OFFENTLIGA KULTURINSATSER 2005 I REGIONALT PERSPEKTIV

OFFENTLIGA KULTURINSATSER 2005 I REGIONALT PERSPEKTIV

Public Provisions for Culture 2005 in a Regional Perspective Offentliga kulturinsatser 2005 i regionalt perspektiv Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Anita Jonsson, tel. 08 519 264 48, Erik Peurell, tel. 08 519 264 81 Printed in Sweden by Lenanders, Kalmar 2006 ISSN 1403-0276 ISBN 91-85259-22-5 Statens kulturråd, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Bild omslag: Resurs-O1-3 Image. Metria 2001 Grafisk form omslag: Bror Rudi Statens kulturråd 2006

INNEHÅLL Inledning sid 4 Sammanfattning sid 5 Summary sid 6 Kulturens finansiering, utbud och besök sid 7 Kulturens finansiering sid 7 Några mått på kulturutbudet sid 7 Kulturvanor sid 8 Offentliga kulturutgifter sid 10 Statens kulturutgifter sid 10 Landstingens/regionernas kulturutgifter sid 10 Kommunernas kulturutgifter sid 15 Kommunernas och landstingens/regionernas samlade kulturinsatser per län sid 15 Hushållens kulturutgifter sid 19 Statliga kulturinsatser 2005 i regionalt perspektiv sid 22 Inledning sid 22 Sammanfattning sid 22 Riksorganisationernas och nationalscenernas föreställningar, utställningar och konserter sid 25 Museernas vandringsutställningar och utlån sid 25 Statens kulturråd sid 27 Konstnärsnämnden sid 31 Nämnden för hemslöjdsfrågor sid 31 Riksantikvarieämbetet sid 32 Riksarkivet sid 34 Statens konstråd sid 36 Svenska Filminstitutet sid 38 Riksteatern sid 46 Rikskonserter sid 50 Riksutställningar sid 52 Arbetets museum sid 54 Arkitekturmuseet sid 54 Forum för levande historia sid 54 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet sid 54 Moderna museet sid 54 Nationalmuseum sid 56 Naturhistoriska riksmuseet sid 56 Nordiska museet sid 58 Statens försvarshistoriska museer sid 58 Statens historiska museer sid 58 Statens maritima museer sid 58 Statens museer för världskultur sid 61 Statens musiksamlingar sid 61 Tekniska museet sid 62 Dansens Hus sid 62 Dramaten sid 65 Operan sid 65 Centrum för lättläst (Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur) sid 67 Tal- och punktskriftsbiblioteket sid 67 Allmänna arvsfonden sid 70 Boverket sid 71 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund sid 72 Stiftelsen framtidens kultur sid 72 AMS sid 75 EU:s strukturfonder sid 76 Bilaga sid 81 Tabell- och diagramförteckning sid 000

Inledning Till grund för denna rapport ligger två tidigare rapporter och uppdrag. Det ena är Kulturens pengar, som senast publicerades 2002, och som redovisar samhällets kulturutgifter enligt förordningen om den officiella statistiken. I Kulturens pengar har uppgifter om statens, landstingens, kommunernas och hushållens kulturutgifter sammanställts. Därutöver har Kulturrådet sedan 1998 på regeringens uppdrag årligen presenterat och analyserat utfallet av statliga och EU-insatser på kulturområdet i regionalt perspektiv. Regeringsuppdraget avrapporterades i juni 2006 och föreliggande rapport är en uppdatering och vidareutveckling av statistikrapporten Kulturens pengar. Uppgifterna i rapporten avser huvudsakligen 2005. Insamling och bearbetning Kulturutgifterna är avgränsade på olika sätt för staten, landstingen/regionerna, kommunerna och hushållen beroende på tillgången till statistiska uppgifter. Om statens och landstingens/regionernas kulturutgifter finns nästan fullständiga uppgifter. Sveriges Radios Symfoniorkester är finansierad via licensmedel och finns således inte med i de statliga kulturutgifterna. För kommunerna finns främst uppgifter tillgängliga om de utgifter som finansieras över kommunernas kulturbudget samt kommunal kultur-/musikskola. Utgifter för kulturverksamhet förekommer också som inslag i annan kommunal verksamhet, till exempel i barnomsorg, utbildning och social verksamhet. Dessa utgifter är inte beaktade i denna rapport. Vidare finns inte utgifter rörande verksamheter som ingår i kommunala bolag med såsom till exempel Stockholms stadsteater och Göteborgs stadsteater. Uppgifter om de statliga kulturutgifterna är hämtade från statsbudgetens årliga utfall, Utbildnings- och kulturdepartementets regleringsbrev samt Kulturrådets bidragsredovisning. Uppgifter finns redovisade till och med år 2005. Landstingens/regionernas kulturutgifter har avseende 2004 och 2005 samlats in av Kulturrådet via enkät. Även uppgifter om de statliga myndigheternas och institutionernas kulturinsatser 2005 i regionalt perspektiv har samlats in av Kulturrådet via enkät. Uppgifter om kommunala kulturutgifter är hämtade från kommunernas räkenskapssammandrag. Den privata konsumtionen av kultur och medier belyses i SCB:s Hushållsbudgetstatistik.

Sammanfattning Kulturens finansiering Stat, landsting/regioner och kommuner gör årligen stora insatser för kultur. För 2005 avsatte det offentliga cirka 19 miljarder kronor inklusive utgifter för folkbildning och mediefrågor, som motsvarade cirka 4,2 miljarder kronor. Av detta stod staten för 47 procent, landstingen/regionerna för 10 procent och kommunerna för 43 procent. Därtill kommer de privata kulturutgifterna, som 2005 uppgick till cirka 45 miljarder kronor. Av landstingen/regionerna hade Västra Götalands län de högsta kulturutgifterna per invånare (403 kronor) för 2005, följt av Västernorrlands län (318 kronor) och Jämtlands län (289 kronor). De samlade primärkommunala kulturutgifterna per län 2005 var högst i Västernorrland med 1 163 kronor per invånare, följt av Västerbotten med 1 121 kronor per invånare och Gotland med 1 134 kronor per invånare. Sammantaget innebär det att landstingets och kommunernas kulturutgifter var högst i Västernorrlands län med 1 481 kronor per invånare, följt av Västerbottens län med 1 377 kronor per invånare och Norrbottens län med 1 241 kronor per invånare. De statliga kulturinsatserna innefattar både direkta ekonomiska bidrag och verksamhet i form av till exempel konserter, utställningar och utlån av museiföremål. När det gäller de direkta bidragen till länen omfattar dessa i rapporten bidrag från tio myndigheter/institutioner, nämligen Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden och Boverket. Dessutom har Riksteaterns och Rikskonserters regionala verksamhet omräknats i pengar. De statliga kulturbidragen från de uppräknade institutionerna innebar 2005 att Gotlands län fick högst bidrag per invånare (805 kronor), följt av Västernorrlands län (617 kronor) och Västerbottens län (406 kronor). Statens, landstingens/regionernas och kommunernas insatser för kulturens olika uttryck kompletterar varandra i hög grad. Det innebär att kommunerna avsatte mest medel till bibliotek, vilket motsvarade 41 procent av kommunernas kulturutgifter 2005. Landstingen/regionerna avsatte mest till musik med 24 procent och staten till folkbildning med 30 procent följt av museer och utställningar med 15 procent. Kulturutbud Intresset för kultur i olika former är stort i Sverige. De flesta människor besöker regelbundet någon kulturinstitution eller ägnar sig åt någon form av kulturell aktivitet på sin fritid. Undersökningar visar att vi är ett av de mest kulturaktiva folken i Europa. De offentliga kulturutgifterna bidrar till ett rikt och varierat kulturutbud i hela landet. Med hjälp av offentligt stöd gavs nästan 40 000 teater-, dans- och musikarrangemang och gjordes 77 000 visningar för grupper på museer och konsthallar. Vidare genomfördes drygt 230 000 kulturprogram av studieförbunden. Cirka 5,8 miljoner besök gjordes på teatrar och konserthus och 21,1 miljoner besök gjordes på museer och konsthallar. Det gjordes drygt 14,6 miljoner biobesök, 15,6 miljoner besök på studieförbundens kulturprogram och 71,4 miljoner böcker och AV-medier lånades på folkbiblioteken.

summary Financing Culture and the Arts Each year, the Swedish state, county/regional authorities and municipalities spend considerable sums on culture and the arts. In 2005 the public sector provided SEK 19 billion, including funding for adult education and media issues amounting roughly to SEK 4.2 billion. Of this sum, the state accounted for 47 per cent, the county/regional authorities for 10 per cent, and the municipalities for 43 per cent. In addition to this, private spending on the arts in 2005 amounted approximately to SEK 45 billion. Of the counties/regions, Västra Götaland had the highest cultural spend per inhabitant (SEK 403) in 2005, followed by Västernorrland (SEK 318) and Jämtland (SEK 289). The collective primary municipal cultural spending per county in 2005 was highest in Västernorrland at SEK 1,163 per inhabitant, followed by Västerbotten at SEK 1,121 per inhabitant and Gotland at SEK 1,134 per inhabitant. Taken together, this indicates that the county and municipal cultural spending was highest in Västernorrland at SEK 1,481 per inhabitant, followed by Västerbotten at SEK 1,377 per inhabitant and Norrbotten at 1,241 per inhabitant. State cultural initiatives comprise both direct grants and activities in the form of concerts, exhibitions, and loans of museum pieces, etc. In this report, direct grants to the counties comprise grants from 10 authorities/institutions, namely the Swedish Arts Council, the National Heritage Board, the National Archives, the Arts Grants Committee, the Swedish Film Institute, the Foundation for the Culture of the Future, the Swedish Inheritance Fund and the National Board of Housing, Building and Planning. The regional activities of Riksteatern (Swedish National Touring Theatre) and Rikskonserter (Concert Sweden) have also been included in the funding. In terms of state grants for culture and the arts from the institutions named above, in 2005 Gotland received the highest grant funding per inhabitant (SEK 805), followed by Västernorrland (SEK 617 kronor) and Västerbotten (SEK 406). The different emphases in cultural funding by the state, the counties/regions and the municipalities complement each other to a high degree. In effect, this meant the municipalities provided most funding to libraries, the equivalent of 41 per cent of the municipalities cultural spend in 2005. The counties/regions provided most for music (24 per cent) and the state for adult education (30 per cent) followed by museums and exhibitions (15 per cent). Culture in practice In Sweden there is a high level of interest in culture in its various forms. Most people regularly visit some form of cultural institution or take part in cultural activities in their leisure time. Studies show that the Swedes are among the most culturally active peoples in Europe. Public spending on culture helps to ensure to a rich and varied array of cultural activities throughout the country. Thanks to public support there were some 40,000 theatrical, dance and music performances and 77,000 guided tours for groups at museums and art galleries. There were also around 230,000 courses in cultural subjects provided by the various adult education organizations. Around 5.8 million visits were paid to theatres and concert halls and 21.1 million visits to museums and art galleries. In addition, there were approximately 14.6 million visits to cinemas, 15.6 million enrolments to adult education courses on a cultural theme, and 71.4 million books, CDs and DVDs, etc., were borrowed from municipal libraries.

Kulturens finansiering, utbud och besök Kulturens finansiering Diagram 1.1. Offentliga och privata kulturutgifter 2005 Stat, landsting/regioner, kommuner och hushåll Tkr 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 Diagram 1.2. Offentliga kulturutgifter 1998 2005 Stat, landsting/regioner och kommuner, 2005 års priser Tkr 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 1998 Stat 2000 Kommun 2002 Landsting 2004 Hushåll Landsting I diagram 1.1 och 1.2 ingår de statliga kulturutgifterna inom statsbudgetens utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid exklusive trossamfund, ungdomsfrågor samt folkrörelse- och idrottsfrågor. I landstingens/regionernas kulturutgifter ingår förutom direkt kulturstöd även stöd till länsbildningsförbund. Kommunernas kulturutgifter avser stöd till allmän kulturverksamhet, bibliotek, musikskola/kulturskola och studieorganisationer. Diagram 1.2 visar att de statliga kulturutgifterna för år 2005 uppgår till 8 941 miljoner kronor och att de har ökat med 12 procent i fasta priser under perioden 1998 2005. Landstingens/regionernas kulturutgifter uppgår 2005 till 1 880 miljoner kronor och har under perioden ökat med 39 procent. Kommunernas kulturutgifter 2005 uppgår till 8 140 miljoner kronor och har sedan 1998 ökat med 8 procent. Av landstingens/regionernas ökning står Västra Götalandsregionen för cirka 80 procent med anledning av att GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniorkester under perioden överförts från kommunalt till regionalt huvud- Stat Kommun 2005 mannaskap samt att regionen dessutom ökat sina utgifter för kultur. Diagram 1.3. Offentliga kulturutgifter begränsade till politikområdet Kulturpolitik 2005 Tkr 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 I diagram 1.3 innefattas för statens del enbart politikområde 28 Kulturpolitik inom utgiftsområde 17 i statsbudgeten. Således ingår inte folkbildning (politikområde Utbildningspolitik) och mediefrågor. För landstingen/ regionerna och kommunerna ingår samma underlag som i diagram 1.1 och 1.2 med undantag för stöden till länsbildningsförbund och studieorganisationer. Om man undantar stödet till folkbildning och mediefrågor uppgår de statliga kulturutgifterna för år 2005 till 5 537 miljoner kronor, de regionala till 1 580 miljoner kronor och de kommunala till 7 597 miljoner kronor. Procentuellt blir fördelningen 38 procent för staten, 11 procent för landstingen/regionerna och 52 procent för kommunerna. Några mått på kulturutbudet Diagram 1.4. Teater- och dansföreställningar samt konserter med statsbidrag 1998 2005 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 Källa: Statens kulturråd. Stat Kommun Landsting 1998 2000 2002 2004 2005 Teater- och dansföreställningar samt konserter

Antalet statligt stödda teater- och dansföreställningar samt konserter har minskat till och med 2004 för att sedan öka 2005 då de uppgick till nästan 40 000. Diagram 1.5. Visningar för grupper på museer och konsthallar 1998 2005 100 000 Diagram 1.7. Kulturprogram hos studieförbunden 1998 2005 250 000 225 000 200 000 90 000 175 000 80 000 150 000 1998 2000 2002 2004 2005 70 000 Källa: Kulturrådets statistik rörande studieförbunden 60 000 1998 2000 2002 2004 Källa: Kulturrådets statistik rörande museer och konsthallar 2005 Angående det vikande antalet visningar för grupper vid museer och konsthallar fram till och med 2005 kan sägas att år 1998 var ett ovanligt toppår. Åren närmast före 1998 var antalet visningar färre eller på samma nivå som under 2000-talet. Om man bortser från 1998 är skillnaderna mellan åren relativt små. Diagram 1.6. Biograffilmer, antal visningar 2000 2005 500 000 475 000 Antalet kulturprogram hos studieförbunden har ökat med 29 procent, från 185 562 år 1998 till 238 623 år 2005. Kulturprogrammen kan delas in i åtta kategorier. Föreläsningar är den mest populära kategorin med drygt 84 000 arrangemang 2005. Därefter kommer sång och musik med 78 000 arrangemang. De andra kategorierna utgörs av dramatisk framställning med drygt 19 000 arrangemang, film/foto/bild med 12 000 arrangemang och dans med 6 000 arrangemang. Det anordnades dessutom 15 000 utställningsarrangemang, 3 000 litteraturarrangemang och 3 000 konst/konsthantverksarrangemang år 2005. Drygt 80 procent av alla kulturprogram som studieförbunden anordnar görs i samverkan/medverkan med andra arrangörer. 36 procent av alla kulturprogram anordnades i samverkan med kulturarbetare år 2005. 450 000 425 000 Kulturvanor Diagram 1.8. Några publiksiffror 1998 2005 25 000 000 400 000 1998 2000 2002 Källa: Uppgifter från Svenska Filminstitutet 2004 2005 20 000 000 Att antalet visningar har ökat så mycket under perioden kan delvis förklaras med att antalet biosalonger ökat från 1 131 till 1 174. Flera av dem har tillkommit i så kallade multiplexbiografer, alltså biografer med mer än en salong. Fler biografer som visar film under ett större antal timmar är en viktig förklaring till det ökade antalet visningar. 15 000 000 10 000 000 5 000 000 1998 2000 2002 2004 Besök på museer och konsthallar Deltagande i studieförbundens kulturprogram Biobesök Besök på statligt stödda teater-, dans- och musikföreställningar 2005 Källa: Statens kulturråd och Svenska Filminstitutet.

Antalet besök på statligt stödda teater-, dans- och musikföreställningar har minskat något under perioden 1998-2004 för att öka 2005. Besöken på museer och konsthallar har ökat med 13 procent mellan 2000 2005. Skälet till att museibesöken ökar hänger i stor utsträckning samman med införande av fri entré på ett antal statliga museer. Besöken på biografer minskar sedan några år (från 18,3 miljoner besök 2002 till 14,6 miljoner besök 2005). Delvis har det att göra med att ett antal blockbusters drog upp biobesökandet till rekordnoteringar några år i början av 2000-talet (de två första Sagan om ringen-filmerna, Star Wars: Episode II och den andra Harry Potter-filmen). Vid en närmare granskning av svenska folkets biovanor visar det sig dessutom att andelen som går på bio ofta (minst en gång i månaden) minskat sedan slutet av 1990-talet och att trenden är tydligt vikande. En viktig orsak till minskat biobesökande är troligen den ökade tillgången till dvd-spelare och hemmabiosystem samt det utökade utbudet av och tillgången på kabel-tv-kanaler. Deltagandet i studieförbundens kulturprogram har varierat, men legat mellan 15 och 16 miljoner under perioden. Diagram 1.10. Besök/lån/deltagande per invånare 2005 10 8 6 4 2 0 Statligt stödda musik-, teateroch dansarrangemang Biobesök Deltagande i studieförbundens kulturprogram Bibliotekslån Besök vid museer och konsthallar Bibliotekslån var den vanligaste kulturaktiviteten 2005 med åtta lån per invånare. Biobesök, besök på museer och konsthallar och deltagande i studieförbundens kulturprogram uppgick vardera till cirka två besök/deltagande per invånare. Besök på statligt stödda teater-, dans- och musikarrangemang utgjorde knappt 0,5 besök per invånare. Diagram 1.9. Medielån vid kommunala folkbibliotek 1998 2005 Lån i 1000-tal 80 000 70 000 60 000 50 000 Böcker 40 000 30 000 20 000 10 000 AV-medier 0 1998 2000 2002 2004 2005 Källa: Kulturrådets statistik rörande folkbiblioteken Utvecklingen av lån vid kommunala folkbibliotek visar att utlån av böcker har minskat från 71 900 000 till 60 181 000 utlån (16 procent) under 1998 2005, medan utlån av AV-medier har ökat med 29 procent, från 8 700 000 till 11 214 000.

Offentliga kulturutgifter Statens kulturutgifter De statliga kulturutgifterna har ökat med drygt 900 miljoner kronor i fasta priser mellan 1998 2005. I kronor per invånare är ökningen från 903 kronor till 988 kronor, det vill säga drygt 9 procent. Den största andelen av de statliga kulturutgifterna 2005 avsåg folkbildningen, som omfattade 30 procent av de totala utgifterna. Det var en minskning med 4 procent i förhållande till 1998. Till kulturmiljö, museer och utställningar avsattes 22 procent en ökning med 4 procent från 1998. Under perioden har fri entré införts på ett antal museer. Vidare har insatser gjorts för att stärka de regionala museernas pedagogiska verksamhet. 14 procent avsåg teater och dans 2005, det vill säga samma andel som 1998. Inom scenkonstområdet har staten ökat sina insatser för musikteatrar, mindre regionala teatrar, fria teater- och dansgrupper samt för dansområdet generellt. Insatser för att förbättra konstnärernas arbetsvillkor har också genomförts. Mest statligt kulturstöd per invånare 2005 fick Gotland med 805 kronor. Därefter kom Västernorrland med 617 och Västerbotten med 406 kronor per invånare. Dessa uppgifter avser direkta bidrag från tio myndigheter/institutioner. Landstingens/regionernas kulturutgifter Landstingen/regionerna har ökat sina insatser för kultur från drygt 1,35 miljarder kronor 1998 till knappt 1,9 miljarder kronor 2005 en ökning med 38,8 procent. I kronor per invånare var ökningen 55 kronor, från 153 kronor till 208 kronor. Västra Götalandsregionen står för över 80 procent av den ökningen, dels beroende på att man tagit över huvudmannaskapet för GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker från Göteborgs stad, men även beroende på en ökad regional satsning på kultur. Andra län som tydligt ökat sina kulturutgifter 1998 2005 är Jönköpings län, Skåne, Södermanland och Västmanland. Tabell 1.1. Statliga kulturutgifter 1998 2005. Tusental kronor, 2005 års priser 1998 2000 2002 2004 2005 Summa 002 531 8 137 384 8 272 872 8 749 493 8 940 956 Kronor per invånare 03 1 2 1 Källa: Statsbudgetens utfall 1998, 2000, 2002, 2004 och 2005. Tabell 1.2. Statliga kulturutgifter fördelade efter ändamål 1998 2005, procent och tusental kronor. 2005 års priser 1998 2000 2002 2004 2005 Tkr 2005 Allmän kulturverksamhet 05 761 Teater och dans 14 14 15 15 14 1 292 121 Musik 0 407 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter 3 3 3 3 3 253 581 Bild och form samt konsthantverk 1 1 1 1 1 85 377 Ersättning och bidrag till konstnärer 3 3 3 299 927 Arkiv 374 295 Museer, utställningar och kulturmiljö 18 18 20 22 22 2 008 672 Film och medier 2 3 3 3 3 265 395 Forskning 1 0 0 0 0 32 509 Folkbildning 34 34 32 31 30 2 726 399 Mediefrågor 512 Summa procent 100 100 100 100 100 Summa tkr 002 531 8 137 384 8 272 872 8 749 493 8 940 956 Källa: Statbudgetens utfall, Kulturdepartementets regleringsbrev samt Kulturrådets bidragsgivning. Tabell 1.3. Landstingens/regionernas kulturutgifter 1998 2005. Tusental kronor, 2005 års priser 1998 2000 2002 2004 2005 Summa 1 354 382 1 730 531 1 791 441 1 836 226 1 879 800 Kronor per invånare 153 195 200 204 208 Källa: Enkät till landsting/regioner 1998, 2000, 2002, 2004 och 2005. 10

Statliga kulturutgifter 2005. Länsvis. Kronor per invånare Landstingens/regionernas kulturutgifter, kronor per invånare 2005 Statliga kulturbidrag 2005 Länsvis, kronor per invånare 393 till 805 (3) 288 till 392 (2) 248 till 287 (3) 177 till 247 (9) 0 till 176 (4) Landstingens/regionernas kulturutgifter 2005 Länsvis, kronor per invånare 345 till 403 (1) 286 till 345 (2) 227 till 286 (5) 168 till 227 (5) 109 till 168 (7) För staten ingår stöd från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Boverket, Riksteatern och Rikskonserter. Utöver dessa myndigheters utgifter har staten andra kulturutgifter som inte går att bryta ner per län. Summan av dessa utgifter motsvarar 437 kronor per invånare. Därutöver har staten utgifter för folkbildning motsvarande 301 kronor per invånare. 11

Tabell 1.4. Statens 1 kulturutgifter 2005. Kronor per invånare Län Kr/inv Stockholms län 171 Uppsala län 300 Södermanlands län 172 Östergötlands län 287 Jönköpings län 171 Kronobergs län 232 Kalmar län 242 Gotlands län 05 Blekinge län 268 Skåne län 244 Hallands län 176 Västra Götalands län 270 Värmlands län 246 Örebro län 206 Västmanlands län 211 Dalarnas län 211 Gävleborgs län 242 Västernorrlands län 17 Jämtlands län 392 Västerbottens län 06 Norrbottens län 231 Riket totalt 247 1. För staten ingår stöd från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Boverket, Riksteatern och Rikskonserter. Utöver dessa myndigheters utgifter har staten andra kulturutgifter som inte går att bryta ner per län. Summan av dessa utgifter motsvarar 437 kronor per invånare. Utöver detta har staten utgifter för folkbildning motsvarande 301 kronor per invånare. Tabell 1.5. Landstingens/regionernas kulturutgifter 2005. Kronor per invånare Län Kr/inv Stockholms län 119 Uppsala län 134 Södermanlands län 198 Östergötlands län 160 Jönköpings län 228 Kronobergs län 197 Kalmar län 159 Gotlands län 1 - Blekinge län 194 Skåne län 2 109 Hallands län 154 Västra Götalands län 03 Värmlands län 241 Örebro län 231 Västmanlands län 161 Dalarnas län 215 Gävleborgs län 207 Västernorrlands län 318 Jämtlands län 289 Västerbottens län 256 Norrbottens län 252 Riket totalt 208 1. Gotlands läns kulturutgifter redovisas som kommunala, se tabell 1.11. 2. Region Skåne har härutöver överfört 184 miljoner kronor till Malmö kommun genom skatteväxling. 12

Tabell 1.6. Landstingens/regionernas kulturutgifter 1998, 2000, 2002, 2004 och 2005, fördelat per län. Tusental kronor, 2005 års priser 1998 2000 2002 2004 2005 Stockholms län 238 409 262 625 251 319 220 991 225 844 Uppsala län 39 789 40 018 43 142 39 357 40 720 Södermanlands län 38 900 41 680 48 826 51 021 51 879 Östergötlands län 2 872 65 100 69 473 68 592 66 469 Jönköpings län 2 291 59 874 72 847 73 224 75 288 Kronobergs län 36 771 36 949 37 326 35 131 35 222 Kalmar län 38 537 37 745 36 475 36 628 37 131 Gotlands län 1 - - - - - Blekinge län 29 596 28 266 27 425 28 206 29 248 Skåne län 0 620 109 023 122 852 125 392 127 225 Hallands län 2 239 49 921 45 246 43 297 43 891 Västra Götalands län 184 000 494 811 529 544 594 271 615 490 Värmlands län 148 62 552 63 176 61 696 65 909 Örebro län 302 60 126 62 210 62 420 63 200 Västmanlands län 32 309 38 176 39 636 42 332 42 181 Dalarnas län 0 562 52 257 52 028 53 797 59 405 Gävleborgs län 054 61 421 64 777 64 939 57 002 Västernorrlands län 660 74 837 76 721 73 129 77 461 Jämtlands län 36 525 34 718 35 968 36 215 36 766 Västerbottens län 684 55 578 60 105 63 352 65 973 Norrbottens län 3 116 64 854 52 343 62 234 63 496 Riket totalt 1 354 382 1 730 531 1 791 441 1 836 226 1 879 800 1. Gotlands läns kulturutgifter redovisas som kommunala, se tabell 3.1 Källa: Enkät till landstingen/regionerna 1998, 2000, 2002 och 2005. Tabell 1.7. Landstingens/regionernas kulturutgifter 2005 fördelade efter ändamål Museer Ersättning och Teater Bild utställningar Film Ungdoms- bidrag till Allmänna Län och dans Musik och form och kulturmiljö Bibliotek och medier Folkbildning organisationer konstnärer kulturutgifter Totalt Stockholms län 16 848 96 458 2 342 9 532 9 588 4 099 35 297 17 935 0 33 745 225 844 Uppsala län 1 550 5 645 225 14 950 3 450 370 10 320 2 300 420 1 490 40 720 Södermanlands län 7 017 6 339 853 17 546 3 205 979 11 776 2 082 104 1 978 51 879 Östergötlands län 19 979 9 121 2 541 5 908 4 777 830 19 448 2 940 0 925 66 469 Jönköpings län 21 961 5 088 2 134 10 546 3 629 495 21 620 7 195 110 2 510 75 288 Kronobergs län 8 155 4 658 886 5 685 2 962 890 8 142 2 339 365 1 140 35 222 Kalmar län 5 883 3 299 646 8 003 2 740 667 10 411 2 297 120 3 065 37 131 Gotlands län 1 - - - - - - - - - - - Blekinge län 5 688 1 274 47 6 020 1 756 400 9 590 2 250 90 2 133 29 248 Skåne län 14 897 12 273 3 234 25 348 8 333 10 246 28 266 6 223 300 18 105 127 225 Hallands län 6 469 2 258 264 12 192 2 394 768 12 166 2 780 947 3 653 43 891 Västra Götaland 87 154 253 589 13 505 110 437 17 807 15 990 49 704 16 354 1 466 49 484 615 490 Värmlands län 20 440 62 1 347 16 389 3 431 7 055 10 500 2 474 110 4 101 65 909 Örebro län 10 578 4 647 2 532 13 746 6 395 796 14 780 3 306 108 6 312 63 200 Västmanlands län 9 604 1 967 1 050 11 709 3 200 850 9 115 1 982 100 2 604 42 181 Dalarnas län 14 855 9 251 1 089 13 593 2 953 1 954 11 465 1 955 130 2 160 59 405 Gävleborgs län 16 910 2 366 1 796 13 850 5 638 999 9 963 2 296 484 2 700 57 002 Västernorrland 22 310 10 187 437 17 845 12 039 3 846 6 306 1 448 592 2 451 77 461 Jämtlands län 4 448 5 019 1 198 12 974 4 489 1 079 4 360 1 241 192 1 766 36 766 Västerbottens län 10 052 13 845 1 911 12 398 7 088 2 848 11 439 2 390 856 3 146 65 973 Norrbottens län 15 919 9 249 680 16 706 3 568 2 505 4 876 4 843 425 4 725 63 496 Riket totalt 320 717 456 595 38 717 355 377 109 442 57 666 299 544 86 630 6 919 148 193 1 879 800 1. Gotlands läns kulturutgifter redovisas som kommunala, se tabell 3.1 Källa: Enkät till landstingen/regionerna 2005. 13

Landstingen/regionerna avsatte 24 procent av sina kulturutgifter till musik 2005, vilket var en ökning med 13 procentenheter från 1998. För teater och dans samt bild och form avsattes 17 procent vardera 2005, vilket var ungefär oförändrat i förhållande till 1998. Folkbildningen har fått minskade resurser under perioden från 24 procent till 16 procent av de totala kulturutgifterna. Av länen avsatte Västra Götaland 403 kronor per invånare för kultur 2005, vilket var det högsta beloppet. Därefter kommer Västernorrland och Jämtland med 318 respektive 289 kronor per invånare. Tabell 1.8. Landstingens/regionernas kulturutgifter 1998 2005 fördelade efter ändamål, procent och tusental kronor. 2005 års priser 1998 2000 2002 2004 2005 Tkr 2005 Teater och dans 17 18 17 17 17 320 717 Musik 11 15 22 24 24 456 595 Bild och form 2 2 2 2 2 38 717 Museer, utställningar och kulturmiljö 18 20 20 19 19 355 377 Bibliotek 109 442 Film och medier 2 2 2 3 3 57 666 Folkbildning 24 20 18 16 16 299 544 Ungdomsorganisationer 630 Ersättning och bidrag till konstnärer 1 1 1 0 0 6 919 Allmänna kulturutgifter 148 193 Summa procent 100 100 100 100 100 Summa tkr 1 354 382 1 730 531 1 791 441 1 836 226 1 879 800 14

Kommunernas kulturutgifter Kommunerna har ökat sina kulturinsatser från 7 539 miljoner kronor 1998 till 8 140 miljoner kronor 2005. Det motsvarar en ökning på 8 procent. I kronor per invånare har skett en ökning med 49 kronor från 851 kronor till 900 kronor. Den största kulturutgiften 2005 för kommunerna var biblioteken med 41 procent av totalutgifterna. Den har hållit sig ganska konstant under perioden. Därefter följer allmän kulturverksamhet med 32 procent 2005, en minskning med 4 procentenheter sedan 1998. Musikskolor/kulturskolor omfattade 20 procent 2005, vilket var en ökning med 3 procentenheter från 1998. Stödet till studieorganisationerna låg på 7 procent 2005. De län inom vilka kommunerna avsatte mest resurser för kultur 2005 var Västernorrland, Västerbotten och Gotland (som inte har landsting). Kommunerna i Västernorrlands län avsatte i genomsnitt 1 163 kronor per invånare och i Västerbotten avsatte kommunerna 1 121 kronor per invånare. Gotlands kommun lade 1 133 kronor per invånare på kultur 2005. Samtliga kommuners kulturutgifter redovisas i bilaga. Kommunernas och landstingens/regionernas samlade kulturinsatser per län De län i vilka kommuner och landsting/regioner tillsammans hade de högsta kulturutgifterna var Västernorrland och Västerbotten följt av Norrbotten, Gävleborg och Dalarna. Västernorrland avsatte 1 481 kronor per invånare, Västerbotten 1 377 kronor per invånare, Norrbotten 1 241 kronor per invånare, Gävleborg 1 239 kronor per invånare och Dalarna 1 206 kronor per invånare. Om man också lägger till de direkta statliga kulturbidragen ligger Västernorrland och Gotland högst med 2 099 kronor per invånare respektive 1 939 kronor per invånare. Därefter följer Västerbotten med 1 784 kronor per invånare. Tabell 1.9. Kommunernas kulturutgifter 1998 2005. Tusental kronor, 2005 års priser 1998 2000 2002 2004 2005 Summa 538 850 7 441 916 7 853 007 7 858 570 8 139 897 Kronor per invånare 1 3 2 00 Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag Tabell 1.10. Kommunernas kulturutgifter 1998 2005 fördelade efter ändamål, procent och tusental kronor. 2005 års priser 1998 2000 2002 2004 2005 Tkr 2005 Allmän kulturverksamhet 36 30 31 31 32 2 622 074 Bibliotek 39 43 2 41 41 3 338 977 Musik-/kulturskola 17 19 19 22 20 1 635 771 Stöd till studieorganisationer 3 072 Summa procent 100 100 100 100 100 Summa tkr 538 850 7 441 916 7 853 007 7 858 570 8 139 897 Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag 15

Kommunernas kulturutgifter. Länsvis, kronor per invånare 2005 Landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter. Länsvis, kronor per invånare 2005 Kommunernas kulturutgifter 2005 Länsvis, kronor per invånare 1 071 till 1 163 (3) 980 till 1 071 (4) 889 till 980 (3) 798 till 889 (8) 707 till 798 (3) Landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter 2005 Länsvis, kronor per invånare 1 352 till 1 481 (2) 1 224 till 1 352 (3) 1 096 till 1 224 (5) 968 till 1 096 (9) 841 till 968 (2) 16

Tabell 1.11. Kommunernas kulturutgifter 2005, länsvis fördelning % av kommunernas Län Totalt, tkr Kr/inv totala utgifter Stockholms län 1 618 00 2,0 Uppsala län 215 191 07 1,9 Södermanlands län 230 013 2,2 Östergötlands län 368 873 2,2 Jönköpings län 254 2 2,0 Kronobergs län 146 091 19 2,0 Kalmar län 199 613 3 2,2 Gotlands län 170 1 134 2,8 Blekinge län 134 60 3 2,6 Skåne län 1 209 562 1 034 2,4 Hallands län 214 810 1 2,0 Västra Götalands län 1 273 01 33 2,1 Värmlands län 227 34 2,1 Örebro län 259 3 2,3 Västmanlands län 235 83 02 2,3 Dalarnas län 273 163 1 2,4 Gävleborgs län 284 729 1 032 2,3 Västernorrlands län 283 574 1 163 2,7 Jämtlands län 107 622 1,9 Västerbottens län 288 864 1 121 2,0 Norrbottens län 248 2,4 Riket totalt: 139 00 2,2 Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag 2005. Tabell 1.12. Landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter 2005. Kronor per invånare Län Kr/inv Stockholms län Uppsala län 1 Södermanlands län 1 076 Östergötlands län 1 046 Jönköpings län 1 000 Kronobergs län 1 016 Kalmar län 1 012 Gotlands län 1 134 Blekinge län 1 087 Skåne län 1 143 Hallands län 05 Västra Götalands län 1 236 Värmlands län 1 075 Örebro län 1 177 Västmanlands län 1 064 Dalarnas län 1 206 Gävleborgs län 1 238 Västernorrlands län 1 481 Jämtlands län 1 137 Västerbottens län 1 377 Norrbottens län 1 241 Riket totalt 1 108 Diagram 1.11. Kommunernas kulturutgifter 1998, 2000, 2002, 2004 och 2005 efter kostnadsslag. Tusental kronor, 2005 års priser. 350 0000 300 0000 250 0000 200 0000 150 0000 100 0000 50 0000 0 Stöd till Allmän studieorganisationer kulturverksamhet 1998 2000 2002 2004 Bibliotek 2005 Musikskola, kulturskola 17

Statliga bidrag, landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter 2005. Länsvis, kronor per invånare Tabell 1.13. Statens 1, landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter 2005. Kronor per invånare Län Kr/inv Stockholms län 1 146 Uppsala län 1 141 Södermanlands län 1 248 Östergötlands län 1 332 Jönköpings län 1 171 Kronobergs län 1 248 Kalmar län 1 254 Gotlands län 1 939 Blekinge län 1 356 Skåne län 1 388 Hallands län 1 081 Västra Götalands län 1 506 Värmlands län 1 320 Örebro län 1 383 Västmanlands län 1 274 Dalarnas län 1 417 Gävleborgs län 1 480 Västernorrlands län 2 099 Jämtlands län 1 529 Västerbottens län 1 783 Norrbottens län 1 472 Riket totalt 1 354 1. För staten ingår stöd från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Boverket, Riksteatern och Rikskonserter. Utöver dessa myndigheters utgifter har staten andra kulturutgifter som inte går att bryta ner per län. Summan av dessa utgifter motsvarar 437 kronor per invånare. Utöver detta har staten utgifter för folkbildning motsvarande 301 kronor per invånare. Totala offentliga kulturutgifter 2005 Länsvis, kronor per invånare 1 880 till 2 099 (2) 1 680 till 1 880 (1) 1 480 till 1 680 (3) 1 280 till 1 480 (7) 1 081 till 1 280 (8) För staten ingår stöd från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Boverket, Riksteatern och Rikskonserter. Utöver dessa myndigheters utgifter har staten andra kulturutgifter som inte går att bryta ner per län. Summan av dessa utgifter motsvarar 437 kronor per invånare. Utöver detta har staten utgifter för folkbildning motsvarande 301 kronor per invånare. 18

Hushållens kulturutgifter Uppgifter om den privata konsumtionen av kultur och medier hämtas från SCB:s undersökning av hushållens utgifter 2005. Enligt SCB har vissa förändringar gjorts i metoden för insamling av uppgifterna, vilket gör att denna redovisning inte är helt jämförbar med tidigare presentationer av hushållens kulturutgifter som Kulturrådet har gjort. Dessutom är de använda varu- och tjänsteslagen inte helt och hållet desamma som i tidigare utgåvor av Kulturens pengar. Ungefär 3 000 hushåll har tillfrågats om sina årliga utgifter. Utifrån deras uppgifter beräknas ett medelvärde som multipliceras med det beräknade antalet hushåll i landet (år 2005 beräknat till ca 3,9 miljoner) för att få fram uppskattningar av de totala utgifterna och respektive delpost. På grund av att underlaget för beräkningarna är relativt litet finns ganska stora felmarginaler i uppskattningarna, vilket anges med hjälp av det konfidensintervall som SCB beräknat. I tabell 1.14 beskrivs hushållens utgifter för kultur och medier några år från 1985 till 2005. Hushållens samlade kultur- och medieutgifter är för 2005 beräknat till 44,9 miljarder kronor, vilket utgör ungefär 4 procent av den totala privata konsumtionen. Observera att siffrorna för 2003 2005 inte är riktigt jämförbara med tidigare år, men att en viss ökning av utgifterna kan märkas under senare år. I tabell 1.15 specificeras hushållens utgifter för kultur och medier på ett antal typer av varor och tjänster. DVDspelare har tillkommit som en ny vara och ingår i samma grupp som videobandspelare. Summan för denna grupp har mer än fyrdubblats sedan 2002. På motsvarande sätt har DVD-skivor förts till CD-skivor, men summan för den gruppen har nästan halverats. Även utgifterna för ljuduppspelningsapparater har minskat betydligt sedan den senaste redovisningen. Delposten Reparation, hyra, tillbehör har tagits bort och istället har delposter för spel, kabel/satellit-tv och hyrfilm lagts till. Summorna för både kassettband och kassettböcker är så lågt att det inte ger något utslag. Uppgifterna för scenkonstområdet har sorterats om en del av SCB. Exempelvis har teater och opera, som tidigare var särredovisade, förts till samma delpost tillsammans med revy och musikal. Konsert har en egen delpost, medan den tidigare posten Scenframträdanden, dans är borta. Summan för hushållens utgifter för besök vid scenkonstframträdanden har minskat med en fjärdedel sedan 2002. Ännu mer har utgifterna för museibesök minskat: summan 2005 är bara en sjättedel av summan för 2002. Utgifterna för böcker, dagstidningar och veckotidningar har minskat något sedan redovisningen 2002. I slutet av redovisningen har två nya poster lagts till: Avgifter för utövande av musik och teckning m.m. samt Utgifter för skriv- och ritmaterial, två poster som tillsammans svarar för 5 procent av hushållens kulturutgifter. Störst andel står dock TV-avgiften för (15 procent). Lägger man till alla utgiftsposter som har med TV, video och DVD att göra visar det sig att närmare 45 procent av hushållens kulturutgifter är relaterade till detta område. I tabell 1.16 redovisas genomsnittliga kultur- och medieutgifter i kronor per hushåll för 2005. Totalt uppgår kulturutgifterna till 11 500 kronor per hushåll. Tabell 1.14. Hushållens kulturutgifter 1985, 1988, 1992, 1995, 1996, 1999, 2001, 2003, 2004 och 2005. 2005 års priser År Miljoner kronor 1985 28 116 1988 32 460 1992 31 729 1995 32 453 1996 31 009 1999 39 896 2001 39 284 2003 0 651 200 2 700 200 895 Källa: SCB, Hushållens utgifter 1985, 1988, 1992, 1996, 1999, 2001, 2003, 2004 och 2005. 19

Tabell 1.15. Hushållens kulturutgifter 2005, fördelade efter varu-/tjänsteslag. Varu-/tjänsteslag Miljoner kronor Konfidensintervall TV 3 Video/DVD 2 Stereo, radio, bandspelare, CD-spelare 1 180 235 Parabolantenn och parabolabonnemang 1 TV-spel/playstation/dataspel 3 TV-avgift 421 152 Kabel-tv, satellit-tv 226 291 Hyra film 1 450 296 LP-skivor 39 31 CD-skivor/DVD-skivor 1 749 330 Kassettband 19 17 Videoband köpt 1 1 Kassettböcker 0. Bio 1 195 256 Teater, opera, revy och musikal 1 Inträde konsert 1 330 2 Inträde museum 132 Böcker 232 Dagstidningar 470 Veckotidning, månadstidning 2 040 Diverse trycksaker 116 Tavlor 2 279 1 441 Musikinstrument 178 166 Avgifter för utövande av musik och teckning m.m. 2 274 Utgifter för skriv- och ritmaterial 1 367 223 Summa: 895 2 880 Källa: SCB, Hushållens utgifter 200 20

Tabell 1.16. Hushållens genomsnittliga kulturutgifter 2005, fördelade efter varu-/tjänsteslag. Kronor per hushåll Varu-/tjänsteslag Kr/hushåll Konfidensintervall TV 0 170 Video/DVD 0 240 Stereo, radio, bandspelare, CD-spelare 300 0 Parabolantenn och parabolabonnemang 0 10 TV-spel/playstation/dataspel 110 20 TV-avgift 1 650 30 Kabel-tv, satellit-tv 1 090 0 Hyra film 370 0 LP-skivor CD-skivor/DVD-skivor 0 0 Kassettband 0. Videoband köpt 0 20 Kassettböcker 0. Bio 310 0 Teater, opera, revy och musikal 10 180 Inträde konsert 340 150 Inträde museum 30 10 Böcker 1 350 200 Dagstidningar 1 410 250 Veckotidning, månadstidning 30 140 Diverse trycksaker 200 30 Tavlor 0 370 Musikinstrument 0 0 Avgifter för utövande av musik och teckning m.m. 140 0 Utgifter för skriv- och ritmaterial 350 0 Summa: 11 540 20 Källa: SCB, Hushållens utgifter 200 21

Statliga kulturinsatser 2005 i regionalt perspektiv Inledning Här redovisas sammanställningar av de uppgifter som Kulturrådet inhämtat på regeringens uppdrag av statliga myndigheters eller institutioners regionala verksamhet. Det är nionde året som Kulturrådet kartlägger det regionala utfallet av både sin egen verksamhet och motsvarande verksamhet från vissa andra statliga institutioner inom kulturområdet. Uppgiftslämnarna har i stort sett varit desamma som tidigare år. Underlaget består huvudsakligen av en beskrivande redovisning av utbetalade bidrag per län samt viss statistik rörande myndigheternas/institutionernas verksamhet i länen. Varje myndighet/institution har fått en inledande presentation följd av sammanfattande slutsatser beträffande den regionala verksamheten. En nyhet i årets redovisning är att bidragen i möjligaste mån också omräknats till kronor per invånare i respektive län. Uppgifterna bygger på uppgifter från 32 nationella myndigheter/institutioner inom kulturområdet samt myndigheter/institutioner med kulturbidrag inom andra statliga sektorer. Därutöver ingår uppgifter om bidrag till kulturändamål från EU. Några myndigheter/institutioner, som ingått i tidigare års redovisningar, finns inte längre med eftersom de inte fördelar regionala bidrag eller har verksamhet av regional karaktär. Det gäller Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), Skansen, Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden. Sammanfattning I det följande sammanfattas först bidragsgivningen för tio myndigheter/institutioner och EU:s strukturfonder, därefter verksamheten inom Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar samt Dramaten och Operan, samt slutligen delar av museimyndigheternas verksamhet. Bidragsgivning I tabellerna 2.1 och 2.2 redovisas fördelade bidrag per län från tio myndigheter/institutioner. Tabell 2. 1 avser 2005 medan tabell 2.2 sammanfattar åren 1999 2005. Mer detaljerade beskrivningar följer senare i texten. Tabellerna omfattar endast de bidrag som har varit Tabell 2.1. Bidrag från myndigheter och institutioner år 2005 (tkr) 1 Riks- Svenska Stiftelsen Statens antikvarie- Riks- film- Konstnärs- framtidens Allmänna Riks- Rikskulturråd ämbetet 2 arikvet 3 institutet 4 nämnden kultur arvsfonden 5 Boverket konserter teatern Totalt Stockholm 147 897 20 995 12 481 1 746 56 705 9 205 13 771 843 9 244 49 525 322 412 Uppsala 39 945 13 358 26 211 606 1 534 2 150 0 860 692 5 991 91 347 Södermanland 23 085 10 530 502 820 543 270 631 607 1 650 6 388 45 026 Östergötland 71 835 12 537 23 826 892 615 280 0 841 796 7 727 119 349 Jönköping 29 910 15 625 505 521 117 75 500 971 659 7 538 56 421 Kronoberg 23 511 11 741 367 735 171 0 0 993 434 3 508 41 460 Kalmar 26 425 15 081 267 763 671 730 0 6 509 418 5 729 56 593 Gotland 22 024 11 608 5 357 602 1 207 420 0 4 670 225 191 46 304 Blekinge 22 040 9 958 367 703 180 325 0 165 1 140 5 562 40 440 Skåne 191 801 16 849 22 616 1 976 12 752 5 718 3 891 981 4 072 25 213 285 869 Halland 23 163 13 752 477 494 1 145 0 0 417 1 634 9 242 50 324 Västra Götaland 307 636 25 517 26 909 3 846 12 783 3 335 1 789 5 349 2 186 23 309 412 659 Värmland 43 349 7 630 4 044 1 596 411 645 0 1 862 1 166 6 404 67 107 Örebro 36 713 9 148 422 875 610 0 410 948 225 7 218 56 569 Västmanland 32 045 12 497 367 611 191 1 015 0 1 300 1 471 5 623 55 120 Dalarna 30 656 11 989 267 1 563 651 350 0 1 392 1 053 10 296 58 217 Gävleborg 37 802 8 124 422 632 533 0 1 770 805 2 148 14 452 66 688 Västernorrland 44 095 12 272 81 738 1 610 578 0 290 25 1 434 8 456 150 498 Jämtland 24 978 7 770 7 361 1 015 170 60 170 3 161 505 4 612 49 802 Västerbotten 70 727 7 775 432 1 841 1 252 4 280 0 551 1 220 16 443 104 521 Norrbotten 35 304 8 645 267 1 763 597 250 300 192 1 385 9 480 58 183 Riket totalt 1 284 943 263 401 215 205 25 210 93 416 29 108 23 522 33 442 33 757 233 907 2 234 909 1. Uppgifterna avser normalt endast bidrag som är möjliga att fördela regionalt. Nationella och internationella bidrag ingår inte med undantag för Allmänna arvsfonden. 2. Avser bidrag till kulturmiljövård. 3. Avser statsbidrag till landsarkiven och enskild arkivverksamhet. 4. Avser stöd till regionala resurscentrum, till teknisk upprustning av biografer, till lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom, till biografer för lokalt publikarbete samt till filmfestivaler. 5. Avser direkta bidrag till kulturverksamhet. Länsöverskridande bidrag redovisas inte särskilt, vilket medför en oproportionerligt hög andel för i första hand Stockholms län. 22

möjliga att fördela regionalt och inkluderar till exempel inte nationella och internationella bidrag. Statens kulturråd Av Kulturrådets bidrag på 1 648 miljoner kronor som sammanlagt fördelades år 2005, redovisas 1 285 miljoner som regionala bidrag (tabell 2. 1). Räknat per invånare fick Gotland det största bidraget 2005. Därefter följer Västerbotten, Västra Götaland och Jämtland. Räknat i absoluta tal gick den största bidragssumman till Västra Götaland. Därefter följer Skåne, Stockholms län och Östergötland (tabell 2.7). För samtliga län är variationen de senaste åren liten och utan entydig riktning. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetets bidrag till kulturmiljövård uppgick 2005 till drygt 263 miljoner kronor (tabell 2.14). Den största bidragsmottagaren var Västra Götaland. Därefter följer Stockholms län, Region Skåne och Jönköpings län. För hela perioden 1999 2005 gick den största bidragssumman till Västra Götalands län och Stockholms län. Riksarkivet Riksarkivet fördelade knappt 9 miljoner kronor i statsbidrag till enskild arkivverksamhet i länen för 2005. Största andelen gick till Västra Götalands län och Värmlands län. Samma län ligger i topp för hela perioden 1999 2005. Till rikstäckande, enskild arkivverksamhet fördelades knappt 7,5 miljoner kronor 2005 (tabell 2.17). Konstnärsnämnden Konstnärsnämnden fördelade 93 miljoner kronor 2005 i stipendier och bidrag till 1 757 konstnärer bosatta i Sverige (tabell 2.10 och 2.12). Av detta belopp gick ungefär 90 procent till de tre storstadslänen. Samma koncentration gäller för hela perioden 1999 2005, vilket väl speglar ansökningarnas geografiska fördelning. Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet fördelade 25 miljoner kronor under 2005, fördelat på fem stödformer. Störst belopp gick till Västra Götalands län, följt av Skåne län och Västerbottens län. Stöd till regionala resurscentrum fördelades till samtliga län (Kronobergs län och Blekinge län har ett gemensamt centrum) (tabell 2.22). Sammanlagt 80 biografer i 20 län fick stöd till teknisk upprustning. Stöd till lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom (skolbio) utgick till 70 mottagare i 17 län (tabell 2.26 och 2.32). Under 2005 fördelades 8,8 miljoner kronor i stöd till öppna vis- Tabell 2.2. Bidrag från myndigheter och institutioner 1999 2005 1 Riks- Svenska Stiftelsen Statens antikvarie- Riks- film- Konstnärs- framtidens Allmänna Riks- Rikskulturråd ämbetet 2 arikvet 3 institutet 4 nämnden kultur 5 arvsfonden 6 Boverket konserter teatern 7 Totalt Stockholm 821 029 170 186 68 613 12 154 386 719 69 517 45 395 6 973 50 210 200 321 1 831 117 Uppsala län 225 101 72 091 167 712 4 537 9 850 9 250 489 4 767 4 916 15 727 514 439 Södermanland 136 348 62 625 2 734 5 023 3 668 4 415 731 2 535 7 398 29 908 255 385 Östergötland 391 159 73 900 155 637 4 894 5 040 9 028 0 10 924 5 806 30 656 687 044 Jönköping 184 686 80 069 2 028 2 730 1 601 3 235 1 050 10 223 5 959 23 194 314 776 Kronoberg 191 487 57 654 1 994 7 543 1 755 1 620 1 010 10 218 4 745 13 457 291 484 Kalmar 156 122 82 542 1 365 6 739 5 374 10 630 775 18 004 2 800 26 340 310 691 Gotland 141 463 82 276 34 660 4 131 5 558 4 455 264 8 651 1 613 2 119 285 191 Blekinge 105 045 52 871 1 849 990 1 867 1 530 100 3 440 6 002 20 758 194 453 Skåne 1 050 704 116 772 132 714 19 005 82 968 30 430 15 561 15 400 23 374 86 366 1 573 293 Hallands 139 610 90 853 2 567 3 512 6 811 4 575 905 10 329 7 019 27 679 293 860 Västra Götaland1 681 076 209 847 169 408 33 827 82 898 38 476 8 252 32 106 18 869 87 543 2 362 302 Värmland 251 906 54 134 21 763 11 554 3 780 3 237 40 12 318 5 085 20 048 383 865 Örebro 205 806 70 985 2 979 6 012 4 236 3 945 410 7 627 2 442 25 584 330 025 Västmanland 182 676 89 336 2 054 5 588 2 522 8 250 650 1 591 10 573 19 127 322 368 Dalarna 188 918 77 883 1 614 11 270 3 439 6 270 0 20 926 8 205 38 181 356 707 Gävleborg 217 226 129 626 2 194 3 057 3 128 3 345 6 235 3 183 13 289 58 947 440 230 Västernorrland 254 358 65 282 433 355 11 017 4 244 2 625 290 4 119 8 244 36 960 820 493 Jämtland 151 835 62 893 46 974 7 345 1 762 2 627 510 11 156 2 600 19 326 307 027 Västerbotten 423 119 58 765 2 524 11 118 6 049 11 361 220 10 529 11 445 68 421 603 551 Norrbotten 219 262 73 334 1 559 18 494 3 866 6 876 500 7 603 10 691 38 897 381 082 Riket totalt 7 318 925 1 833 924 1 256 303 190 540 627 133 235 696 83 387 212 622 211 284 889 559 12 859 384 1. Uppgifterna avser normalt endast bidrag som är möjliga att fördela regionalt. Nationella och internationella bidrag ingår inte med undantag för Allmänna arvsfonden. 2. Avser bidrag till kulturmiljövård. 3. Avser statsbidrag till landsarkiven och enskild arkivverksamhet. 4. Avser stöd till regionala resurscentrum, till teknisk upprustning av biografer, till lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom, till biografer för lokalt publikarbete samt till filmfestivaler. 5. Avser perioden 2000 2005. 6. Avser perioden 2000 2005. Länsöverskridande bidrag redovisas inte särskilt, vilket medför en oproportionerligt hög andel för i första hand Stockholms län. 7. Avser perioden 2002 2005. 23