Hög tid att lämna in till vårens stora auktion!

TIDSKRIFTEN FÖR FRIMÄRKSSAMLARE I detta nummer bl.a.: Berättartävlingen är avgjord! Världens mest kända fartygskatastrof De första riktigt italienska frimärkena En trevlig extrasamling till lågpris För att nämna något... Nr 3 April 2014 Pris 35:- Hög tid att lämna in till vårens stora auktion! Mycket intressant brev från Gustav II Adolf till Nils Brahe skrivet strax innan slaget vid Lützen 1632. För information och tidsbeställning ring 08-661 74 50 Humlegårdsgatan 13 114 46 Stockholm Tel 08-661 74 50, Fax 08-662 82 46 www.frimarkshuset.se

Nr 3 April 2014 Årgång 78 BOX 90 277 21 KIVIK Tel 0414-702 30 e-mail: nordisk@filateli.se Internet: www.filateli.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Morten Persson I redaktionen: Ørn Grahm Göran Heijtz Carl-Henrik Larsson Peter Larsson Bo C. Olsson Utkommer 9 ggr/år omkring den 1 i varje månad utom januari, juli, augusti. NYA PRENUMERANTER kan påbörja prenumeration när som helst under året att gälla ett år framåt (9 nummer). Prenumeration sker enklast genom inbetalning till plusgiro 9231118-2. All återgivning av annons- och artikelmaterial är förbjudet utan tidningens medgivande. Trycks hos Carlshamn Tryck & Media i offsetmed150 linjers raster på Claro Silk ett papper miljömärkt med Svanen. ISSN 0029-134X Prenumerationspriser: Ett år = 9 nummer Sverige... Skr 299: Norden... Skr 349:- Europa... Skr 450: Övriga länder... Skr 535: Air mail (A-prioritaire) add: Outside Scandinavia Skr 85: Vad hände sedan? Många skeenden här i livet slutar när de återges i tal eller skrift vid en viss punkt. Det är naturligtvis berättaren som bestämmer var punkten skall sättas, och oftast är man nöjd med var han eller hon satt den. Avslutningen på en berättelse om t.ex. en persons liv känns som naturlig vid vederbörandes död. Det enda man möjligen kan undra över är om ödet skickade honom till himmelriket, eller om det bar käpprakt åt andra hållet. Men i många andra berättelser finns det en fortsättning, som man valt att inte återge. Det kanske helt enkelt beror på att fortsättningen inte är lika intressant. Men efter en tid när den ursprungliga berättelsen sjunkit in, börjar man ibland undra över vissa detaljer och vill ha djupare information. Ofta uppstår då inte minst frågan: Vad hände sedan? Det var precis det som hände Einar Måseidvåg, vinnaren i vår årliga och nu avgjorda Berättartävling. Han höll på att montera sin samling om Kon-Tiki-expeditionen för att ställa ut den i Open-klassen, när han plötsligt började undra över hur expeditionens flotte kom till dess nuvarande plats på museet i Oslo. Det hade han inte läst något om, och hans nyfikenhet hade väckts. Resultatet av hans noggranna efterforskningar kan Du läsa på sidan 16, och på sidan 15 kan Du se namnen på de båda som erövrade andraplatsen i vår synnerligen populära tävling. Nyfikenhet och vetgirighet kännetecknar för övrigt merparten av alla frimärkssamlare, och dessa egenskaper är ibland också själva drivkraften i deras samlande. En vedertagen uppfattning åtminstone i samlarkretsar är också att frimärkssamlaren är mer allmänbildad än de flesta andra! Det är min förhoppning att vi med detta fullspäckade nummer av Din favorit-frimärkstidning, ytterligare kan öka på denna grad av bildning. Annonspriser/Advertising Rates 1/1 sida... kr 3 900: 1/2 sida... kr 2 160: 1/4 sida... kr 1 200: 1/8 sida... kr 650: Yellow Pages... kr 300: Moms tillkommer med 25 %. Morten Persson Chefredaktör Småannonser... kr 60: Ytterligare i samma nummer, per styck... kr 40: Småannons-priserna är inklusive moms, och skall förskottsbetalas. Annonsmaterial till nästa nummer senast den 4 april! 4 NORDISK FILATELI April 2014

04_05:04_05.qxd 2014-03-16 20:34 Sida 5 Innehåll 6 RMS Titanic Den mest kända fartygskatastrofen! Carl-Henrik Larsson berättar den tragiska historien då över 1 500 människor miste livet. 12 Världens dyraste frimärke till salu! 14 Brev från läsekretsen 15 Vinnarna i Berättartävlingen presenteras! 16 Kon-Tiki-flotten hur kom den till Norge? av Einar Måseidvåg, årets vinnare i Nordisk Filatelis Berättartävling! 21 Vinn senaste Facit Special! Hela fem exemplar av Samlarens bibel lottas ut, värda inte mindre än 475 kronor styck! 22 Under klubban Ørn Grahm rapporterar bl.a. från auktionerna hos Frimärkshuset Skandinavisk Filateli och Kjell Germeten, med en avstickare ner till Schweiz. 30 Aunus kortlivat finskt mellanspel Bo C. Olsson informerar om falska märken. 31 SFF tar inte avstånd från skandalblocket och vägrar genmäle! av Morten Persson. 32 Erik Hermansson Göran Heijtz vidgar här våra vyer om en skicklig tecknare. 34 Sardinien De första frimärkena 1851 Ørn Grahm berättar om de första riktigt italienska frimärkena. 41 Den som har en hobby har något stort anser Peter Larsson helt apropå. 42 Jordens öar En trevlig extrasamling till lågpris ger Bo C. Olsson tips om i denna intressanta artikel. 48 Falkögas fynd Kjell Elwings falkblick har den här gången fallit på varianter på Postverket 300 år. 49 Nytt i Norden i april Då kommer dessa frimärken ut! 52 Anslagstavlan Med adresser till frimärksklubbar! 53 Kalendern Med de viktiga datumen för auktioner, mässor och utställningar. 54 Annonssidor 57 Små-annonser Läsarnas egna annonser. 59 Yellow Pages Här finner du bl.a. de aktiva frimärkshandlarna i Norden! NORDISK FILATELI April 2014 6 16 34 42 I nästa nummer bland mycket annat: Den blodiga kampen om Skåneland! 5

RMS Titanic Den mest kända fartygskatastrofen! N är Titanic sjösattes i maj 1911 var hon tillsammans med sitt systerfar - tyg Olympic, det största fartyg som någonsin sjösatts. Läng den var 269 meter, bred den 28 meter och höjden 53 meter, vilket gjorde Titanic till en vidunderlig konstruktion. Som den mo - derna ingenjörskonstens och tek nikens mästerverk, mark - nads fördes fartyget som osänkbart av rederiet White Star Li - ne. Tankarna på att bygga Tita - nic växte fram redan på 1870- talet. En av hjärnorna bakom projektet var William James Pirrie (1847 1924). Under slutet av 1800-talet tog han över som högste chef för skeppsvarvet Harland and Wolff i Bel fast, där Titanic senare byggdes. Pir - rie var för övrigt morbror till konstruktören bakom Titanic, Thomas Andrews (1873 1912), som finns avbildad på en fri - märksutgåva i denna artikel. När skeppsvarvet Harland and Wolff inledde ett samarbete med rederiet White Star Li - ne, innebar det att planerna på att bygga Titanic övergick från ritbord till verklighet. White Star Line behövde ett fartyg som skulle trafikera sträckan Southampton New York, och kunde konkurrera med an d ra atlantgående rederiers far tyg. höll hytterna och de allmänna utrymmena, en betydligt högre standard än vad andra samtida fartyg kunde erbjuda. Det gällde även säkerheten ombord. Faktum är att Tita nics konstruktion var säker jämfört med andra fartygs. Dels hade skrovet dubbla bottnar, och dels fanns det 16 vattentäta skott som kunde stängas om det gick hål i skrovet. Vid Titanics jungfrufärd från Sout hampton den 10 april 1912 fanns det 1 317 passagerare om - bord samt 899 besättningsmän. (Uppgifterna kan variera något mellan olika källor.) De livbåtar som fanns ombord hade bara en kapacitet på 1 186 personer, vilket var långt ifrån till - räckligt. Katastrofen ett faktum De första dagarna efter att man avgått från Southampton var myck et lugna, och festligheterna ombord pågick för fullt. Även i tredje klass var stämningen hög, och alla njöt av resan. Sön - dagen den 14 april var det ingen ombord på Titanic som anade vad som komma skulle. Det var dessutom bara två dagar kvar till fartyget skulle anlöpa New York. Några minuter över elva på kvällen mottog telegrafisten om bord på Titanic ett meddeav Carl-Henrik Larsson Det finns inga andra fartygskatastrofer i världshistorien som har blivit så uppmärksammade som Titanics undergång i april 1912. I mängder av filmer, bokverk, tidskrifter och inte minst genom frimärksutgåvor, påminns vi om den tragiska händelsen som kostade mer än 1 500 människor livet. Dessutom skulle Titanic fylla ett annat viktigt syfte. Pre - fixet RMS står nämligen för Ro yal Mail Ship. Avsikten var att merparten av postgången mellan USA och Storbritan ni - en skulle ske med Titanic. Mycket dyra biljetter Efter att det väldiga fartyget sjö satts påbörjades inrednings - arbetet ombord. Förstaklass - hyt ter, salonger och allmänna utrymmen var de mest påkostade. Här sparade man inte in på någonting, och den som hade råd att boka en biljett i första klass fick förutom toalett och rinnande vatten i hytten, även tillgång till bland annat gym, lyxrestauranger, caféer och inomhuspool. Men så var också biljettpriserna översatt till dagens penningvärde mycket höga. En för - staklassbiljett (enkel resa) kos - tade mellan 50 000 600 000 i svenska kronor räknat. Detta kan jämföras med en andra - klassbiljett som kostade cirka 12 000 kronor, och en tredje - klassbiljett som kostade ungefär hälften av det. De enklaste hytterna fanns i tredje klass, och de låg längst ner i fartyget nära maskinrum - met. Och även om standarden i tred je klass var mycket låg jäm - fört med den i första klass, så 6 NORDISK FILATELI April 2014

06_11:Layout 1 2014-03-09 18:26 Sida 7 Titanic var med sitt systerfartyg HMS Olympic (ytterligare ett systerfartyg HMHS Britannic sjösattes 1914) de största fartyg som dittills hade byggts. Titanic mätte 269 m på längden, 28 m på bredden och var 53 m högt! Två stycken fyrcylindriga trippelexpansionsångmaskiner på vardera 15 000 hk drev de två yttre propellrarna. Den mittersta propellern drevs av en lågtrycksångturbin på 16 000 hk. Maxfarten var 23 knop. Ombord på Titanic fanns det 840 hytter med plats för 3 300 passagerare inklusive besättning, som uppgick till nästan 900 man. Kanada gav ut dessa märken 2012. För att få ett begrepp om storleken på propellrarna, så jämför med männen i nedankanten på bilden! NORDISK FILATELI April 2014 7

Världens dyraste frimärke till salu! Det som anses vara det dyraste frimärket i världen, 1 cent magenta från Brittiska Guyana, bjuds ut av Sotheby s i New York den 17 juni. Värderingen ligger på 10 20 miljoner dollar! D etta inte särskilt vackra frimärke gavs ut 1856, och är det enda kvarvarande av utgåvan. Det är alltså inte en variant som den svenska gula treskillingen. Frimärket har en fascinerande historia, och vi berättade i majnumret i fjor om den senaste ägaren, John E. du Pont, som dog i fängelse 2010. Han avtjänade där sedan 1997 ett straff för mordet på OS-brottaren David Schultz, som han sköt utanför sitt hem, troligen i ett anfall av sinnesförvirring. Sotheby s värderar märket till mellan 10 och 20 miljoner dollar. Det skall jämföras med Höjning med kort varsel SFF ber om ursäkt I marsnumret förra året tog vi in en insändare här i Nordisk Filateli, som Sveriges Filatelistförbund hade vägrat i sin medlemstidskrift. Den hade rubriken Råder det demokrati inom Sveriges Filatelistförbund? och var skriven av Stefan Heijtz. Insändaren handlade om hur en medlem i förbundets utställningskommitté hade blivit utesluten ur densamma, och inte hade fått tillfälle att bemöta anklagelser som riktats mot honom. D en 1 april höjs det svenska portot från sex till sju kronor, vilket väl inte undgått någon. Samtidigt höjs den lägsta viktgränsen från 20 till 50 gram. Även utlandsportot höjs, i den lägsta viktklassen från 12 till 14 kronor. Höjningen sker med mycket kort varsel, varför en del företagare kan komma att drabbas negativt. Anledningen till det korta varslet är gissningsvis systemet med de valörlösa frimärkena. För det som en gång var ett skämt: Skynda dig att köpa frimärken, för nu skall man höja portot, är idag inte ett sådant, utan hamstring lönar sig. Eftersom anklagelserna var minst sagt mycket uppseendeväckande, tog vi alltså in insändaren, trots att det borde vara en enkel intern fråga för filatelistförbundet. Men på ett möte inom SFF nu i februari, har man tydligen tagit sitt förnuft tillfånga i viss mån, och skall be den som uteslutits om ursäkt. Både den förfördelade och filatelistförbundets styrelse är dock överens om att han inte skall återinsättas som medlem av utställningskommittén. de 935 000 dollar som man antar att du Pont gav för det 1980. Detta är inte det enda som nu kommer ut på marknaden från du Ponts samlingar. David Feldman säljer nämligen vad som tycks vara resten av Guyanasamlingen i Genève den 27 juni. du Pont var en framstående utställare, och med samlingen från Brittiska Guyana erövrade han sitt femte Grand Prix, vilket då rankade honom som trea i världen när det gäller antalet sådana. Brevbäring varannan dag? K ommer vi att få post utburen endast varannan dag? Ja, det ryktas om att den svenska posten just nu håller på med att ta fram ett sådant förslag. Enligt detta kommer post att delas ut måndag, onsdag och fredag ena veckan, och tisdag och torsdag den följande veckan, o.s.v. Anledningen till förslaget är att postmängden minskat kraftigt. Ingen variant av Pussycats! V i visade i förra numret i Över Horisonten en variant av det norska frimärket med popgruppen Pussycats. Det visade sig dock inte vara en sådan, utan en tidig skiss som av misstag skickats ut till Norsk Filatelistisk Tidskrift, meddelar Halvor Fasting, chef för norska postens frimärksavdelning. 12 NORDISK FILATELI April 2014

SFF tar inte avstånd från skandalblocket och vägrar genmäle! Ett dumt försök till bortförklaring och oförskämdheter mot Nordisk Filateli, blev filatelistförbundets klena försvar på kritiken mot att man har hjälpt Posten att prångla ut SFF-varianten av bordtennisblocket på Frimärkets dag. I decembernumret av Nordisk Filateli berättade vi om den variant av Bordtennisblocket som såldes på Frimärkets dag av alla dagar och som den svenska posten tryckte upp i ett fåtal tusen exemplar. De klubbar som deltog i Frimärkets dagarrangemanget kunde av Sveriges Filatelistförbund beställa högst 25 sådana block per klubb. Detta block ingår inte i Postens årssatser, och kan inte heller köpas någon annanstans än t.ex. på Tradera, där blocket nu säljs för mellan 700 och 900 kronor per styck. Den Sverigesamlare som vill ha årgång 2013 komplett, hänvisas alltså till den privata marknaden. Känner sig svikna av förbundet Detta har föga förvånande retat upp samlarna. Först och främst naturligtvis för att Posten gett ut ett block som är ett typexempel på frimärken som bör svartlistas. Men ilskan har inte minst vänt sig mot Sveriges Filatelistförbund, som inte ens har reagerat på denna olämpliga utgåva, utan till och med hjälpt Posten att sälja den! Många medlemmar i SFF känner sig självklart svikna av den organisation som de trodde skulle ta tillvara deras intressen. Vägrar ta in genmäle! Först efter att Nordisk Filateli berättat om blocket i decembernumret, kände sig SFF föranlett att nämna det i sitt första nummer av medlemstidskriften i år. Det var dess ordförande Vivi- Ann Rangfors som i sin spalt Ordföranden har ordet, inledde med att berätta att det förekommit diskussion om detta block efter att en viss frimärkstidning låtit påskina att SFF har hjälpt Posten att prångla ut ett skandalblock. Detta är som bekant inget Nordisk Filateli låtit påskina. Det är ett faktum som vi klart och tydligt har meddelat läsekretsen. I samma andetag fortsätter hon att beklaga sig över att någon uppretad samlare ringt och besvärat både henne och kansliet ett antal gånger under långhelgerna om utgåvan, och insinuerar att denna person skulle ha någon anknytning till Nordisk Filateli! Detta är en så dum och oförskämd insinuation, att undertecknad såg sig nödsakad att skicka ett genmäle till förbundets medlemstidskrift. Till min förvåning fanns det emellertid ingenting i det följande numret! Och varken redaktören eller ordföranden hade ens haft den goda smaken att besvara mitt mail med genmälet. Jag mailade därför omgående till dem och frågade vad som var anledningen till att genmälet inte publicerats. Först då fick jag ett svar och det så gott som omgående. Och kanske gick mailet iväg lite väl snabbt, att döma av dess lydelse: Herr Chefredaktör Trodde du verkligen att jag skulle upplåta redaktionellt utrymme i Filatelisten till en skandalblaska som Nordisk Filateli? Har du inga egna läsare kvar? /Uffe Uffe är redaktör och ansvarig utgivare för medlemstidskriften, och alltså även ansvarig för att vi nu dessvärre måste följa hans uppmaning, och klargöra för våra egna läsare, varav många också är medlemmar i SFF, om förbundets skandalösa inställning till skadlig frimärkspropaganda och hantering av berättigad kritik. Själv har jag svårt att förstå varför Nordisk Filateli överhuvudtaget nämns i Ordförandens spalt. Vi är på intet sätt inblandade i vare sig utgivning eller försäljning av detta block. Det är däremot SFF. I Nordisk Filateli har vi däremot beskrivit skandalen. Men SFF:s ordförande tror sig tydligen komma från kritik och ansvar genom ett barnsligt försök att skjuta på budbäraren. Tar inte avstånd! SFF-ordförandens brist på engagemang för postens utgivningspolitik uttrycker hon så här: Man må tycka vad man vill om de principer som Posten tillämpar för sin frimärksutgivning, och SFF har ett ytterst begränsat om ens något inflytande däröver. Kanske det, men SFF har inte ens försökt ta tillvara samlarnas intressen, utan hjälpt Posten att sälja detta obskyra block! I detta fall kan man faktiskt säga att med en sådan vän som SFF, behöver frimärkssamlaren inga fiender. Vad som inte står att finna i ordförandens spalt, är den självklara ursäkten för att hon tydligen inte insett att hon borde ha tagit avstånd från utgåvan. En utgåva som tjänar som ett direkt grundskott för frimärksintresset i Sverige. Morten Persson NORDISK FILATELI April 2014 31

KON-TIKI-FLOTTEN hur kom den till Norge? Ett Kon-Tiki-kuvert från min samling. Det fanns med på flotten från Peru till Tahiti, där det har frankerats men inte postbefordrats. Några år innan Thor Heyerdahl gick bort 2002, fick jag hans autograf på kuvertet vid ett besök på Kon-Tiki Museet. FÖRSTA PRIS i Nordisk Filatelis berättar-tävling av Einar Måseidvåg De flesta känner till Kon-Tiki-expeditionen och dess spännande färd från Peru till Polynesien. Den kan sedan ett par år efter äventyret beskådas på Kon-Tiki Museet på Bygdøy utanför Oslo. Men hur kom den egentligen dit? D en berömda Kon-Tikiex peditionen 1947 som Thor Heyerdahl tog initiativ till, hade till uppgift att pröva och dokumentera hans teorier, och kanske finna nya rön om legenden Kon-Tiki och den vita rasen. Eller finna svar på Söderhavets största olösta gåta: Vem befolkade Polynesi - en? Det var också ett av de stora diskussionsämnena som He yer - dahl lanserade på den tiden. Boken om denna djärva seglats på en flotte av balsaträ, blev en bestseller av sällan skå - dat slag, och för oss som då var tonåringar här uppe i den kalla nord, en stor inspiration som gav näring åt våra drömmar om Stilla havets paradis. Kunde man egentligen önska sig något mer idylliskt här på jorden än Polynesien? Massor av sol, vajande palmer, klinkande uku - leler och dansande vahiner med bastkjolar och blommor i håret! Vem som befolkade Polyne - sien och när det skedde, tror jag inte precis att någon av oss unga brydde sig så mycket om på den tiden. Nej, det var nog i första hand djärvheten, byg- 16 NORDISK FILATELI April 2014

16_20:Layout 1 2014-03-10 17:52 Sida 17 Tre frimärken som gavs ut 1997 vid 50-årsjubileet av den äventyrliga KonTiki-expeditionen. Från vänster från Norge, Peru samt Franska Polynesien. gandet av flotten och den riskfyllda färden över denna enorma havsyta. Snabblektion i flottsegling Byggandet av flotten Kon-Tiki var noga planlagd, och den var mer eller mindre en exakt kopia av de flottar som indianerna hade använt för länge sedan. Den var 15 meter lång och 6 meter bred, och bestod av nio stora stockar av balsaträ som surrats samman med rep av hampa. Kon-Tiki lade ut från Callao i Peru den 28 april 1947 med en besättning på sex man, bestående av fem norrmän samt den svenske etnografen Bengt Danielsson. När man väl kommit ut i Humboldtströmmen fick de sex äventyrarna en tuff lektion i att segla en balsaträflotte det var ju flera hundra år sedan någon hade gjort det senast! Så småningom blev det lugnare om dagarna, och med passadvinden från aktern och en jämn havs- ström tillryggalade flotten i genomsnitt cirka 79 kilometer per dygn. Kockens viktigaste göromål på morgonen var att plocka upp flygfiskar som låg spridda runt om på flottens däck, och de var goda och välsmakande. Men det var inte bara KonTikis besättning som gillade flygfisk. Det tycktes även vara guldmakrillens livrätt. Denna vackra och färgrika fisk med sin höga och karakteristiska panna, höll sig runt och under På frimärket i mitten ser vi en stackars flygfisk omgiven av två frimärken med guldmakrillar. På det högra frimärket visas hur guldmakrillen fångar sin favoritföda. Fotot visar t.v. artikelförfattaren utanför Afrikas kust i början av 1960-talet, då han 19 år gammal själv såg sådana guldmakrillar jaga flygfisk. Fångsten som visas på bilden är dock en segelfisk. NORDISK FILATELI April 2014 17

34_40:Layout 1 2014-03-10 17:47 Sida 34 Sardinien De första frimärkena 1851 En obegagnad fyrblockserie med de tre frimärkena i Sardiniens första frimärksserie. Den såldes för motsvarande 912 650 kronor i Lugano i maj 1993. av Ørn Grahm Kungariket Sardinien gav ut sina första frimärken den 1 januari 1851, och anses av en del samlare vara de första som gavs ut av de italienska småstaterna. Visserligen kom Lombardiet-Venetiens första utgåva ut sju månader tidigare, men dessa räknas då som österrikiska. Oavsett vilket är Sardiniens första frimärken mycket intressanta, liksom landets historia som slutade med Italiens enande. ungariket Sardinien bildades år 1720 då Viktor Amadeus II av Savojen förvärvade ön Sardinien från Österrike. Den förenades med furstehuset Savojens besittningar på det italienska fastlandet, och Viktor Amadeus II antog titeln Kung av Sardinien. Men trots att han kallade sig Kung av Sardinien fanns på 1700- och 1800-talen största delen av riket på det italienska K 34 fastlandet i Savojen och Piemonte i norra Italien med Turin som huvudstad. Fadern fängslades Viktor Amadeus II lämnade tronen till förmån för sin son Karl Emanuel III 1730, men försökte återta makten 1731. Sonen fängslade då fadern och höll honom i fängelse tills han dog 1732. Karl Emanuel III ledde senare en fransk-sardisk här som kämpade mot Österrike, och då vann de två slagen vid Parma och Gaustalla 1734. Då erövrades också Milano. Vid freden i Wien 1735 fick Karl Emanuel III provinsen Novara och staden Tortona. Vid det österrikiska tronföljdskriget 1740 1748 deltog Karl Emanuel III och Sardinien först på fransk sida, men bytte sida 1743 och kämpade resten av kriget tillsammans med Österrike. Som tack för sin insats NORDISK FILATELI April 2014

34_40:Layout 1 2014-03-10 17:47 Sida 35 beten och gav också ut en lagsamling, Corpus Carolinum. Efter Napoleon Kung Karl Emanuel III (1701 1773) var kung över Sardinien 1730 1773. fick han tillbaka en del av Lombardiet. Karl Emanuel III gjorde åtskilligt för att utveckla kungariket Sardinien. Han tog initiativ till flera stora byggnadsar- När Napoleon härjade i norra Italien införlivades Sardiniens fastlandsdelar med Frankrike 1796. Kung Karl Emanuel IV, som i samma veva bestigit Sardiniens tron, blev tvungen att fly till ön Sardinien. När stormakterna skulle städa upp efter Napoleon vid Wienkongressen 1815, fick Sardinien den strategiskt viktiga republiken Genua, som medförde att Sardiniens fastlandsområden förbands med Medelhavet. Från 1831 regerades kungariket Sardinien av den liberale kung Karl Albert. Under samma tid började också industrialiseringen i kungariket, och år 1848 antogs också en ny konstitution. Det så kallade första italienska frihetskriget började med att Sardinien anföll Österrike i Viktor Emanuel II var Sardiniens kung 1849 1861 och Italiens 1861 1878. mars 1848. Till en början gick kriget bra för Sardinien, men efter några månader stod Österrike som segrare. I mars 1849 startade Sardinien åter krig mot Österrike, På vår kära och vackra och nu ofta använda svenska skolatlas från 1862, har vi höjt upp och skuggat de områden som tillhörde kungariket Sardinen när man började ge ut frimärken här 1851. NORDISK FILATELI April 2014 35

42_47:Layout 1 2014-03-12 15:16 Sida 42 En trevlig extrasamling till lågpris! En av de väderbitna torskfiskarna avbildas på detta klassiska märke från den lilla ögruppen Saint-Pierre-etMiquelon. N S E Ö D A R R O J

av Bo C. Olsson Öar har genom tiderna fascinerat många människor. Det är något speciellt med dem vare sig de är obebodda eller bebodda. Även ur frimärkssamlarens synpunkt är öar många gånger speciella, såtillvida att många små sådana ger ut frimärken, även om det inte alltid kan anses motiverat. Men visst kan en samling på temat Jordens öar vara både intressant och lätthanterad! T änk, det är redan bort - åt 40 år sedan de s. k. Visirbla den lanserades på samlarmarknaden. De innebar en revolution i sättet att samla. Insticks - böcker fanns ju visserligen redan för den som ville sam - la flexibelt utan att besväras av fastsättarpyssel, men nu kunde man äntligen fort och lätt möblera om i en samling om så skulle be hö - vas. Dessut om såg resultatet av ens ansträngningar betydligt prydligare ut än en montering i en insticks - bok. Tidigare fanns bladen bå - de i svart och vitt, men de vita blev ganska tråkiga med tiden, så dem har man kanske slutat tillverka? Lim met som höll fickorna på plats åldrades näm ligen, och blev till gula ränder på bladen. Det bästa med att lägga upp en samling på Visir - blad är att ingen bestämmer hur det skall göras, utan den egna fantasin får fritt spelrum. Eftersom jag tycker det är tråkigt att pilla med en traditionell monte - ring (som ofta får göras om) och hell re vill syssla med mina märken och brev, använder jag sådana blad. Pla cerar man märkena prydligt blir det ett bra re - sultat, och text kan åstad - kommas med hjälp av en dator och skrivare. Pla - ceras även text lap par - na med förstånd blir resultatet ännu bättre. Detta är en metod som passar mig som samlare, men var och en gör naturligtvis som man tycker är bäst. Det finns de som före - drar t.ex. förtrycksalbum, och det är naturligtvis inget fel med det. Lika litet som det är att montera och texta på blanka blad. Enkelt, roligt och lärorikt Men nog om detta. Nu skulle det handla om öar och en jordenruntresa i tankens värld med hjälp av frimärken, och min förhoppning är att du som läsare kanske får en eller annan samlar - idé? Och en liten extrasamling på det temat går alltså gan - ska lätt att sätta ihop med hjälp av Vi sirblad, vilket jag gjort med titeln Jor dens öar. Normalt brukar jag illustrera en ö i samlingen med några typiska märken med motiv från ön, och om möjligt också med ett kartfri - märke. Till detta läggs ett brev (eller kort) postat på ön. Vad gäller exempelvis Grön land så är den ju så stor att jag här har varit lite extra generös och tagit med samtliga märken fram t.o.m. 1950. Kan ske beror det också på att jag tycker dessa fint graverade fri mär ken är vackra att se på. I denna artikel får vi bara plats med ett mer eller mindre systematiserat axplock av alla jordens öar, och vi börjar i Eu ro pa. Malta I Medelhavet ligger den lil - la ö staten Malta, som tidigare var en brittisk koloni. Den är strategiskt belägen mellan Italien och Libyen, och var därför föremål för Mussolinis intresse under andra världskriget. Ön blev ett av krigets mest bombade områden, men gav ändå inte upp. Numera är Malta en av EU:s medlemsstater. Svalbard I Nordatlanten finns andra öar som Island, Färöarna Att religionen på Malta är romersk-katolsk framgår nog med all önskvärd tydlighet på dessa märken. NORDISK FILATELI April 2014 43

Skall du bläddra mer i tidningen får du köpa den! sade alltid tobakshandlaren till oss barn när vi stod och bläddrade i tidningarna i hans butik. Det gäller dig också. Du har här fått ett smakprov på några utvalda sidor ur detta för övrigt fullmatade nummer av Nordisk Filateli. Vill Du läsa resten av detta totalt 64 sidor tjocka nummer så PRENUMERERA! Tryck på länken HÄR och utnyttja våra introduktionserbjudanden! Nordisk Filateli utkommer med 9 intressanta nummer per år, omsorgsfullt fyllda med spännande artiklar och nyttig information för den frimärksintresserade.