Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet Landskrona 2012-12-14 payoff AB, Sven Vikberg Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi
Förväntningar funderingar? Vad ska ni göra/skulle kunna göra med en ökad kompetens inom samhällsekonomi i ert arbete?
Detta vill jag förmedla/ta upp Från navelskåderi/arbete i stuprör till värdet av helhetssyn, samverkan och långsiktighet! Typfall PULS med fokus på samhällsekonomi (NyttoSam) Några grundbultar inom samhällsekonomi Samhällsekonomiskt perspektiv Socioekonomisk analys Vad kostar utanförskapet/vad ger insatserna tillbaks? Hur arbeta med social investeringsfond? Social verksamhet skapar nytta för hela samhället
Samhällsekonomi Varför genomföra en samhällsekonomisk utvärdering?
Först några reflektioner Det är inte svårt att visa lönsamhet i socialt arbete, men hur är resultatet på lite längre sikt? För vissa åtgärder är kostnaderna betydande och minskade kostnader och intäkter kommer i ett senare skede Kanske ännu viktigare är att insatsen också skapar ökad livskvalitet för målgruppen!
Vår syn på ekonomi Hushållning med gemensamma och begränsade resurser för att uppfylla mål Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre sikt Vad en satsning kostar och vem som finansierar? Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra som vanligt?
Vår syn på ekonomi Innebär satsningar på att minska utanförskap en kostnad eller en investering? Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor av under många år och skolans budget följs upp främst ur ett kostnadsperspektiv?
Samhällsekonomisk utvärdering Så här gör vi (oftast) Samhällsekonomisk utvärdering Individnivå Urval/totalstudie/typfall Vilka är målen som ska följas upp? Före- och efterläge/alternativscenario Nästa steg är att utvärdera samverkan i sig och dess effekter Socioekonomisk analys kompletterar Har projektet använt resurserna effektivt vad har vi lärt oss? Mervärde, innovativa arbetssätt, lärande, implementering, framgångsfaktor, förbättringsområden
Kostnader för utanförskap och nyttan av att bryta/minska utanförskapet? Tre typfall 1. Från sjukersättning och vårdinsatser till subventionerat arbete deltid/visstid plus kvarvarande sjukersättning och viss vård 2. Från aktivitetsstöd, ek. bistånd, vård och medicin till subventionerat arbete, sjukpenning och aktivitetsstöd (mindre del), vård och medicin. 3. Från ekonomiskt bistånd, vård och medicin till sjukersättning, minskat bistånd och färre vård. Medicin kvarstår.
Typfall 1 Från sjukersättning till subventionerat arbete deltid och fortsatt sjukersättning Kostnad i föreläge, -22 600 kr + värdet av ickearbete, ca 400 000-600 000 kr/år Kommunen, 15 200 kr Landstinget/regionen, -8 000 kr Försäkringskassan, -103 300 kr Individen 78 000 kr
Värdet av minskat utanförskap, fall 1 Intäkt samhället, 15 900 kr 20 000 kr 15 000 kr 10 000 kr 5 000 kr kr 1
Värdet av minskat utanförskap, fall 1 Intäkt, olika aktörer 60 000 kr 40 000 kr 20 000 kr kr 20 000 kr Kommun Lands ng Af Fk Individen 40 000 kr 60 000 kr
Typfall 2 Från aktivitetsstöd, bistånd och vård till subventionerat arbete, viss offentlig försörjning och mer vård. Kostnad i föreläge, -14 200 kr + värdet av ickearbete, ca 400 000-600 000 kr/år Kommunen, -6 700 kr Landstinget/regionen, -5 800 kr Af; -30 200 kr F-kassan,-1 200 kr Individen 30 100 kr
Värdet av minskat utanförskap, fall 2 Intäkt samhället, 102 700 kr 120 000 kr 100 000 kr 80 000 kr 60 000 kr 40 000 kr 20 000 kr kr 1
Värdet av minskat utanförskap, fall 2 Intäkt, olika aktörer 200 000 kr 150 000 kr 100 000 kr 50 000 kr kr 50 000 kr Kommun Lands ng Af Fk Individen 100 000 kr
Typfall 3 Från ekonomiskt bistånd till sjukersättning. Kostnad i föreläge, -58 600 kr + värdet av ickearbete, ca 400 000-600 000 kr/år Kommunen, -92 100 kr Landstinget/regionen, -23 700 kr Övrig stat, -16 400 kr Individen 69 000 kr
Värdet av minskat utanförskap, fall 3 Intäkt samhället, 31 200 kr 40 000 kr 30 000 kr 20 000 kr 10 000 kr kr 1
Värdet av minskat utanförskap, fall 3 Intäkt, olika aktörer 100 000 kr 50 000 kr kr Kommun Lands ng Fk Individen 50 000 kr 100 000 kr
Vad visar typfallen från PULS? Insats som leder till ett arbete både subventionerat och osubventionerat minskar samhällets kostnader för utanförskapet Kartläggningen i PULS leder vidare till ökade möjligheter på arbetsmarknaden, nyttan kommer främst i nästa steg Alternativt att rätt insatser från rätt instans sätts in/beslutas vilket också kan minska samhällets kostnader både på kort och lång sikt Hur skulle situationen för deltagarna se ut utan PULS och vad skulle det innebära i (ökade?) kostnader?
Vad visar våra utvärderingar? Potential, 575 000 till 615 000 kr Verkningsgrad, 11 till 14 % Kostnad, 17 000 till 139 000 kr Lönsamhet 1 år, -62 000 till 47 000 kr Lönsamhet 5 år, 258 000 till 363 000 kr Kostnad per verkningsgrad, 3 400 till 15 500 kr
Samhällsekonomiskt perspektiv Vad är rimligt att följa upp, värdera och utvärdera? Går allt att värdera? Ekonomiska och icke-ekonomiska värden Exempel på tillämpningar Gender budgeting, Borås stad Integration flyktingar, Norrköping och Malmö Trygghetslarm, Östersunds kommun Ungdomsstyrelsen Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, RAR Sörmland
Samhällsekonomiskt perspektiv - sammanfattning - Produktion Lägre resursförbrukning Livskvalitet Nytta Projektkostnad Egna kostnader Externa kostnader
Samhällets ekonomi Samhällets uppbyggnad kan illustreras på följande sätt: Livskvalitet/mjuka värden Individ/hushåll Privata företag Samhällets kostnader och intäkter fördelas ut på de olika sektorerna via våra finansiella system Från ekon. bistånd + 10 läkarbesök/kurator till heltidsarbete 87 000 kr 0 kr Samhället /BNP 471 000 kr Kommun/stad Landsting/region Stat Försäkringar 161 000 kr 38 000 kr 155 000 kr 30 000 kr
Och ytterligare en reflektion En politikers uppgift är inte att bli populär utan att bli respekterad för sina beslut för att behålla välfärden och ett hållbart samhälle (och genomförandet av besluten) När tog du senast ett sådant beslut?
Några utgångspunkter Några utmaningar kopplade till välfärden Allt färre skall försörja allt fler Många unga vuxna utanför arbetsmarknaden Integrationen kräver nya grepp Tidiga insatser för barn och unga kan förhindra utanförskap i vuxen ålder
Försörjningskvot 1960 2009 och prognos 2010 2060 (Källa: SCB)
Försörjningsbördan Skåne län, f.d. Kristianstads län, 1985 2040 3,10 3,00 2,90 2,80 2,70 2,60 2,50 2,40 Östra Göinge Örkelljunga Tomelilla Bromölla Osby Perstorp Klippan Åstorp Båstad Kristianstad Simrishamn Ängelholm Hässleholm 2,30 2,20 2,10 2,00 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20 64 år. För åren 2010 2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.
Försörjningsbördan Skåne län, f.d. Malmöhus län, 1985 2040 2,90 2,80 2,70 2,60 2,50 2,40 2,30 2,20 2,10 2,00 Svalöv Staffanstorp Burlöv Vellinge Bjuv Kävlinge Lomma Svedala Skurup Sjöbo Hörby Höör Malmö Lund Landskrona Helsingborg Höganäs Eslöv Ystad Trelleborg 1,90 1,80 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20 64 år. För åren 2010 2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.
Försörjningsbördan Stockholms län 1985 2040 2,70 2,60 2,50 2,40 2,30 2,20 2,10 2,00 1,90 1,80 1,70 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20 64 år. För åren 2010 2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.
Diskussionsunderlag sociala investeringar 2012 börjar barn i skolan i kommun Enligt en prognos kommer av dessa barn som vuxna befinna sig i ett utanförskap Beräknad kostnad för utanförskapet kronor Vad skulle kommunen kunna göra istället för dessa kostnader: Driva fritidsgårdar Skapa platser i äldreomsorgen Anställa förskolelärare Erbjuda gitarrlektioner (Samtliga uppgifter hämtade från www.ideerforlivet.se/utanforskapetspris)
Socioekonomiskt perspektiv Struktur Synsätt Styrning
Varför visa på samhällsekonomisk nytta? Ingen enskild aktör har ansvar för utanförskapet och ser därför inte helheten Brist på helhetssyn skapar gråzoner vad gäller ansvar, suboptimeringar med stuprörs- och sugrörsagerande inom respektive organisationer. Fram för fler hängrännor mellan olika aktörer. Individer i åtgärder kan ha en handlingsplan per aktör istället för en samordnad, som ytterst har samma syfte och mål
Vår utgångspunkt Genom att inte alltid jobba strukturerat, samordnat och med en samsyn skapar vi en social skuld i samhället, t ex för ett barns livsvariga utanförskap. Kostnaden för detta är mycket hög Bygga in samhällsekonomisk kompetens och ett socioekonomiskt synsätt i socialt arbete Tidiga insatser som förhindrar ett bestående utanförskap kan generera flerfaldigt tillbaks både mänskligt och ekonomiskt
Den ojämlika välfärden Fyra utmaningar att tackla; 1. Organisationsstruktur utifrån helhetssyn och samverkan 2. Styr-, budget- och uppföljningssystem som medger socialt investeringstänkande 3. Socialt investeringskapital 4. Ekonomiska ersättningssystem som gör det möjligt att skapa långsiktighet, helhetssyn och samverkan
Vad är ekonomi? Grundbultar Vad är samhällsekonomi? Kostnader och intäkter/nytta för samhället Olika sektorer/aktörer i samhället
Att arbeta med social investeringsfond Kostnader idag mot intäkter/nytta i morgon. Följande krävs; Investeringsmedel Hantera risk och misslyckanden Vem investerar, vem erhåller intäkten/nyttan?
Att arbeta med social investeringsfond Värderingskriterier; Evidens/kunskapsbaserad åtgärd Gränsöverskridande perspektiv Analys över vilka effekter som förväntas tidsperiod och hur detta ska mätas Vilka senare investeringar kan behövas? Analys över hur de kommunala kostnaderna långsiktigt förväntas påverkas av insatsen vid olika tidpunkter och för olika delar av den kommunala organisationen
Hur ska ni nå helhetssyn, samverkan, långsiktighet och effektivitet? Hur prioritera resurser Preventiva, tidiga eller sena insatser Målgrupp Vilka krav på syfte, mål, resultat och effekter? Styra, följa upp, utvärdera System för återbetalning?
Vad är ekonomi? Att hushålla med begränsade resurser för att uppfylla mål Produktivitet och effektivitet Ekonomi handlar inte primärt om pengar Allt går inte att värdera i kronor även om det kan ha en ekonomisk betydelse Är det budgeten eller verksamheten som ska följas upp hur gör ni i Landskrona och Svalöv?
Vad är ekonomi? Lönsamhet kan ses på såväl kort som på medellång som lång sikt Vad är rimligt när ni fattar beslut? Lönsamhet för kommunen/landstinget behöver inte vara lika med lönsamhet för samhället Behöver kommunen ta hänsyn till helheten?
Vad är samhällsekonomi? Vad är samhället? Ser till helheten Samhället är inte = offentliga sektorn Består av olika sektorer/aktörer Vad är kostnader och vad är intäkter/nytta? Kostnader = resurser som förbrukas Intäkter = resurser/nytta som skapas/frigörs Ekonomiska och icke-ekonomiska effekter Alla poster uttrycks monetärt Värdering sker på marknaden, dvs inklusive indirekta skatter
Vad är samhällsekonomi? Olika sektorer i samhället Ekonomiska effekter fördelas ut via de finansiella systemen Reala och finansiella effekter Summan av alla transfereringar = 0 Summan av effekterna för sektorerna = effekter för samhället
Hur och när vet vi att ett projekt att det är framgångsrikt? Syfte Strategiska mål Operativa mål Övriga effekter på sikt för samhället, aktörer och individer Hur skall ett projekt: Målsättas Följas upp Utvärderas
Samhällsekonomiskt perspektiv Finns samhällsekonomi på dagordningen? Om inte, när skulle ni ha stöd av ett samhällsekonomiskt perspektiv/resonemang?
Hur ska ni nå helhetssyn, samverkan, långsiktighet och effektivitet? Vilken satsning skulle ge största avkastningen på kort och förmodligen på lite längre sikt? Vad hindrar er att göra detta?
www.payoff.se payoff kontakt Claes Malmquist Tel: 076 83 00 529 E-post: claes@payoff.se Sven Vikberg Tel: 076 13 41 503 E-post: sven@payoff.se