SVENSK STANDARD SS-EN 14790:2017

Relevanta dokument
SVENSK STANDARD SS-EN 14789:2017

SVENSK STANDARD SS-EN 15058:2017

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/A1:2014

SVENSK STANDARD SS-EN /A1:2015

SVENSK STANDARD SS-EN /AC:2010


Utsläpp och utomhusluft Bestämning av vattenånga i kanaler. Stationary source emissions Determination of the water vapour in ducts

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/A1:2014

SVENSK STANDARD SS-EN :2013


SVENSK STANDARD SS-EN :2005/AC:2008

SVENSK STANDARD SS-EN :2010/AC:2013

SVENSK STANDARD SS-EN :2006/A1:2014

SVENSK STANDARD SS-EN 1728:2012/AC:2013

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2011/AC:2013

SVENSK STANDARD SS-EN 13612/AC:2016

SVENSK STANDARD SS-EN :2006/AC:2010

SVENSK STANDARD SS-EN :2007+A2:2012/AC:2013

SVENSK STANDARD SS-EN 581-2:2015/AC:2016

SVENSK STANDARD SS-EN :2006/A1:2015

SVENSK STANDARD SS :2017

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2009/AC:2010

Utsläpp och utomhusluft Bestämning av masskoncentrationen av kolmonoxid (CO) Referensmetod: Icke-dispersiv infraröd spektroskopi

SVENSK STANDARD SS-EN :2018

SVENSK STANDARD SS :2017

SVENSK STANDARD SS-EN 14181:2014

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2016/AC:2016


Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 4-3: Rörledningar. Eurocode 3 Design of steel structures Part 4-3: Pipelines

SVENSK STANDARD SS-EN 12246

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 13485:2016

Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning Del 1: Terminologi

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2015

Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-2: Brandteknisk dimensionering

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Blanka stålprodukter Tekniska leveransbestämmelser Del 2: Stål för konstruktionsändamål

SVENSK STANDARD SS-EN 6129:2016/AC:2017

Blanka stålprodukter Tekniska leveransbestämmelser Del 3: Automatstål. Bright steel products Technical delivery conditions Part 3: Free-cutting steels

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 50001:2018

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Generella egenskaper Del 2: Metoder för neddelning av laboratorieprov

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14001:2015

Eurokod 8: Dimensionering av bärverk med avseende på jordbävning Del 2: Broar

SVENSK STANDARD SS-EN 13460:2009

SVENSK STANDARD SS-EN 345-2

SVENSK STANDARD SS

Enbart förhandsgranskning

SVENSK STANDARD SS-EN 45014

Tillsyn vid svetsning Uppgifter och ansvar (ISO 14731:2006) Welding coordination Tasks and responsibilities (ISO 14731:2006)

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9000:2015

Safety of machinery Permanent means of access to machinery Part 3: Stairs, stepladders and guard-rails (ISO :2001)

Luftkonditioneringsaggregat, vätskekylare och värmepumpar, med elmotordrivna kompressorer, för rumsuppvärmning och -kylning Del 3: Testmetoder

SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Geometriska egenskaper Del 5: Bestämning av andel korn med krossade och brutna ytor hos grov ballast

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Träbearbetningsverktyg Säkerhetskrav Del 2: Krav på fäste på fräsverktyg

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

SVENSK STANDARD SS- EN ISO :2015/A1:2017

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2005/AC:2017

Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning Del 1: Terminologi

SVENSK STANDARD SS-EN :2008

SVENSK STANDARD SS-ISO 8779:2010/Amd 1:2014

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2017

SVENSK STANDARD SS-EN :2009

Safety of machinery Permanent means of access to machinery Part 2: Working platforms and walkways (ISO :2001)

Vägutrustning Styrapparat för reglering av trafik med trafiksignal Funktionella säkerhetskrav

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Geometriska egenskaper Del 1: Bestämning av kornstorleksfördelning Siktning

SVENSK STANDARD SS-EN 338

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN

Byggmaterial och byggprodukter Fukt- och värmetekniska egenskaper Tabeller med beräkningsvärden

SVENSK STANDARD SS-EN :2012

SVENSK STANDARD SS-2650:1989

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

Transkript:

SVENSK STANDARD SS-EN 14790:2017 Fastställd/Approved: 2017-01-23 Publicerad/Published: 2017-01-31 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 13.040; 13.040.40 Utsläpp och utomhusluft Bestämning av vattenånga i kanaler Referensmetod Stationary source emissions Determination of the water vapour in ducts Standard reference method

Europastandarden EN 14790:2017 gäller som svensk standard. Detta dokument innehåller den officiella svenska språkversionen av EN 14790:2017. Denna standard ersätter SS-EN 14790:2005, utgåva 1. The European Standard EN 14790:2017 has the status of a Swedish Standard. This document contains the official Swedish language version of EN 14790:2017. This standard supersedes the Swedish Standard SS-EN 14790:2005, edition 1. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen regleras av slutanvändarlicensen för denna produkt. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by the end-user licence for this product. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), telephone +46 8 555 520 00. Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. Standarden är framtagen av kommittén för Utsläpp, SIS/TK 423/AG 05. Har du synpunkter på innehållet i den här standarden, vill du delta i ett kommande revideringsarbete eller vara med och ta fram andra standarder inom området? Gå in på www.sis.se - där hittar du mer information.

Innehåll Sida Europeiskt förord... 4 1 Omfattning... 5 2 Normativa hänvisningar... 5 3 Termer och definitioner... 6 4 Symboler och förkortningar... 11 4.1 Symboler... 11 4.2 Förkortningar... 12 5 Princip... 12 5.1 Allmänt... 12 5.2 Adsorptionsmetod eller kondensations-/adsorptionsmetod... 12 5.3 Temperaturmetoden... 12 6 Beskrivning av mätsystemet... 13 6.1 Allmänt... 13 6.2 Provtagningssond... 13 6.3 Filterhus... 13 6.4 Partikelfilter... 14 6.5 Avskiljningssystem... 14 6.6 Kylsystem (frivilligt)... 14 6.7 Provtagningspump... 14 6.8 Gasur... 14 6.9 Barometer... 15 6.10 Våg... 15 6.11 Temperaturmätning... 15 7 Prestandaegenskaper för SRM... 15 8 Användning i fält... 16 8.1 Planering av mätning... 16 8.2 Provtagningsstrategi... 17 8.2.1 Allmänt... 17 8.2.2 Mätplatsen och mätplan... 17 8.2.3 Minsta antal mätpunkter samt mätpunkternas placering... 17 8.2.4 Mätuttag och arbetsplattform... 17 8.3 Montering av utrustningen... 17 8.4 Täthetsprov... 18 8.5 Genomförande av provtagningen... 18 8.5.1 Insättning av provtagningssonden i kanalen... 18 8.5.2 Provtagning... 18 8.6 Repeterbarhet i vägningen... 19 8.7 Förfarande för gasströmmar som är mättade med vatten (droppar finns närvarande)... 19 9 Bestämning av vattenånghalten... 19 10 Likvärdighet med en alternativ metod... 21 11 Mätrapport... 21 2

Bilaga A (informativ) Validering av metoden i fält... 22 A.1 Allmänt... 22 A.2 Beskrivning av installationer... 22 A.3 Repeterbarhet och reproducerbarhet i fält... 23 A.3.1 Allmänt... 23 A.3.2 Repeterbarhet... 24 A.3.3 Reproducerbarhet... 25 Bilaga B (normativ) Bestämning av koncentrationen av vattenånga i vattenmättad gas vid p ref = 101,325 kpa... 26 Bilaga C (informativ) Typer av provtagningsutrustning... 30 Bilaga D (informativ) Exempel på utvärdering av överensstämmelse för standardreferensmetod för vattenånga med kraven rörande osäkerhet... 31 D.1 Allmänt... 31 D.2 Erforderliga moment för bestämning av osäkerhet... 31 D.3 Exempel på beräkning av osäkerhet... 31 D.3.1 Specifika förhållanden i fält... 31 D.3.2 Prestandaegenskaper... 32 D.3.3 Modellekvation och tillämpning av lagen om fortplantning av osäkerhet... 34 D.3.3.1 Innehåll av vattenånga... 34 D.3.3.2 Inverkan av uppsamlingseffektiviteten... 35 D.3.3.3 Beräkning av kombinerad osäkerhet för innehållet av vattenånga, med hänsyn tagen till uppsamlingseffektiviteten... 35 D.3.3.4 Beräkning av känslighetskoefficienter... 36 D.3.3.5 Beräkning av standardavvikelse för uppsamlingseffektiviteten... 36 D.3.3.6 Beräkning av standardavvikelse för uppmätt torr gasvolym, korrigerad till standardtillstånd... 37 D.3.3.7 Beräkning av kombinerad osäkerhet för innehållet av vattenånga... 38 D.3.3.8 Resultat av standardavvikelseberäkningen... 38 D.3.4 Uppskattning av den kombinerade osäkerheten... 41 Bilaga E (informativ) Betydande tekniska förändringar... 42 Litteraturförteckning... 43 3

Europeiskt förord Detta dokument (EN 14790:2017) har utarbetats av den tekniska kommittén CEN/TC 264 Air quality. Sekretariatet hålls av DIN. Detta dokument ersätter EN 14790:2005. Denna Europastandard ska ges status av nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftträdande senast juli 2017, och motstridande nationella standarder ska upphävas senast juli 2017. Observera att vissa beståndsdelar i denna Europastandard kan omfattas av patenträttigheter. CEN (och/eller CENELEC) ansvarar inte för identifiering av någon eller samtliga sådana patenträttigheter. Bilaga E innehåller detaljer kring betydande tekniska förändringar mellan detta dokument och föregående utgåva. Enligt CENs/CENELECs interna regler är de nationella standardiseringsorganisationerna i följande länder skyldiga att implementera denna Europastandard: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Makedonien, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern och Österrike. 4

1 Omfattning Denna Europastandard beskriver standardreferensmetoden (SRM), baserad på ett provtagningssystem med kondensations-/adsorptionsteknik, för bestämning av koncentrationen av vattenånga i rökgaser som släpps ut till atmosfären från kanaler och skorstenar. Denna Europastandard specificerar de prestandaegenskaper som ska bestämmas och de prestandakrav som ska uppfyllas av mätsystem baserade på mätmetoden. Den gäller för periodisk övervakning och för kalibrering eller kontroll av automatiska mätsystem (AMS) som av lagstiftningsskäl eller andra skäl är fast installerade i en skorsten. Denna Europastandard specificerar kriterier för att påvisa likvärdighet mellan en alternativ metod och SRM genom tillämpning av EN 14793:2017. Denna Europastandard gäller för innehåll av vattenånga mellan 4 % och 40 % som volymkoncentrationer och för masskoncentration för vattenånga mellan 29 g/m 3 och 250 g/m 3 i våt gas, med tilläggsvillkoret att för en given temperatur beror den övre gränsen för metoden på det maximala vattenångtrycket i luften eller i gasen. I denna Europastandard uttrycks alla koncentrationer vid standardtillstånd (273 K och 101,3 kpa). ANM. 1 För mättade förhållanden är kondensations-/adsorptionsmetoden inte tillämplig. Viss vägledning ges i denna Europastandard rörande hantering av rökgaser när droppar finns närvarande. Denna Europastandard har validerats under fälttester vid anläggningar för avfallsförbränning, för samförbränning och vid stora förbränningsanläggningar. Den har validerats med provtagningsperioder på 30 min för volymkoncentrationer mellan 7 % och 26 %. ANM. 2 Egenskaperna för anläggningar, förutsättningarna vid fälttester och värdena på repeterbarhet och reproducerbarhet i fält ges i bilaga A. 2 Normativa hänvisningar I detta dokument görs normativa hänvisningar till följande dokument vilka, helt eller delvis, är oumbärliga för dess tillämpning. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som citeras. För odaterade hänvisningar gäller den senaste utgåvan (inklusive eventuella tillägg). EN 1911, Stationary source emissions - Determination of mass concentration of gaseous chlorides expressed as HCl - Standard reference method EN 14791:2017, Stationary source emissions Determination of mass concentration of sulphur oxides Standard reference method EN 14793:2017, Stationary source emission Demonstration of equivalence of an alternative method with a reference method EN 15259:2007, Air quality - Measurement of stationary source emissions - Requirements for measurement sections and sites and for the measurement objective, plan and report ISO/IEC Guide 98-3:2008, Uncertainty of measurement Part 3: Guide to the expression of uncertainty in measurement (GUM:1995) 5

3 Termer och definitioner I detta dokument används följande termer och definitioner. 3.1 standardreferensmetod SRM en i europeisk och nationell lagstiftning föreskriven referensmetod 3.2 referensmetod RM en mätmetod som används som referens enligt praxis och ger ett godkänt referensvärde på mätstorheten Anm. 1 till posten: En referensmetod är fullständigt beskriven. Anm. 2 till posten: En referensmetod kan vara en manuell eller automatiserad metod. Anm. 3 till posten: Alternativa metoder kan användas om likvärdighet med referensmetoden har påvisats. 3.3 mätmetod metod som beskrivs i en skriftlig handledning som innefattar alla hjälpmedel och förfaranden som krävs för att ta prover och analysera, nämligen tillämpningsområde, princip och/eller reaktioner, definitioner, utrustning, förfaranden, presentation av resultat, övriga krav samt mätrapport [KÄLLA: EN 14793:2017] 3.4 alternativ metod AM mätmetod som överensstämmer med de kriterier som anges i denna Europastandard rörande referensmetoden Anm. 1 till posten: En alternativ metod kan vara en förenkling av referensmetoden. [KÄLLA: EN 14793:2017] 3.5 mätsystem uppsättning om ett eller flera mätinstrument, och ofta annan utrustning, inklusive eventuella reagenser och energitillförsel, monterad och anpassad för att ge information som används för att generera uppmätta värden på storheter inom specificerade intervall, för storheter av specificerat slag [KÄLLA: JCGM 200:2012] 6

3.6 automatiskt mätsystem AMS system som omfattar samtliga mätinstrument och övriga anordningar som krävs för att erhålla ett mätresultat Anm. 1 till posten: Förutom själva mätinstrumentet (analysator) innefattar AMS utrustning för provtagning (t.ex. provtagningssond, provgasledningar, flödesmätare och regulator, pump) och för beredning av prov (t.ex. stoftfilter, föravskiljare för interfererande ämnen, kylare, konverter).denna definition innefattar också sådana anordningar för kontroll och justering som är nödvändiga för regelbundna funktionskontroller och, om tillämpligt, för driftsättning. Anm. 2 till posten: Termen automatiskt mätsystem (AMS) används vanligen i Europa.Termen kontinuerligt utsläppsövervakningssystem (CEMS) används också ofta i Storbritannien och USA. [KÄLLA: EN 15267-4:2017] 3.7 kalibrering åtgärder som under definierade betingelser fastställer sambanden mellan värden på kvantiteter som visas av en mätmetod eller ett mätsystem och motsvarande värden som ges av tillämplig referens Anm. 1 till posten: För automatiska mätsystem (AMS) permanent installerade i skorsten är den tillämpliga referensen den standardreferensmetod (SRM) som används för att fastställa kalibreringsfunktionen för AMS. Anm. 2 till posten: För manuella metoder kan den tillämpliga referensen vara referensmaterial som används som kalibreringsstandard för att fastställa förhållandet mellan utgående signal från analysutrustningen och referensvärdena. Anm. 3 till posten: Kalibrering ska inte förväxlas med justering av ett mätsystem. 3.8 mätstorhet bestämd storhet som är föremål för mätning Anm. 1 till posten: Mätstorheten är en kvantifierbar egenskap hos den rökgas som provas, exempelvis masskoncentration av en mätt komponent, temperatur, hastighet, massflöde, syrehalt och innehåll av vattenånga. 3.9 mätplats plats på rökgaskanalen i mätplansområdet, som utgörs av strukturer och teknisk utrustning, exempelvis arbetsplattformar, mätuttag, energitillförsel Anm. 1 till posten: Mätplats kallas även provtagningsplats. 3.10 mätplan plan som är vinkelrätt mot kanalens centrumlinje vid mätpunkten Anm. 1 till posten: Mätplan kallas även provtagningsplan. 7

3.11 mätuttag öppning i rökgaskanalen längs provgasledningen, vilken ger åtkomst till rökgasen Anm. 1 till posten:mätuttag kallas även provtagningsuttag eller åtkomstuttag. 3.12 mätlinje linje i mätplanet, längs vilken mätpunkterna är placerade, begränsad av den inre kanalväggen Anm. 1 till posten: Mätlinje kallas även provtagningslinje. 3.13 mätpunkt punkt i mätplanet vid vilken ett prov tas ut eller där mätdata erhålls direkt Anm. 1 till posten: Mätpunkt kallas även provtagningspunkt. 3.14 absorptionsflaska anordning i vilken vattenånga absorberas 3.15 droppar små vätskepartiklar av kondenserad vattenånga eller vätskeformigt vatten i rökgasen (t.ex. som kommer från en skrubber) Anm. 1 till posten: Vid adiabatiska jämviktsförhållanden kan droppar bildas endast om gasströmmen är mättad med vatten. 3.16 daggpunkt den temperatur under vilken kondensation av vattenånga börjar vid det tryck som råder i rökgasen 3.17 ångtryck tryck av vatten i ångform 3.18 prestandaegenskaper en av de storheter (beskriven med hjälp av värden, toleranser, intervall) som tillskrivs utrustningen för att definiera dess prestanda 8

3.19 repeterbarhet vid laboratorium noggrannhet i överensstämmelse mellan resultaten av upprepade mätningar av samma mätstorhet som genomförs under samma mätbetingelser Anm. 1 till posten: Betingelser för repeterbarhet innefattar: samma mätmetod samma laboratorium samma mätsystem, använt under samma betingelser samma plats upprepning inom en kort tidsperiod. Anm. 2 till posten: Repeterbarhet kan uttryckas kvantitativt i termer av spridning hos resultaten. Anm. 3 till posten: I denna Europastandard uttrycks repeterbarheten som ett värde med konfidensnivå 95 %. 3.20 repeterbarhet i fält noggrannhet i överensstämmelse mellan resultaten av samtidiga mätningar av samma mätstorhet som genomförs med två mätutrustningar under samma mätbetingelser Anm. 1 till posten: Dessa betingelser innefattar: samma mätmetod två uppsättningar mätutrustning, vars prestanda uppfyller kraven för mätmetoden, och som används under samma betingelser samma plats samma laboratorium normalt beräknade under så korta tidsperioder att inverkan av förändringar av påverkande storheter undviks (t.ex. 30 min). Anm. 2 till posten: Repeterbarhet kan uttryckas kvantitativt i termer av spridning hos resultaten. Anm. 3 till posten: I denna Europastandard uttrycks repeterbarheten i fält som ett värde med konfidensnivå 95 %. 9