EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN KOMMISSIONENS ARTONDE ÅRSRAPPORT TILL EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11.07.2000 KOM(2000) 440 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN KOMMISSIONENS ARTONDE ÅRSRAPPORT TILL EUROPAPARLAMENTET OM GEMENSKAPENS ÅTGÄRDER MOT DUMPNING OCH SUBVENTIONER ÖVERSIKT ÖVER ÖVERVAKNINGEN AV SKYDDSÅTGÄRDER VIDTAGNA AV TREDJE LÄNDER OCH GENOMFÖRANDET AV HANDELSHINDERFÖRORDNINGEN (1999)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN KOMMISSIONENS ARTONDE ÅRSRAPPORT 1 TILL EUROPAPARLAMENTET OM GEMENSKAPENS ÅTGÄRDER MOT DUMPNING OCH SUBVENTIONER ÖVERSIKT ÖVER ÖVERVAKNINGEN AV SKYDDSÅTGÄRDER VIDTAGNA AV TREDJE LÄNDER OCH GENOMFÖRANDET AV HANDELSHINDERFÖRORDNINGEN (1999) 1 Tidigare rapporter har redovisats i KOM(83)519 slutlig/2; KOM(84)721 slutlig; KOM(86)308 slutlig; KOM(87)178; KOM(88)92 slutlig; KOM(89)106; KOM(90)229 slutlig; SEK(91)92 slutlig; SEK(91)974 slutlig; SEK(92)716 slutlig; KOM(93)516 slutlig; KOM(95)16 slutlig; KOM(95)309 slutlig; KOM(96)146 slutlig; KOM(97)428 slutlig, KOM(98)482 slutlig och KOM(1999)411 slutlig. 2

(Artonde årsrapporten till parlamentet - 1999) INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL 11 1. ÖVERSIKT ÖVER LAGSTIFTNINGEN OM ÅTGÄRDER MOT DUMPNING OCH SUBVENTIONER 12 1.1. Rättslig ram 12 1.1.1. Gällande lag 12 1.1.1.1. Internationella bestämmelser 12 1.1.1.2. Gemenskapslagstiftningen 12 1.1.2. Vad menas med dumpning och utjämningsbara subventioner de relevanta villkoren för införandet av tullar 13 1.1.2.1. Dumpning och subventioner 13 1.1.2.2. Väsentlig skada och orsakssamband 13 1.1.2.3. Gemenskapens intresse 14 1.1.3. Förfarande 14 1.1.4. Enheterna för antidumpnings- och antisubventionsfrågor 16 1.2. Ändringar av grundförordningarna 16 1.3. Genomförande av rådets förordning (EG) nr 905/98 om rätt för enskilda företag i Kina och Ryssland att behandlas som företag som är verksamma under marknadsekonomiska förhållanden 17 1.3.1. Förordning (EG) nr 905/98 om ändring av antidumpningsgrundförordningen 17 1.3.2. Iakttagelser om tillämpningen av de nya bestämmelserna sedan 1 juli 1998 18 1.4. WTO:s ordning för tvistlösning på området för antidumpning och antisubventioner 18 1.4.1. Beskrivning av WTO:s förfarande för tvistlösning 18 1.4.2. Panelförfaranden som berört EU:s åtgärder mot dumpning och subventioner 18 2. ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER GÄLLANDE ÅTGÄRDER 20 3. INLEDDA UNDERSÖKNINGAR AV DUMPNING OCH SUBVENTIONER 21 3.1. Inledning 21 3.2. Enskilda fall 23 3.2.1. Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål från Bulgarien, Indien, Iran, Sydafrika, Jugoslavien och Taiwan 23 3.2.2. Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål från Indien, Taiwan och Sydafrika (antisubventionsundersökning) 23 3.2.3. Gul fosfor från Kina 24 3.2.4. TV-kamerasystem från USA 24 3.2.5. Delar till TV-kamerasystem från Japan 25 3.2.6. Fodral till cd-skivor från Kina 25 3.2.7. Videoband på spolar från Sydkorea 25 3.2.8. Syntetiska polyesterfibrer från Australien, Indonesien och Thailand 26 3.2.9. Syntetiska polyesterfibrer från Australien, Indonesien, Sydkorea, Taiwan och Thailand (antisubventionsundersökning) 26 3.2.10. Varmvalsade platta produkter av olegerat stål från Indien, Kina och Rumänien 26 3.2.11. Valstråd av stål från Turkiet 27 3.2.12. Rördelar av aducerat gjutjärn från Brasilien, Kroatien, Tjeckien, Jugoslavien, Japan, Kina, Sydkorea och Thailand 27 3

3.2.13. Lösningar av karbamid (urinämne) och ammoniumnitrat från Algeriet, Vitryssland, Litauen, Ryssland, Slovakien och Ukraina 28 3.2.14. Fästanordningar av rostfritt stål från Malaysia, Singapore, Filippinerna och Thailand (antisubventionsundersökning) 28 3.2.15. OneDyeBlack1(ODB-1)frånJapan 29 3.2.16. OneDyeBlack2(ODB-2)frånJapan 29 3.2.17. Bildrör för färg-tv-mottagare från Kina, Indien, Sydkorea, Litauen och Malaysia 2 3.2.18. Hårborstar från Kina, Hongkong, Sydkorea, Taiwan och Thailand 30 3.2.19. Glycin från Kina 30 3.2.20. Termoplastiskt gummi av styren-butadien-styrentyp (SBS) från Taiwan (antisubventionsundersökning) 31 3.2.21. Termoplastiskt gummi av styren-butadien-styrentyp (SBS) från Taiwan 31 3.2.22. Elektroniska vågar från Kina, Sydkorea och Taiwan 32 3.2.23. Vävnader av glasfibrer från Taiwan (antisubventionsundersökning) 32 3.2.24. Koks över 80 mm från Kina 32 3.2.25. Polyesterstapelfibrer från Sydkorea 33 3.2.26. Ammoniumnitrat från Litauen, Polen och Ukraina 33 3.2.27. Cykelgafflar från Kina och Taiwan 34 3.2.28. Cykelramar från Kina och Taiwan 34 3.2.29. Cykelhjul från Kina 34 3.2.30. Polyetentereftalat (PET) från Indien, Indonesien, Malaysia, Sydkorea, Taiwan och Thailand 35 3.2.31. Polyetentereftalat (PET) från Indien, Indonesien, Malaysia, Sydkorea, Taiwan och Thailand (antisubventionsundersökning) 35 3.2.32. Polyesterstapelfibrer från Indien 36 4. PROVISORISKA ÅTGÄRDER 36 4.1. Översikt 36 4.2. Enskilda fall 36 4.2.1. Linor och kablar av stål från Kina, Ungern, Indien, Mexiko, Polen, Sydafrika och Ukraina 36 4.2.2. Tråd av rostfritt stål med en diameter som understiger 1 mm från Indien och Sydkorea (antisubventionsundersökning) 38 4.2.3. Tråd av rostfritt stål med en diameter som understiger 1 mm från Sydkorea 40 4.2.4. Tråd av rostfritt stål med en diameter av minst 1 mm från Indien 42 4.2.5. Tråd av rostfritt stål med en diameter av minst 1 mm från Indien och Sydkorea (antisubventionsundersökning) 43 4.2.6. Sömlösa rör från Kroatien och Ukraina 45 4.2.7. PET-film (polyetentereftalat) från Indien (antisubventionsundersökning) 46 4.2.8. Fodral till cd-skivor från Kina 48 5. SLUTGILTIGA ÅTGÄRDER 49 5.1. Översikt 49 5.2. Enskilda fall 49 5.2.1. Hårda fiberskivor (hardboard) från Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland 49 5.2.2. Cyklar från Taiwan 51 5.2.3. Skördegarn av polypropen från Polen, Tjeckien och Ungern 53 5.2.4. Tråd av rostfritt stål med en diameter av minst 1 mm från Indien (antisubventionsundersökning) 54 5.2.5. Tråd av rostfritt stål med en diameter av minst 1 mm från Indien 56 5.2.6. Tråd av rostfritt stål med en diameter som understiger 1 mm från Indien (antisubventionsundersökning) 57 5.2.7. Linor och kablar av stål från Kina, Ungern, Indien, Mexiko, Polen, Sydafrika och Ukraina 59 4

5.2.8. PET-film (polyetentereftalat) från Indien (antisubventionsundersökning) 60 6. UNDERSÖKNINGAR SOM AVSLUTATS UTAN ÅTGÄRDER 61 6.1. Översikt 61 6.2. Enskilda fall 62 6.2.1. Lasersystem för optisk avläsning från Japan, Sydkorea, Malaysia, Kina och Taiwan 6 6.2.2. Hårda fiberskivor (hardboard) från Brasilien 62 6.2.3. Större aluminiumelektrolytkondensatorer från USA och Thailand 63 6.2.4. Skördegarn av polypropen från Saudiarabien 63 6.2.5. Skördegarn av polypropen från Saudiarabien (antisubventionsundersökning) 63 6.2.6. Grovplåt av rostfritt stål från Slovenien och Sydafrika 64 6.2.7. Texturerat filamentgarn av polyester från Indien och Sydkorea 64 6.2.8. Texturerat filamentgarn av polyester från Indien och Sydkorea (antisubventionsundersökning) 64 6.2.9. Tråd av rostfritt stål med en diameter av minst 1 mm från Sydkorea (antisubventionsundersökning) 64 6.2.10. Tråd av rostfritt stål med en diameter av minst 1 mm från Sydkorea 65 6.2.11. Tråd av rostfritt stål med en diameter som understiger 1 mm från Sydkorea (antisubventionsundersökning) 65 6.2.12. Tråd av rostfritt stål med en diameter som understiger 1 mm från Sydkorea 65 6.2.13. Linor och kablar av stål från Sydkorea 66 6.2.14. Videoband på spolar från Sydkorea 66 7. ÖVERSYNER AV ÅTGÄRDER MOT DUMPNING OCH SUBVENTIONER 66 7.1. Översikt 66 7.2. Översyner vid giltighetstidens utgång 67 7.2.1. Inledda översyner vid giltighetstidens utgång 67 7.2.1.1. Etanolamin från USA 67 7.2.1.2. Flusspat från Kina 68 7.2.1.3. Kaliumklorid från Vitryssland, Ryssland och Ukraina 68 7.2.1.4. Kiselkarbid från Kina, Ryssland och Ukraina 69 7.2.1.5. TV-kamerasystem från Japan 69 7.2.1.6. Magnetskivor (3,5-tumsdisketter) från Hongkong och Sydkorea 70 7.2.1.7. Kaliumpermanganat från Kina 70 7.2.1.8. Karbamidammoniumnitratlösning från Polen 71 7.2.2. Slutförda översyner vid giltighetstidens utgång 71 7.2.2.1. Magnesiumoxid från Kina 71 7.2.2.2. Syntetiska polyesterfibrer från Taiwan 72 7.2.3. Översyner vid giltighetstidens utgång som avslutats utan åtgärd 73 7.2.3.1. Ferrokisel från Egypten och Polen 73 7.2.3.2. Syntetiska polyesterfibrer från Sydkorea 74 7.3. Interimsöversyner 74 7.3.1. Inledda interimsöversyner 75 7.3.1.1. Etanolamin från USA 75 7.3.1.2. Flusspat från Kina 75 7.3.1.3. Faxmaskiner för personligt bruk från Japan och Singapore 75 7.3.1.4. Sömlösa rör av järn eller olegerat stål från Ryssland 76 7.3.1.5. Kaliumklorid från Vitryssland, Ryssland och Ukraina 76 7.3.1.6. Texturerat filamentgarn av polyester från Taiwan 76 7.3.1.7. Mikrovågsugnar från Sydkorea 77 7.3.1.8. Magnetskivor (3,5-tumsdisketter) från Taiwan 77 7.3.1.9. Rördelar av järn eller stål från Thailand 78 7.3.1.10. Texturerat filamentgarn av polyester från Malaysia 78 7.3.1.11. Cykeldelar från Kina 78 7.3.1.12. Karbamidammoniumnitratlösning från Polen 78 5

7.3.2. Avslutade interimsöversyner 79 7.3.2.1. Kalciummetall från Kina och Ryssland 79 7.3.2.2. Lax (antidumpningsundersökning/antisubventionsundersökning) från Norge 79 7.3.2.3. Telefaxapparater för personligt bruk från Japan och Singapore 80 7.3.2.4. Ferrokrom (med låg kolhalt) från Kazakstan, Ryssland och Ukraina 80 7.3.2.5. Magnetskivor (3,5-tumsdisketter) från Japan, Taiwan, Kina, Hongkong, Sydkorea, Malaysia, Mexiko, USA och Indonesien 81 7.3.2.6. Furfuraldehyd från Kina 81 7.4. Översyner avseende nya exportörer 82 7.4.1. Inledd översyn avseende nya exportörer 82 7.4.1.1. Handväskor (läder) från Kina 82 7.4.2. Avslutade översyner avseende nya exportörer 83 7.4.2.1. Säckar och påsar av polyeten eller polypropen från Indien 83 7.4.2.2. Magnetskivor (3,5-tumsdisketter) från Indonesien 83 7.5. Absorptionsundersökningar 83 7.5.1. Inledda absorptionsundersökningar 84 7.5.1.1. Ringpärmsmekanismer från Kina 84 7.5.1.2. Fästanordningar av rostfritt stål och delar till dessa från Malaysia och Thailand 8 7.5.1.3. Magnesium (obearbetat, olegerat) från Kina 84 7.6. Undersökningar av kringgående 85 7.6.1. Inledda undersökningar av kringgående 85 7.6.1.1. Magnetskivor (3,5-tumsdisketter) från Kina och Taiwan 85 7.6.1.2. Rördelar av järn eller stål från Kina 86 7.6.2. Avslutade undersökningar av kringgående 86 7.6.2.1. Tändare (påfyllningsbara och ej påfyllningsbara) från Kina 86 7.6.2.2. TV-kamerasystem från Japan 87 7.7. Påskyndade översyner 87 7.7.1. Inledda påskyndade översyner 87 7.7.1.1. Stänger av rostfritt stål från Indien 87 7.7.1.2. Tråd av rostfritt stål med en diameter som understiger 1 mm från Indien 87 7.7.1.3. Tråd av rostfritt stål med en diameter av minst 1 mm från Indien 88 7.7.1.4. Stänger av rostfritt stål från Indien 88 7.7.2. Avslutade påskyndade översyner 88 7.7.2.1. Stänger av rostfritt stål från Indien 88 8. ÖVERVAKNING AV ÅTAGANDEN 89 9. ÅTERBETALNINGAR 90 10. RÄTTSLIG PRÖVNING: BESLUT AV DOMSTOLEN/FÖRSTAINSTANSRÄTTEN 90 10.1. Översikt över rättslig prövning 1999 90 10.2. Oavgjorda mål 91 10.3. Nya mål 91 10.4. Domar avkunnade i förstainstansrätten 92 10.4.1. Mikrovågsugnar med ursprung bland annat i Thailand 92 10.4.2. Ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten med ursprung i bland annat Filippinerna 93 6

10.4.3. Ammoniumnitrat med ursprung i Ryssland 93 10.4.4. Vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Ungern, Polen, Ryssland, Tjeckien, Rumänien och Slovakien 93 11. TREDJE LÄNDERS ANTIDUMPNINGS- OCH ANTISUBVENTIONSUNDERSÖKNINGAR AVSEENDE IMPORT FRÅN MEDLEMSSTATER I EU 94 11.1. Antidumpningsärenden mot medlemsstater i EU 95 11.1.1. Inledda undersökningar (fortfarande i det inledande skedet) 96 11.1.1.1. Överspänningsledning från Tyskland 96 11.1.1.2. Steril absorberbar kirurgisk suturtråd från Tyskland 96 11.1.1.3. Röntgenfilm från Tyskland 96 11.1.1.4. Ren tereftalsyra från Spanien 96 11.1.1.5. Ljuskänsliga tryckplåtar från Nederländerna 96 11.1.1.6. Luftledning eller tråd av tvinnat aluminium med kärna av stål från Frankrike 9 11.1.1.7. Tenn från Nederländerna 97 11.1.1.8. Byggnadsbalkar av stål från Tyskland och Spanien 97 11.1.1.9. Kartongpapp från Australien, Spanien, Italien och Sverige 97 11.1.1.10. Oxo-alkohol från bland annat Europeiska unionen 97 11.1.1.11. C-vitamin från Europeiska unionen 97 11.1.1.12. Insulinprodukter från Frankrike och Danmark 97 11.1.1.13. Bilar från bland annat Europeiska unionen 97 11.1.1.14. Mjölk från bland annat Europeiska unionen 97 11.1.1.15. Fotografiskt papper från Förenade kungariket och Frankrike 97 11.1.1.16. Salt från Europeiska unionen 97 11.1.1.17. D-glucitol (Sorbitol) från Europeiska unionen 98 11.1.1.18. Metylmetakrylat från Tyskland, Spanien, Förenade kungariket och Frankrike 98 11.1.1.19. Produkter av polyuretan från bland annat Europeiska unionen 98 11.1.1.20. Vissa varmvalsade kolstålsplattor från bland annat Finland 98 11.1.1.21. Reflexpärlor o.d. av glas från bland annat Frankrike och Tyskland 98 11.1.2. Provisoriska åtgärder 98 11.1.2.1. Stålplåt skuren i längder från Frankrike och Italien 98 11.1.2.2. Värmekänsligt papper från Finland, Tyskland och Europeiska unionen 98 11.1.2.3. Insektsgift från Danmark 98 11.1.2.4. Natriumcyanid från Tyskland och Europeiska unionen 98 11.1.2.5. Sömlösa rör från Österrike 99 11.1.3. Slutgiltiga åtgärder 99 11.1.3.1. Akrylfibrer från Spanien, Italien och Portugal 99 11.1.3.2. Filterförsedda cigaretthylsor från Frankrike och Tyskland 99 11.1.3.3. Obelagt och obestruket vitt riskopieringspapper från Finland 99 11.1.3.4. Kartongpapp från Tyskland 99 11.1.3.5. Injektionssprutor från Belgien, Tyskland, Irland och Spanien 99 11.1.3.6. Rostfri stålplåt i ringar eller rullar från Belgien och Italien 99 11.1.3.7. Acetaminofenol från Frankrike 100 11.1.3.8. Platta varmvalsade plattor och remsor av kolstål och legerat stål från Frankrike 1 11.1.3.9. Rostfria plattor och remsor av stål i ringar eller rullar från Frankrike, Tyskland, Italien och Förenade kungariket 100 11.1.3.10. Polykarbonater från Tyskland 100 11.1.3.11. Kallvalsad stålplåt från Belgien och Spanien 100 11.1.3.12. Däck från Frankrike och EU 100 11.1.3.13. Värmekänsligt papper från Finland, Tyskland och Europeiska unionen 100 11.1.3.14. Golvplattor från Italien 101 11.1.3.15. Vävda textiltätningsremsor från Spanien och Förenade kungariket 101 11.1.3.16. Skinn och remsor för tillslutning av sår från Frankrike och Tyskland 101 11.1.4. Undersökningar som avslutats utan åtgärder 101 7

11.1.4.1. Polymermjukningsmedel från Förenade kungariket 101 11.1.4.2. Gummi av styrenbutan från Frankrike och Tyskland 101 11.1.4.3. Industrisymaskinsnålar från Tyskland 101 11.1.4.4. Rundtråd av rostfritt stål från bland annat Spanien 101 11.1.4.5. Glasbehållare från Tyskland, Italien, Portugal och Spanien 102 11.1.4.6. Bröstmjölksersättning (pulver) från Danmark och Nederländerna 102 11.1.4.7. Byggnadsbalkar av stål från Tyskland och Spanien 102 11.1.4.8. Hämmare från Tyskland 102 11.1.4.9. Akrylfibrer från bland annat Europeiska unionen 102 11.1.5. Pågående undersökningar som inletts före 1999 102 11.1.5.1. Belagd eller bestruken papp från Österrike, Tyskland, Nederländerna och Spanien 1 11.1.5.2. Stenull från Nederländerna 103 11.1.5.3. Kristallpolystyren från Europeiska unionen 103 11.1.5.4. Vävda mattor av polypropen från bland annat Belgien och Förenade kungariket 103 11.1.5.5. Skruvar och muttrar från bland annat Spanien 103 11.1.5.6. Hydroetylcellulosa från bl.a. Nederländerna 103 11.1.5.7. Varm- och kallvalsat rostfritt stål från Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien 1 11.1.6. Undersökningar vid giltighetstidens utgång som lett till en ändring av den införda tullen 104 11.1.6.1. Stänger av rostfritt stål från Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Sverige och Förenade kungariket 104 11.1.6.2. Raffinerat socker från Belgien, Danmark, Tyskland och Nederländerna 104 11.1.6.3. Visst belagt eller bestruket papper från Österrike och Finland 104 11.2. Antisubventionsärenden mot medlemsstater i EU 104 11.2.1. Inledda undersökningar (fortfarande i inledningsskedet) 105 11.2.1.1. Konjak från Frankrike 105 11.2.1.2. Konserverad skinka och konserverat fläskkött från Danmark och Nederländerna 105 11.2.2. Provisoriska åtgärder 105 11.2.2.1. Kolstålplåt skuren i längder från Frankrike och Italien 105 11.2.2.2. Mjölkpulver från Europeiska gemenskapen 106 11.2.3. Slutgiltiga åtgärder 106 11.2.3.1. Rostfri stålplåt i ringar eller rullar från Italien och Belgien 106 11.2.3.2. Kolstålplåt skuren i längder från Belgien 106 11.2.3.3. Rostfria plattor och remsor av stål från Italien och Frankrike 106 11.2.3.4. Bly- och vismutstål från Förenade kungariket 107 11.2.4. Undersökningar som avslutats utan åtgärder 107 11.2.4.1. Socker från Europeiska gemenskapen 107 11.2.4.2. Bly- och vismutstål från Tyskland 108 11.2.4.3. Billets av bly från Förenade kungariket och Tyskland 108 11.2.5. Översyner som har lett till en förändring av den införda tullen 108 11.2.5.1. Pasta från Italien 108 12. SKYDDSÅTGÄRDER 108 12.1. Rättslig ram 108 12.2. Gemenskapens verksamheter inom området för skyddsåtgärder 109 12.3. Översikt över den senaste tidens viktigaste ärenden avseende skyddsåtgärder itredjeland 110 12.3.1. Brasilien 110 12.3.1.1. Leksaker 110 12.3.2. Chile 110 12.3.2.1. Vete, vetemjöl, socker och ätbara vegetabiliska oljor 110 12.3.3. Tjeckien 110 8

12.3.3.1. Socker 110 12.3.4. Egypten 111 12.3.4.1. Säkerhetständstickor av trä 111 12.3.4.2. Lysrör 111 12.3.5. Indien 111 12.3.5.1. Fenol 111 12.3.5.2. Aceton 111 12.3.5.3. Vit/gul fosfor 112 12.3.6. Lettland 112 12.3.6.1. Grisskött 112 12.3.7. Polen 112 12.3.7.1. Platta stålprodukter 112 12.3.7.2. Traktorer 112 12.3.7.3. Yoghurt 113 12.3.8. Slovenien 113 12.3.8.1. Griskött 113 12.3.9. Slovakien 113 12.3.9.1. Griskött 113 12.3.10. USA 113 12.3.10.1. Vetegluten 113 12.3.10.2. Valstråd av stål 114 12.3.10.3. Svetsad rörledning 114 12.3.10.4. Lammkött 115 12.4. Överprövningsorganets rapporter om skyddsåtgärder 115 12.4.1. Överprövningsorganets rapport om skodon från Argentina 116 12.4.2. Överprövningsorganets rapport om mjölkprodukter från Sydkorea 117 13. HANDELSHINDERFÖRORDNINGEN 118 13.1. Bakgrund och mål 118 13.2. Förordningens rättsliga ram 118 13.2.1. Tillämplighet 118 13.2.2. Förfarande 118 13.2.3. Åtgärder som kan vidtas enligt förordningen 119 13.2.3.1. Förfaranden inledda under 1999 119 13.2.3.2. Översikt över tillämpningen av handelshinderförordningen sedan ikraftträdandet 120 9

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGOR : ÖVERSIKT BILAGA A Nya undersökningar som inleddes under perioden 1 januari - 31 december 1999 BILAGA B Nya undersökningar som inleddes under perioden 1995 1999 (31 december) fördelade på exportland BILAGA C Nya undersökningar som inleddes under perioden 1995 1999 (31 december) fördelade på produktsektor BILAGA D Nya undersökningar som avslutades under perioden 1995 1999 (1 januari - 31 december) genom införande av preliminära tullar BILAGA E Nya undersökningar som avslutades under perioden 1995 1999 (1 januari - 31 december) genom införande av slutgiltiga tullar BILAGA F Nya undersökningar som avslutades under perioden 1995 1999 (1 januari - 31 december) utan införande av åtgärder BILAGA G Översyner vid giltighetstidens utgång som inleddes eller avslutades under perioden 1 januari 31 december 1999 BILAGA H Interimsöversyner som inleddes eller avslutades under perioden 1 januari 31 december 1999 BILAGA I Översyner avseende nya exportörer som inleddes eller avslutades under perioden 1 januari 31 december 1999 BILAGA J Absorptionsundersökningar som inleddes eller avslutades under perioden 1 januari 31 december 1999 BILAGA K Undersökningar av kringgående som inleddes eller avslutades under perioden 1 januari 31 december 1999 BILAGA L Påskyndade översyner (antisubventioner) som inleddes eller avslutades under perioden 1 januari 31 december 1999 BILAGA M Åtaganden som godtagits eller upphävts under perioden 1 januari 31 december 1999 BILAGA N Åtgärder som upphörde att gälla under perioden 1 januari 31 december 1999 BILAGA O Slutgiltiga åtgärder i kraft per 31 december 1999 A. per produkt B. per land BILAGA P Åtaganden i kraft per den 31 december 1999 A. per produkt B. per land BILAGA Q Oavslutade antidumpnings- och antisubventionsundersökningar per den 31 december 1999 : A. Nya undersökningar (per produkt) B. Översyner (per produkt) C. Per land (nya undersökningar och översyner) BILAGA R Återbetalda belopp under perioden 1 januari - 31 december 1999 BILAGA S Rättsfall A. Oavgjorda mål vid Europeiska gemenskapens domstol och Förstainstansrätt den 31 december 1999 B. Domar och av Europeiska gemenskapens domstol och Förstainstansrätt under 1999 10

SYFTE OCH MÅL Denna rapport överlämnas till Europaparlamentet i enlighet med dess resolution av den 16 december 1981 om gemenskapens åtgärder mot dumpning 2, och betänkandena från Europaparlamentets utskott för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 3. Årsrapporten för 1999 har utvidgats för att också ge en översikt över vissa av gemenskapens andra handelspolitiska åtgärder, och särskilt tillämpningen av förordningen om handelshinder, åtgärder som hänför sig till de skyddsåtgärder som antagits av tredje länder samt åtgärder inom ramen för Världshandelsorganisationens ordning för tvistlösning. Det finns två orsaker till denna utvidgning av rapporten. Dessa åtgärder genomförs av de enheter som ansvarar för antidumpnings- och antisubventionsfrågor men framför allt har såväl antidumpning, antisubventioner och övriga handelspolitiska åtgärder som tas upp i rapporten samma mål, dvs. att säkerställa rättvis konkurrens inte bara inom Europeiska gemenskapen utan också på tredje länders marknader. Åtgärder mot dumpning och subventioner förblir dock också i denna rapport det viktigaste ämnet. I rapporten sammanfattas den allmänna politikens utveckling och kommenteras i korthet alla ärenden som har inletts, alla provisoriska och slutgiltiga åtgärder som har vidtagits, alla översyner som utförts och alla ärenden som har avslutats utan åtgärd. Vidare ges information om rättsliga mål som rör de handelspolitiska instrumenten och en sammanfattning av undersökningar av dumpning och subventioner som andra länder genomfört mot Europeiska gemenskapen eller dess medlemsstater. Under 1999 skedde en markant ökning av antalet åtgärder mot dumpning och subventioner, vilket i synnerhet framgår av det stora antal nya undersökningar som inleddes 1999 (86) jämfört med 1998 (29) och föregående år. I denna rapport analyseras denna utveckling och dras slutsatsen att den delvis är ett resultat av den ekonomiska krisen i Asien. Som en följd av situationen i Asien har vissa känsliga gemenskapssektorer som järn och stål, elektronikvaror och kemisk industri, upplevt en massiv tillströmning av lågprisimport eller subventionerad import på deras hemmamarknader. Ökningen av antalet åtgärder under 1999 låg dock helt i linje med utvecklingen för övriga stora användare av instrumenten mot dumpning och subventioner, särskilt USA. Eftersom de särskilda omständigheter som präglade den asiatiska krisen knappast kommer att upprepas, kan ökningen av nya undersökningar 1999 betraktas som ett undantag från den normala trenden, i synnerhet eftersom de gemenskapsinstitutioner som tolkar och tillämpar lagstiftningen mot dumpning och subventioner inte har ändrat sin praxis. I bilagorna till denna rapport ges en överskådlig beskrivning av åtgärderna i form av tabeller. Denna rapport är även tillgänglig för allmänheten. (Internet: http://europa.eu.int/comm/dg01/trade10.htm) 2 3 EGT C11, 18.1.1982, s. 37. PE 141.178/fin, 30.11.1990, föredragande Gijs DE VRIES. 11

1. ÖVERSIKT ÖVER LAGSTIFTNINGEN OM ÅTGÄRDER MOT DUMPNING OCH SUBVENTIONER 1.1. Rättslig ram 1.1.1. Gällande lag 1.1.1.1. Internationella bestämmelser På det internationella planet identifierades illojala handelsmetoder som dumpning och beviljandet av subventioner som ett hot mot de öppna marknaderna redan 1947, när det första Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) undertecknades. Avtalet innehöll särskilda bestämmelser om att GATT-medlemmar fick vidta åtgärder mot sådana metoder om de vållade en GATT-medlems inhemska industri väsentlig skada. Sedan dess har stora ansträngningar gjorts för att harmonisera reglerna om handelspolitiska instrument. Särskilt under den senaste GATT-rundan (den s.k. Uruguay-rundan), som ledde till upprättandet av Världshandelsorganisationen (WTO) och detaljerade antidumpnings- och antisubventionsavtal, var dessa ansträngningar inriktade på de förfarandemässiga regler som måste följas och de relevanta villkor som måste uppfyllas innan skyddsåtgärder kan vidtas. Gemenskapen spelade en aktiv roll i förhandlingarna om dessa relevanta kriterier som avspeglas i dess egen lagstiftning. 1.1.1.2. Gemenskapslagstiftningen Den första gemenskapslagstiftningen om åtgärder mot dumpning och subventioner antogs 1968 och har sedan dess ändrats flera gånger. De nu gällande grundförordningarna (EG och EKSG), som utgör den rättsliga grunden för gemenskapens undersökningar av subventioner och dumpning, trädde i kraft mellan mars 1996 och april 1998 4. De ligger i linje med de antidumpnings- och antisubventionsavtal som förhandlades fram inom ramen för GATT/WTO. Gemenskapslagstiftningen innehåller dessutom flera bestämmelser som syftar till att säkerställa att gemenskapens bestämmelser om åtgärder mot dumpning och subventioner tillämpas på ett balanserat sätt för alla berörda parter. Den ena är regeln om "prövning av gemenskapens intresse", den andra regeln om "lägsta tull". Prövningen av gemenskapens intresse motsvarar en klausul om det allmänna intresset och innebär att åtgärder bara kan vidtas om de inte strider mot gemenskapens allmänna intresse. Detta förutsätter en bedömning av alla de berörda ekonomiska intressena, däribland den inhemska industrins, användarnas och konsumenternas intressen. 4 (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 (EGT L 56, 6.3.1996), senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98 (EGT L 128, 30.4.1998) och kommissionens nr 2277/96/EKSG av den 28 november 1996 (EGT L 308, 29.11.1996) när det gäller antidumpningsåtgärder och rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 (EGT L 288, 21.10.1997) och kommissionens nr 1889/98/EKSG av den 3 september 1998 (EGT L 245, 4.9.1998) när det gäller utjämningsåtgärder. 12

Regeln om lägsta tull gör att de åtgärder som införs av gemenskapen kan ligga under dumpnings- eller subventionsmarginalen, om en sådan lägre tull är tillräcklig för att skydda gemenskapens industri på ett tillfredsställande sätt. 1.1.2. Vad menas med dumpning och utjämningsbara subventioner de relevanta villkoren för införandet av tullar 1.1.2.1. Dumpning och subventioner Dumpning definieras traditionellt som prisdiskriminering mellan nationella marknader eller som försäljning till priser som är lägre än produktionskostnaden. I gemenskapens antidumpningslagstiftning definieras dumpning som försäljning av en produkt inom gemenskapen till ett pris som är lägre än dess "normalvärde". Detta "normalvärde" motsvarar i regel det faktiska försäljningspriset på exportlandets hemmamarknad. Ett företag bedriver följaktligen försäljning till dumpade priser om dess priser på hemmamarknaden är högre än dess exportpriser (prisdiskriminering). Om försäljningen på hemmamarknaden inte är representativ, till exempel på grund av att endast små mängder har sålts, får normalvärdet emellertid fastställas på en annan grundval, såsom andra försäljares priser på hemmamarknaden eller produktionskostnaden. I det sistnämnda fallet anses ett företag sälja till dumpade priser om dess exportpriser är lägre än produktionskostnaden. I flertalet fall av dumpning som förekommer mer än tillfälligtvis föreligger en viss marknadsuppdelning. Den kan bero på statliga regleringar men också på andra omständigheter, bland annat konsumentpreferenser. Följden blir att exportörerna, åtminstone i viss utsträckning, skyddas från internationell konkurrens på hemmamarknaden. Subventioner kan ha liknande effekter som försäljning till dumpade priser. De utgörs av finansiella bidrag från de offentliga myndigheterna som ger tillverkare eller exportörer en fördel (t.ex. direkta bidrag, skatte- eller tullbefrielse, lån på förmånliga villkor till en ränta som ligger under marknadsräntan, eller exportfrämjande ordningar som gör det möjligt för exportörer att sälja till låga priser inom gemenskapen). 1.1.2.2. Väsentlig skada och orsakssamband För att åtgärder skall kunna vidtas mot dessa illojala handelsmetoder räcker det inte att företagen exporterar sina produkter till gemenskapen till dumpade eller subventionerade priser. Åtgärder kan bara vidtas om denna export vållar gemenskapens tillverkare väsentlig skada, så att dessa inte kan konkurrera med exportörerna på lika villkor. Typiska indikatorer på skada är att volymen dumpad och subventionerad import ökar under en viss period och att importpriserna underskrider gemenskapsindustrins försäljningspriser. Följden blir att gemenskapsindustrin tvingas minska sin produktionsvolym och sänka försäljningspriserna, att den tappar marknadsandelar, går med förlust eller tvingas till uppsägningar. I värsta fall kan exportörerna försöka få bort lönsamma gemenskapstillverkare från marknaden genom att tillämpa hänsynslöst låg prissättning. Analysen av skadan förutsätter under alla 13

omständigheter att hänsyn tas till alla relevanta faktorer innan ett fattas om huruvida gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada. Ett annat villkor för att åtgärder skall kunna vidtas är att skadan måste ha orsakats av dumpningen eller subventionerna. Detta villkor uppfylls om försämringen av gemenskapsindustrins situation sammanfaller med ökningen av dumpad och subventionerad import. Det är viktigt att påpeka att den dumpade eller subventionerade importen inte behöver vara den enda orsaken till skadan. 1.1.2.3. Gemenskapens intresse Slutligen måste det stå klart att tillämpningen av åtgärder inte skulle strida mot gemenskapens allmänna intresse. I detta avseende skall hänsyn tas till alla relevanta ekonomiska aktörers intressen, vilka kan påverkas av resultatet av undersökningen, genom en prövning av gemenskapens intresse. I detta sammanhang tas intresset att bevara sysselsättningen i gemenskapen under noggrant övervägande. 1.1.3. Förfarande Undersökningarna genomförs i enlighet med de förfarandemässiga regler som fastställs i grundförordningarna. Genom dessa regler säkerställs ett öppet, rättvist och sakligt förfarande med betydande förfarandemässiga rättigheter för de berörda parterna. Resultaten av en undersökning offentliggörs dessutom i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och gemenskapen är skyldig att i denna tidning motivera sina. Slutligen säkerställs att varje ärende avgörs på sakliga grunder och kommissionen tvekar inte att avsluta ett ärende om villkoren för vidtagande av åtgärder inte har uppfyllts. Även om varje undersökning är unik med avseende på de produkter och de länder som berörs, följer alla ärenden på det hela taget samma förfarandemässiga regler. Vissa förmånsregler tillämpas dock endast på länderna i Central- och Östeuropa och på Turkiet. Reglerna när det gäller nya ärenden sammanfattas i det följande: Inledande Ett ärende börjar i normala fall med ett tillräckligt väl underbyggt klagomål från gemenskapsindustrin. Efter att ha mottagit klagomålet gör kommissionen en bedömning av huruvida det innehåller tillräckliga bevis för att en undersökning skall kunna inledas. Undersökningen inleds genom offentliggörandet av ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. I detta tillkännagivande uppmanas alla berörda parter, däribland användare och i lämpliga fall konsumentorganisationer, att ta aktiv del i undersökningen. Detaljerade frågeformulär skickas till tillverkare i de exporterande länderna och gemenskapen, handelsaktörer (särskilt importörer) och andra berörda parter, t.ex. användare. Dessa parter informeras också om att de kan begära att bli hörda och att få ta del av icke sekretessbelagda handlingar som kan hjälpa dem i deras försvar. Undersökningen fram till provisoriska åtgärder När svaren på frågeformuläret har inkommit genomför kommissionens tjänstemän kontrollbesök på plats hos de samarbetsvilliga parterna. 14

Syftet med dessa besök är att kontrollera huruvida den information som lämnats i frågeformuläret är tillförlitlig. Den kontrollerade informationen används därefter för att beräkna dumpningsmarginalen, prisunderskridandemarginalen och nivån för undanröjande av skada. Dessa beräkningar förutsätter ofta bearbetning av tusentals transaktioner och kräver en komplicerad analys av produktionskostnaderna. Resultaten av beräkningarna och övriga slutsatser sammanfattas i ett arbetsdokument som efter samråd med medlemsstaterna i den rådgivande kommittén utgör underlag för et om huruvida provisoriska åtgärder skall införas eller om ärendet skall avslutas. I båda fallen fattas et på detta stadium av kommissionen. Undersökningen fram till slutgiltiga åtgärder När kommissionen har offentliggjort en förordning om införandet av preliminära tullar i Europeiska gemenskapernas officiella tidning får de berörda parter som begär detta tillgång till alla uppgifter, så att de kan kontrollera kommissionens beräkningar och inkomma med synpunkter. Synpunkter kan även framföras vid en utfrågning. Hänsyn tas till alla inlämnade uppgifter och synpunkter när ett andra, slutgiltigt arbetsdokument sammanställs av kommissionen. Efter denna underrättelse av uppgifter och efter samråd med medlemsstaterna på grundval av det andra arbetsdokumentet lägger kommissionen fram ett förslag till rådet om huruvida de provisoriska åtgärderna skall bekräftas och slutgiltiga åtgärder införas. En annan möjlighet är att kommissionen godtar exportörernas åtaganden att respektera minimipriser. I så fall införs inga tullar för de företag vars åtaganden har godtagits. Rådet ar anta kommissionens förslag med enkel majoritet, dvs. minst åtta medlemsstater måste rösta för kommissionens förslag. Förordningen om införandet av slutgiltiga tullar och om et om uttag av preliminära tullar offentliggörs i EGT. Tidsperspektiv Det förfarande som beskrivs ovan är underkastat stränga i lag fastställda tidsgränser. Ett om att införa preliminära tullar måste fattas inom nio månader från det att undersökningen inleddes och en undersökning får inte pågå längre än sammanlagt femton månader. Detta skapar en avsevärd tidspress, med tanke på bl.a. de interna överläggningarna och kravet att förordningar och skall offentliggöras på alla gemenskapens språk samtidigt. Antidumpnings- eller utjämningsåtgärder är normalt i kraft i fem år och kan bestå av tullar eller åtaganden från exportörernas sida. Åtgärderna avser ett land i dess helhet, men exportörer som har samarbetat under hela undersökningen kan beviljas individuell behandling, vilket innebär att en företagsspecifik tull tillämpas. Under femårsperioden kan de berörda parterna under vissa omständigheter kräva en översyn av åtgärderna eller återbetalning av antidumpningstullar som betalats. Åtgärderna kan också skjutas upp under en viss tid, under förutsättning att vissa kriterier uppfylls. 15

I förordningarna om åtgärder mot dumpning och subventioner finns bestämmelser om administrativa översyner. Man skiljer mellan interimsöversyner, översyner avseende nya exportörer, och översyner vid giltighetstidens utgång. Dessa förfaranden inleds normalt endast på grundval av underbyggda bevis och pågår vanligen inte under längre tid än 12 månader. En översyn vid giltighetstidens utgång syftar till att avgöra om åtgärdernas upphörande skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning och skada. Under femårsperioden kan kommissionen genomföra en interimsöversyn. Under detta förfarande granskar kommissionen om de omständigheter som rör subvention/dumpning och skada har ändrats väsentligt eller om gällande åtgärder har lett till förväntat resultat och undanröjer skadan. Slutligen anges i grundförordningarna att en översyn kan utföras för att fastställa individuella dumpningsmarginaler för nya exportörer i exportlandet i fråga. Rättslig prövning Under förfarandet respekteras parternas rättigheter, t.ex. när det gäller utfrågningar och tillgång till material som inte är konfidentiellt, och det finns en ordning för rättslig prövning för att säkerställa ett korrekt genomförande. Förstainstansrätten och EG-domstolen i Luxemburg är behöriga att pröva antidumpnings- och antisubventionsmål. Stater som är medlemmar i WTO kan dessutom utnyttja WTO:s tvistlösningsmekanism. 1.1.4. Enheterna för antidumpnings- och antisubventionsfrågor Undersökningarna av antidumpnings- och antisubventionsärenden är några av de uppgifter som handhas av direktoraten C och E under generaldirektoratet för handel, som ansvarar för yttre handelspolitik. Medan direktorat C har hand om undersökningarnas dumpningsaspekter hanterar direktorat E frågor om skada och gemenskapens intresse. Enhet 3 inom direktorat E ansvarar dessutom för antisubventionsundersökningar och kontroll av att förordningen om handelshinder följs. 1.2. Ändringar av grundförordningarna Grundförordningarna om åtgärder mot dumpning och subventioner ändrades inte under 1999. Det var dock nödvändigt att anpassa vissa bestämmelser i nr 2277/96/EKSG till bestämmelserna i förordning (EG) nr 384/96 för att säkerställa enhetlig tillämpning av de bestämmelser mot dumpning som finns inom ramen för EG-fördraget respektive EKSG-fördraget. Kommissionen antog i detta syfte två uppsättningar ändringar genom nr 1000/1999/EKSG 5. 5 Kommissionens nr 1000/1999/EKSG av den 11 maj 1999 om ändring av nr 2277/96/EKSG om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska koloch stålgemenskapen (EGT L 122, 12.5.1999). 16

Genom det nya et utsträcks för det första den reform av grundförordningen om antidumpning som genomfördes genom förordning (EG) nr 905/98 6 till produkter som omfattas av EKSG. Genom reformen kan enskilda företag i Kina och Ryssland få rätt att behandlas som företag som bedriver verksamhet under marknadsekonomiska förhållanden (jfr sjuttonde årsrapporten, 1998). Enligt nr 1000/1999/EKSG är kriterierna för beviljande av en sådan status exakt samma som de som anges i förordning (EG) nr 905/98. Genom artikel 1.2 i nr 1000/1999/EKSG anpassas för det andra nr 2277/96/EKSG till förordning (EG) nr 384/96 ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96. Mer exakt möjliggörs det att även andra faktorer än de som anges i texten kan ligga till grund för justeringar vid jämförelsen mellan normalvärde och exportpris. 1.3. Genomförande av rådets förordning (EG) nr 905/98 om rätt för enskilda företag i Kina och Ryssland att behandlas som företag som är verksamma under marknadsekonomiska förhållanden 1.3.1. Förordning (EG) nr 905/98 om ändring av antidumpningsgrundförordningen Genom denna förordning infördes ett nytt inslag i den ordning som gäller för fall som rör Kina och Ryssland och som främst påverkar den metod som används för bedömning av normalvärdet. Den traditionella metoden bibehålls i huvudsak (dvs. en metod som baseras på priser och kostnader i ett jämförbart land) men i undersökningar som rör Kina och Ryssland görs numera en bedömning från fall till fall varigenom exportörer kan ansöka om att behandlas som företag i en marknadsekonomi. Enligt grundförordningen kan ett företag individuellt ansöka om att behandlas som ett företag som bedriver verksamhet under marknadsekonomiska förhållanden. Detta kommer endast att beviljas om det bevisas att a) företagens om priser, kostnader, insatsvaror, försäljning samt investeringar fattas som svar på marknadssignaler och utan ett större statligt inflytande, b) företagen har en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer, c) företagens tillverkningskostnader och ekonomiska situation inte är föremål för några betydande snedvridningar till följd av det tidigare ickemarknadsekonomiska systemet, d) de berörda företagen omfattas av lagar om konkurser och ägandeförhållanden som garanterar rättssäkerhet och stabila villkor för företag, och 6 (EG) nr 905/98 av den 27 april 1998 om ändring av förordning (EG) nr 384/96 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT L 128, 30.4.1998). 17

e) valutaomräkning sker till marknadskurser. Alla fem kriterier måste uppfyllas. 1.3.2. Iakttagelser om tillämpningen av de nya bestämmelserna sedan 1 juli 1998 Rätt att behandlas som ett företag som är verksamt under marknadsekonomiska förhållanden beviljades i ett mycket begränsat antal fall, vilket berodde på att de ansökande företagen inte uppfyllde de villkor som anges i grundförordningen. Av de tidiga ansökningarna enligt artikel 2.7 framgår att de flesta ansökande företagen inte hade en enda uppsättning räkenskaper eller helt saknade räkenskaper. I dessa fall kunde företaget inte under några omständigheter beviljas ställning som ett företag som är verksamt under marknadsekonomiska förhållanden eftersom det andra kriteriet i artikel 2.7 uppenbarligen inte var uppfyllt. En annan faktor som tycks ha varit avgörande var företagets förmåga att sälja på hemmamarknaden. Om staten hindrade företaget från att göra detta tolkades en sådan begränsning som en klar överträdelse av det första kriteriet i artikel 2.7, dvs. kravet att företagets om bland annat försäljning fattas som svar på marknadssignaler som återspeglar utbud och efterfrågan och utan ett större statligt inflytande i detta hänseende. 1.4. WTO:s ordning för tvistlösning på området för antidumpning och antisubventioner 1.4.1. Beskrivning av WTO:s förfarande för tvistlösning I enlighet med slutsatserna från Uruguayrundan, har WTO ett förfarande för lösande av tvister mellan WTO:s medlemsstater som rör tillämpning av vissa WTO-avtal. Detta är en viktig utveckling av internationell handelslagstiftning. Förfarandet är uppdelat i två etapper. Den första etappen består av bilaterala samråd mellan medlemsstaterna. Om dessa samråd misslyckas, kan den andra etappen inledas genom att en särskild grupp (panel) rådfrågas. Panelen offentliggör en rapport som kan överklagas inför överprövningsorganet. Såväl panelens som överprövningsorganets rapport anses ha antagits av tvistlösningsorganet om inte detta organ enhälligt avvisar rapporten 7. I Marrakech-avtalet anges de särskilda WTO-avtal som kan åberopas för att inleda tvistlösningsförfarandet. Tvistlösningsförfarandet tillämpas uttryckligen för avtalet om antidumpning och avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. 1.4.2. Panelförfaranden som berört EU:s åtgärder mot dumpning och subventioner Det finns flera oavgjorda samråd som gäller dumpning och subventioner. Av dessa inleddes fem till följd av ett klagomål från EU. Det finns två oavgjorda fall där gemenskapens lagstiftning om dumpning eller subventioner ifrågasätts. Därutöver antogs 1999 två panelrapporter och en interimsrapport som hänför sig till dumpning och subventioner. I samtliga dessa fall är panelens slutsatser av betydelse för 7 Varje överklagan utreds av tre ledamöter i ett ständigt överprövningsorgan som har sju ledamöter och som inrättas av tvistlösningsorganet. Tvistlösningsorganet måste godta eller avvisa överprövningsrapporterna inom 30 dagar och avslag är endast möjligt genom konsensus. 18

gemenskapens politik för dumpning och subventioner och stödjer gemenskapens tolkning av WTO:s regler. (i) Fall där EU är den klagande parten: WTO-panel om införande av utjämningstullar på vissa produkter av varmvalsade stålprodukter av bly och vismut med ursprung i Förenade kungariket. Den 6 oktober 1999 lade WTO-panelen fram sin interimsrapport. Panelen godtog de huvudargument som gemenskapen hade lagt fram och slog fast att Förenta staterna genom att införa utjämningstullar på import av blystänger från Förenade kungariket, tillverkade av UES och British Steel plc (den privatiserade efterträdaren till British Steel Corporation), hade överträtt artikel 10 i avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. Viktigast var att panelen fastställde att en affärsmässig försäljning av tillgångar till skäligt marknadsvärde (antingen det sker inom ramen för en privatisering eller en försäljning mellan privata parter) undanröjer förmånerna av alla tidigare subventioner och utesluter införande av ytterligare utjämningstullar. Detta är en betydelsefull seger för gemenskapen, eftersom panelens slutsatser kommer att tvinga USA att ändra sin praxis beträffande utjämningsåtgärder på detta område och ifrågasätter USA:s fortsatta införande av utjämningstullar, särskilt på stålprodukter, mot flera andra medlemsstater i EU. (ii) Övriga panelförfaranden som avser antidumpning: WTO-panel om USA:s antidumpningstullar på dynamiska direktminnen från Sydkorea. Den 29 januari 1999 tillsatte tvistlösningsorganet en panel om USA:s antidumpningstullar på dynamiska direktminnen (D-RAMS) från Sydkorea 8. Även om detta fall inte avser Europeiska unionen, är det av särskilt intresse för EU:s antidumpningspraxis eftersom det i sak bekräftade att vissa aspekter av gemenskapens grundförordning överensstämmer med WTO:s antidumpningsavtal. Efter ett av USA:s handelsministerium att inte upphäva ett antidumpnings begärde Sydkorea att en panel skulle tillsättas eftersom man hävdade att detta stred mot olika bestämmelser i antidumpningslagstiftningen. Panelen granskade den amerikanska antidumpningslagstiftningens förenlighet med, särskilt, artiklarna 11.2, 2.1 och 6.6 i WTO:s antidumpningsavtal. Viktigast var att panelen fann att en prövning av risken för att dumpningen återkommer också borde genomföras i en interimsöversyn, trots att artikel 11.2 i WTO-avtalet inte innehåller någon uttrycklig hänvisning till en granskning av sannolikheten för att dumpning kan återkomma, så som är fallet när det gäller 8 WT/DS99/R. 19

skada. Panelen bekräftar sålunda gemenskapens praxis beträffande interimsöversyner. (iii) Paneler som begärts av tredje länder mot EU: Klagomål från Indien mot EU avseende antidumpningsförfaranden beträffande oblekta bomullsvävnader från Indien. Indien gör gällande att fastställandet av gemenskapsindustrins representativitet, inledandet av förfarandet, urvalet av stickprov och fastställandet av dumpning och skada strider mot EU:s skyldigheter enligt WTO. (Samråd pågår). Klagomål från Indien mot EU avseende införande av antidumpningstullar på import av sänglinne av bomull från Indien. Indien gör gällande att fastställandet av gemenskapsindustrins representativitet, inledandet av förfarandet, fastställandet av dumpning och skada liksom resonemanget i gemenskapsmyndigheternas slutsatser strider mot EU:s skyldigheter enligt WTO. (Pågående panel). 2. ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER GÄLLANDE ÅTGÄRDER I slutet av 1999 var 156 åtgärder 9 i kraft i gemenskapen avseende 63 produkter och 35 länder (se bilaga O). Fem var utjämningsåtgärder. Av de slutgiltiga åtgärderna var det i de flesta fall fråga om tullar, men i ett betydande antal ärenden, framför allt de som avsåg länder i Central- och Östeuropa, godtogs åtaganden. Av de åtgärder som var i kraft i slutet av 1999 gällde 33 Kina, 11 Ryssland och 11 länder som inte är marknadsekonomier, däribland Vitryssland och Kazakstan med 2 åtgärder och Ukraina med 7 åtgärder. Arton åtgärder (eller 11,54 %) rörde en eller flera av de tio länderna i Central- och Östeuropa 10. För att få en mer realistisk bild av effekterna av antidumpningsåtgärderna måste man emellertid se till omfattningen av handeln med de berörda produkterna, vilken varierar väsentligt beroende på produktområde. Högteknologiska högprisprodukter, t.ex. elektronikvaror, står ofta för de största handelsvolymerna Det bör emellertid påpekas att under 1999 påverkades bara 0,4 % 11 av den totala importen till gemenskapen av antidumpnings- eller utjämningsåtgärder. 9 10 11 Åtgärderna räknas per produkt och berört land. Länderna är: Rumänien, Bulgarien, Slovakien, Tjeckien, Slovenien, Ungern, Polen, Lettland, Litauen och Estland. Källa: Comext. 20

TABELL 1 Antidumpnings- och antisubventionsundersökningar Under perioden 1 januari 1995 31 december 1999 12 1995 1996 1997 1998 1999 Pågående undersökningar vid periodens början 65 77 54 62 44 Undersökningar som inleddes under perioden 33 25 45 29 86 Pågående undersökningar under perioden 98 102 99 91 130 Undersökningar som avslutats: - genom införande av slutgiltig tull eller godtagande av åtaganden 13 23 24 28 21 - utan åtgärd 13 8 25 13 16 22 Totalt antal avslutade undersökningar under perioden 21 48 37 44 43 Pågående undersökningar vid periodens slut 77 54 62 44 87 Införande av preliminära tullar under perioden 21 11 33 30 17 3. INLEDDA UNDERSÖKNINGAR AV DUMPNING OCH SUBVENTIONER 3.1. Inledning Mest anmärkningsvärt under 1999 var det stora antalet nya undersökningar som inleddes jämfört med föregående år. Under 1998 inledde kommissionen 29 nya undersökningar medan motsvarande siffra för 1999 var 86. Mellan 1995 och 1998 var antalet nya undersökningar som inleddes ganska oförändrat och minskade till och med mellan 1997 och 1998, då 45 respektive 29 nya undersökningar inleddes (se tabell 1). Den ökning som skedde under 1999 är särskilt påtaglig i sektorerna för kemiska och dessa närstående produkter (0 nya fall 1998 och 28 nya fall 1999), järn och stål (14 nya fall 1998 och 21 nya fall 1999) samt elektronikvaror (0 fall 1998 och 10 nya fall 1999). Geografiskt sett har de asiatiska länderna stått för den ojämförligt största ökningen av nya fall, medan en mindre ökning noterats för länder i Central- och Östeuropa och Oberoende staters samvälde. Det bör därutöver betonas att andelen antisubventionsfall ökat betydligt, och motsvarade 23 % av alla nya undersökningar 1999, medan de endast stod för 4 % av det totala antalet fall 1996. 12 13 Inledda undersökningar som avser flera länder redovisas som separata undersökningar/förfaranden för varje berört land. Undersökningar kan avslutas av sådana skäl som att klagomålet dras tillbaka, att dumpningen eller skadan är minimal, etc. 21

Vissa faktorer visar ett samband mellan den asiatiska finanskrisen och den plötsliga ökningen av nya undersökningar. Krisen började i april 1997 och påverkade direkt Hongkong, Indonesien, Japan, Malaysia, Taiwan, Thailand och Sydkorea. Krisens viktigaste inslag var att den inhemska efterfrågan i länderna i Sydostasien kollapsade, särskilt i stålsektorn. Den inhemska konsumtionen i denna region sjönk och länderna blev mer än någonsin beroende av en exportbaserad återhämtning. Krisen ledde följaktligen till en snabb ökning av export såld under produktionskostnad eller till subventionerade priser. Det hävdas att regeringarna i Sydostasien subventionerade bevarandet av stålverk också när det fanns överkapacitet. Detta påstående ges trovärdighet av den plötsliga ökningen av nya antisubventionsundersökningar, vilka ökade från 4 fall 1997 till 20 nya undersökningar 1999 varav 19 undersökningar avsåg länder i Sydostasien. Till slut ledde den minskade inhemska konsumtionen i Sydostasien till att handeln med länder som traditionellt exporterat till denna region påverkades. Dessa länder tvingades att dirigera om exporten till andra tillgängliga marknader, främst till USA och EU. I detta sammanhang kan hänvisas till det ökade antal nya undersökningar som EU inlett beträffande Kina och Taiwan. Det bör noteras att ökningen av nya undersökningar i EU 1999 låg i linje med utvecklingen för de övriga stora användarna av antidumpnings- och antisubventionsinstrument. USA inledde exempelvis fler undersökningar 1999 än under 1998, med en ökning från 46 undersökningar 1998 (36 antidumpningsundersökningar och 10 antisubventionsundersökningar) till 56 undersökningar 1999 (46 som rörde antidumpning och 10 som avsåg antisubvention). Det tycks emellertid som om denna ökning av nya fall inte skall uppfattas som en förändrad trend utan snarare som resultatet av mycket speciella omständigheter som knappast kommer att uppträda igen. I ett globalt sammanhang där nya länder inför och alltmer utnyttjar antidumpningsoch antisubventionsinstrument, förblir EU:s politik oförändrad och främjar inte en bredare användning av antidumpnings- och antisubventionsbestämmelser. Det är slutligen värt att komma ihåg att gemenskapens antidumpnings- och antisubventionslagstiftning innehåller strikta krav när det gäller ingivande av klagomål och inledande av förfaranden, särskilt när det gäller bevis att dumpning föreligger och att denna vållar skada. I bilaga A återfinns en översikt över de nya undersökningar som inleddes under 1999 medan detta avsnitt i rapporten innehåller en kortfattad beskrivning av vart och ett av dessa ärenden. 22