Elektricitetsverk och Badhus KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 3/2013 Huvudet kallt högt uppe i luften 4 Rätta inställningar hos familjen Sorvisto 10 Den smarte slipper överraskande energifakturor 12
I detta nummer: Elektricitetsverk och Badhus 3/2013 8 3 Säker energiförsörjning med lagens kraft Till följd av den nya elmarknadslagen reglerar en myndighet nu för första gången energiförsörjningssäkerheten genom relativt detaljerade krav. 4 Arbetsplats på hög höjd Nätbyggarna arbetar på flera tiotals meters höjd. Då gäller det att hålla tankarna i styr och aldrig pruta på säkerheten. Nätbyggarnas team är ett skojfriskt gäng med god sammanhållning. 8 68-åring i arbetslivet Valto Jaaksi började en gång i tiden arbeta vid Outokumpu kraftverk i Karleby. Snart går Jaaksi i pension som 68-åring från Oy Kokkola Power Ab. Jaaksi anser att arbete är en rättighet, inte en skyldighet. 10 10 Optimal energiförbrukning Exemplet med familjen Marko och Maria Sorvisto visar att det går att hålla energiförbrukningen på en måttlig nivå i en barnfamilj utan att behöva dra ner på boendekomforten. 12 Den energismarta förbereder sig inför vintern När temperaturen sjunker en bit under nollstrecket funderar den energismarta två gånger innan han eller hon vrider reglaget i botten. Genom att använda energi på ett förnuftigt sätt behöver energifakturan inte bli en tråkig överraskning efter vinterkölden. Pärmbild: För att vara nätbyggare krävs en alldeles speciell karaktär eftersom arbetet utförs på upp till 70 meters höjd. Vesa Mäkelä deltog i byggandet av en 110 kilovolts kraftledning åt KENET Oy. 14 Direktdebiteringen går till historien Den finländska direktdebiteringstjänsten upphör senast i slutet av januari 2014 och ersätts av e-fakturan. Karleby Energis fakturor kan framöver betalas även som direktbetalning eftersom detta är ett viktigt betalningssätt för till exempel många äldre personer. 14 Nyheter i korthet 16 Testa dina energikunskaper Elektricitetsverk och Badhus Karleby Energis kundtidning 3/2013 Publicerare: Kokkolan Energia Huvudredaktör: Petri Kokko Producent: T:mi CommJob, Jorma Uusitalo Bilder: Esa Melametsä Layout: Viestintätoimisto St. Hurmos Oy Tryck: Waasa Graphics Oy Upplaga: 23 500 st. Distribution: Kokkolan Jakelu Oy Kontaktuppgifter Karleby Energi Förrådsvägen 3 (PB 165) 67100 KARLEBY www.kokkolanenergia.fi fornamn.efternamn@kokkolanenergia.fi Kundbetjäning: må-fre kl 8-16 tel. (06) 828 9295 asiakaspalvelu@kokkolanenergia.fi 2 ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 3/2013
Elnäten förbättras MED LAGENS KRAFT Med stöd av den nya elmarknadslagen som trädde i kraft i höst kommer Energimarknadsverket att förstärka de långsiktiga utvecklingsplanerna för eldistributionsföretag för att förbättra eldistributionssäkerheten. Lösningen är anmärkningsvärd i branschens historia i det avseende att det är första gången en myndighet reglerar energiförsörjningssäkerheten genom relativt detaljerade krav. Hittills har eldistributörerna utfört denna för ett väl fungerande samhälle viktiga uppgift med hjälp av branschens egna professionella metoder. Dessa har effektiverats under det senaste decenniet genom att elanvändarna har fått ersättning för långa elavbrott. Behovet av ökad reglering är en följd av det ökade beroendet av el i hela samhället generellt sett. En enskild händelse som fick fart på utvecklandet av lagstiftningen var stormarna i slutet av 2011 som förorsakade omfattande skador på luftkabelnätet i södra Finland och rekordlånga elavbrott. Även om en del av elanvändarna kan tycka att ett avbrott som varar några timmar är acceptabelt, är samhället fullt av funktioner som inte kan fungera utan el ens en liten stund. Ett exempel från vardagen är detaljhandelns elektroniska betalningssystem. Tvärtemot vad man kan tro är ytterst få funktioner i samhället tryggade med hjälp av ett reservkraftsystem. Endast vissa myndighetsfunktioner, framför allt sådana som har med säkerheten och hälsovården att göra, har beredskap att fungera även under ett elavbrott. Distributionen av rent vatten fungerar någorlunda även medan ett elavbrott pågår, men ledningen och reningen av avloppsvatten störs snabbt. Den breda allmänhetens IT-förbindelser slutar snabbt fungera efter att ett omfattande elavbrott har börjat. Vid ett omfattande elavbrott klarar eldistributionsföretagen självfallet inte av att hjälpa enskilda elanvändare, utan var och en får lov att klara sig själv med den beredskap han eller hon har skaffat sig på förhand. Eldistributionssäkerheten har hittills varit relativt bra i området i och kring städernas centrum, framför allt tack vare jordkabelnätet. Många eldistributörer har redan länge satsat på att bygga ut jordkabelnätet i mindre tätbefolkade områden i samband med uppgraderingar av det vanliga nätet. På det här viset har vädersäkrandet av nätet redan förbättrats något i många delar av landet. I Karleby har distributionsnätet utanför stadens centrum sanerats och gjorts om till kabelnät under de senaste åren till exempel i Storby och i influensområdet kring järnvägen där byggandet av ett nytt dubbelspår pågår. I Karleby har man lyckats förbättra eldistributionens statistiska säkerhet betydligt genom att utveckla arbetsmetoder och nätautomation. Kravet i den nya lagen på att utveckla nätet leder till att utvecklandet av nätet på glesbygden nu får en bindande tidtabell och att enskilda eldistributörer inte längre ens i teorin kan låta bli att förbättra säkerheten. Faktum är emellertid att säkerheten kostar pengar. Det har funnits farhågor i offentligheten om att elöverföringspriserna kommer att stiga kraftigt. Det kan vara bra att behålla lugnet och närma sig ärendet tålmodigt. För det första har det reserverats gott om tid för förbättringsarbetet. För det andra har inte ett enda distributionsbolag ännu lämnat in sin utvecklingsplan till myndigheterna och fått den bekräftad. Inlämningstiden för planerna är sommaren 2014 och myndighetsbesluten kommer först därefter. Först efter detta kan distributionsbolagen lägga fram tillförlitliga uppskattningar om kostnadseffekterna. Det säger sig självt att överföringspriserna kommer att stiga inom flera distributörers ansvarsområden på grund av att elkvaliteten samtidigt blir bättre. Så även i Karleby där överföringspriserna nu är betydligt lägre än de genomsnittliga nationella priserna. Karleby Energis eldistributionsföretag KENET Oy har inlett utarbetandet av en utvecklingsplan. Information om programmet som sträcker sig ända till 2020-talet kommer vi att få nästa år. Petri Kokko Energiverksdirektör Ledaren ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 3/2013 3
ETT JOBB Säkerhet är något som nätbyggarna som arbetar på höga höjder aldrig ger avkall på. 4 ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 3/2013
FÖR VÅGHALSAR T ill nätbyggarnas arbetsförmåner hör vackra landskap och frisk luft. Men arbetet lämpar sig ändå inte för alla friluftsmänniskor. Det krävs nämligen också kallblodighet och förmågan att klara höga höjder. Vägen ner är lång när man beundrar de vidsträckta landskapen från 70 meters höjd. ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 3/2013 5
Kraftledningsmontörerna Juha Shemeikka och Jani Jokela från Haapavesi, Matti Mäenpää från Nivala och Vesa Mäkelä från Björneborg har för en stund stigit ned från höjderna för att avnjuta en kopp kaffe. Till gruppen hör också kalajokibon Tapani Heikkinen, som inte var på plats vid tidpunkten för intervjun. De fem männen, som är i TLT-Building Oy:s tjänst, reser runt i landet för att bygga och reparera kraftledningslinjer på 110 400 kilovolt. Eftersom arbetsplatsen är tiotals meter över marken är det klart att det krävs vissa speciella egenskaper av arbetstagarna. Stark måste man vara, och lagom galen. Med de egenskaperna klarar man sig långt, skrattar männen och tillägger att en rejäl dos humor kryddar både arbetet och den gemensamma fritiden. Där uppe gäller det att hålla huvudet kallt Alla gör allt på varje arbetsplats och man får helt enkelt arbeta på den höjd som stolpen råkar ha. De vanligaste arbetshöjderna är 20 25 meter. Till exempel över åar är spannlängderna långa och då får man arbeta i mellan 50- och 70-meter höga stolpar. I Karleby arbetade nätbyggarna i månadsskiftet augusti-september under cirka tre veckor för Karleby Energis eldistributionsbolag KENET Oy med att bygga en 110 kilovolts kraftledning mellan Yxpila elstation och Kemiravägens elstation. I arbetet ingick bland annat att uppföra fackverksstolpar, dra ledningar och göra surrningar och avslutningar. Här fick vi också arbeta i lyftkorg, vilket är en ovanlig lyx. En del av arbetet gjordes även här från plattform och ledning, och då sitter man på ledningen, berättar Jani Jokela. Juha Shemeikka tillägger att arbetet kräver en god fysik och att man inte besväras av höjdskräck. Du kan inte ta stöd, eftersom du måste arbeta med båda händerna. Säkerheten är naturligtvis en sak som man aldrig ger avkall på. Till exempel sommartid om det är åska i luften, så går vi inte upp. När blixten slår ner kan den elektriska urladdningen breda ut sig flera kilometer. I det skedet då man är där uppe måste man koncentrera sig på det väsentliga. Det finns inte utrymme för någonting extra. Och när det är något man måste fundera på, måste man göra det i förväg, betonar Vesa Mäkelä. Det handlar också om väldigt kraftiga konstruktioner. Juha Shemeikka tar som exempel det avslutade arbetet vid Karleby storindustriområde. Den största stolpen hade en höjd på 37,6 meter, och den lägsta elledningens höjd vid fästpunkten var 18 meter. Mellanrummet mellan elledningarna på stolpen är sex meter och stolpen väger 17,5 ton. Nyckeln till fästbulten i fundamentet är av storleken 60 millimeter. Beundra naturen från första parkett Nätbyggandet för gruppen till olika delar av Finland under alla årstider, i regn, kyla och gassande sol. Före Karleby arbetade de ungefär ett halvt år i Björneborgs vindpark, där ett 110 kilovolts kraftledningsnät färdigställdes för Porin Energia. Nästa stora arbetsplats blir i östra Finland, då en 110 kilovolts linje på hundra stolpar ska uppföras mellan Viinijärvi och Kontiolahti. Vi arbetar på entreprenad och därför är arbetsdagarna långa, ända till torsdag kväll då vi i allmänhet åker hem. Vi arbetar vid behov till klockan tio på kvällen och hotelldöden utgör alltså inte något hot, eftersom vi har så lite fritid. Det blir många körkilometer, men det här är ett trevligt gäng som man gärna träffar efter ledigheten, säger montörerna. I arbetet är de bokstavligen mitt i den finländska naturen, och det är en klar fördel med arbetet. I det här jobbet ser man från hög höjd såväl färgrika höstlandskap som mäktiga vintervidder. Ett fint arbetsuppdrag hade vi i Pyhä. Arbetet började på vintern och blev färdigt till morsdag. Under hela den tiden fick vi från första parkett se hur våren framskred. Vi för vår del iakttogs av en uggla, som följde med oss från stolpe till stolpe. Nätbyggande är naturligtvis också ett arbete där man ser ett konkret resultat, som dessutom syns lång väg, skrattar männen. Ett fint arbetsuppdrag hade vi i Pyhä. Arbetet började på vintern och blev färdigt till morsdag. Under hela den tiden fick vi från första parkett se hur våren framskred. Vi för vår del iakttogs av en uggla, som följde med oss från stolpe till stolpe. 6 ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 3/2013
Mycket frisk luft och en utsiktsplats mot det finländska landskapet. Nätbyggarna Vesa Mäkelä, Matti Mäenpää, Jani Jokela och Juha Shemeikka i färd med att klättra upp till arbetsplatsen som ligger på flera tiotals meters höjd. KRAFTLEDNINGSBYGGANDE med lång erfarenhet TLT-Building Oy grundades år 2011 och är ungt som företag, men våra arbetstagare har lång erfarenhet av byggande och underhåll av 110 400 kilovolts kraftledningar, berättar Teemu Parttimaa som verkar som arbetsplatschef för projekten. Bolagets kunder är bland annat stamoch regionnätbolag, lokala nätbolag samt industrin och vindkraftsbolag. Det här är projektarbete, vilket betyder att utsikterna beror på hur affärerna går. Arbetssituationen i branschen är emellertid väldigt god, eftersom man hela tiden bygger nytt eller reparerar gammalt. Vi har hela Finland som vårt arbetsfält. Arbetsplatserna har växlat från Ivalo till Karis och från Raumo till Villmanstrand. Eftersom arbetet utförs på hög höjd, krävs enligt Parttimaa specialkunnande och god fysisk kondition av arbetstagarna. För att lyfta de tunga delarna krävs dessutom specialutrustning, som bolaget anskaffar från både egna avtalsentreprenörer och lokala aktörer. För konkurrenskraften är det viktigt att vi kan anpassa oss efter kundernas strama tidtabeller och skräddarsy leveranshelheterna enligt deras behov, säger Parttimaa. ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 3/2013 7
Trots att användningen av datateknik har ökat, måste de som arbetar i kontrollrummet behärska alla processer på precis samma sätt som då kraftverket styrdes och justerades för hand, säger Valto Jaaksi. Fullgjord tjänst Kraftverksoperatör Valto Jaaksi har arbetat vid Oy Kokkola Power Ab i över 40 år. Viljan att fortsätta i arbetslivet har varit stark, trots att en cancersjukdom under närmare två års tid hindrade honom från att arbeta. Inte heller den nedsatta hörseln har förtagit arbetsglädjen. Arbete är en rättighet och inte en skyldighet, säger Jaaksi, som nu går i pension. 8 ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 3/2013
Valto Jaaksi sitter i kraftverket Oy Kokkola Power Ab:s kontrollrum och övervakar informationen som förmedlas via moderna bildskärmar. Längs den ena väggen i kontrollrummet står fortfarande de grönaktiga manöverbord från vilka driften styrdes då Jaaksi år 1972 började arbeta vid det dåvarande kraftverket Outokumpu Oy. Jaaksi som fyller 68 i februari har bakom sig en lång arbetskarriär. Han har från första parkett fått se hur den tekniska utvecklingen och automatiseringen har förändrat arbetet även på hans egen arbetsplats. Datorerna har underlättat arbetet. Men för att avhjälpa eventuella störningssituationer förutsätts ändå att personalen i kontrollrummet behärskar processerna på precis samma sätt som på den tiden då kraftverket manövrerades manuellt, betonar Jaaksi. Arbetsbilden har förändrats Jaaksi har sina släktrötter i Österbotten, där han tillbringade sin barndom i Lillkyro och ungdomsåren i Korsholm. Jaaksi studerade till starkströmsmontör vid Vasa svenska yrkesinstitut och till Outokumpu kom han från Strömberg i Vasa. En bekant till Jaaksi berättade att Outokumpu kraftverk var en bra arbetsplats med god lön och en pensionsålder som vid den tiden var 52 år. Eftersom det dessutom handlade om en stadigvarande anställning som jourelektriker, bestämde jag mig för att flytta till Karleby. Till arbetsuppgifterna hörde bland annat att föra bok över Outokumpukoncernens elförbrukning. Från Karleby sköttes såväl gruvornas som fabrikernas elbehov och den behövliga elen köptes från Imatran Voima, Pohjolan Voima eller Länsisuomen Voima. Jaaksi hade dessutom till uppgift att sköta högspänningssidans feljour för fabrikerna i Karleby. Vid sidan av övervakningsarbetet skötte vi även arbetsuppgifter per telefon, då vi en gång i timmen tog reda på den senaste elförbrukningen vid en del av anläggningarna. För några anläggningar användes redan på den tiden fjärravläsning. År 1986 övergick jag till att arbeta som turbinskötare. Två kondensturbiner och en mottrycksturbin manövrerades manuellt från manöverborden, eftersom de förutom fjärrvärme även producerade fabriksånga för Outokumpus behov. Turbinskötaren skötte sitt arbete i kontrollrummet tillsammans med första eldaren och undermaskinmästaren. Nästa stora förändringsfas inleddes när man började datorisera arbetet. Det startade ganska enkelt i slutet av 1980-talet, men sedan blev anläggningarna i snabb takt allt mera avancerade. Numera består arbetet i stor utsträckning av kontroll och små korrigeringar om något riktvärde överskrids eller underskrids. Naturligtvis kontrollerar vi fortfarande maskinerna på plats och säkerställer t.ex. att det inte finns några läckage. Tillfrisknandet början till ett nytt liv Jaaksi beskriver sina decennier vid kraftverket som en bra tid, som har gett honom en säker arbetsplats och tryggad utkomst. När jag sedan insjuknade i cancer och det inte i samband med det fanns möjlighet att gå i pension, bestämde jag mig för att fortsätta till åtminstone 65 års ålder, trots att jag hade kunnat sluta vid 63. I något skede började jag tänka på att jag snart har arbetat 40 år vid kraftverket. När jag hade nått även I något skede började jag tänka på att jag snart har arbetat 40 år vid kraftverket. När jag hade nått även den milstolpen, tänkte jag att nu kör vi på till slutet. den milstolpen, tänkte jag att nu kör vi på till slutet. Och visst har den långa arbetskarriären också haft den fördelen, att jag hittills har omfattats av företagshälsovården, skrattar Jaaksi. Sedan jag tillfrisknade från cancern har jag upprätthållit arbetsförmågan genom att promenera och cykla till arbetet. Tillfrisknandet var en vändpunkt, då började mitt andra liv. Istället för att stanna hemma i soffan ville jag fortsätta arbeta. Jag har också nedsatt hörsel, men med hjälp av hörapparat har jag hela tiden kunnat arbeta på de hörandes villkor. Jaaksi berättar att han går i pension med gott humör, eftersom han har många fritidsintressen. Släktforskning har sedan länge legat mig varmt om hjärtat, och i fortsättningen har jag mera tid för det. Vi har också en sommarstuga i byn Syri i Lestijärvi. Dessutom kommer jag antagligen att tillbringa mycket tid med barnbarnen också, nu när mina barn märker att pappa är hemma, ler Jaaksi med glimten i ögat. Valto Jaaksi ville fortsätta arbeta fram till 68 års ålder, eftersom arbete enligt honom är en rättighet och inte en skyldighet. ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 3/2013 9
Måttlig konsumtion utan att PRUTA PÅ BEKVÄMLIGHETEN När hushållets energiförbrukning i sin helhet är på en vettig nivå, kan man med gott samvete bada bastu till och med varje dag. Det krävs inte nödvändigtvis några dramatiska livsstilsförändringar för att till exempel en fyrapersoners familj ska komma ner i rimliga värden på sin energiförbrukning. Det räcker att man i vardagen gör några enstaka lösningar på ett vettigt sätt. Marko och Maria Sorvistos familj är ett utmärkt exempel på det här. I Karleby Energis kundtidning har man under ett års tid följt familjen Sorvistos vardag ur synvinkeln för energiförbrukningen. I den aktiva och idrottande familjen ingår förutom föräldrarna också 13-åriga Sandra och 11-åriga Riina. Familjen bor i ett eluppvärmt enfamiljshus på 138 kvadrat som färdigställdes år 2007. Hushållets elförbrukning på årsnivå är cirka 20 000 kilowattimmar. Mätningsmästare Stefan Finnilä har fungerat som energidoktor i artikelserien om familjen Sorvisto. I det här fallet har situationen redan från början varit under kontroll. Eventuellt kunde man ytterligare dra ned på värmeförbrukningen, men man kan fråga sig om det är ändamålsenligt i en situation där den allmänna förbrukningen är på så god nivå, säger Finnilä. Han påminner ändå om att inte ens ett tämligen nytt enfamiljshus automatiskt har en energiförbrukning som är på rimlig nivå. Nuförtiden finns det i hemmen många olika slags apparater och system, som man inte alltid kan använda rätt. När man flyttar in t.ex. i ett nytt enfamiljshus är det viktigt att se till att bland annat ventilationsaggregatet är ändamålsenligt inställt. Samtidigt bör man lära sig hur man använder och underhåller de olika anordningarna. Stäng av kontinuerligt uppvärmd bastu inför resan Familjen Sorvistos energiförbrukning mättes 15 dagar under hösten, och i mätningsperioden ingick familjens en vecka långa semesterresa. Den totala förbrukningen var 742 kilowattimmar. Nu när vi har följt med energiförbrukningen i hemmet noggrannare än vanligt vet jag att det går att fördela hushållsarbetet, såsom diskning och tvättning, jämnare under veckan och dagen, säger Maria Sorvisto. 10 ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 3/2013
vardagliga liv. Då den allmänna förbrukningen är på rimlig nivå, är det möjligt att göra små förändringar utan att förmånligheten försämras. Nu vet jag att jag inte nödvändigtvis måste koncentrera användningen av diskmaskinen till sent på kvällen eller låta tvättmaskinen gå enbart på kvällar och söndagar. Det underlättar tidsplaneringen av hushållsarbetet, säger Maria Sorvisto. Enligt Marko Sorvisto uppnådde man många fördelar genom att sätta tid på planeringen av byggprojektet och också ta en expert till hjälp. Experten gav oss många värdefulla råd bland annat om planeringen av belysning och olika detaljer, såsom antalet eluttag och hur de placerades. Luftvärmepumpen och den värmelagrande kaminen är placerade så att de fördelar värmen så jämnt som möjligt över de öppna ytorna i hemmet. Familjen Sorvisto behöver inte pruta på boendekomforten, trots att de även i fortsättningen tänker leva så förnuftigt som möjligt för att spara energi. Apparater och aggregat stängs av med strömbrytaren. Vi påminner barnen om att inte slösa med varmvatten i duschen och att man ska stänga kranen medan man tvålar in sig. Men lampor som lyser i onödan släcker vi fortfarande efter varandra, skrattar de. 3 X måttlig energiförbrukning Marko Sorvisto ser till att utrustningen är rätt inställd och att den underhålls regelbundet. Om huset är försett med en kontinuerligt uppvärmd bastu, som hos familjen Sorvisto, lönar det sig att stänga av bastuugnen redan för en två dagar lång resa. Det tar cirka 12 timmar för en kontinuerligt uppvärmd bastuugn att uppnå grundvärmen igen. Enligt Finnilä lönar det sig också beträffande varmvattensberedaren att överväga en temperatursänkning inför en resa. Hos familjen Sorvisto sjönk varmvattenberedarens dygnsförbrukning under resan med hälften jämfört med förbrukningen under normal användning. Det var en positiv överraskning för Finnilä att Sorvistos ventilationsagg- regat förbrukade så lite energi. Aggregatets förbrukning stiger tillfälligt efter dusch och bastubad, när familjen låter det gå för fullt i ungefär en halv timme så att fukten ska avlägsnas snabbare. Den totala förbrukningen är ändå måttlig, eftersom aggregatets inställningar och underhåll har skötts korrekt. Omsorgsfull förhandsplanering lönsam Trots att den ett år långa effektiverade granskningen av energiförbrukningen visade att familjen Sorvisto inte behöver vidta några större åtgärder, inverkade ändå vissa observationer på familjens Marko och Maria Sorvistos tips för måttlig energiförbrukning: 1) Fundera under byggandets planeringsskede på en helhetslösning för uppvärmningen. 2) Ställ in rumstemperaturen tillräckligt lågt, t.ex. på 21 grader. 3) Försäkra dig om att aggregaten är korrekt inställda och underhåll dem regelbundet. Eldoktorns vitsord för årets energiförbrukning: ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 3/2013 11
ENERGISMART CHECKLISTA Kontrollera, underhåll och ställ in system och apparater samt dörrarnas och fönst rens tätningar. Kom ihåg att elda med ren och torr ved. Stäng av apparaterna och släck lamporna när de inte behövs. Håll lagom rumstemperatur, försök inte skapa en hemtropik. Flera tips: www.eneuvonta.fi Riksomfattande energirådgivning för konsumenter (på finska): www.eneuvonta.fi Mellersta Österbottens energirådgivning tfn 040 7722 351 (vardagar 9-15) E-post: energianeuvoja@kset.fi TEXt: Kirsi-Maaria Forssell, Motiva Oy BO ENERGISMART även i minusgrader När temperaturen kryper under noll och det börjar bli kallt om tårna vrider många upp termostaten för att få mera värme. Men den energismarta tänker efter två gånger innan hon vrider på för fullt. När man använder energin med förnuft riskerar man inte att överraskas av energiräkningen efter vinterns köldknäppar. 12 ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 3/2013
Under de kallaste perioderna får kaminägaren extra värme genom vedeldning. Det är bra att bära in veden några dagar före användning, så att den säkert är torr och brinner rent. Endast torr och ren ved får brännas i eldstaden. Inget vått, målat eller tryckimpregnerat virke eller skräp. Heidi Ontronen njuter av värmen och stämningen från brasan under mörka kvällar. Den energismarta förbereder sig inför vinterns ankomst. Regelbundet underhåll av uppvärmnings- och hustekniksystem och rätt inställningar är grunden till allt. Ventilationen kopplas i vinterläge och man kontrollerar tillluftens inställningstemperatur, rengör luftvärmepumpen och kontrollerar uppvärmningssystemen. Också för den som bor i höghus lönar det sig att kontrollera att allt är i ordning: är dörrar och fönster ordentligt tätade, är ventilationsventilerna rena, hur hög är rumstemperaturen? Varmt men inte hett Den rekommenderade rumstemperaturen är även vintertid 21 22 grader, men i sovrummen kan det vara svalare. Temperaturen kan sänkas under semesterresor, och i sådana utrymmen där man inte vistas kan den sänkas permanent. Om lägenheten känns dragig ska man reda ut orsaken innan man höjer temperaturen. Problemet kan orsakas av bristfällig isolering kring fönster och dörrar, okontrollerad ventilation eller ett konstruktionsfel. Det lönar sig att kontrollera hemmets temperaturer med en rumstermometer. Under de kallaste perioderna får kaminägaren extra värme genom vedeldning. Det är bra att bära in veden några dagar före användning, så att den säkert är torr och brinner rent. Framförhållning lönar sig också i fråga om att starta uppvärmningen: när prognosen lovar en köldknäpp till följande dag, värms den värmelagrande kaminen upp redan kvällen innan. På så vis ger den jämn värme och grunduppvärmningen behöver inte effektiveras. Vid användning av luftvärmepump är det viktigt att observera att vid sträng kyla bör den inte vara i bruk överhuvudtaget. Följ leverantörens anvisningar och stäng av luftvärmepumpen när temperaturen sjunker till ungefär -15 eller -20 grader. Aggregatet får sedan åter kopplas på när temperaturen har stigit till ungefär -10 grader. Vid sträng kyla är det skäl att undvika fönstervädring och även i övrigt räcker en kort vädring med korsdrag. Det lönar sig inte att ha fönstret på glänt hela dagen. Ljus men inte ljusförorening I Finland är det mörkt på vintern och belysning behövs. Det lönar sig att ha så effektiva ljuskällor som möjligt, och därför ska man använda ledbelysning i hemmet. Ledlampor fås numera för de flesta användningsändamål, för både punktbelysning och allmänbelysning. Vid valet av lamptyp kan man ta hjälp av lampvalsmaskinen på nätet (www. lampunvalintakone.fi) eller vända sig till en sakkunnig lampförsäljare. Det är alltid bra att släcka onödig belysning om ingen vistas i rummet, behövs ingen belysning. Utomhusbelysning behövs på många ställen av säkerhetsskäl. Olika närhetseller skymningsbrytare minskar onödig ljusförorening, eftersom belysningen tänds endast när den behövs. Dekorationsbelysningen släcks till dagen och natten, vilket sköts behändigt med hjälp av en tidvakt. Nöjen men inte slöseri Hemelektroniken har under de senaste åren ökat sin andel av hemmets elförbrukning. Trots att apparaterna blir allt energisnålare och viloläge inte längre förbrukar lika mycket el som tidigare, ökar förbrukningen i takt med att antalet apparater i hushållen ökar. Man har flera tv-apparater, datorer finns i allt flera hem och man kan ha flera spelkonsoler, musikapparater och annan laddningsbar elektronik. Också användningen har ökat. Man tittar mera på tv, och tv:n är på som bakgrundsunderhållning eller används som bildskärm för datorn och spelkonsolen. Det lönar sig alltid att stänga av apparaterna när de inte är i användning. Trots att förbrukningen inte är hög i viloläge, förbrukar till exempel tv:n mycket mera när den är påslagen. Också av andra orsaker är det bra att minska tv-tiden. Tv, datorer, smarta mobiler och surfplattor kan obemärkt stjäla mera tid av dagen än man kunde tro. ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 3/2013 13
Nyheter i korthet Direktdebiteringen ändras till e-faktura eller till direktbetalning SKarleby Energis fakturor som nu betalas via direktdebitering ändras i december till e-fakturor eller till direktbetalning. Den finländska direktdebiteringstjänsten upphör enligt EU:s förordning senast i slutet av januari 2014. Vi ville ge våra kunder möjlighet att övergå även till direktbetalning trots att en del företag väljer att inte erbjuda denna tjänst. Direktbetalningen är viktig i synnerhet för personer som saknar internetuppkoppling eller som till exempel har svårt att röra sig och sköta ärenden, berättar Tarja Bäckström, faktureringsansvarig vid Karleby Energi. För kunden är ändringen av faktureringssätt enkel. Om kunden godkänner att direktdebiteringen ändras till e-faktura eller till direktbetalning, behöver han eller hon inte göra någonting alls. Karleby Energi får de uppgifter som behövs för e-fakturan eller direktbetalningen från kundens bank. Om kunden inte godkänner ändringen i betalningssätt, ska han eller hon kontakta antingen banken eller Karleby Energi. Hur fungerar e-fakturan? En e-faktura levereras direkt till kundens nätbank. Fakturan och betalningsuppdraget som bildats av den syns i nätbanken. Kunden kan, om han eller hon vill, ändra e-fakturans betalkonto eller summa När direktdebiteringen upphör kan Karleby Energis kunder betala sina räkningar antingen som e-faktura eller som direktbetalning, berättar Tarja Bäckström, faktureringsansvarig. eller tidigarelägga förfallodagen i nätbanken. Kunden får inget meddelande om e-fakturan hem per post. De flesta banker erbjuder ett e-post- eller textmeddelande om att e-fakturan anlänt till nätbanken som tilläggstjänst. Denna tjänst kan vara avgiftsbelagd, förklarar Bäckström. För Karleby Energis företagskunder gjordes omställningen till ersättande faktureringssätt huvudsakligen redan i augusti. Ytterligare information om förändringen av betalningssätt fås vid behov förutom av banken även av Karleby Energi per telefon, tfn (06) 828 9295 eller per e-post: asiakaspalvelu@kokkolanenergia.fi. Även på Finansbranschens Centralförbunds webbplats www.fkl.fi finns information om ärendet. Kilometrikisa fick fart på personalen Den riksomfattande cykeltävlingen för arbetsplatser och andra sammanslutningar, Kilometrikisa, fick än en gång personalen att cykla flitigt. Av koncernen Karleby Energis 130 anställda deltog 36 personer aktivt i tävlingen. Detta är det största antalet deltagare hittills. Tiden mellan den 1 maj och den 22 september cyklade våra anställda sam- manlagt 37 065 kilometer, dvs. i snitt 1 030 kilometer per person. I vår serie deltog 256 lag och vi placerade oss på 120 plats, berättar lagkaptenen Antti Rytioja. Karleby Energis anställda deltog även i Finlands Röda Kors kampanj Kedjereaktionen och samlade in 1 482,60 euro till Röda Korsets hälsoarbete i u-länder. På riksnivå inbringade insamlingen hela 68 869 euro, vilket är rekord. Karleby Energis anställda har deltagit i Kilometrikisa-tävlingen alla år sedan 2009. Allt som allt deltog 26 734 personer i tävlingen som tillsammans cyklade 27,8 miljoner kilometer. Det genomsnittliga resultatet per person var 1 041 kilometer. 14 ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 3/2013
Ändra elen, så följer den med dig Genom att ingå elavtal i tid försäkrar du dig om att lamporna lyser i ditt nya hem när du flyttar in. Ingå elavtal senast 14 dagar innan flyttningsdagen. Det är också viktigt att du kommer ihåg att säga upp ditt gamla elavtal. Elavtal kan varken ingås eller avslutas retroaktivt. Adressändringen som görs till posten eller magistraten avslutar inte ett gällande avtal. I samband med flytt är elförsäljaren den enda du som kund behöver kontakta. Elförsäljaren meddelar det lokala nätbolaget för dig. Uppge dina gamla och dina nya adressuppgifter noggrant, så försäkrar du dig om att elen säkert levereras till rätt ställe. Du kan ingå avtal per telefon, per e-post eller med blanketten för flyttningsanmälan som finns på Karleby Energis webbplats. Var noggrann då du ingår avtal om e-faktura Det gäller att komma ihåg att vara noggrann, då du ingår avtal om e-faktura, eftersom e-fakturaavtal som ingåtts med felaktiga uppgifter inte träder i kraft. Kunden kan ingå avtal om e-faktura i nätbanken. För detta behövs uppgifterna som finns överst på elräkningen. Kundnumret och faktureringsavtalets nummer skrivs in i systemet. Det finns även andra nummerserier på fakturan, men för att ingå avtal om e-faktura behövs uttryckligen ovan nämnda uppgifter. Viktigt att observera är att om kunden till exempel ingår avtal om e-faktura för fjärrvärme, innebär detta inte att även elräkningen automatiskt ändras till en e-faktura. Ett avtal om e-faktura måste ingås separat för både elräkningen och fjärrvärmeräkningen eftersom båda har egna faktureringsavtalsnummer. Nu även visningstjänst för fakturor i Kerttu Karleby Energis rap porteringstjänst Kerttu har fått en ny funktion. Kunderna har nu möjlighet att se sina betalda och obetalda fakturor i Kerttu-tjänsten. Inloggningen till rapporteringstjänsten Kerttu sker via Karleby Energis webbplats på adressen www.kokkolanenergia.fi. Nya användare kan enkelt registrera sig i Kerttu med hjälp av identifikationsuppgifterna på energifakturan. Förutom att användarna av rapporteringstjänsten kan se sina egna fakturor är det även möjligt att rapportera förbrukningen för sina förbrukningsställen i Kerttu, följa med sin förbrukningsutveckling samt ställa sin förbrukning i relation till förbrukningen hos motsvarande förbrukningsställen. Intresset bland skogsägare var stort I mitten av november ordnades evenemanget Skogarna i skick vid marketen i Prisma i Karleby. Evenemanget drog mycket folk. Oy Kokkola Power Ab:s bränslechef Petri Ahokangas (till vänster) utbyter tankar med bolagets långvariga leverantör av träbränsle Pentti Siermala. ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 3/2013 15
Vinnare i energitävlingen 2/2013 Vi fick in totalt 675 svar i energitävlingen som ingick i sommarens kundtidning. Varupriserna som har skickats till vinnarna gick till följande personer: Annala Heikki, Karleby, Annala Kalle, Karleby, Finne Alfred, Karleby, Grönberg Elvi, Grankulla, Hansell Julina, Åland, Hotakainen Markku, Karvonen, Härkönen Minna, Karleby, Högnabba Kim, Karleby, Ilmarinen Mikaela, Karleby, Järvelä Sirkka-Liisa, Karleby, Kaikkonen Ulla, Karleby, Kalliomaa Riitta, Karleby, Kero Kirsi-Maria, Karleby, Kujala Marja Leena, Karleby, Mutka Ragny, Karleby, Pietiläinen Ulla, Karleby, Wallin Ulla, Karleby, Wentin Lille-Mor, Karleby, Westman Sofia, Karleby, Wikström Marianne, Karleby. Ett stort tack till alla som svarade och deltog! Energitävling Deltagarens namn och kontaktuppgifter: Karleby Energi betalar portot 1) Vilken är den rekommenderade inomhustemperaturen för vardagsrum på vintern? a) 19 20 grader b) 21 22 grader c) 23 24 grader 2) När upphör den finländska direktdebiteringstjänsten för fakturor? a) 31.1.2014 b) 31.5.2014 c) 31.12.2014 3) Hur många kilovolt har kraftledningen som färdigställdes åt KENET Oy mellan Yxpila kraftcentral och Kemiravägens kraftcentral förra hösten? a) 75 kilovolt b) 110 kilovolt c) 140 kilovolt Du kan delta i tävlingen genom att klippa ut vidstående kupong och skicka den till oss som svarsförsändelse. Svar på frågorna hittar du på någon av sidorna i denna tidning. Bland alla som svarat rätt lottar vi ut 20 st. varupriser. Sänd in svaren senast 13.1.2014. KARLEBY ENERGI KOD 5010255 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE