Fåmansföretagardagen Del II

Fåmansföretagardagen Del II Sid Program 3A. Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist 1 NJA 2015 s.359 Bristäckningsansvar 10 NJA 2014 s.948 Fortsatt verksamhet vid kapitalbrist 16 NJA 2014 s. 892 Ansvar för avgående styrelseledamot vid kapitalbrist 21 NJA 2014 s. 877 Ansvarsgenombrott 36 3B. Momsnyheter 51 4A. Generationsskiften hur påverkas generationsskiften av familjerättsliga regler? 75 4B. Redovisningsnyheter 85 5A. Låneförbud i praktiken 113 Bilagor 125 5B. Företrädaransvar personligt betalningsansvar för juridiska personers obetalda skatter 181 Kammarrätten i Stockholm, dom 2015-04-02, mål nr 7403-14 Proportionalitet 191 HFD, dom 2015-10-29, mål nr 7045-14 Grov oaktsamhet 217 FAR 2015/2016

Fåmansföretagardagen Program 08.15 09.00 Inregistrering, samling med kaffe och smörgås 09.00 09.50 3:12-beskattning m.m. Bo Svensson och Bertil Båvall 10.00 10.50 2. Övriga skattenyheter Bo Svensson och Bertil Båvall 11.00 12.30 Parallella seminarier 3A. Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist Anders Lagerstedt 12.30 13.30 Lunch 3B. Momsnyheter Pia Hedberg 13.30 15.00 Parallella seminarier 4A. Generationsskiften hur påverkas generationsskiften av familjerättsliga regler? Göran Lind, Bertil Båvall och Bo Svensson 4B. Redovisningsnyheter Kerstin Fagerberg 15.00 15.20 Eftermiddagskaffe 15.20 17.00 Parallella seminarier 5A. Låneförbud i praktiken Anders Lagerstedt och Mathias Boqvist 5B. Företrädaransvar personligt betalningsansvar för juridiska personers obetalda skatter Teresa Simon- Almendal FAR 2015/2016

3A. Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist Anders Lagerstedt Universitetslektor, Stockholms universitet Tvångslikvidationsansvaret FAR 2015/2016 1

Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist REGLERNAS SYFTE Livsodugliga aktiebolag skall likvideras medan tid är borgenärernas skydd i det bundna egna kapitalet skall inte helt kunna gå förlorat MEN Livsdugliga aktiebolag skall inte drabbas av likvidation Begreppen insufficiens, insolvens och illikvid 2 FAR 2015/2016

Bedömningen av om kapitalbrist föreligger Tidpunkten vid brist i det egna kapitalet vid utmätningsförsök Innebörden av 25:13 p. 1 genast skäl att anta revisorsgranskning i vissa fall Syftet med granskningen är att främst att förhindra antedaterade kontrollbalansräkningar. Vad gäller för bolag som inte har någon revisor? Kontrollbalansräkningen När ska kontrollbalansräkningen vara klar? Handlingsplikten utlöses när det finns skäl att anta att KBR kommer att utvisa en kritisk kapitalbrist. ABL 8:4,8:5. FAR 2015/2016 3

Kontrollbalansräkningen Hur lång är tidsfristen? (Genast) Beror på förutsättningarna styrelsen har att arbeta under. Den faktiska tidsåtgången bör godtas, om arbetet med upprättandet fullföljes med rimlig ambition. Kontrollbalansräkningen Förändringar under mellantiden Tillåtna justeringar NJA 1993 s. 484 Nja 1988 s. 620 Going concern? 4 FAR 2015/2016

Första kontrollstämman När måste styrelsen sammankalla bolagsstämma? Kallelsereglerna i ABL 7:18-20 Knappast kortast möjliga frist. Stämman godkännande inte erforderligt för att utlösa rådrumsfristen. Vidare åtgärder Kontrollbalansräkning II Andra kontrollstämman Skyldighet att ansöka omlikvidation Vad innebär det att rösta mot likvidation (eller för fortsatt drift) när bolaget är likvidationspliktigt? Möjlighet att ansöka om likvidation FAR 2015/2016 5

Det personliga ansvaret Ansvaret för styrelseledamöterna Ansvaret för VD och andra utanför styrelsen Ansvaret för aktieägarna Rekvisiten för betalningsansvar Subjektiva rekvisit Presumtionsansvar för styrelsen Faktisk kapitalbrist Fordrans uppkomst NJA 2013 s. 725 Borgenärens vetskap om styrelsens underlåtenhet NJA 2014 s. 948 Hoppande ansvar Det personliga ansvaret (forts.) Tillträdande ledamöters ansvar? NJA 2012 s. 858 Avgående ledamöters ansvar? NJA 2014 s. 892 Regler om förkortad preskriptionstid 25:20a ABL (3 år) Ansvarsperiodens slut Ansökan eller beslut om likvidation Framläggande av KBR med fullt täckt aktiekapital Upphör ansvaret om en BR (med fullt täckt aktiekapital) läggs fram under rådrumsfristen eller därefter? NJA 2012 s. 858 6 FAR 2015/2016

Ansvarsgenombrott Ansvarsgenombrott Innebörd (jfr anglosaxiska länder) 25 kap. 19 ABL NJA 1947 s. 647 Faktorer som spelar in: Osjälvständigt aktiebolag (t.ex. utan egen verksamhet, utan självständigt affärsmässigt syfte; utan självständig förvaltning, helt underordnad ägaren) Underkapitaliserat aktiebolag (t.ex. riskfylld verksamhet med eget kapital som knappt täcker löpande kostnader) Otillbörligt handlande NJA 2014 s. 877 (Deloitte-målet) FAR 2015/2016 7

NJA 2014 s. 877 (Deloitte-målet) M H JL KK X AB Hultberg & Lundberg Processor AB KK KK KK Y AB Z AB Krav: 3,3 MSEK + ränta Deloitte AB KK-bonas krav på skadestånd: 64 MSEK Ansvarsgenombrott, forts. Jfr avgörandet från Finlands högsta domstol, HD 2015:17 (Verkkokauppa-fallet) Jfr Svea hovrätts dom i mål nr T 7360-14 av den 29 september 2015 (Sälens Högfjälls-hotell) Jfr även HovR:ens över Skåne och Blekinge dom av den 23 juni 2010 8 FAR 2015/2016

Aktuella Rättsfall NJA 2015 s.359 Bristäckningsansvar HD Mål nr T 3914-14 9 juni 2015 Låneförbudet NJA 2014 s.948 Fortsatt verksamhet vid kapitalbrist NJA 2014 s. 892 Ansvar för avgående styrelseledamot vid kapitalbrist NJA 2014 s. 877 Ansvarsgenombrott FAR 2015/2016 9

NJA 2015 s. 359 Bristtäckningsansvar har inte ansetts kunna aktualiseras när ett helägt dotterbolag lämnat s.k. koncernbidrag till moderbolaget genom nedsättning av en fordran på moderbolaget. Också fråga om betydelsen av att något yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen inte lämnats av dotterbolagets styrelse inför beslutet om koncernbidrag. Emtunga Offshore AB var ett helägt dotterbolag till Pharmadule Emtunga AB. I september 2007 överlät Pharmadule genom en inkråmsöverlåtelse en del av sin verksamhet till Offshore. Överlåtelsen skedde genom att Offshore övertog samtliga tillgångar och skulder i rörelsen. Vid tidpunkten för förvärvet översteg skulderna tillgångarna med 83 602 750 kr. Pharmadule utställde ett skuldebrev till Offshore på detta belopp. Vid bolagsstämma i Offshore den 2 juni 2008 fastställdes årsredovisningen för 2007, som innehöll bl.a. ett koncernbidrag till Pharmadule på 32 500 000 kr. Koncernbidraget lämnades genom kvittning mot fordringen på 83 602 750 kr enligt skuldebrevet. Härefter försattes både Offshore och Pharmadule i konkurs. Stockholms tingsrätt Offshores konkursbo väckte vid Stockholms tingsrätt talan mot de tidigare styrelseledamöterna och den tidigare verkställande direktören i Offshore och yrkade att de skulle förpliktas att till boet solidariskt betala 32 500 000 kr jämte viss ränta på beloppet. Som grund för sin talan åberopade konkursboet i huvudsak följande. Koncernbidraget utgjorde i aktiebolagsrättslig mening en utdelning till Pharmadule. Koncernbidraget var därmed underkastat de begränsningar som följer av aktiebolagslagens regler om värdeöverföringar. Koncernbidraget lämnades trots detta i strid med försiktighetsregeln i 17 kap. 3 aktiebolagslagen. Koncernbidraget lämnades dessutom utan att styrelsen hade upprättat något yttrande av det slag som föreskrivs i 18 kap. 4 aktiebolagslagen. Eftersom koncernbidraget lämnades i strid med reglerna i aktiebolagslagen ska det enligt 17 kap. 6 samma lag återgå. Pharmadule har emellertid försatts i konkurs utan utsikter till utdelning. Svarandena har som styrelseledamöter respektive verkställande direktör medverkat till att koncernbidraget lämnades. De är därför enligt 17 kap. 7 aktiebolagslagen skyldiga att solidariskt svara för den uppkomna bristen. Styrelseledamöterna och den verkställande direktören bestred konkursboets talan. Som grund för bestridandet anförde de bl.a. att koncernbidraget inte hade lämnats i strid med försiktighetsregeln, att det saknades rättsligt stöd för att hålla dem ansvariga på den grunden att ett yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen inte hade upprättats samt att bristtäckningsansvar under alla förhållanden inte kunde komma i fråga eftersom återbäring av en kvittning sker genom att kvittningen går åter, dvs. Offshores fordran på Pharmadule återuppstod. Svarandena åberopade ett rättsutlåtande av professor Erik Nerep. Efter viss skriftväxling begärde parterna gemensamt att tingsrätten skulle hänskjuta två rättsfrågor i målet till HD. Tingsrätten (tingsfiskalen Adam Larsson) beslöt den 20 augusti 2013 att till prövning av HD hänskjuta de frågor som redovisas i HD:s beslut. Högsta domstolen Konkursboet åberopade ett utlåtande av docenten Clas Martinson. 10 FAR 2015/2016

Målet avgjordes efter föredragning. Föredraganden, justitiesekreteraren Anna Cappelen-Smith, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut. Efter en redogörelse för bakgrunden och tingsrättens frågor till HD i huvudsaklig överensstämmelse med punkterna 1-6 i HD:s skäl hade betänkandet följande lydelse. Skäl 5. Den första frågan som HD har att besvara är om bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 aktiebolagslagen kan aktualiseras när en värdeöverföring har skett genom att ett helägt dotterbolag har lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget genom kvittning mot en fordring på moderbolaget. 6. Ett öppet redovisat koncernbidrag från ett helägt dotterbolag till moderbolaget utgör en värdeöverföring som ska bedömas enligt aktiebolagslagens regler om värdeöverföringar (prop. 2004/05:84 s. 385 f. och SOU 1997:168 s. 80 f.). 7. Enligt 17 kap. 2 aktiebolagslagen får värdeöverföringar från aktiebolag ske endast enligt bestämmelserna om vinstutdelning, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna och gåva till allmännyttigt ändamål. Om samtliga aktieägare är överens om det är det dock tillåtet att besluta om värdeöverföring i annan form än vad som anges i paragrafen, s.k. icke formenlig vinstutdelning (a. prop. s. 749). 8. I 17 kap. 3 aktiebolagslagen finns regler som begränsar möjligheterna till värdeöverföringar. I första stycket finns den s.k. beloppsspärren, som innebär att bolaget inte får genomföra värdeöverföringar om det inte skulle finnas full täckning för det bundna egna kapitalet efter överföringen. Andra stycket innehåller den s.k. försiktighetsregeln. Innebörden av regeln är att en värdeöverföring, oavsett vad en tillämpning av beloppsspärren leder till för resultat, får ske endast om den framstår som försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Om bolaget är ett moderbolag ska enligt tredje stycket hänsyn även tas till de krav som koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital samt till koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. 9. Om en värdeöverföring i form av vinstutdelning, minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller gåva till allmännyttigt ändamål har skett i strid med bestämmelserna i 17, 18 och 20 kap. aktiebolagslagen ska mottagaren enligt 17 kap. 6 samma lag återbära vad han eller hon har uppburit, om bolaget visar att han eller hon insåg eller bort inse att värdeöverföringen stod i strid med aktiebolagslagen. Har s.k. icke formenlig värdeöverföring skett i strid med bestämmelserna i 17 kap. är mottagaren enligt samma paragraf återbäringsskyldig om bolaget visar att han eller hon insåg eller bort inse att transaktionen innefattade en värdeöverföring från bolaget. Om det uppkommer någon brist vid återbäringen är enligt 17 kap. 7 de personer som har medverkat till beslutet om värdeöverföringen ansvariga för denna. För ansvar förutsätts i fråga om styrelseledamot och verkställande direktör uppsåt eller oaktsamhet. 10. Den primära rättsföljden vid olaglig värdeöverföring är alltså ogiltighet med återbäringsskyldighet. Vad som ska återbäras blir enligt förarbetena beroende av värdeöverföringens storlek och den regel som har överträtts. Om exempelvis regler om beslutsunderlaget har åsidosatts ska i princip hela det utdelade beloppet återbäras. Har en värdeöverföring i stället skett i strid med 17 kap. 3 aktiebolagslagen behöver mottagaren FAR 2015/2016 11

återbära endast vad som motsvarar skillnaden mellan värdet av det som mottagits och det värde som lagligen hade kunnat delas ut. (A. prop. s. 391 ff. och 756.) 11. Ett öppet redovisat koncernbidrag från ett helägt dotterbolag till moderbolaget är, som tidigare har anförts, en värdeöverföring i aktiebolagslagens mening. Om en sådan värdeöverföring skulle vara olaglig ska moderbolaget - om övriga förutsättningar i 17 kap. 6 aktiebolagslagen är uppfyllda - återbära det olagligen överförda till dotterbolaget. Om värdeöverföringen har skett genom kvittning mot en fordring på moderbolaget kan återbäringsskyldigheten inte fullgöras genom att kvittningen går åter om moderbolaget saknar förmåga att infria den fordring som därigenom (åter)uppstår. 12. Bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 aktiebolagslagen kan alltså komma i fråga när ett helägt dotterbolag har lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget genom kvittning mot en fordring på moderbolaget. Den första frågan ska besvaras i enlighet med detta. 13. HD har därmed även att besvara den andra frågan, som rör betydelsen av att koncernbidraget lämnats utan att ett sådant yttrande som föreskrivs i 18 kap. 4 aktiebolagslagen upprättats. 14. Av 18 kap. 1 aktiebolagslagen framgår att beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämman, som enligt huvudregeln inte får besluta om utdelning av större belopp än vad styrelsen har föreslagit eller godkänt. I 18 kap. 4 samma lag föreskrivs att till ett förslag om vinstutdelning ska fogas ett motiverat yttrande från styrelsen om huruvida den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till försiktighetsregeln i 17 kap. 3 och, om bolaget är ett moderbolag, de särskilda hänsyn som ska tas till koncernverksamheten. Om tillgångar eller skulder har värderats till ett verkligt värde enligt 4 kap. 14 a årsredovisningslagen (1995:1554) ska det i yttrandet även anges hur stor del av det egna kapitalet som beror på att en sådan värdering har tillämpats. 15. Bestämmelsen i 18 kap. 4 aktiebolagslagen syftar enligt förarbetena till att skydda bl.a. bolagets borgenärer och kan inte åsidosättas ens med samtliga aktieägares samtycke (a. prop. s. 388 och s. 749). 16. Bestämmelsen är som utgångspunkt endast tillämplig på formenligt beslutad vinstutdelning. Ett av aktieägarna samfällt men formlöst beslut om att föra över medel från bolaget till aktieägarna kan verkställas utan att ett styrelseyttrande upprättas. Om ett sådant beslut formaliseras och dokumenteras i ett bolagsstämmoprotokoll bör det emellertid ses som ett beslut om vinstutdelning. I sådana fall ska följaktligen också ett styrelseyttrande upprättas. (A. prop. s. 760 f. och Sten Andersson m.fl., Aktiebolagslagen, En kommentar, Del II, supplement 9 april 2014, s. 18:11.) 17. Ett yttrande enligt bestämmelsen i 18 kap. 4 aktiebolagslagen ska alltså i ett fall som det förevarande upprättas oberoende av om den enda aktieägaren har samtyckt till att så inte sker. Vilka rättsföljder som kan komma i fråga när bestämmelsen inte har iakttagits framgår av 17 kap. 6 och 7 aktiebolagslagen, dvs. återbäringsskyldighet för mottagaren och bristtäckningsansvar för bl.a. styrelseledamot och verkställande direktör. Den andra frågan ska besvaras i enlighet med detta. HD:s avgörande HD förklarar dels att bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 aktiebolagslagen (2005:551) kan komma i fråga när ett helägt dotterbolag har lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget genom kvittning mot en fordring på moderbolaget, dels att återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 6 och 7 kan komma i fråga när koncernbidraget har 12 FAR 2015/2016

lämnats utan att ett yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen har upprättats, även om det har skett med den enda aktieägarens samtycke. HD (justitieråden Kerstin Calissendorff, Lena Moore, Martin Borgeke, Dag Mattsson, referent, och Anders Eka) meddelade den 10 juni 2015 följande beslut. Skäl Bakgrund 1. Pharmadule Emtunga AB äger samtliga aktier i Emtunga Offshore AB. Offshore är alltså dotterbolag till Pharmadule. Offshore förvärvade år 2007 en rörelse från Pharmadule genom att överta samtliga tillgångar och skulder i rörelsen. Vid tidpunkten för förvärvet översteg skulderna värdet på rörelsen med drygt 83,5 miljoner kr, varför Pharmadule utfärdade ett skuldebrev till Offshore på detta belopp. 2. Vid bolagsstämma i Offshore i juni 2008 fastställdes bolagets årsredovisning för år 2007. Årsredovisningen innehöll som en bokslutsdisposition en post benämnd koncernbidrag på 32,5 miljoner kr till moderbolaget. 3. Offshore försattes i konkurs den 17 december 2008 och Pharmadule den 20 juni 2009. 4. Offshores konkursbo har väckt talan mot styrelseledamöterna och den verkställande direktören i Offshore och yrkat att de ska förpliktas att till boet solidariskt betala 32,5 miljoner kr. Som grund för sin talan har konkursboet åberopat att koncernbidraget lämnades i strid med de aktiebolagsrättsliga reglerna om värdeöverföringar, bl.a. genom att det inte fanns något yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen (2005:551). Enligt konkursboet har svarandena därmed ett solidariskt bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7, ett ansvar som ska bestämmas till det yrkade beloppet. 5. Svarandena har - i här aktuella avseenden - invänt att det saknas stöd för att de ska vara ansvariga på den grunden att ett yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen inte upprättades. Enligt svarandena har det inte uppkommit något bristtäckningsansvar eftersom återbäring av en kvittning sker genom att kvittningen går åter. Tingsrättens frågor till HD 6. Tingsrätten har till HD hänskjutit följande frågor. Kan ett bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 aktiebolagslagen aktualiseras för svarandena när en värdeöverföring har genomförts genom att Offshore har lämnat ett koncernbidrag till Pharmadule som har kvittats mot ett skuldebrev till Offshore? Vilken ska rättsföljden vara av att ett öppet redovisat koncernbidrag har lämnats av Offshore till Pharmadule utan att svarandena har upprättat ett yttrande enligt 18 kap. 4, men med den ende aktieägarens samtycke? 7. En utgångspunkt för HD:s prövning är att Pharmadule nu inte kan betala 32,5 miljoner kr. Frågan, om bolaget hade kunnat reglera hela fordringen kort efter det att koncernbidraget lämnades, ska inte prövas. HD ska också utgå från att återbäringsskyldighet för Pharmadule inte är utesluten på grund av god tro. Allmänt om värdeöverföring och bristtäckningsansvar 8. I aktiebolagslagen finns regler om hur värdeöverföringar från ett aktiebolag får ske. Med värdeöverföring avses enligt 17 kap. 1 bl.a. vinstutdelning (första stycket 1) och annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget (första stycket 4). Som exempel på sådana andra affärshändelser anges i lagmotiven bl.a. att bolaget avhänder sig egendom till underpris, FAR 2015/2016 13

skriver av fordringar eller låter fordringar preskriberas; det spelar ingen roll hur affärshändelsen har betecknats (prop. 2004/05:85 s. 747). 9. Vid all värdeöverföring gäller ett skydd för bolagets bundna egna kapital och en regel om försiktighet (se 17 kap. 3 aktiebolagslagen). 10. I 18 kap. aktiebolagslagen finns bestämmelser om vinstutdelning. Enligt 18 kap. 4 ska det till styrelsens förslag om vinstutdelning fogas ett motiverat yttrande om huruvida den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till bl.a. kravet på försiktighet i 17 kap. 3. 11. Har en värdeöverföring som avses i 17 kap. 1 första stycket 1 aktiebolagslagen (vinstutdelning) skett i strid med bestämmelserna i 17 eller 18 kap., ska mottagaren återbära vad han eller hon har uppburit, om bolaget visar att mottagaren insåg eller borde ha insett att värdeöverföringen stod i strid med aktiebolagslagen. Har en värdeöverföring enligt 17 kap. 1 första stycket 4 (annan affärshändelse) skett i strid med 17 kap., är mottagaren återbäringsskyldig, om bolaget visar att mottagaren insåg eller borde ha insett att transaktionen innefattade en värdeöverföring från bolaget. (Se 17 kap. 6.) 12. I motiven till aktiebolagslagen beskrivs rättsföljden vid olaglig värdeöverföring som ogiltighet med återbäringsskyldighet. Som exempel på tillämpningen av 17 kap. 6 ges återlämnande av överlämnad egendom och återbetalning av utbetalade pengar. Vidare framgår att en ordning med återbäringsskyldighet har valts framför en ordning med ersättningsskyldighet för mottagaren. Grundtanken är alltså att den rättshandling genom vilken värdeöverföringen skedde är ogiltig; den kan inte göras gällande mot aktiebolaget. Den värdeöverföring som har skett ska därför gå åter. (Se a. prop. s. 391 f. och s. 755 f.) 13. Om det uppkommer någon brist vid återbäring enligt 17 kap. 6 aktiebolagslagen, är de personer som har medverkat till beslutet om värdeöverföring ansvariga för bristen. För ansvar förutsätts i fråga om styrelseledamot och verkställande direktör uppsåt eller oaktsamhet. Under vissa förutsättningar kan ansvaret jämkas. (Se 17 kap. 7 aktiebolagslagen.) Frågan om bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 aktiebolagslagen 14. Enligt parterna lämnades koncernbidraget till Pharmadule genom kvittning mot Offshores fordran på drygt 83,5 miljoner kr. Fordringen respektive skulden minskades med 32,5 miljoner kr i bolagens årsredovisningar. Fordringsrättsligt kan detta förfarande också förstås så att Offshore satte ned sin fordran med 32,5 miljoner kr. 15. Förfarandet innebar inte att Pharmadule mottog något som kan återbäras i den mening som avses i 17 kap. 6 aktiebolagslagen. Ifall det rörde sig om en olaglig värdeöverföring blev - under de förutsättningar som anges i 17 kap. 6 - konsekvensen att Pharmadule enligt allmänna obligationsrättsliga principer inte skulle kunna göra gällande rättshandlingen. Offshores fordran på Pharmadule skulle i så fall gälla till sitt tidigare belopp. Något bristtäckningsansvar för svarandena enligt 17 kap. 7 kan då inte aktualiseras. Frågan om betydelsen av ett yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen 16. Det aktuella förfarandet, där ett helägt dotterbolag på detta sätt lämnar ett koncernbidrag till moderbolaget, utgjorde en värdeöverföring från Offshore i den mening som avses i aktiebolagslagen. Överföringen ska följa samma regler som andra värdeöverföringar till aktieägarna, dvs. vad som föreskrivs i 17 kap. med anslutande bestämmelser. 17. Att värdeöverföringen gjordes uteslutande till aktieägaren, redovisades öppet och var av betydelse för Offshores vinst, innebär inte att förfarandet utgjorde en vinstutdelning som 14 FAR 2015/2016

avses i 17 kap. 1 första stycket 1 aktiebolagslagen. Vinstutdelning enligt den punkten tar sikte på en sådan sedvanlig vinstutdelning till aktieägarna som ska följa de formella förfarandereglerna i 18 kap. Den i målet aktuella värdeöverföringen får därmed bedömas som en annan affärshändelse enligt 17 kap. 1 första stycket 4. 18. Eftersom värdeöverföringen alltså inte utgjorde någon vinstutdelning som måste följa förfarandet i 18 kap. aktiebolagslagen, har styrelsen inte varit skyldig att lämna något yttrande enligt 18 kap. 4. Det förhållandet att det inte lämnades något yttrande saknar därför omedelbar betydelse för ett bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7. HD:s avgörande HD förklarar dels att det i målet omtvistade förfarandet inte aktualiserar bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 aktiebolagslagen (2005:551) för svarandena, dels att det förhållandet att svarandena inte har lämnat något yttrande enligt 18 kap. 4 saknar omedelbar betydelse för ett bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7. HD:s beslut meddelat: den 10 juni 2015. Mål nr: Ö 4228-13. Lagrum: 17 kap. 1, 6 och 7 samt 18 kap. 4 aktiebolagslagen och vidare 56 kap. 13 RB. FAR 2015/2016 15

NJA 2014 s. 948 En styrelseledamot som har underlåtit att vidta åtgärd som avses i 25 kap. 18 aktiebolagslagen är inte solidariskt ansvarig med bolaget för förpliktelse som uppkommit för bolaget under den tid som underlåtenheten består, när borgenären har haft vetskap om underlåtenheten och inte har förbehållit sig rätten att göra det solidariska ansvaret gällande. Stockholms tingsrätt Ekonomigruppen Almgren i Lidköping AB väckte talan vid Stockholms tingsrätt mot G.L.N. angående solidariskt betalningsansvar enligt 25 kap. 18 aktiebolagslagen. Tingsrätten beslutade att företa målet till mellandomsavgörande och att hänskjuta en fråga i målet till prövning av HD så som framgår av HD:s beslut. Högsta domstolen HD avgjorde målet efter föredragning. Föredraganden, justitiesekreteraren Sara Norman, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut. Efter en redogörelse för bakgrunden i huvudsaklig överensstämmelse med HD:s beslut (punkterna 1-4) anfördes följande. Skäl Regleringen i 25 kap. 18 aktiebolagslagen 5. Av 25 kap. 18 första stycket aktiebolagslagen följer att om styrelsen på visst sätt försummar sina förpliktelser enligt 25 kap. 13, 15 eller 17, svarar styrelsens ledamöter enligt huvudregeln solidariskt för de förpliktelser som uppkommer under den tid som underlåtenheten består (medansvarsperioden). De i bestämmelsen angivna fallen av underlåtenhet knyter an till de skyldigheter, enligt 13-17, som styrelsen har efter att det uppkommit skäl att anta att bolagets eget kapital, beräknat enligt 14, understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet (den kritiska gränsen) eller att ett resultatlöst utmätningsförsök har ägt rum. 6. Regleringen i 25 kap. 18 aktiebolagslagen, vars övergripande syfte framför allt är att skydda bolagsborgenärerna, sätter gränser för hur långt en förlustbringande verksamhet ska få fortsätta innan den måste avbrytas genom likvidation. Aktieägarna ges även rådrum för att vidta lämpliga åtgärder i ett underkapitaliserat bolag. Om regelsystemet inte efterlevs möjliggör det för vissa bolagsborgenärer att göra gällande sina fordringar hos en medansvarig styrelseledamot. Det medansvar som följer av regleringen utgör därmed ett påtryckningsmedel för att få styrelsen att följa det handlingsmönster som lagen föreskriver. Syftet med bestämmelsen är således att förmå styrelsen att upprätta en kontrollbalansräkning och att vidta erforderliga åtgärder vid en underkapitalisering (se prop. 2000/01:150 s. 34 f. och NJA 2005 s. 792 och NJA 2013 s. 725). 7. Enligt 25 kap. 18 tredje stycket aktiebolagslagen kan en styrelseledamot undgå medansvar genom att visa att han eller hon inte har varit försumlig. Om den enskilda styrelseledamotens möjligheter att freda sig mot ansvar är begränsat till vad denna exculperingsbestämmelse inrymmer eller om det finns andra omständigheter som kan verka ansvarsbefriande berörs inte närmare i förarbetena (se prop. 1987/88:10 s. 68 ff.). I den rättsliga litteraturen har det getts uttryck för olika uppfattningar i denna fråga (se Erik Nerep 16 FAR 2015/2016

och Per Samuelsson, Aktiebolagslagen - en lagkommentar del 3, Kapitel 23-32, 2 uppl. 2009, s. 261 ff. och Stefan Lindskog, Kapitalbrist i aktiebolag, Kommentaren till kap. 25-32 ABL, 2008, s. 129 ff.). 8. Medansvaret är en sträng påföljd som kan leda till omfattande konsekvenser för enskilda styrelseledamöter. De grunder som möjliggör för en styrelseledamot att exculpera sig är visserligen av stor variation, men för att medansvaret ska framstå som proportionerligt bör dock även andra omständigheter, än de som är hänförliga till en exculperingsgrund, kunna beaktas och verka ansvarsbefriande. Avgörande för om en sådan annan grund ska kunna ges denna verkan bör vara att detta inte medför ett tydligt avsteg från eller ett kringgående av syftena med medansvarsbestämmelsen. Den för målet relevanta frågan är då om den omständigheten att en borgenär har vetskap om att en förbindelse ingås under en medansvarsperiod bör ges en ansvarsbefriande verkan. 9. I äldre rättspraxis har HD, beträffande tillämpningen av medansvarsbestämmelserna i 1910 års aktiebolagslag, funnit att medansvar för styrelseledamot inte har förelegat i det fall då en borgenär hade ingått borgen för bolagets skuld i vetskap om att bolaget var likvidationspliktigt (se NJA 1927 s. 154). Rättsfallet rör tillämpningen av äldre aktiebolagslagstiftning och avser frågan om borgensförbindelse. Med hänsyn härtill kan rättsfallet inte anses leda till den generella slutsatsen att en borgenärs vetskap om att förbindelsen ingås under medansvarsperioden verkar befriande på en styrelseledamots medansvar (jfr Håkan Nial, Svensk rättspraxis, Bolags- och föreningsrätt 1941-1943, SvJT 1945 s. 269 och Stefan Lindskog, a.a., s. 142, se även SvJT 1941 rf. s. 1). 10. En borgenär som har vetskap om att ett bolag befinner sig i en prekär ekonomisk situation och att en medansvarsperiod löper men som ändå väljer att ingå en förbindelse med bolaget, kan inte anses behöva något skydd mot den ekonomiska risk som förbindelsen innebär. Bestämmelsen i 25 kap. 18 aktiebolagslagen är å andra sidan inte heller utformad i syfte att utåt varna för bolagets ekonomiska situation. Någon generell skyldighet för styrelsen att, i syfte att undvika medansvar, varna nya borgenärer för att ingå förbindelser med bolaget eller befintliga borgenärer för att öka sin risk föreligger inte enligt bestämmelsen (se NJA 2013 s. 725). Ett av medansvarsbestämmelsens huvudsakliga syften är dock, som framgått ovan, att verka påtryckande för att förmå styrelsen att följa det av lagstiftaren anmodade handlingsmönstret. Om ett bolag tillåts att under medansvarsperioden ingå förbindelser med nya eller befintliga borgenärer som är medvetna om att en sådan period löper när förbindelserna ingås, utan att dess styrelseledamöter drabbas av medansvar för de uppkomna förpliktelserna, skulle detta leda till att medansvaret, i detta avseende, förlorar den påtryckande effekt som är ett av huvudsyftena med regleringen. Omständigheten att en borgenär har vetskap om att en förbindelse ingås under en medansvarsperiod bör mot denna bakgrund inte ges en ansvarsbefriande verkan på en styrelseledamots medansvar. Tingsrättens fråga ska besvaras i enlighet med denna slutsats. Svar på tingsrättens fråga 11. En styrelseledamot som har underlåtit att vida åtgärd som avses i 25 kap. 18 aktiebolagslagen är enligt samma lagrum solidariskt ansvarig med bolaget för förpliktelser som uppkommit för bolaget under den tid som underlåtenheten består, även om borgenären har haft kännedom om underlåtenheten när förpliktelsen uppkom. HD:s avgörande HD förklarar att en styrelseledamot som har underlåtit att vida åtgärd som avses i 25 kap. 18 aktiebolagslagen (2005:551) är enligt samma lagrum solidariskt ansvarig med bolaget för FAR 2015/2016 17

förpliktelser som uppkommit för bolaget under den tid som underlåtenheten består, även om borgenären har haft kännedom om underlåtenheten när förpliktelsen uppkom. HD (justitieråden Stefan Lindskog, Kerstin Calissendorff, referent, och Anders Eka) meddelade den 22 december 2014 följande beslut. Bakgrund CoachCentrum CU AB försattes i konkurs den 30 maj 2012. Bolaget hade i vart fall sedan det räkenskapsår som avslutades den 31 augusti 2009 bedrivit rörelse trots att bolagets eget kapital understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet. Styrelsen hade underlåtit att i enlighet med 25 kap. 13 aktiebolagslagen upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning. G.L.N. var styrelseledamot i Coach-Centrum. Ekonomigruppens krav om totalt drygt 125 000 kr mot G.L.N. avser redovisningstjänster utförda åt CoachCentrum under perioden januari t.o.m. maj 2012. Som grund för kravet har Ekonomigruppen åberopat att G.L.N. i enlighet med bestämmelsen i 25 kap. 18 första stycket 1 aktiebolagslagen svarar solidariskt med CoachCentrum för förpliktelserna mot Ekonomigruppen. G.L.N. har (såvitt här är av intresse) bestritt kravet i dess helhet med åberopande av att Ekonomigruppen inte har rätt att göra gällande solidariskt ansvar, eftersom bolaget redan innan förpliktelserna uppkom kände till att styrelsen hade eftersatt sin skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning. Ekonomigruppen har vitsordat vetskap om styrelsens underlåtenhet att vidta föreskrivna åtgärder med anledning av kapitalbristen. Bolaget har uppgett att det inte skulle ha utfört något arbete utan förskottsbetalning om bolaget inte hade tagit i beaktande att verksamheten i CoachCentrum bedrevs med personligt ansvar för styrelseledamoten. Vidare har Ekonomigruppen anfört att det får hållas för visst att G.L.N. genom vad CoachCentrums revisor hade anfört i revisionsberättelserna var medveten om medansvaret, men att hon uppenbarligen valde att driva verksamheten vidare med personligt ansvar. Tingsrättens fråga till hd Tingsrätten har med stöd av 56 kap. 13 RB hänskjutit följande fråga till HD: Är enligt 25 kap. 18 aktiebolagslagen en styrelseledamot som har underlåtit att vidta åtgärd som avses i paragrafen solidariskt ansvarig med bolaget för förpliktelse som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består även om den mot vilken förpliktelsen gäller haft kännedom om underlåtenheten när förpliktelsen uppkom? Skäl 1. Regleringen i 25 kap. 13-18 aktiebolagslagen innebär följande. Om styrelsen försummar vissa skyldigheter enligt bestämmelserna så svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de bolagsförpliktelser som uppkommer under den tid som underlåtenheten består (ansvarsperioden). Det första fallet är att styrelsen underlåter att upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning trots att det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet eller ett resultatlöst utmätningsförsök har ägt rum. Det andra fallet är att styrelsen underlåter att sammankalla en första kontrollstämma, trots att kontrollbalansräkningen utvisar att bolagets eget kapital (beräknat på visst sätt) understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Det tredje fallet är att styrelsen underlåter att hos rätten ansöka om likvidation trots att den andra kontrollstämman inte har hållits inom åtta månader från den första, eller trots att det vid den andra kontrollstämman inte har förelegat någon kontrollbalansräkning som utvisar att aktiekapitalet är till fullo täckt. 18 FAR 2015/2016

2. Syftet med de nu berörda handlingsreglerna är att ett aktiebolag med alltför låg kapitaliseringsgrad utan dröjsmål antingen ska vidta åtgärder för att stärka bolagets ställning eller inleda en ordnad avveckling av bolaget. Såväl aktieägare som befintliga och tillkommande borgenärer har ett intresse av att handlingsmönstret efterlevs. Medansvaret utgör ett påtryckningsmedel för att få styrelsen att följa regleringen. (Prop. 2000/01:150 s. 34 ff.) 3. Regleringen är inte konstruerad så att befintliga eller tillkommande borgenärer varnas för bolagets kapitalbrist (till skillnad från när bolaget har trätt i likvidation). Det finns heller inte någon skyldighet för bolagets företrädare att upplysa tillkommande borgenärer om kapitalbristen (jfr NJA 2013 s. 725). Inget hindrar dock att en sådan upplysning lämnas. Det kan antas att den potentielle borgenären i en sådan situation överväger huruvida han, t.ex. på grund av sin bedömning att fråga är om en tillfällig kapitalbrist hos bolaget, är beredd att ta risken för att bolaget inte kommer att fullgöra den uppkommande förpliktelsen, eller om ett förskott eller en säkerhet för bolagets fullgörelse ska begäras. Ett annat alternativ är att borgenären ingår förbindelsen med ett förbehåll för att medansvaret kan komma att göras gällande. Om så inte görs bör det i regel utesluta att det senare kan påfordras. 4. Frågan är då om en borgenär som innan förpliktelsen har uppkommit av annat skäl än att han har upplysts av bolaget har vetskap om att en ansvarsperiod löper ska kunna åberopa medansvaret eller om han ska anses ha avstått från sin rätt att göra gällande sådant ansvar (jfr NJA 1927 s. 154). 5. En borgenär som har vetskap om att ett bolag befinner sig i en prekär ekonomisk situation och att en ansvarsperiod löper, men som ändå väljer att ingå en förbindelse med bolaget i tyst förlitan på styrelseledamöternas medansvar, kan inte anses vara påtagligt skyddsvärd. Visserligen kan detsamma sägas gälla för den styrelseledamot som av okunnighet eller nonchalans underlåter att följa det föreskrivna handlingsmönstret. Men oaktsamhet är inte en förutsättning för den enskilde styrelseledamotens medansvar; för ett sådant ansvar räcker det med att styrelseledamoten inte förmår att visa att hans underlåtenhet inte beror på försumlighet (jfr 25 kap. 18 tredje stycket aktiebolagslagen). Ansvarsförutsättningarna måste betecknas som stränga. 6. Regleringen är som nämnts avsedd att leda till att bolagets ställning stärks eller att bolaget avvecklas under ordnade former. Detta främjas i den nu aktuella situationen bäst genom att den potentielle borgenären - om han inte avstår från att ingå förbindelse med bolaget eller gör så under förutsättning av att säkerhet ställs (t.ex. av en styrelseledamot eller aktieägare) - klargör att medansvar kan komma att göras gällande. Ett sådant klargörande - i form av ett förbehåll om medansvar - bör föranleda bolagets styrelse att överväga hur kapitalbristsituationen ska hanteras. Ett förbehåll av detta slag bör i vissa fall kunna tänkas vara underförstått. Så kan vara fallet om borgenären visar att det stod klart för bolaget att han inte avstod från rätten att göra det solidariska ansvaret gällande. Men huruvida ett förbehåll har gjorts eller inte är då att bedöma enligt allmänna avtalsrättsliga principer. 7. Tingsrättens fråga ska mot bakgrund av det anförda besvaras så, att en styrelseledamot som har underlåtit att vidta åtgärd som avses i 25 kap. 18 aktiebolagslagen inte är solidariskt ansvarig med bolaget för förpliktelser som uppkommit för bolaget under den tid som underlåtenheten består (ansvarsperioden), när borgenären har haft vetskap om underlåtenheten och inte har förbehållit sig rätten att göra det solidariska ansvaret gällande. HD:s avgörande HD förklarar att en styrelseledamot som har underlåtit att vidta åtgärd som avses i 25 kap. 18 aktiebolagslagen (2005:551) inte är solidariskt ansvarig med bolaget för förpliktelse som FAR 2015/2016 19

uppkommit för bolaget under den tid som underlåtenheten består, när borgenären har haft vetskap om underlåtenheten och inte har förbehållit sig rätten att göra det solidariska ansvaret gällande. Justitieråden Göran Lambertz och Dag Mattsson var skiljaktiga i själva saken och besvarade tingsrättens fråga så: En styrelseledamot som har underlåtit att vidta en sådan åtgärd som avses i 25 kap. 18 aktiebolagslagen är solidariskt ansvarig med bolaget för förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består, även om den som förpliktelsen gäller mot hade kännedom om underlåtenheten när förpliktelsen uppkom. I övrigt anförde de: Det solidariska ansvaret för styrelsens ledamöter enligt 25 kap. 18 första stycket gäller enligt tredje stycket inte för den som visar att han eller hon inte har varit försumlig. Något annat undantag föreskrivs inte i lagen. Självfallet gäller ändå inte det solidariska ansvaret när borgenären har utfäst sig att inte åberopa detta. Ansvaret gäller inte heller när omständigheterna är sådana att borgenären får anses ha avstått från möjligheten att vända sig mot styrelsen med sitt anspråk. Frågan är om undantag gäller även i andra fall, exempelvis i den i målet aktuella situationen att borgenären är medveten om den medansvarsgrundande underlåtenheten. Det solidariska ansvaret utgör en påtagligt sträng påföljd för styrelsen. Det talar i och för sig för att ett undantag från detta ansvar borde gälla även i exempelvis den situation som är aktuell i målet. Så som lagen nu är utformad skulle ett sådant undantag genom rättspraxis emellertid innebära att den som har rättshandlat med bolaget i förlitan på det solidariska ansvaret gör en oväntad rättsförlust. Det är knappast godtagbart när den rättshandlande har utgått från det som framstår som tydlig lag. Allmänt sett ter det sig inte heller ändamålsenligt att medansvaret skulle vara beroende av den enskilde borgenärens närmare kännedom om bolagets ekonomiska ställning. Inte heller i övrigt är skälen för ett undantag från det solidariska ansvaret i den aktuella situationen så starka att en avvikelse bör göras från det som är den mest näraliggande tolkningen av lagtexten. En förändring av rättsläget bör i stället ske, i den mån det bedöms motiverat, genom lagstiftning. Tingsrättens fråga ska besvaras i enlighet härmed. HD:s beslut meddelat: den 22 december 2014. Mål nr: Ö 4853-13. Lagrum: 25 kap. 13, 15, 17 och 18 aktiebolagslagen (2005:551) samt 56 kap. 13 RB. Rättsfall: NJA 1927 s. 154 och NJA 2013 s. 725. 20 FAR 2015/2016

NJA 2014 s. 892 Tillämpning av de aktiebolagsrättsliga kapitalbristreglerna. Fråga om ansvar för styrelseledamot som har avgått under ansvarsperioden. Varbergs tingsrätt Onninen AB och PI Finans AB förde vid Varbergs tingsrätt talan mot I.W. i enlighet med vad som framgår av tingsrättens dom. Tingsrätten (rådmannen Dick D. Johansson) anförde i dom den 30 september 2011 följande. Bakgrund HBG Maskinuthyrning och Försäljning AB (nedan Bolaget) bildades efter beslut av I.W. vid konstituerande stämma den 8 november 1994 med ursprunglig firma Miss Muskot AB och verksamhet med inriktning på handel med blommor och trädgårdsväxter, utöva kursverksamhet inom blomster och kryddbindning samt idka härmed förenlig verksamhet. Till ordinarie styrelseledamot valdes I.W. och till styrelsesuppleant valdes hennes mor I.-L.Å. Bolaget erhöll adress Draget 3605, 439 94 Onsala, och styrelsens säte var Kungsbacka kommun. Sedermera, den 13 februari 1995, antogs ny bolagsordning innefattande firmaändring till Vegagatans Blomsterhandel AB, adressändring till Vegagatan 50, 413 11 Göteborg, och sätesändring till Göteborgs kommun. Aktiekapitalet om 50 000 kr inbetalades av I.W:s fader G.Å., som avled den 9 februari 2009. Efter bildandet bedrev I.W. blomsterhandel genom Bolaget. Under juni år 2000 såldes emellertid Bolagets rörelse, inventarier, lager, firma etc. (inkråmsöverlåtelse) och all Bolagets verksamhet upphörde. Bolaget var sedan vilande fram till den 8 december 2003 då samtliga aktier i Bolaget överläts till en person vid namn M.P., Malmö konsult- och bokföringsbyrå Kommanditbolag, för en köpeskilling om 500 kr. Samma dag sålde M.P. Bolaget vidare till en C.P. I.W. var Bolagets ordinarie styrelseledamot till den 8 december 2003 då hon utträdde ur styrelsen. Dåvarande Patent- och registreringsverket (PRV) registrerade hennes utträde den 29 januari 2004. Av konkurshandlingarna i konkursärendet framgår bl.a. att Bolaget försattes i konkurs den 23 februari 2005 av Helsingborgs tingsrätt och att Onninen AB och Bala Agri AB, vars fordran genom köpeavtal övertagits av PI Finans AB, inte erhöll någon utdelning i konkursen. Vidare att vid konkursutbrottet C.P. var ordinarie styrelseledamot och L.-L.J. suppleant i Bolaget. Bristen i boet uppgick till 447 206 kr. Bolaget häftar alltjämt i skuld till de båda kärandebolagen med de i målet omstämda beloppen. Yrkanden Onninen AB har yrkat att I.W. till Onninen AB ska förpliktas att betala 29 034 kr jämte ränta enligt 6 räntelagen - - -. PI Finans AB har yrkat att I.W. till PI Finans AB ska förpliktas att betala 80 613 kr jämte ränta enligt 4 och 6 räntelagen - - -. I.W. har bestritt käromålen i sin helhet, men vitsordat de yrkade kapitalbeloppen jämte yrkad ränta som skäliga i och för sig. - - -. FAR 2015/2016 21

Grunder Parterna har angett sina rättsliga grunder enligt följande. Kärandebolagen I.W. var styrelseledamot i Bolaget fram till den 8 december 2003 då hon utträdde ur Bolaget och vid vilken tidpunkt det rådde kapitalbrist i Bolaget från den 31 augusti 2000. Det egna kapitalet understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet och Bolaget var likvidationspliktigt fram till dess det försattes i konkurs den 23 februari 2005. Innan I.W. utträdde ur bolaget hade hon inte gjort vad som ålegat henne enligt 13 kap. 12, 13 och 17 äldre aktiebolagslagen, likviderat Bolaget eller återställt det egna kapitalet enligt 13 kap. 19 samma lag, varför hon har ett kvardröjande personligt ansvar för bolagets skulder. De yrkade beloppen är skulder som Bolaget har ådragit sig under år 2004 och I.W. har varit försumlig genom att inte uppfylla äldre aktiebolagslagens krav att upprätta en kontrollbalansräkning, likvidera Bolaget eller återställa det egna kapitalet. I.W. I.W. är inte solidariskt betalningsansvarig eftersom hon hade utträtt ur styrelsen i Bolaget när de aktuella förpliktelserna uppkom samt då hon för tiden efter sitt utträde ur Bolagets styrelse med fog kunnat förutsätta att ny styrelse skulle iaktta likvidationsbestämmelserna i aktiebolagslagen. I.W. har inget kvardröjande ansvar och hon har inte heller varit försumlig. Hon vitsordar att Bolagets egna kapital understigit hälften av aktiekapitalet den 31 augusti 2000, att hon inte upprättat någon kontrollbalansräkning och att de aktuella skulderna uppkom år 2004. Sakframställningar Kärandebolagen I Bolaget understeg det egna kapitalet, per den 31 augusti 2000, hälften av det registrerade aktiekapitalet på så sätt att en kontrollbalansräkning genast bort ha upprättats och granskats av Bolagets revisor enligt 13 kap. 2 äldre aktiebolagslagen. Genast betyder i detta fall inom två till fyra veckor och i vart fall inom två månader från den 31 augusti 2000. I Bolaget var I.W. ordinarie styrelseledamot när den kritiska kapitalbristen uppkom, alltså under den tidsperiod då kontrollbalansräkning skulle ha upprättats och granskats av Bolagets revisor. Hon var fortfarande ordinarie styrelseledamot i Bolaget vid den tidpunkt då detta som senast skulle ha skett. Under den tidsperiod då I.W. var styrelseledamot uppkom därmed personligt betalningsansvar för henne i hennes egenskap av styrelseledamot för Bolagets kommande förpliktelser. Detta pga. att hon försummat sin skyldighet att upprätta och låta Bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning. Eftersom någon kontrollbalansräkning aldrig upprättades i Bolaget eller åtgärder som avbryter det personliga betalningsansvaret enligt 13 kap. 19 äldre aktiebolagslagen i övrigt vidtagits är I.W., enligt 13 kap. 17 samma lag, ansvarig för de i målet uppkomna förpliktelserna. I.W. har således ett så kallat kvardröjande personligt betalningsansvar för Bolagets uppkommande förpliktelser. Av Bolagets årsredovisning för räkenskapsåret 1999/2000 kan utläsas att Bolagets egna kapital per den 31 augusti 2000 endast uppgick till 22 956 kr. Det egna kapitalet var således till mer än hälften förbrukat. Revisorn skrev i sin revisionsberättelse att: Styrelsen uppmärksammas på att upprätta en kontrollbalansräkning. Av ovanstående kan slutsatsen 22 FAR 2015/2016

dras att Bolaget var likvidationspliktigt från i vart fall september 2000 och att Bolagets styrelse inte upprättat någon kontrollbalansräkning. I.W., som fick besked att Bolaget av M.P. skulle säljas vidare, saknade fog att räkna med att den nya styrelsen utan dröjsmål skulle fullgöra sina skyldigheter och har således inte fullgjort sina plikter enligt 13 kap. 12 äldre aktiebolagslagen och är därmed enligt 13 kap. 17 samma lag solidariskt betalningsskyldig för fordringarna i målet. Hon kunde ha sett till att aktiekapitalet återställdes av den nye köparen och att kontrollbalansräkning upprättades och hon kunde vid M.P:s tillträde ha kunnat kräva ett insättningskvitto på ett belopp motsvarande aktiekapitalet. Vid köpet hade bolaget inga tillgångar och skulder och var värdelöst och såldes därför för 500 kr. I.W. Under de år Bolaget inte var rörelsedrivande funderade I.W. på hur hon skulle upplösa Bolaget, vars inkråm hade sålts pga. att I.W:s hälsa sviktade. Bolaget var under denna tid likvidationspliktigt, vilket I.W. ägde full kännedom om. Eftersom I.W. inte bedrev och inte för framtiden skulle bedriva verksamhet genom Bolaget återställde hon inte aktiekapitalet. Av samma anledning iakttogs inte likvidationsbestämmelserna i 13 kap. 12 äldre aktiebolagslagen. Av olika skäl gick tiden utan att I.W. fattade beslut på bolagsstämma om frivillig likvidation. Efter inkråmsöverlåtelsen och fram till den 8 december 2003 fanns inga oreglerade skulder i Bolaget. En dag i november/december 2003 läste I.W. en annons i Göteborgs-Posten (GP). Av annonsen framgick att annonsören önskade köpa aktiebolag. I.W. ringde till annonsören, som var M.P. Denne presenterade sig som företrädare för Malmö konsult och bokföringsbyrå Kommanditbolag och I.W. uppfattade att M.P. var revisor eller redovisningskonsult. I.W. berättade att hon hade ett vilande, likvidationspliktigt bolag. Under samtalet förklarade M.P. att han ville köpa Bolaget. Parterna kom överens om pris och tid för möte, vilket skulle äga rum hos I.W. Vid mötet berättade M.P. på förekommen anledning bl.a. att han skulle sälja Bolaget vidare i sin konsultverksamhet och att han skulle tillse att den som köpte Bolaget av honom utsåg ny styrelse och återställde aktiekapitalet innan Bolaget ånyo blev rörelsedrivande. Härefter betalade M.P. mot kvitto köpeskillingen om 500 kr kontant varpå I.W. överlämnade en bolagspärm bl.a. innehållande Bolagets samtliga årsredovisningar till M.P. Cirka sju år efter försäljningen av Bolaget, slutet av augusti 2009, mottog I.W. ett kravbrev dagtecknat den 27 augusti 2009 från Onninen AB:s ombud i målet med påstående att I.W. jämte ett bolag med firma HBG Maskinuthyrning och Försäljning AB var solidariskt betalningsansvarig för den i målet aktuella leverantörsskulden. Pga. knapphändig information i brevet och då I.W. inte kände igen firman HBG Maskinuthyrning och Försäljning AB förstod I.W. först inte bakgrunden till kravet. Sedermera har I.W. fått veta genom bilagda konkurshandlingar till stämningsansökan att M.P., Malmö konsult- och bokföringsbyrå Kommanditbolag, genom köpeavtal den 8 december 2003 överlåtit samtliga aktier i Vegagatans Blomsterhandel AB till C.P. med tillträde samma dag. Vidare att vid extra bolagsstämma den 8 december 2003 C.P. bestämde att anta ny bolagsordning med firmaändring till HBG Maskinuthyrning och Försäljning AB samt att C.P. valdes till ordinarie styrelseledamot och L.-L.J. till suppleant. Beträffande orsaken till obeståndet anges i konkurshandlingarna att efter C.P:s förvärv av aktierna bedriver Bolaget verksamhet med inköp av kapitalvaror. Till icke obetydlig del sker FAR 2015/2016 23