Inventering av branscherna asfaltverk, tillverkning av trätjära och takpapp i Stockholms län

Relevanta dokument
Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära

Inventering av anläggningar för gummiproduktion

Inventering av anläggningar för tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel

Inventering av branschen skrothantering och skrothandel i Stockholms län

RETURASFALT MED STENKOLSTJÄRA. - Kort arbetsmiljöinformation -

Förteckning 1, kategori 1 Ämne Indexnummer EG-nummer CAS-nummer Anmärkning

Metodik för inventering av förorenade områden

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

PM 1 (8) Inventering av brandövningsplatser

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING/ UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Att tänka på vid inventering enligt MIFO Fas 1 av träimpregneringsanläggningar och sågverk

VARUINFORMATION SID 1

FÖRORENADE OMRÅDEN. Från identifiering till åtgärder och de vanligaste föroreningarna. Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun

Vanliga frågor & svar

Mifo-fas 1 Pågående verksamheter

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray

1 (5) Inventering av förorenade områden Bilskrot och skrothandel

VARUINFORMATION SID 1

Kommunen ställer krav på MIFO fas 2..? Nej, det händer normalt sett inte. Möjligen föreläggande..men inte enligt def. MIFO fas 2.

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Charlotte Gyllenhammar Nationell konferens oljeskadeskydd december 2015 Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, Göteborg

Säkerhetsdatablad. Tvåtaktsolja för inblandning i bränsle till luftkylda motorer.

VARUINFORMATION SID 1

Inventering av grafisk industri i Stockholms län

Säkerhetsdatablad ISODRÄN skivan

Produktnamn: Mataki Vägasfalt Kallmak Omarbetad: Ersätter: NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Några enkla organiska föreningar

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1

Inventering av förorenade områden

VARUINFORMATIONSBLAD

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(7) W&H Service Oil F1 MD 500

Material Safety Data Sheet. 1. Namnet på produkten och företaget

SÄKERHETSDATABLAD. Fönsterfärg VIT / Ljus gråton Alkydfärg förtunnad med lågaromatisk lacknafta Utomhus/Inomhus

FÖRORENADE OMRÅDEN i Västernorrlands län

Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Topp 30-listan av farliga kemikalier.

Inventering av kvarnar i Stockholms län

Kollektionssammanställning. Riksbyggen Kemikalielista, Drivmedel mm fordon, maskiner. Kollektionsägare: Riksbyggen EK Rapportdatum:

SÄKERHETSDATABLAD BETSLACK BLANK

VARUINFORMATIONSBLAD

Säkerhetsdatablad utfärdat

SÄKERHETSDATABLAD. Grundning till impregnering av utvändigt murbruk

Kartläggning av farliga kemikalier

Pour poit Depressant (Tillsatsmedel för att motverka vax/ paraffinutfällning i diesel-/gasolja)

Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial

Säkerhetsdatablad Sid 1(6) PICA Tec 100

Säkerhetsdatablad. 1. Namnet på produkten och företaget

Hur arbeta med förorenade massor

SÄKERHETSDATABLAD Sida 1 / 6 TEMASPRAY 1-C new 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING/ÄMNENAS KLASSIFICERING

SÄKERHETSDATABLAD. 2. Sammansättning / ämnenas klassificering % Xn R10, R65, R66, R67 Dimetylpolysiloxan % - -

Länsstyrelsen har haft i uppdrag från Naturvårdsverket att identifiera alla potentiellt förorenade områden.

Förorenade områden. Underlag till ÖP16

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand

Inventering av förorenade områden

Säkerhetsdatablad: Elite Hypoidolja FM 80w

VARUINFORMATIONSBLAD

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk. Pentan

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Ekofekt. Referens nr: 21940, För rengöring av de flesta vattentvättbara hårda ytor.

Säkerhetsdatablad 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET. Leverantör: TRM Norden Masmovägen Vårby Tel:

Kemiskt namn CAS-nr Halt % EG-nummer Symbol R-fras. Natriumsilikat Xi R36/38. Kaliumsilikat Xi R36/38

SÄKERHETSDATABLAD. HÄLSA Upprepande och långvarig exponering genom hudkontakt kan ge avfettning av huden och eventuellt irritation.

1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Stämpelfärg S svart

Säkerhetsdatablad: Elite Tvåtaktsolja Snowmobile

Seminarium. Förorenade områden Inventering enligt Naturvårdsverkets metodik, MIFO fas 1, av kommunala pågående verksamheter

Säkerhetsdatablad. 1. Namnet på preparatet och företaget

En sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk

SÄKERHETSDATABLAD Takmassa svart

SÄKERHETSDATABLAD. 125 ml Leverantör: För reparation av skador i ytbehandlingen.

MARINE POLYESTER BAS Produktnummer: ,

1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Johan Ericsson, tfn ,

Lars Kjellberg, Vid olycksfall telefonnummer: 112 (Begär Giftinformationscentralen)

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. LG Collection AB

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING/ÄMNENAS KLASSIFICERING. Halt. (vikt %)

Fakta om miljö- och hälsoaspekter vid rökning av livsmedel. Rök från flis/spångenerator kontra Naturligt rökkondensat

E20 Vårgårda Ribbingsberg

Säkerhetsdatablad. 1. Produktnamn och leverantör. Ikaros AB Lockarps Kyrkoväg Oxie

SÄKERHETSDATABLAD. HÄLSA Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor. Gas/ånga i höga koncentrationer kan irritera andningsorganen.

SÄKERHETSDATABLAD BASTA SILICONE SPRAY

Spectra Säkerhetsdatablad

Motorolja Classic 10W-30 och 15W Säkerhetsdatablad

Avveckla koppargjuteriverksamhet

1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Information om MIFO-inventering

SÄKERHETSDATABLAD. Medallion White Anti-Seize Lubricant NLGI #1.5

SÄKERHETSDATABLAD. Hållnäsgatan Uppsala

VARUINFORMATION Sid 1(5)

Säkerhetsdatablad. 1. Namnet på produkten och företaget

Säkerhetsdatablad. 1. Namnet på preparatet och företaget

SÄKERHETSDATABLAD för KOMBICLEAN 303 Vinyl Sid 1(5) Utskriftsdatum: Omarbetad: Ersätter:

Thermic 1100 används som en hög temperatur lim för en mängd olika material till flera stiftelser.

SÄKERHETSDATABLAD. Tix Matt Alkydfärg med lågaromatisk lacknafta Invändiga lösningsmedelburna färger Inomhus

Transkript:

Publiceringsdatum 2012-10-12 Granskningsperiod År 2010 2011 Diarienummer 577-785-2012 Kontaktpersoner Erik Blomqvist Telefon 08-785 43 63 erik.blomqvist@lansstyrelsen.se Inventering av branscherna asfaltverk, tillverkning av trätjära och takpapp i Stockholms län Sedan 1997 har Länsstyrelsen inventerat länet för att kartlägga förekomsten av förorenade områden som kan ha uppkommit på grund av nuvarande och eller tidigare industriella verksamheter. Under 2010 2011 har branscherna asfaltverk, tillverkning av trätjära, takpapp samt större lagringsplatser av kol och koks undersökts. Inventeringen omfattar identifiering, arkivstudier och intervjuer samt riskklassning enligt Naturvårdsverkets MIFO-modell (Metodik för Inventering av Förorenade områden). Resultat Denna publikation finns endast i elektronisk form. Fler publikationer finns på www.lansstyrelsen.se/ stockholm Tillverkning av trätjära Totalt har nio områden för tillverkning av trätjära inventerats och riskklassats i länet. Av dessa har ett område placerats i riskklass 1, fem områden i riskklass 2. Tre områden har placerats i riskklass 3. De områden som har placerats i riskklass 2 bör tillsammans med riskklass 1-objektet således undersökas närmare för vidare utredningar. Asfaltverk Av fyra inventerade asfaltverk i länet har ett placerats i riskklass 2 och två i riskklass 3 samt ett verk i riskklass 4. 1

Tillverkning av takpapp samt lagringsplatser av kol och koks I branscherna Tillverkning av takpapp samt Lagringsplatser av kol och koks finns fem objekt identifierade men information saknas för inventering. I samband med inventeringen påträffades också lika många kolugnar, men på de platserna skedde ingen extraktion av biprodukter ur veden. Objekten har placerats i branschklassen: Övrigt BKL 3. Oljegrus- och asfaltverk I branschen Oljegrus- och asfaltverk har ett femtiotal objekt identifierats, varav elva av verken hade betecknats som mobila enligt tillståndsansökan. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Asfaltverk Tillv. av trätjära Riskklass 4 Riskklass 3 Riskklass 2 Riskklass 1 Diagram 1. Fördelning av riskklass. Bakgrund Stockholms län är inte ett utpräglat skogslän men har vidsträckta skogsområden både i norr och söder. Vid de platser där kol- och tjärtillverkning förekommit finns det i regel också föroreningar kvar i mark och vatten. Trätjära bildas som en biprodukt vid tillverkning av träkol. Träkolning är en torrdestillation av tallved, så kallad pvrolys, där veden upphettas utan lufttillträde tills den förkolats. Trätjära innehåller en mängd olika miljö- och hälsofarliga ämnen. I början på 1970-talet började de helautomatiska asfaltverken att bli vanliga och några år tidigare kom kraven på rökgasrening genom särskild lagstiftning. Det skulle dock dröja ytterligare tid innan krav på skydd mot markföroreningar infördes. Problem med föroreningar på uppställningsplatser har ofta sin grund i läckage samt hantering av släppmedel runt arbetsfordon. Vid tillverkning av asfalt används råmaterialen sten, sand och filler samt bitumen, som är ett bindemedel som framställs ur råolja. De vanligaste föroreningarna som påträffas efter avetablering av asfaltstillverkning är bland annat oljor och drivmedel. Under flera decennier användes stenkolstjära i processen vilket också medför att höga halter av tjärämnen hittas i vägbeläggningar runt om i landet. Länsstyrelsens arbete med förorenade områden Sedan 1997 har Länsstyrelsen inventerat länet för att kartlägga förekomsten av förorenade områden som kan ha uppkommit på grund av nuvarande och eller tidigare industriella verksamheter. Det är ett långsiktigt arbete som pågår i hela landet och finansieras med medel från Naturvårdsverket. Målsättningen är att identifiera, undersöka och vid behov efterbehandla Sveriges förorenade områden, det vill säga, uppfylla miljömålet "En giftfri miljö" och bidra till att "överlämna en värld till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta".

Branschvis genomgång tillverkning och branschtypiska föroreningar Trätjära Tillverkning Trätjära bildas som en biprodukt vid tillverkning av träkol. Träkolning är en torrdestillation av tallved, så kallad pyrolys, där veden upphettas utan lufttillträde tills den förkolats. Trätjära innehåller en mängd olika miljö- och hälsofarliga ämnen, som till exempel PAH, fenoler samt substituerade naftalen- och fenantrenföreningar. Branschtypiska föroreningar Alifatiska kolväten Alifatiska kolväten är lätta petroleumdestillat och består oftast av raka eller förgrenade kolkedjor. Ibland kan kedjorna bilda mättade ringstrukturer och benämns då cykloalkaner. Vid exponering för de grenade lågmolekylära alkanerna kan effekter på centrala nervsystemet uppstå. Tunga alifatiska kolväten har en avtagande toxicitet med ökande molekylvikt. Det finns inga bevis för att alkaner är fullständiga cancerogener, däremot misstänker man att de högre alkanerna kan fungera som cancerogener i samverkan med andra ämnen. Produkter som diesel, eldningsolja, lösningsmedel och smörjoljor består till stor del av alifatiska kolväten. Aromatiska kolväten Aromatiska kolväten (arener) har utpräglade dofter, därav deras namn. Till aromatiska kolväten hör: bensen, toluen, etylbensen och xylen, som vid hög exponering kan ge skador på centrala nervsystemet, lever och njurar. Bensen är också klassad som cancerogen och kan orsaka leukemi. Produkter såsom bensin och lösningsmedel innehåller en stor andel aromatiska kolväten. PAH Polycykliska aromatiska kolväten, PAH, är en grupp av cirka 200 identifierade föreningar som bildas vid upphettning av organiska ämnen, och än lättare vid förbränning med ofullständig syretillförsel. Polycykliska aromatiska kolväten är den största grupp av cancerogena ämnen som vi känner till idag. Gruppen PAH utgörs av flera hundra enskilda kemiska ämnen. PAH bildas när kol eller kolväten t ex olika oljor upphettas och syretillgången är begränsad. Mycket av den biologiska verkan av PAH är kopplad till den plana strukturen hos molekylen och dess förmåga att påverka DNA i cellkärnan. De flesta organismer kan omvandla PAH. De nedbrytningsprodukter som då bildas kan många gånger vara farligare än ursprungsämnet. I djurförsök har många föreningar visat sig vara till exempel cancerframkallande och orsaka skador på arvsmassan. Fenoler Fenol är färglösa eller vita kristaller som blir rödbruna vid kontakt med ljus och luft. Fenol har en karaktäristisk, sötaktig lukt som man kan känna vid halter större än 0,3 ppm (det hygieniska gränsvärdet är för närvarande 1 ppm). Ämnet tar upp fukt ur luften och blir, när det tagit upp cirka 8 procent vatten, flytande. Lösningen är svagt sur, ph är cirka 6. Fenoler är enligt Kemikalieinspektionens klassificeringsdatabas giftig och cancerframkallande. Asfalt Tillverkning I processen används råmaterialen sten, sand och filler samt bitumen, där det sistnämnda är ett bindemedel som framställs ur råolja. Från doseringsfickor på verken doseras stenmaterialet med hjälp av en bandtransportör tilltorktrumman där stenmaterialet torkas och värms upp i en roterande cylinderformad ugn (torktrumman) till 130-220 C. I torktrumman avgår oftast 1-5 viktprocent av materialet i form av vattenånga och ytterligare upp till 10 viktprocent i form av stoft i rökgaserna. Det stoft som avskiljs i cykloner, textila filter etc. och som i huvudsak har en kornstorlek mindre än 0,074 mm benämns filler. Filler samlas upp och transporteras till speciella fillersilos för att

senare eventuellt tillsammans med tillsatser, blandas in i asfaltmassan. Det torkade stenmaterialet förs sedan med hjälp av en varmelevator (hissanordning med skopor) från torktrumman till en siktanläggning där det siktas, varefter det lagras i olika fraktioner i materialfickor för att sedan blandas i massan. Branschtypiska föroreningar Stenkolstjära Stenkolstjära är en svart, trögflytande vätska eller ett halvfast material. Den luktar naftalen som ofta är den största enskilda komponenten, med halter mellan 7 till 12 procent i oraffinerad stenkolstjära. Tjäran är praktiskt taget olöslig i vatten, endast de lättare, något polära komponenterna som fenoler och tjärbaser är något lösliga. Tjära uppkommer vid ofullständig förbränning av kolhaltiga material. Huvuddelen av stenkolstjäran erhålls som biprodukt vid pyrolys av kol till koks för framställning av stål. Andra processer som ger upphov till stenkolstjära är framställning av stadsgas, framställning av hushållskoks och syntetisk naturgas ur stenkol. Processerna genomförs vid mycket olika temperaturer vilket resulterar i tjäror av mycket olika kemisk sammansättning. Ämnena i tjäran finns inte ursprungligen i kolet utan bildas genom sönderfall, radikalreaktioner, kondensationer och sekundära sönderfall i kontakt med den heta koksytan. Man har identifierat över 450 olika ämnen i stenkolstjära. Ur fraktionerna proportionerades vägtjära, som även kallats preparerad tjära. Vägtjärans sammansättning och beskaffenhet varierade beroende på kolets ursprung, destillationsprocessen och fördelningen mellan olika oljor och beck. I Sverige avtog användningen av stenkolstjära i asfaltblandningar successivt under början av 1970-talet för att upphöra helt 1973 (75). Men eftersom stenkolstjära har använts i över 50 år som bindemedel i asfaltbeläggningar finns fortfarande föroreningarna kvar i många av landets vägbanor. Kreosot är ett destillat av stenkolstjära som innehåller precis som trätjära höga halter av PAH:er. I Stenkolstjära och kreosot finns mycket höga halter av Bens-a-pyrén, ett kolväte som studerats ingående i ett hälsoperspektiv och är enligt International Agency for Research on Cancer (IARC) klassificerat i grupp 2A som cancerframkallande för människor. Bitumen Bitumen är en svart till mörkbrun petroleumprodukt som är i halvfast form vid rumstemperatur. Produkten används som bindemedel i asfaltmassan och även som tätning i bygg och anläggningsarbeten. I produkten tillsätts även en mindre mängd nafta och fotogen. Långvarig hudkontakt med produkten kan ge irritation. Bitumenångor är irriterande på luftvägar och hud. Bitumen klassas inte som miljöfarligt då det stelnar omgående under temperaturer på 100 C. Dieselolja Dieselolja tillverkas för det mesta med petroleum som råvara och används i motorer vars tändning baseras på kompression i stället för gnista. Oljan är hälsoskadlig och miljöfarlig. Den är giftigt för vattenorganismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Vid förtäring kan dieselolja ge allvarliga lungskador och den irriterar huden. Dieselolja har explosiva och brandfarliga egenskaper. Metodik MIFO-modellen Namnet MIFO är en förkortning av: Metodik för Inventering av Förorenade Områden, och har tagits fram av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket, 1999). Metodiken bygger inledningsvis på faktainsamling och resulterar i en riskklassning för att bedöma hur angeläget det är att gå vidare med fältundersökningar på ett misstänkt förorenat område. Den första orienterande studien inom benämns MIFO fas 1.

I MIFO fas 1 utgår man från tillgänglig information om aktuell bransch och aktuella objekt. Under denna fas insamlas data om objektet via studier av kartor, intervjuer med branschsakkunniga, genomgång av arkiv och slutligen ett platsbesök med intervju med verksamhetsutövare och/eller fastighetsägare eller annan uppgiftslämnare. Varje område tilldelas en riskklass utifrån vilken risk området bedöms utgöra för människors hälsa och för miljön. Det finns fyra riskklasser: Riskklass 1 mycket stor risk Riskklass 2 stor risk Riskklass 3 måttlig risk Riskklass 4 liten risk Avgränsningar Inga avgränsningar tillämpades i någon av de inventerade branscherna. Läs mer >> Länsstyrelsens arbete med förorenade områden här Källor Vid kartläggningen av länets asfaltverk användes tillståndsansökningar till Länsstyrelsen och information från länets kommuner. I inventeringsskedet användes även muntliga kontakter med bland annat personal och fastighetsägare. Vid inventeringen av branscherna tillverkning av trätjära, kol och koks och takpapp har uppgifter inhämtats från telefonkatalogernas yrkesregister Stockholms län, Svensk industrikalender, Tekniska museet, Statens bränslekommission samt länets hembygdsföreningar. Litteraturförteckning Litteratur Lagerberg, Per & Cederström, Carl-Eric red (1975): Nya Asfalt AB 1875-1975 Stockholm Metodik för inventering av förorenade områden, bedömningsgrunder för miljökvalitet, rapport 4918, (2002) Naturvårdsverket Övriga referenser http://www.naturvardsverket.se http://kemi.se http://eur-lex.europa.eu www.lansstyrelsen.se/.gavleborg www.lansstyrelsen.se/.dalarna www.slv.se