProBum deuterium tribum" av Lamiot for french version, from Dirk Hünniger - self, translabon from Dirk Hünniger (german wikipedia). Licensierad under CreaBve Commons ACribuBon- Share Alike 3.0 via Wikimedia Commons - hcp://commons.wikimedia.org/ wiki/file:probum_deuterium_tribum.jpg#mediaviewer/fil:probum_deuterium_tribum.jpg

Atomnummer och masstal för de 3 olika väteisotoperna Atomnummer: 1 Masstal: 1 Atomnummer: 1 Masstal: 2 Atomnummer: 1 Masstal: 3 Bildkälla: "ProBum deuterium tribum" av Lamiot for french version, from Dirk Hünniger - self, translabon from Dirk Hünniger (german wikipedia). Licensierad under CreaBve Commons ACribuBon- Share Alike 3.0 via Wikimedia Commons - hcp://commons.wikimedia.org/ wiki/file:probum_deuterium_tribum.jpg#mediaviewer/fil:probum_deuterium_tribum.jpg

Atomnummer och masstal för en helium-isotop ü Bilden >ll höger visar masstalet, atomnumret och den kemiska beteckningen för en viss isotop av helium. ü Atomnummer: Atomnumret är 2, vi vet då ac helium har 2 protoner och 2 elektroner (deca gäller alla isotoper av helium). ü Masstalet: Masstalet är 4, vi vet då ac denna isotop av helium har 2 neutroner (4-2= 2). Antalet neutroner skiljer sig nämligen åt beroende på vilken isotop det handlar om. ü Atomnumret är all>d det lägsta numret!: Ibland skrivs atomnumret längst upp och ibland skrivs masstalet längst upp. Men oavsec så är allbd atomnumret det lägsta numret!

Atomnumret för olika grundämnen Grundämne: Atomnummer: Antal protoner: Antal elektroner: Väte Syre Kol 1 1 1 8 8 8 6 6 6 Natrium 11 11 11

Atomnummer och masstal för olika kolisotoper Isotop: Kol- 12 Kol- 13 Kol- 14 Atomnummer: Antal protoner: 6 6 Antal neutroner: 6 Masstal: 12 6 6 7 13 6 6 8 14

Atommassa ü Alla atomer har massa och massan bestäms av de par>klar som bygger upp atomen. Det är framförallt protonerna och neutronerna som har massa, elektronerna väger betydligt mindre än dessa parbklar. Partikel Laddning Läge i atomen Massa (u) Elektron NegaBv laddning Utanför atomkärnan 0,00055 Proton PosiBv laddning I atomkärnan 1 Neutron Ingen laddning I atomkärnan 1 ü Atommassan anges i atommassenheten (u). 1 u= 1/12 av en 12 C- atoms massa. 1 u = 1,6605 10 27 kg. ü EPersom det framförallt är protonerna och neutronerna som avgör massan så är masstalet nära relaterat Bll atommassan. Man kan säga ac masstalet ger en mycket nära uppskacning av atommassan.

Använd det periodiska systemet för att ta reda på atommassan UppgiP: Vilken massa har 1 kloratom? 17 Cl 35.5 Atomnummer Kemisk beteckning Atommassa Lösning: Leta upp klor (Cl) i det periodiska systemet. Två tal syns i rutan; atomnumret resp. atommassan. Det högsta talet som anges är atommassan. När det gäller klor så är atommassan 35,5 u. EOersom det finns flera olika isotoper av varje grundämne så är den atommassa som anges i det periodiska systemet ec genomsnicligt värde av alla dessa istoper.

Använd det periodiska systemet för att ta reda på molekylmassan UppgiP: Vilken massa har 1 va3enmolekyl (H 2 O)? Atomnummer 1 H 1,00 Kemisk beteckning Atommassa 8 O 16,0 Lösning: Leta upp de olika atomerna i det periodiska systemet. Lägg ihop atommassorna för alla atomer. 1+1+16= 18 u

Det periodiska systemet berättar ü Atomnumret för väte (H)? ü Svar: 1 ü Antalet elektroner i klor (Cl)? ü Svar: 17 st ü Atommassan för natrium (Na)? ü Svar: 22,989 u DeCa är ec medelvärde av de isotoper som finns av natrium. Bildkälla: hcp://www.ptable.com/?lang=sv

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: h3p://www.youtube.com/kemilek>oner h3p://www.youtube.com/medicinlek>oner