ÅTGÄRDSPLAN 2011 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN



Relevanta dokument
ÅTGÄRDSPLAN 2012 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2014 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2014

Folkhälsoplan

Folkhälsopolitiskt program

Strategiskt folkhälsoprogram

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Verksamhetsplan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Folkhälsoplan Essunga kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Länsgemensam folkhälsopolicy

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Sveriges elva folkhälsomål

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Välfärds- och folkhälsoprogram

Folkhälsoplan Folkhälsorådet. Hjo kommun

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2020 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

Folkhälsorådet Töreboda

En god hälsa på lika villkor

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd. Stenungsunds kommun. Handlingsplan 2012

Verksamhetsinriktning

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011

Ett socialt hållbart Vaxholm

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Folkhälsoplan Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet , 81

Folkhälsoplan.

Alkohol- och drogpolitiskt program

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Lokala nämnden Hylte Bokslut 2012

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2012:2

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun

Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten

Töreboda kommun. Strategiplan för folkhälsoarbete Töreboda kommun

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Åtgärdsplan Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSORÅDET

VERKSAMHETSPLAN Verksamhetsplan för Folkhälsorådet i Grästorp

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2010

1 (10) Folkhälsoplan


Verksamhetsberättelse 2010

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA Hälsa, en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA. God Folkhälsa, ett mål för samhället

Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak

Folkhälsoplan Grästorp

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 13 oktober 2017

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2009

Alkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSORÅDET

Remiss Regional folkhälsomodell

mötesplats mitt i Dalarna!

ANTECKNINGAR från sammanträde med Partille Folkhälsoråd 22 februari 2012

Transkript:

ÅTGÄRDSPLAN 2011 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsoinsatser 2011 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften s. 4 1.2 Föreläsningar s. 4 1.3 Fortbildning inom folkhälsa s. 5 2. Barn och unga växer upp under trygga och goda villkor som är lika för alla 2.1 Fortbildning kring det lilla barnet s. 5 2.2 Föräldraträffar inom förskoleverksamheten s. 6 2.3 Viktiga Vuxnas nyhetsbrev s. 7 2.4 Friskvanenätverket s. 7 2.5 Ett friskare Sverige s. 8 3. Äldre är delaktiga och lever ett gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorg 3.1 Nätverk s. 8 3.2 Ett friskare Sverige s. 9 4. Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk 4.1 Alkoholförebyggande insatser s. 9 4.2 Nätverk s. 10 Folkhälsorådet s.11 2

för folkhälsoarbetet En god hälsa på lika villkor Folkhälsorådets inriktning vägleds av aktuella styrdokument i kommunen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionen. Under 2009 antog kommunfullmäktige politiska inriktningsmål för folkhälsoarbetet i Härryda kommun. Dessa inriktningsmål är av övergripande karaktär och anger den önskvärda inriktningen och utvecklingen av folkhälsoarbetet i kommunen. Ett verksamhetsmål har formulerats för varje politiskt inriktningsmål. De politiska inriktningsmålen är: 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. 2. Barn och unga växer upp under trygga och goda villkor som är lika för alla. 3. Äldre är delaktiga och lever ett gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorg. 4. Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel har trängts 1.. tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende eller utanförskap till följd av eget eller andras missbruk formuleringarna stämmer väl överens med de sex utmaningar som antagits i den regionala folkhälsopolitiska policyn, som i sin tur bygger på det nationella folkhälsomålet; att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionfullmäktige har bland annat uttryckt följande mål för 2011: 4.1.1 Folkhälsoarbetet ska bedrivas i samverkan över organisatoriska och sektoriella gränser 4.1.2 Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska 4.1.3 Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska 4.1.4 Antalet självskador och självmordsförsök ska minska 4.1.5 Andelen överviktiga och feta barn ska minska. Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 verkar på regionfullmäktiges uppdrag och har i sitt mål- och inriktningsdokument 2008-2011 fastställt att hälso- och sjukvården skall ha ett hälsofrämjande förhållningssätt och verka för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård där folkhälsoarbetet är en viktig del. Det finns därmed en tydlig röd tråd i folkhälsoarbetet på nationell-, regional- och lokal nivå! 3

Folkhälsorådets insatser 2011 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften grupp Livskraften startade våren 2009. Grundtanken med Livskraften är att genom en samverkansprocess mellan olika aktörer underlätta för individerna att göra hälsosamma livsstilsval. Detta görs bland annat genom att öka tillgängligheten av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Under åren som gått har ett nätverk bildats med aktörer som på olika sätt arbetar med insatser som är hälsofrämjande eller förebyggande. Livskraften har sedan starten varit medarrangörer i ett antal insatser men även initierat nya aktiviteter såsom sittgympa, sim- och vattenträning för vuxna, matoch motionskurs för personer med funktionshinder och dansträning. Under 2010 fokuserade Livskraften till stor del på riskbruksfrågor. En person är anställd 12 tim/veckan för att samordna arbetet. En styrgrupp finns kopplad till Livskraften, den består av representanter från kommunen, primärvården, folktandvården och hälso- och sjukvårdskansliet. När Livskraften startade uttryckte kommunstyrelsen en önskan om att en utvärdering av Livskraften skulle göras efter två år för att därefter ta ställning till en fortsättning. Invånare i Härryda kommun En uppföljning av Livskraftens två första verksamhetsår skall sammanställas under våren. Befintliga förebygggande och hälsofrämjande insatser marknadsförs genom redan upparbetade kanaler. Arbetet med nätverket fortsätter för att skapa förutsättningar för nya samverkansformer. Att stärka och förbättra hälsan och välbefinnandet hos invånarna i Härryda kommun Marknadsföringen och att fortsätta driva nätverket sker löpande under året. Uppföljningen skall vara färdigställd under våren 2011. Samordnaren med stöd av folkhälsoplaneraren och Livskraftens styrgrupp. 1.2 Föreläsningar Folkhälsorådet arrangerar, i samarbete med kommunens personalfunktion, föreläsningar inom olika ämnen med koppling till folkhälsorådets prioriterade områden. Exempel på tidigare anlitade föreläsare är Benny Haag, Blossom Tainton Lindqvist, Nisse Simonsson, Mats Pettersson, Tomas Stressdoktorn Danielsson, Michael Södermalm med flera. 4

grupp Boende och verksamma i Härryda kommun. Arrangera minst två föreläsningar under året. Att genom ökad kunskap möjliggöra en utveckling kring inställning till sig själv och andra. Att inspirera till att göra medvetna, hälsofrämjande val och att välja en hälsosam livsstil. En föreläsning under våren och en under hösten. Folkhälsoplaneraren och kommunens hälsoutvecklare 1.3 Fortbildning inom folkhälsa I syfte att utveckla kommunernas folkhälsoarbete och skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor arrangerades 2007 en utbildning i folkhälsa, omfattande fyra seminarietillfällen. gruppen för fortbildningen var politiker och nyckelpersoner inom kommunala verksamheter, primärvård och folktandvård. Folkhälsoutbildningen har följts upp med en årlig fortbildningsdag under mandatperioden och önskemål har uttryckts om en liknande fortbildningssatsning under den kommande mandatperioden. grupp Folkhälsorådets ledamöter i de tre kommunerna inom HSN 7; Partille, Härryda och Mölndal samt andra nyckelpersoner politiker och tjänstemän inom kommunen, primärvården och tandvården. En seminarieserie, omfattande tre tillfällen spridda under året. Att ledamöterna i folkhälsoråden har en god grundkunskap i folkhälsa samt att denna kunskap också finns bland de nyckelpersoner som kan påverka folkhälsoarbetet i kommunen. Start våren 2011, avslutas under hösten 2011. Folkhälsoplanerarna i de tre kommunerna inom HSN 7. 2. Barn och unga växer upp under trygga och goda villkor som är lika för alla 2.1 Fortbildning kring det lilla barnet Folkhälsoenheten PÅängen arbetar med föräldrastöd genom modellen Vägen för viktiga vuxna. Modellen syftar till att skapa en röd tråd av föräldrastöd från MVC till dess att barnet / ungdomen går ut gymnasiet. Utifrån diskussioner och möten med olika verksamheter har det framkommit behov av att träffas och få möjlighet till större erfarenhetsutbyte och ny kunskap, allt för att skapa bättre förutsättningar för samsyn och samverkan. 5

grupp Personal som arbetar med / kring det lilla barnet (barn 0-5 år) i verksamheter både inom kommunen och inom primärvården; individ- och familjeomsorgen, förskoleverksamheten, stödenheten, MVC, BVC, BUP och Barn- och ungdomsmedicinskamottagningen. Tillsammans, från de olika verksamheterna beräknas insatsen nå 125 personer. Erbjuda personalen en fortbildningsserie under två år, med teman som stärker arbetet med barns hälsa och arbetet med föräldrar och andra viktiga vuxna runt barnen. Träffarna syftar till att utveckla och förbättra samverkan mellan olika aktörer kring barns hälsa och föräldraskap. Under träffarna ges tillfälle för kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt diskussioner för den gemensamma förståelsen. Varje föreläsning är tänkt att följas upp av en workshop som syftar till att finna former för hur den nya kunskapen och erfarenheten kan omsättas i praktiken. - Skapa en plattform för gemensam syn- och förhållningssätt - Öka samverkan mellan primärvården och kommunen, att öka förståelsen för varandras verksamheter. - Skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte - Att kompetensutveckla personalen. Startar våren 2011 och avslutas hösten 2012. Folkhälsoenheten PÅängen tillsammans med Resursenheten och Grundskola. 2.2 Föräldraträffar inom förskoleverksamheten Under 2010 utvecklade folkhälsoenheten PÅängen tillsammans med förskoleverksamheten, denna form av tidigt, universellt föräldrastöd. Träffarna leds av pedagoger inom förskolan. Syftet med föräldraträffarna är att föräldrarna får inspiration i sin föräldraroll samt ökad kunskap om vad som främjar barns hälsa men också att underlätta för föräldrar att skapa nya informella nätverk på förskolan och i sitt närområde. Genom föräldraträffarna får föräldrarna information om kommunens övriga stödfunktioner och möjligheten ökar därmed att kunna slussa vidare föräldrar i behov av mer stöd. Genom medel från folkhälsorådet fortbildades under 2010 ett tjugotal pedagoger i syfte att leda föräldraträffar kring fyra olika teman som grundar sig på familjeterapeuten Jesper Juuls tankar om föräldraskap och det kompetenta barnet; självkänsla, barn samarbetar, gränser och ansvar samt kommunikation i familjen. De första träffarna startade under hösten och fler planeras under våren 2011. För att föräldraträffarna skall kunna bli ett långsiktigt föräldrastöd som kan erbjudas alla inom förskolan behöver fler pedagoger fortbildas. Föräldraträffarna ses som ett led i arbetet med Vägen för Viktiga Vuxna. 6

grupp Föräldrar som skolar in sina barn inom förskoleverksamheten. Även föräldrar med äldre barn kan komma i fråga. För att kunna styra över ledarförsörjningen och hålla nere kostnaden för utbildning av ledare skall två personer utbildas för att kunna bli seminarieledare. Dessa kan i sin tur fortbilda pedagoger. Skapa långsiktighet i arbetet med föräldraträffar genom att utbilda personal som i sin tur kan fortbilda förskolepedagoger i att hålla föräldraträffar. Utbildningen av seminarieledarutbildningen sker under oktober och november 2011. Därefter planeras en ny omgång pedagoger fortbildas under våren 2012. Folkhälsoenheten PÅängen samt verksamhetschef för förskoleverksamheten. 2.3 Viktiga Vuxnas nyhetsbrev För att sprida information om befintligt föräldrastöd och för att ge tips och råd i frågor som rör föräldraskap och barn- och ungdomars hälsa, har tre nyhetsbrev utgivits under 2010. Dessa finansierades genom det nationella LUMA-projektet som pågick under 2009-2010. Nyhetsbrevet syftar till att skapa förutsättningar för att stärka föräldrar i sitt föräldraskap men också att ge kunskap, råd och tips i frågor som rör barn och ungdomars hälsa. Teman för nyhetsbreven har under 2010 varit självkänsla, alkohol och positiva livsval. grupp Föräldrar och viktiga vuxna i Härryda kommun Vid fyra tillfällen under året sammanställs nyhetsbrev utifrån olika teman som är aktuella. Nyhetsbreven trycks och distribueras till samtliga hushåll i kommunen. Planerade teman är bland annat fysisk aktivitet, mat och alkohol. Ökad kunskap och inspiration till föräldrar och andra viktiga vuxna. Två nyhetsbrev under våren och två under hösten. 2.4 Friskvanenätverk Sedan 2003 har ett tvärsektoriellt nätverk träffats regelbundet med gemensamt intresse att främja en frisk viktutveckling bland barn och unga. Gruppen initierades av barn- och ungdomsmedicinska mottagningen som såg en allt större tillströmning av överviktiga 7

och feta barn. Sedan arbetsgruppen bildades har många insatser genomförts, bland annat utbildningsinsatser för personal både inom tema mat och fysisk aktivitet, matlagningskurser för föräldrar, framtagande av riktlinjer för maten i förskoleverksamheten och riktlinjer för maten i skolan. grupp Barn och ungdomar i Härryda kommun. Nätverket träffas fyra gånger per år för att diskutera och utbyta erfarenheter och idéer om vad som kan göras i arbetet med frisk viktutveckling bland barn och ungdomar. Nätverket samlar årligen in och sammanställer data kring barns och ungdomars viktutveckling. Under året kommer utbildning i Miniröriskonceptet erbjudas till personal inom förskoleverksamheten, men också en informationsinsats kring mat och rörelsefrågorna. Fler barn med frisk viktutveckling och hälsofrämjande inställning till mat och rörelse. Arbetet sker löpande under året. 2.5 Ett Friskare Sverige Statens Folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att, liksom förra året, samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. Veckan går under namnet Ett friskare Sverige och syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet. grupp Barn 1-5 år, tonåringar 13-19 år, äldre 65+ samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Initiera och lyfta fram insatser för berörda målgrupper. Ökad fysisk aktivitet och hälsofrämjande matvanor bland befolkningen. Förberedande arbete under våren, genomförande under v 19. 3. Äldre är delaktiga och lever ett gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorg 3.1 Nätverk Arbetsgruppen för äldres hälsa har funnits sedan år 2000 och består bland annat av representanter från kommunala verksamheter, primär- och tandvård och pensionärsföreningar. 8

Genom utbyte av erfarenheter bidrar man till gemensamma insatser för att stärka och utveckla hälsan bland den äldre befolkningen. Sedan arbetsgruppen bildades har många insatser initierats; tedans, lättlunch för gubbar, seniordagar, föreläsningar med mera. grupp Den äldre befolkningen 65 +, boende och verksamma i Härryda kommun. Nätverket träffas fyra gånger per termin. Nätverket initierar förslag till insatser samt verkställer. Att andelen äldre med friska år ökar. Arbetet sker löpande under året. 3.2 Ett Friskare Sverige Statens Folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att, liksom förra året, samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. Veckan går under namnet Ett friskare Sverige och syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet. grupp Barn 1-5 år, tonåringar 13-19 år, äldre 65+ samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Initiera och lyfta fram insatser för berörda målgrupper. Ökad fysisk aktivitet och hälsofrämjande matvanor bland befolkningen. Förberedande arbete under våren, genomförande under v 19. 4. Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk 4.1 Alkoholförebyggande insatser Folkhälsorådet har valt att prioritera det alkoholförebyggande arbetet under de senaste två åren. Under 2009 och 2010 har Härryda också varit en del av det nationella LUMA projektet, vars fokus varit tillgänglighetsbegränsade insatser, föräldrastöd samt opinionsbildning. Projektet bidrog till att kommunen fick en förstärkning i det redan påbörjade arbetet avseende ovanstående fokusområden. Folkhälsorådet är styrgrupp för LUMA-projektet 9

som avslutas i april 2011. Under hösten 2010 hade en person på en halvtidstjänst uppdraget att sammanställa och sprida resultaten av den nyligen genomförda alkohol- och drogvaneundersökningen. Ett antal utvecklingsområden inom ANTD-området (alkohol, narkotika, tobak och dopning) identifierades under arbetets gång, vilka kommer att konkretiseras under kommande år. grupp Kommuninvånare, framförallt ungdomar - Kartläggning av hur ANTD- arbetet ser ut på skolorna i kommunen för att dentifiera och arbeta med utvecklingsområden tillsammans med skolan. - Finna former för regelbunden information till föräldrar på senaredelsskolorna. - Bedriva ett aktivt opinionsarbete - Delta i kampanjerna Störa langningen och Tänk Om! - Uppmärksamma den återkommande riskbruksveckan, v 45 - Utveckla arbetet med Ansvarsfull alkoholservering. Att minska tillgängligheten av alkohol för ungdomar. Att minska andelen riskkonsumenter bland kommuninvånarna Löpande under året. Folkhälsoplaneraren. 4.2 Alkoholförebyggande nätverk I samband med att folkhälsorådet valde att prioritera alkoholförebyggande insatser initierades det alkoholförebyggande nätverket. Nätverket syftar till att vara ett forum för diskussioner och ger möjlighet att utbyta erfarenheter och idéer om vad som kan utvecklas inom det alkoholförebyggande arbetet. Nätverket är tvärsektoriellt och samlas 2-3 gånger per år. grupp Kommuninvånare med fokus på ungdomar. Nätverket träffas i syfte att utbyta kunskap och erfarenheter och kan initiera nya insatser. Att minska andelen riskkonsumenter bland kommuninvånarna. Att minska tillgängligheten av alkohol för ungdomar. Arbetet sker löpande under året. 10

Folkhälsorådet Folkhälsorådet är organisatoriskt underställt kommunstyrelsen och skall skapa förutsättningar för ett aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Härryda kommun. Rådet har som övergripande uppgift att initiera, samordna och ansvara för att följa upp och utvärdera resultaten av folkhälsoinsatser utifrån ett befolknings- och samhällsinriktat perspektiv. I folkhälsorådet ingår representanter från kommunstyrelsen, fullmäktigeberedningarna i Härryda kommun och representanter från Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda och Mölndal. I rådet ingår även tjänstemän från kommunen, hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg samt representanter från VG primärvård och folktandvård i Södra Bohuslän. Folkhälsorådets arbete bygger på ett avtal mellan Härryda kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 där den gemensamma finansieringen är reglerad. Ledamöter 2011 Annette Eiserman- Wikström (M), ordförande Kommunstyrelsen Birgitta Berndtsson (S), v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Eva Rydén (C) Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Ingmarie Samuelsson (S) Kommunstyrelsen Solveig Einarsson-Lundqvist (FP) Kommunstyrelsen Jan Linde (S) Kommunstyrelsen Leif-Ove Bohlin (KD) Kommunstyrelsen Jörgen Andersson (C) Kommunstyrelsen Karina Djurner Kommundirektör Rolf Elgh Sektorschef, socialtjänsten Kicki Norberg Sektorschef, utbildning och kultur Bertil Widén Sektorschef, samhällsbyggnad Hans Ljungberg Verksamhetschef Fritid Ingvor Gunnarsson Verksamhetschef IFO Robert Eggertsen Enhetschef Primärvården Helene Vighagen Klinikchef Folktandvården Petteri Lackéus Hälso- och sjukvårdskansliet För mer information Folkhälsoplanerare Ulrika Aebeloe Tel 031-724 61 27 alt. e-post: ulrika.aebeloe@harryda.se 11