Smögen 2014-02-24. Bengt Gunnarsson Rena Hav Sverige AB. Tillståndsansökan

Ansökan om Tillstånd för uppförande och drift av en biogasanläggning med tillhörande processreningsverk på del av Gravarne 3:1, Sotenäs kommun, Västra Götalands län. Tillståndsansökan Smögen 2014-02-24 Bengt Gunnarsson Rena Hav Sverige AB

Innehållsförteckning Sida 2 (31) 1 YRKANDE OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 1.1 YRKANDE... 3 1.2 VERKSAMHETSKODER... 3 1.3 SÖKANDE... 5 2 VERKSAMHETSUTÖVARE... 5 3 TIDPLAN... 6 4 LOKALISERING... 7 5 TEKNISK BESKRIVNING... 9 5.1 FLÖDESSCHEMA... 9 5.2 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 12 5.3 RÅVARUHANTERING... 13 5.4 BIOGASHANTERING... 15 5.5 LUKTREDUCERING... 17 5.6 VATTEN OCH AVLOPP... 17 5.7 EL- OCH VÄRMEBEHOV... 17 5.8 STYR OCH REGLERSYSTEM... 18 5.9 BYGGNADER... 18 6 MILJÖPÅVERKAN... 18 6.1 TRANSPORTER... 18 6.2 ENERGIBALANS... 19 6.3 UTSLÄPP TILL LUFT... 19 6.4 UTSLÄPP TILL MARK OCH VATTEN... 21 6.5 BULLER... 22 6.6 LUKT... 22 6.7 KEMIKALIER... 23 6.8 AVFALL... 24 7 DRIFTSTÖRNING, OLYCKSRISK OCH SKYDDSÅTGÄRDER... 24 7.1 DRIFTSSTÖRNING... 24 7.2 OLYCKSRISK... 24 7.3 SKYDDSÅTGÄRDER... 25 8 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER... 26 9 SAMRÅD... 27 10 FÖRSLAG TILL VILLKOR... 29 11 ÖVRIGT... 30 11.1 KONTROLL AV VERKSAMHETEN... 30 11.2 AKTFÖRARE... 30 11.3 KUNGÖRELSEORGAN... 30 12 GRUNDER FÖR VERKSTÄLLIGHETSFÖRORDNANDE... 30

Sida 3 (31) 13 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING... 30 1. Bilaga 1. MKB, 2. Bilaga 2. Registreringsbevis 3 Bilaga 3. Samrådsredogörelse med Länstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 4 Bilaga 4. Säkerhetsdatablad 5 Bilaga 5. Orkla Foods och Leröy Seafoods miljötillstånd 6 Bilaga 6. Riskidentifiering 7 Bilaga 7. Utredning om lukt i biogasanläggningar 1 Yrkande och Administrativa uppgifter 1.1 Yrkande Rena Hav Sverige AB ( Bolaget ) ansöker om tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken (1998:808) för uppförande av en biogasanläggning med tillhörande processreningsanläggning på del av fastigheten Gravarne 3:1, Kungshamn, Sotenäs kommun, Västra Götaland. En avstyckning från denna fastighet kommer att ske. Bolaget hemställer att Mark och Miljödomstolen förordnar att beslutet skall gälla omedelbart. Verksamheten enligt miljötillståndet skall ha påbörjats inom fem år efter lagkraftvunnet tillstånd. 1.2 Verksamhetskoder Verksamheten vid Rena Hav Sverige AB klassificeras enligt följande verksamhetskoder: 90.150 (A) Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 100.000 ton per kalenderår 40.10 (B) Anläggning för framställning av mer än 150.000 kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår. Biogasproduktionen beräknas uppgå till ca 20 GWh per år, vilket motsvara cirka 2,1 miljoner kubikmeter metan per kalenderår. Biogasanläggningen med tillhörande processreningsverk kommer att ta emot högst ca 200.000 ton avfall per kalenderår. Verksamhetskoden är således 90:150 dvs. A-verksamhet för biogasdelen i bilagan till förordningen (SFS 2013:251) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd med Mark och Miljödomstolen som prövande instans. Biogasanläggningen kommer att framställa mer än 150 000 kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår. Biogasproduktionen beräknas uppgå till 20 GWh per år, motsvarande ca 2,1 miljoner normalkubikmeter fordonsgas per år vid full drift. Koden är således 40.10 dvs. B-verksamhet i

Sida 4 (31) bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd med Länsstyrelsen som prövande instans. Verksamheten omfattas inte av Sevesodirektivet, då volymerna momentant lagerhållend biogas inte överskrider den undre kravnivån (10 ton) i förordningen (1999:382) om åtgärderna för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Fordons- och biogas klassas i Sevesolagstiftningen som Riskfras 12 brandfarlig gas. För att klassas som Sevesoverksamhet krävs att hanteringen av brandfarlig gas övertiger 10 ton. Hanteringen vid anläggningen uppskattas utifrån gasklockans storlek (500 m3) som väl understiger 10 ton. Inte heller de hjälpkemikalier, saltsyra och järnklorid, tillhör risk-fras R35 och berörs därmed inte heller av Sevesolagstiftningen. Anläggningen bedömes ej vara en IPPC-anläggning. Denna nyetablering av en Biogasanläggning är en anläggning som i första hand tar tillvara fiskavfall och processavlopp från fiskberedningsindustrin i Sotenäs kommun, i första steget Orkla Foods Sverige AB s (Tidigare Abba Seafood AB) Hagabergs-anläggning samt Leröy SmögenSeafood AB s anläggning på Ödegården. Orkla = Abba i beskrivningen. Dessa har samma betydelse men kan omnämnas alternativt i fortsättningen. I andra hand är det aktuellt med slam och moderlakar från fiskberedningsindustri på andra platser i Bohuslän samt matavfall, framförallt storkök, i kommunen. Dessutom finns möjlighet i en framtid att ansluta Domstein Sverige AB s anläggning på Guleskär, Kungshamn, via en sjöförlagd ledning. Då kan även Orkla Foods anläggningar: Abba Bergrummet och Kryddning anslutas. Miljömusslor, sjöpungar, alger och tång kan också tas emot vid kajen och kan användas dels för biogasframställning eller musslorna eventuellt för torkning till musselmjöl. Utöver tillverkning av biogas planeras också en rening av allt processavloppsvatten med tillhörande rening från Abba och Leröy till betydligt sänkta utsläppsvärden mot dagens. Det kommer då att bli en outsourcing av deras processvattenbehandling. Biogasen kommer att användas för el- och värmegenerering samt fjärrkyla. Det mesta av energin kommer att användas i de närliggande anläggningarna (Abba och Leröy), som el, värme och kyla. En god energibalans kommer att uppnås. Dessa företag svarar också för huvuddelen av råvarorna till biogasanläggningen. Utöver energi kommer en del biogödsel att erhållas i produktionsprocessen. Biogödseln planeras att säljas som gödningsmedel för att spridas på odlingsmark. Då den planerade verksamheten (Rena Hav) kommer att beröra framförallt Orkla Foods Sverige AB s (Abba Seafood AB) och Leröy Sverige AB s utsläppsvillkor är det troligt att förändringar i dessa villkor måste beslutas av tillsynsmyndigheten. Orkla behöver rätt att efterrena sitt processavlopp i Rena Hav s anläggning och Leröy behöver rätt att efterrena sitt processavlopp i Rena Hav s anläggning istället för kommunens reningsverk, Omholmen, som sker nu. Se bilaga 5 där de aktuella miljötillstånden för dessa bägge anläggningar återfinnes

Sida 5 (31) Inga slutliga avtal är tecknade med någon industri så här långt men alla är positiva till ett genomförande enligt de riktlinjer som redogöres för i denna ansökan. 1.3 Sökande Namn: Rena Hav Sverige AB Organisationsnr: 556923-3686 Besöksadress: Ödegården, Kungshamn Postadress: Rodergatan 7, 456 50 SMÖGEN Telefon: 0705-365501 Fastighet: Gravarne 3:1, Kungshamn, Sotenäs Kommun Fastighetsägare: Sotenäs Kommun med försäljning till Rena Hav AB Ägare: Privat bolag Kontaktperson: Bengt Gunnarsson Ombud för ansökan: Bengt Gunnarsson, tel 0705-365501 Mail: bengt.gunnarsson@renahav.se Kommun: Län: Antal anställda: Omsättning: Sotenäs Västra Götalands Län under start under start Verksamhetskod: Gasframställning (40.10) och biologisk behandling (90.150) Tillstånd: Sökes Anläggningsnummer: Miljöledningssystem: Ej klart Planeras 2 Verksamhetsutövare Rena Hav Sverige AB, ägs idag av fyra privatpersoner. Bolaget har med finansiering av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen utrett möjligheten och bärkraften i lokal biogasproduktion. Biogasproduktionen avses baseras på i huvudsak fiskberedningsindustrins restprodukter (I första hand Orkla Foods AB (Abba) i Kungshamn samt Leröy Smögen Seafood AB i Kungshamn). Därefter kan det vara aktuellt att ansluta Domstein Sverige AB i Kungshamn samt andra leverantörer av restprodukter. Bolaget har också beviljats delfinansiering av Energimyndigheten för att uppföra anläggningen.

Sida 6 (31) 3 Tidplan Följande tidplan gäller för projektet 2013 2014 2015 2016 Aktivitet Dec KV 1 KV 2 KV 3 KV 4 KV 1 KV 2 KV 3 KV 4 KV 1 Rötningsprov Energimyndigheten, Beslut Projektering, Anläggning Utvärdering och prov Biogödsel Detaljplan Miljötillstånd, Ansökan Miljötillstånd behandling Bygglov Ev ansökan, tillstånd brygga Byggnation Idrifttagning Figur 1. Tidplan

4 Lokalisering Sida 7 (31) Två alternativa lokaliseringsalternativ vilka visas på Figur 2 har utretts och har jämförts i Miljökonsekvensbeskrivningen (Bilaga 1). Den förordnade lokaliseringen utifrån alla parametrar är på industriområdet mellan Orkla Foods (Abba) och Leröy Smögen Seafood markerat med ett A. Figur 2. De två utvärderade lokaliseringsalternativen(a och B) där A är förordad lokalisering Anläggningen placeras på ett industriområde som är avsett för bullrande och luktande tyngre verksamhet enligt ÖP 2010. Dessutom finns huvuddelen av avfallet (85 %) som skall behandlas, i steg 1, redan inom området och behandlas där i interna tillståndspliktiga processreningsverk idag. Avståndet till närboende är relativt stort i den förhärskande vindriktningen. Däremot finns en handfull bostäder i närheten av anläggningen men ej i den förhärskande vindriktningen. Avstånd till närmaste bostad utgör 150-300 meter beroende var man mäter på tomten. Ytterligare 8 10 hus finns inom radien 200-400 meter. Därutöver är det ca 500-600 meter till närmaste bostadsbebyggelse. Rena Hav s anläggning planeras att lokaliseras till fastigheten Gravarne 3:1, Hagabergs/Ödegårdens Industriområde där aktuellt område kommer att avstyckas från kommunen som är ägare till marken idag. Området är detaljplanelagt för industriell verksamhet men en

Sida 8 (31) planändring har beslutats av kommunen för att passa den tillkommande verksamheten. Tomten är utsprängd (och plansprängd) och har mot de närmaste fastigheterna och vägen en skärmande bergvägg på 13 15 meters höjd som fungerar som insynsskydd, skydd mot buller och delvis mot lukt. Anläggningen är placerad mitt emellan de två stora avnämnarna av restprodukter. Figur 3. Anläggningarna sedda från väster Figur 4.Anläggningarna sedda från luften

5 Teknisk beskrivning Sida 9 (31) 5.1 Flödesschema I nedanstående flödesschema visas en överskådlig bild av processen. Figur 5. Principiell uppbyggnad av anläggningen Figur 6. Schematiskt flödesschema

Sida 10 (31) Ansökan omfattar att uppföra och driva en anläggning för produktion av biogas för att använda denna till strömframställning genom en gasmotor samt att ta tillvara kylvatten och leverera detta som värme eller kyla till de näraliggande industrierna samt drift av ett vattenreningsverk. Anläggningen skall uppföras på fastigheten Gravarna 3:1. Ansökan omfattar: en produktion av maximalt ca 3,1 miljoner Nm3 biogas (rågas) per år mottagning av max ca 40.000 m3 råvara med hög TS-halt och max ca 165.000 m3 processvatten en produktion av ca 30.000 ton biogödsel per år (minskar med ökad avvattning) tillverkning av el, värme och kyla, totalt ca 20 GWh leverans av energi till befintlig industri drift av Orklas och Leröys reningsverk för att serva Orkla och Leröy samt möjligen Domstein Sverige AB (Fiskberedningsindustri i Kungshamn) i en framtid för behandling av processvatten. Anläggningen kommer att byggas på ett ca 15.000 kvm stor tomt och det mesta avser nybyggnation med undantag av de reningsanordningar och tankar som redan finns inom området och används av Abba och Leröy. Råvarorna till Rena Hav finns inom området och hanteras där. Biogasframställningen tillsammans med en ökad rening av processavloppet är den nya utvecklingen. Av den primärt tänkbara råvarumängden finns redan 85 % hos Orkla och Leröy på området. Råvaran för produktionen kommer från djurriket (huvudsakligen fisk animaliska råvaror) som utgör industriella restprodukter samt musslor. All råvaruhantering kommer att ske i slutna system samt vid lossning av fasta råvaror (utom musslor) sker detta inomhus. Total råvarumängd till anläggningen planeras att på årsbasis vara ca 200.000 ton. Endast råvara för omgående förbrukning hanteras varför ingen längre lagring kommer att ske i anläggningen. Då en del av råvaran är salt kommer anläggningen att byggas för att blanda substraten på så sätt att salthalten hålles under kontroll. Driftstiden är planerad till dygnet runt men i huvudsak bemanning dagtid. Biogasanläggningen Syftet med biogasanläggningen är att genom rötning producera biogas av en kvalité som kan förbrännas i en motor för generering av elström. Kylvattnet tas tillvara och används för uppvärmning samt att framställa kyla i en absorptionskompressor. Inledningsvis kan överskottsvärme uppstå som behöver kylas bort. Nedanstående principfigur, figur 7, redovisar översiktligt principerna i anläggningen. Råvarorna pumpas huvudsakligen till utjämningstankar. Därefter leds de till en Bufferttank. Denna fungerar som ett blandningskärl (slurrytank) för alla ingående komponenter som skall in i Biogasanläggningen. Visst tillskott sker även med lastbil. All intransport av fiskavfall och slam med lastbil lossas invändigt i en tät hall med undertryck där ventilationsluften passerar ett luktreducerande filter. I övrigt kommer all utgående ventilationsluft också att renas genom ett filter för att förhindra eventuella luktproblem. Frånluft från hydrolystankar förväntas kunna förbrännas i

Sida 11 (31) kraftvärmeverket som består av en eller flera förbränningsmotorer med vidhängande generator eller generatorer, vilket ger en ökad säkerhet mot luktproblem. Figur 7. Schematiskt flödesschema Biogasproduktionen beräknas uppgå till max 9 000 m3 per dygn (rågas) motsvarande en energiproduktion på 58.500 kwh per dygn, en kontinuerligt producerad effekt på 2,1 MW och en årlig oljeersättning av 2 000 m3 eldningsolja. Rötkamrarna (2 st) har en volym på vardera 1 700-3 000 m3 och är utförda i emaljerad stålplåt eller motsvarande och försedd med en effektiv långsamomrörare. Volymen bestämmes i den fortsatta detaljprojekteringen. Rötning sker vid mesofil procestemperatur, 38 o C. Över tid kan processen eventuellt ändras till termofil processtemperatur, 55 o C. Detta sker dock inte före dess att anläggningen körts en tid. Reningsverket Abbas befintliga reningsverk kommer att ingå i den nya anläggningen Denna nya reningsanläggningen som består av Abba s flotationsverk med kemisk fällning kompletteras med Anamox MBBR-rening (Moving Bed Biofilm Reactor) för bättre kväverening,

Sida 12 (31) anaerobfilter, samt ultrafiltrering och omvänd osmos. Anläggningen får ta emot processavloppsvatten från Leröy, Abba och (på sikt också) från Domstein. Mängden avloppsvatten genom anläggningen överstiger inte 50 m3 per timme. Här kommer vattnet att renas och sen släppas till havet. Det renade vattnet får en låg halt av TOC. samt N och P. 5.2 Begreppsförklaringar 5.2.1 Normalkubikmeter En normalkubikmeter (N m 3 ) är en volymenhet för en kubikmeter gas vid atmosfärstryck och 0 o C. En Nm3 rågas innehåller ca 6,5 kwh energi. 5.2.2 Råvara Råvara är organiskt material som tas emot och behandlas på anläggningen. Det innehåll av organiskt kol i råvaran är samma kol som återfinns som metan i den producerade rågasen. Råvaran kan utgöras av såväl klassificerat avfall som fisk. 5.2.3 Biogödsel I Biogödseln återfinns främst vatten samt näringsämnen och mineraler som tillfördes anläggningen i form av råvara. Biogödseln är ett utmärkt gödselmedel. Anläggningen producerar tre typer av biogödsel: A. Avvattnad biogödsel (fast fraktion), B. Högvärdig kväverik biogödsel och C. Högvärdig fosforrik biogödsel. För att ett gödselmedel ska var tillåtet att använda i KRAV-godkänd odling eller certifierad enligt SPCR120 måste det vara tillåtet enligt EU:s regelverk för ekologisk produktion, bilaga 1 i förordning EG 889/2008. Jordbruksverket förhandlar med EU om att ändra denna förordning för att även innehålla avfall med fisk som råvara. Ett beslut har fattats, den 19 februari 2014, i EU, om att ändra denna förordning men har inte publicerats ännu. 5.2.4 Biogas Rågas eller biogas kallas den gas som inte är förädlad. Rågas (biogas) är den gas som lämnar rötkammaren och som består till 67 % av metan och av resten är den stora merparten koldioxid (ca 33%) men även små mängder kväve, syre, väte och svavelväte förekommer i rågasen (biogasen). Eftersom rågasen (biogasen) när den lämnar rötkammaren är tempererad till ca 38 o C och har befunnit sig i en fuktig miljö är rågasen mättad på vatten. En normalkubikmeter rågas (biogas) vid 38 o C innehåller ca 35 gram vatten, En normalkubikmeter rågas innehåller ca 6,5 kwh energi. Se säkerhetsdatablad i bilaga 4.

5.3 Råvaruhantering Sida 13 (31) 5.3.1 Transport av råvara Inkommande råvara till anläggningen pumpas i huvudsak via rörledning. Viss transport kommer också att ske med lastbil där den vanligaste typen är tankbil. En anläggning kommer att finnas för rengöring av lastbilar. Efter hand kan även båttransporter bli aktuella. 5.3.2 Mottagning All pumpbar råvara planeras tas emot i 4 mottagningstankar i anläggningen. I anläggningen som integreras med befintliga tankar hos Abba och Leröy kommer att finnas fyra mottagningstankar. En för processvatten från Leröy, en för processvatten från Abba och en för moderlakar. I framtiden kan ytterligare en tank komma att installeras för processvatten från Domstein. Inkommande avloppsvatten leds därefter till en bufferttank för användning som spädvatten för inkommande bioslam och fiskavfall. Inkommande fiskavfall tippas i sluten byggnad i en tippbar mottagningsficka med kvarn och inbyggd automattvätt innan avfallet ytterligare finfördelas i en pulper. Därefter pumpas det till biogasanläggningens hydrolystankar. Mottagningsfickan är försedd med lock, som ej kan öppnas innan mottagningshallens portar är stängda i syfte att förhindra luktolägenheter i samband med mottagning och tippning av fiskavfall. Det är normalt här luktproblem kan uppkomma i en biogasanläggning Inkommande bioslam från fiskindustrierna pumpas direkt till en blandningstank. Frånluftsventilationen i mottagningshallen är ansluten till ett luktreducerande filter för att eliminera eventuella luktolägenheter i samband med mottagning av fiskavfall. Den filtrerade luften kan eventuellt förbrännas som en extra säkerhetsåtgärd om filtrering visar sig otillräcklig. 5.3.3 Behandling Fiskavfall går under ABP-förordningen som säger att avfall av animaliskt ursprung måste hygieniseras (om det används i jordbruk). Med termofil förhydrolys uppnås samtliga krav på hygienisering enligt ABP-förordningen. Då behövs inte ett separat steg med hygienisering vid 70 o C. För att minimera mängden substrat som ska värmas upp hydrolyseras bara de substrat som kräver hygienisering. Kravet är 10 timmars uppehållstid. Fiskavfall innehåller långa molekylkedjor varför det är viktigt att ha ett effektivt hydrolyssteg för att undvika problem i rötningsprocessen. Rena Hav har därför valt att utforma hydrolyssteget vid en processtemperatur på 55 o C för att skapa förutsättningar för en effektiv hydrolys och syrabildning av inkommande substrat innan rötningssteget. Hydrolystankarna är utförd i emaljerad stålplåt eller motsvarande och försedd med en effektiv isolering och täckplåt av stål. Hydrolystanken är även försedd med en effektiv pumpomrörning för att förhindra uppkomst av sediment och svämtäcke.

Sida 14 (31) Hydrolystankarna värms med hetvattenkretsen från en värmepump, som återvinner värmeenergin i det utrötade substratet och rejektvattnet. 5.3.4 Utsorteringsanläggning av paketerat avfall Anläggningen kan komma att ta emot förpackat organiskt avfall. För avskiljning av förpackningar kommer en anläggning för utsortering av det organiska innehållet i sådana förpackningar att installeras. Teknisk utformning av anläggningen är beroende av val av leverantör och kommer att utses under upphandlingsskedet. Utsorteringsanläggningen kommer att installeras inomhus. Denna utsorteringsanläggning kommer in i ett senare skede. 5.3.5 Komprimeringsanläggning avseende förpackningar I det fall utsorteringsanläggning för paketerat avfall installeras på anläggningen kommer även en komprimeringsanläggning för förpackningar att övervägas. Detta för att på ett effektivt och miljömässigt korrekt sätt ta hand om emballage och avfall såsom kartong och plåt. 5.3.6 Rötkammare Rötkammare är den anläggningsdel där metanbildande mikroorganismer omvandlar organiskt material till biogas. I rötkammaren är miljön syrefri och tempererad. Rötningen drivs vid mesofil processtemperaturer, 38 o C. På sikt kan det bli aktuellt att ändra processen till en termofil process. Rötkammarna har en volym på 2 x 1 700-3 000 m 3 (bestämms i detaljprojekteringen)och är utförda i emaljerad stålplåt eller motsvarande och försedda med effektiv isolering och täckplåt av stål samt en effektiv pumpomrörning med jetmunstycken för att förhindra uppkomst av sediment och svämtäcken. Orsaken till att rötkammarvolymen delats upp på två tankar är dels driftsäkerheten men också att kostnaden för takkonstruktionen är betydligt lägre för en mindre tank samt att det är lättare att åstadkomma en effektiv omrörning i mindre tankar. I händelse att en av de ordinarie rötkammarna måste ställas av för service eller inspektion kan driften klaras i en rötkammare. Eftersom rötkammarinnehållet på så sätt kan bibehållas intakt elimineras risken för långa driftsavbrott och långa nya uppstartstider. 5.3.7 Biogödselseparering För att på ett bättre sätt hantera näringsämnena i den producerade biogödseln kommer en anläggning för separering av biogödsel att byggas. Vid en separering skall biogödseln delas upp i en torr och en våt fraktion.

Sida 15 (31) Rötresten leds till en gödselseparator för produktion av c:a 30 ton per dygn av fast biogödsel med samma utseende som torv. Fastfasen från avvattningen kan med fördel lagras eller komposteras på hårdgjord yta på extern anläggning. Rejektvattnet från avvattningen samt överflödigt avloppsvatten från fiskindustrierna renas i ett anaerobt filter med en volym försett med ytförstorande material för att skapa en mycket hög bakterietäthet. I anaerobfiltret reduceras BOD och COD koncentrationen med 90 resp. 80 % under produktion av biogas per dygn med en metanhalt på 80 %. Biogasanläggningens totala biogasproduktion beräknas uppgå till maximalt 9.000 m 3 per dygn, beroende på substrattillförsel, med en metanhalt på 67% Slutrening av en delström i rejektvattnet sker med hjälp av ultrafiltrering och omvänd osmosteknik vilket ger 80 % av rejektvattnet som ett mycket rent vatten för utsläpp till recipient och 20 % av rejektvattnet som ett flytande näringskoncentrat med högt näringsinnehåll för transport till lantbruk i regionen. Denna teknik är delvis ny varför det också finns en konventionell kväverening i anläggningen Fördelen med rejektvattenreningen är att kvävet efter den andra biobädden föreligger i nitratform, vilket eliminerar risken för kväveförluster till atmosfären i form av ammoniak vid lagring och spridning. 5.3.8 Utlastningstankar I utlastningstankarna lagerhålls tillfällig biogödsel i väntan på lastning och vidare distribution till åkermark och extern lagring hos lantbrukare. Utlastningstankarna är inte isolerade och då temperaturen på biogödseln sänks till en icke ideal temperatur för biogasproduktion avtar och upphör denna. Det kommer att byggas två utlastningstankar för flytande biogödsel för att kunna erhålla åtskild lagring och en för fast. 5.3.9 Uttransport av biogödsel Våt biogödsel lastas av tankbil från respektive utlastningstank. Tankbilen distribuerar sedan biogödseln till mottagarnas gödselbrunnar, satelitbrunnar eller alternativt till temporära lagringsbehållare placerade i direkt närhet till odlingslanskapet. Biogödselns torra fraktion kommer att lastas på lastväxlarflak och distribueras sedan vidare till mottagare av denna. Löpande analyser av de olika fraktionernas karakteristik och kvalité kommer att utföras och delges mottagarna av dessa. 5.4 Biogashantering

Sida 16 (31) 5.4.1 Biogasproduktion Biogasproduktionen kommer att ske i anläggningens två rötkammare. Dessa är försedda med så kallade dubbelmembrantak i vilka biogasen samlas upp. Det yttre membranets funktion är att skydda det inre membranet från väder och vind. Mellan membranen finns en luftspalt vars volym kan varieras med hjälp av en fläkt. Fläkten tillser på så vis att det yttre membranet alltid är spänt. Två av varandra oberoende säkerhetssystem kommer att installeras för att eliminera risken för överrespektive undertryck. Biogasen leds sedan vidare i rörledningar till en lagertank. Därefter leds den till elgenerering eller fackling. Systemet för hantering av icke uppgraderad biogas, så kallad rågas, skall byggas för ett lågt systemtryck om ca 20 till 100 mbar. Systemtrycket upprätthålls delvis genom produktion i rötkammarna men även med hjälp av gasfläkt. Den maximala mängden rågas som kan lagerhållas momentant är 3 ton. Rågasen består av metan, koldioxid och vattenånga. Säkerhetsdatablad för biogas återfinns i bilaga 4. Totalt produceras i rötkamrarna och anaerobfilter max ca 9 000 m 3 per dygn med en metanhalt på c:a 67 %, motsvarande en kontinuerligt producerad effekt på drygt 2,1 MWh och en oljeersättning motsvarande 2 000 m 3 eldningsolja per år. Den producerad biogasen leds till en skumfälla med inbyggt övertycksskydd, en gaskylare för utfällning av vattenångan i gasen och ett gasfilter för rening av gasen från partiklar varefter den samlas upp i ett gaslager med en volym på 500 m3 innan en gasfläkt transporterar gasen till ett kraftvärmeaggregat för produktion av ca 1 MW el och 1,15 MW hetvatten, som sommartid även kan utnyttjas för produktion av kyla med hjälp av en absorptionsvärmepump. Vid vissa tillfällen kan det inträffa att hetvattnet får kylas bort. Vid stora värmebehov kan biogasen alternativt ledas direkt till fiskindustrins (Abba) befintliga värmepannor. 5.4.2 Fackla En fackla kommer att installeras med syfte att kunna bränna överskottsgas som uppstår till följd av kvalitetsavvikelse, driftstörning eller överproduktion. Facklan dimensioneras för att kunna bränna anläggningens maximala produktion. 5.4.3 Elgenerering Den producerad biogasen leds till en skumfälla med inbyggt övertycksskydd, en gaskylare för utfällning av vattenångan i gasen och ett gasfilter för rening av gasen från partiklar varefter den samlas upp i ett gaslager med en volym på 500 m3 innan en gasfläkt transporterar gasen till ett kraftvärmeaggregat för produktion av ca 1 MW el och 1,1 MW hetvatten, som sommartid även kan utnyttjas för produktion av kyla med hjälp av en absorptionsvärmepump. Ett alternativ kan också vara att elda gasen i Abbas värmepanna för gaseldning.

Sida 17 (31) 5.5 Luktreducering En produktionsanläggning för biogas kan kräva åtgärder för reduktion av lukt. Detta beror dels på att den typ av råvaror som är aktuella genererar lukt och dels för att biogas innehåller svavelväten som genererar lukt. Påpekas bör att huvuddelen av råvarorna hanteras inom industriområdet redan idag. Bilaga 7 är en utredning om luktproblem i biogasanläggningar. Luft som ventileras ut från mottagningsficka och från bufferttanken kan orsaka lukt. Därför byggs anläggningen för att kunna omhänderta och rena denna evakuerade lukt med hjälp av luktreducerande filter. Genom att all mottagning av fiskavfall sker i en sluten mottagningshall med frånluftsventilationen ansluten till ett luktreducerande filter elimineras risken för luktolägenheter i samband med mottagning av fiskavfall. Dessutom är bufferttanken för mottagning av flytande avfall ansluten till biogasanläggningens gassystem, vilket gör att lukten från flytande avfall försvinner vid förbränning av biogasen i pannor eller kraftvärmeaggregat. Det producerade näringskoncentratet är helt luktfritt varför luktolägenheter vid lagring och spridning av koncentrat har eliminerats. 5.6 Vatten och avlopp Anläggningen kommer att anslutas till det kommunala vatten- och spillvattennätet. Dimensionerande flöde är ca 1 liter per sekund och en styrande förutsättning är en god möjlighet till tillgång på tvättvatten för att upprätthålla en god inomhusmiljö vid lossningsplats för industriella biprodukter. Avloppet skall vid behov kunna hantera denna mängd tvättvatten och således samma dimensionerande flöde. Det kontinuerliga färskvattenuttaget från processen är ca 0,05 liter per sekund och uppstår i skrubbervattnet. Dagvatten från tak- och körytor samlas upp med dagvattenbrunnar och leds till salthavet. 5.7 El- och värmebehov 5.7.1 Elbehov Anläggningens elbehov uppstår främst till följd av installerad utrustning iform av värmepumpar, och pumpar för biogasprocessen. Utöver dessa är det en viss konsumtion av stödsystem såsom belysning, styr- och reglerutrustning, handverktyg m.m. Elenergin genereras normalt i anläggningens gasdrivna generator. Konsumtionen av elenergi är 600.000 kwh. Överskott av elenergi som beräknas till 5.000.000 kwh vid full drift kommer att levereras till de närliggande industrierna. Det är dock oklart exakt hur de olika anläggningsdelarna kommer att placeras beroende på koncessionsplikt. Bolaget har ansökt om ett IKN-nät hos Energimarknadsinspektionen för att kunna leverera elenergin på förmånligaste sätt. 5.7.2 Värmebehov Värmebehovet uppstår främst till följd av värmebehandling som krävs på ingående råvara (hygienisering) samt för att upprätthålla ideal temperatur i rötkammare. Elgenereringen vid full

Sida 18 (31) drift kommer att uppgå till ca 1 MW och samtidigt kommer varmvatten motsvarande 1,1 MW att genereras. Detta varmvatten (kylvatten) kommer att användas i processen och åtgången är 2.800.000 kwh. Leverans av varmvatten kommer att ske till de närliggande industrierna. Det varmvatten som inte behövs i processen kommer via en absorption-kompressor omvandlas till kyla. Vid vissa driftstillfällen kan viss värme få kylas bort. 5.8 Styr och reglersystem Anläggningen kommer att vara helautomatisk och styras med ett PC-baserat styrsystem. Systemet övervakar ständigt givare och sensorer avseende exempelvis tryck, temperatur och nivå och reglerar baserat på dessa värden anläggningens olika delar. Om en givare över- eller underskrider sin larmnivå skickas ett proceslarm till ansvarig operatör. Dessa larm skickas då anläggningen är obemannad som SMS till ansvarig operatörs mobiltelefon. 5.9 Byggnader I mottagningshall/teknikhus inhyses pumpar, värmeväxlare, styrskåp med mera. I en avskild del av hallen planeras kontor och omklädningsutrymme. Hallen är en isolerad byggnad. Detaljerad planlösning specificeras under detaljprojekteringen och beror på val av leverantör. Nere vid vattnet kan elgenereringen komma att ske i en separat byggnad beroende på beslut enligt punkt 5.7.1. Här är det också aktuellt med en mottagningsbyggnad för råvara som lossas via brygga och transporteras på havet. 6 Miljöpåverkan 6.1 Transporter Transporterna till anläggningen i fas 1 med enbart Abba och Leröy anslutna kommer att bli minimala. Det kommer då ett utgöras av fiskrens och slam i storleksordningen 2.000 ton eller en lastbil om dagen. I tillägg till detta kan det bli aktuellt att tillföra processen substrat med mer kol varvid ytterligare en lastbilstransport kan tillkomma. I fas 2 vid full drift kan det bli aktuellt med ytterligare två bilar in om dagen med råvara. Dessutom kommer ett antal transporter in till anläggningen, med musslor, sjöpung alger och tång via sjövägen med mindre båtar att ske. Transporterna ut från anläggningen blir biogödsel (fast och flytande). Den fasta delen kommer att varannan dag transporteras av en lastbil till upplag eller direkt till jordbruk. De flytande delarna (Kväve och fosforkoncentrat) kommer att med tankbil skickas iväg med en tankbil var fjärde dag. På sikt kan detta öka upp mot en bil per dag. På sikt kan det även bli aktuellt att skicka iväg flytande biogödsel med tankbåt och även ta emot slam, moderlakar och fiskavfall med tankbåt.

Sida 19 (31) Idag går mer än 1.000 transporter årligen, till andra biogasanläggningar, från de anläggningar som är aktuella att anslutas. 6.2 Energibalans Rena Havs Biogasproduktion kommer årligen att producera en mängd biogas som motsvarar 20 GWh vid full drift. Av denna energimängd åtgår ca 30% i värme- och elbehov i anläggningen. Den energi som går till spillo på grund av oavsiktligt metanläckage uppgår till mindre än 0,5 % och transporter till och från anläggningen motsvarar ca 1,5%. Anläggningen har således ett positivt nettoresultat motsvarande 70 %. Energibalansen kan ses i figur 8 och 9. Överskottsenergin kommer att levereras till Leröy och Orkla inom området och där användas som el, värme och kyla. GWh andel Producerad gas 20,0 100% El- och värmebehov 4,1 21% Metanläckage 0,1 0,5% Transporter 0,3 1,5% Netto ("Överskott") 15,5 77% Tabell 1. Tabell över energibalansen. 6.3 Utsläpp till luft Rena Havs biogasanläggning innebär ett reducerat utsläpp till luften av såväl koloxid, kväveoxid, kolväten och koldioxidekvivalenter. Byggnation av en biogasanläggning innebär en stor reduktion av emissioner, men även en belastning av emissioner i och med användandet av elektricitet. Störst inverkan har biogasen då den ersätter dieselolja. Samanlagt reduceras utsläppet av koldioxidekvivalent med drygt 6 000 ton per år. Samanställningen kan ses nedan i tabell 2 och koldioxidekvivalentbalansen i diagram i figur 8.

Sida 20 (31) CO2 N2O NOX SO2 CH4 Ekvivalenter ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år Minskad användning av mineralgödsel - 930-3 - 4-2853 Ersättning av fossilt bränsle - 5180-135 - 5 Minskade transporter - 94-1 Metanläckage 165 Utnyttjande av elektricitet 10 Summa - 6029-3 - 140-5 - 2853 Tabell 2: Total reduktion av emissioner 1000 CO2-ekv. (ton/år) 0-1000 -2000 Mindre Ersätter fosilt mineralgödsel bränsle El- och värmebehov Minskade transporter Metanläckage Summa -3000-4000 -5000-6000 -7000 Figur 8. Koldioxidekvivalentbalans

Sida 21 (31) 6.4 Utsläpp till mark och vatten Huvudsakliga utsläpp till mark är väderrelaterat dagvatten som kommer att avledas till saltsjön. Här kan i någon mån även uppstå mindre föroreningar från trafik Utsläpp av vatten är dels en mindre del sanitärt avloppsvatten till kommunens reningsverk och dels den större delen som utgöres av renat processvatten som avledes till salthavet via en längre utloppsledning. Det renade avloppsvattnet leds i en 3 000 m lång utloppsledning (Diam 200 mm) till 28 m djup vid Dödholmarna sydost om Smögen vilken används av Abba idag. Nu gällande beslut för Abba säger: Utsläppet från Hagabergs reningsverk får som riktvärde* och månadsmedelvärde innehålla högst 700 kg TOC/dygn, 1,6 kg totalfosfor/dygn och 56 kg totalkväve/dygn. Utsläppet skall avledas till vattenområdet mellan Nissebåden och Dödholmarna. Den gamla utsläppspunkten i Hasselösund får användas som bräddavlopp i nödsituationer. Månadsmedelvärden Hagaberg P-tot TOC N-tot NH4-N kg/dygn % kg/dygn % kg/dygn % mg/l % Januari 0,43 556,4 20,5 Februari 0,52 831,1 14,0 Mars 0,28 382,5 18,7 April 0,29 335,2 26,7 Maj 0,49 434,7 22,7 Juni 0,41 292,1 13,1 Juli 0,41 300,8 21,0 Augusti 0,31 360,5 28,0 September 0,25 382,4 22,7 Oktober 4,43 617,6 45,5 November 0,68 465,6 29,8 December 0,44 381,4 27,2 Tabell 3. Abbas utsläppsmängder 2012 Ovanstående tabell är hämtad från Abbas miljörapport 2012 och visar på att de flesta värden innehålles. Förväntat utsläpp med det nya verket kommer att reduceras betydligt på ovanstående parametrar. Total processvattenmängd är ca 120.000 m 3 per år Av den totala vattenförbrukningen hos Rena Hav på upp till 5 000 m 3 per år beräknas 500 m 3 åtgå till sanitärt avloppsvatten. Resterande används för städning och vatten till processen. Processavloppsvattenmängden vid full drift beräknas uppgå till ca 150 000 m 3 per år. Salthavet tillföres mer än denna volym ( ca 165 000 m 3 ) redan idag ( Orklas, Leröys och Domsteins volymer) men genom andra ledningar. Dessa ledningar mynnar i stort sett i samma område.

Sida 22 (31). Figur 9. Sjöledningar med Abbas utloppsledning Leröys processvattenavlopp renas idag i kommunens reningsverk och ingår i de mängder som redovisas där. 6.5 Buller Buller från verksamheten kommer att genereras i huvudsak från fläktar och pumpar samt transporter. In- och utgående transporter kan komma att generera störande buller, även om dessa är förhållandevis små i jämförelse med befintlig trafik på väg 174. Bullret kommer att begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid närmaste bostäder såsom riktvärde under vardagar inte överstiger 50 db(a) dagtid (07.00-18.00), 45 db(a) kvällstid (18.00-22.00) och 40 db(a) nattetid (22.00-07.00). Under söndag och helgdag kommer motsvarande värde ej att överstiga 45 db(a) dagtid och 40 db(a) övrig tid. 6.6 Lukt Den huvudsakliga lukten som kan komma att uppstå på en biogasanläggning kommer från råvaruhanteringen. Avfall från fiskberedningsindustrin har benägenhet att skapa luktolägenhet. Huvuddelen av råvarorna finns redan inom industriområdet och vid något enstaka tillfälle har det förekommit luktolägenheter.

Sida 23 (31) Luktproblem vid andra biogasanläggningar skapas nästan uteslutande vid mottagning och hantering av substrat. För att minska risken för luktolägenheter från råvaruhanteringen kommer luktreducerande filter att installeras i anläggningen. Inkommande fiskavfall tippas i sluten byggnad i en tippbar mottagningsficka med kvarn och inbyggd automattvätt innan avfallet ytterligare finfördelas i en pulper innan det pumpas till biogasanläggningens hydrolystank. Mottagningsfickan är försedd med lock, som ej kan öppnas innan mottagningshallens portar är stängda i syfte att förhindra luktolägenheter i samband med mottagning och tippning av fiskavfall. Frånluftsventilationen i mottagningshallen är ansluten till ett kompostfilter för att eliminera eventuella luktolägenheter i samband med mottagning av fiskavfall. Denna ventilationsluft förbrännes i motorn vid generering av el tillsammans med biogasen. Inkommande bioslam från fiskindustrierna pumpas direkt till en bufferttank. Bufferttanken för mottagning av flytande avfall ansluten till biogasanläggningens gassystem, vilket gör att lukten från flytande avfall försvinner vid förbränning av biogasen i pannor och kraftvärmeaggregat. Det producerade näringskoncentratet är helt luktfritt varför luktolägenheter vid lagring och spridning av koncentrat har eliminerats. 6.7 Kemikalier Beroende av vilka substrat som rötas i en biogasanläggning produceras varierande mängd svavelväte. Anaerob nedbrytning av proteinrika substrat ger relativt hög koncentration av svavelföroreningar i biogasen. Svavel är inte önskvärt i gassystemet. För att reducera svavel i biogasen skall ett järnoxidpulver doseras i fast form tillsammans med ingående råvara. Järnoxidpulver klassificeras som ofarligt och anses harmlöst för såväl miljön som människor. Vid störningar av den mikrobiologiska processen i rötkammaren kan det vara aktuellt att använda skumdämpande eller ph-reglerande kemikalier i processen. Tillsats av dessa processhjälpmedel kommer huvudsakligen att ske vid driftstörning och mängderna är därmed marginella. Exempel på skumdämpningsmedel är Contraspum och klassificeras som ofarligt. Vi flockning och fällning av processvattnet i de två reningsverken (Orkla och Leröys befintliga) kommer fällningskemikalier av typ Praestol A 3040 att användas. För regelbundet underhåll på anläggningen kommer vanliga kemikalier att användas såsom smörjmedel för maskinell utrustning, rengöringsmedel för anläggningsdelar samt målarfärg att användas. För frostskydd i vattensystem på anläggningen kommer glykol att användas. Transporter kommer att tvättas med desinfektionsmedel som är godkänt inom livsmedelbranschen. Kemikalieredovisningen återfinns i bilaga 4, Säkerhetsdatablad.

Sida 24 (31) 6.8 Avfall Från anläggningen kommer verksamhetsavfall att uppstå. Främst avser det förpackningar från paketerad råvara som på anläggningen i framtiden klan komma att brytas och komprimeras. Den löpande genereringen av verksamhetsavfall, som i samband med ansökan kan beräknas, uppgår till ca 40 ton per år I övrigt är det främst mindre mängder farligt avfall såsom tomkärl från använda kemikalier, spilloljor samt uttjänt belysning som kan komma att alstras från verksamheten. Till viss del kommer även mindre mängder matavfall, papper, tidningar, kartong, glas, plast och metall att genereras. 7 Driftstörning, olycksrisk och skyddsåtgärder 7.1 Driftsstörning De driftstörningar som kan uppstå, härrör främst till problem med teknisk utrustning, elförsörjning och uppvärmningssystemet. Generellt gäller att omfattande störningar i anläggningsdriften på biogasdelen kan medföra att buffertkapaciteten måste användas fullt ut, mottagning av ny råvara begränsas och gasproduktionen avtar, Driftstörning till följd av problem med teknisk utrustning kan leda till minskad gasproduktion, risk för luktolägenhet samt utsläpp av biogas till atmosfär. Konsekvensen av driftstörning i uppvärmningssystemet kan leda till utebliven eller instabil värmeleverans, som medför en försämrad hygienisering av råvaran. Detta kan i sin tur leda till ökad smittspridningsrisk. Vid läckage av råvara finns risk för tillfällig luktolägenhet samt tillfälligt utsläpp till omgivande mark. Vid större driftstörningar i biogasanläggningen finns möjligheten att tillfälligt köra de två befintliga reningsverkan (Orkla och Leröy) som idag. Detta blir också aktuellt när hela anläggningen skall startas att en succesiv infasning får ske. 7.2 Olycksrisk Allmänna olycksrisker härrör främst till konstruktionsfel på ingående utrustning t.ex. otäta behållare, pumpar och flänsar. Den mänskliga faktorn är också avgörande för allmänna olycksrisker till exempel påkörning av anläggningsdelar, trafikolycka, spill av substrat eller annan ovarsam hantering av komponenter på anläggningen. Hanteringen av biogas inom anläggningen kommer att ske under lågt tryck. Olycksriskerna vid gashantering i rötkamrarna är låga, eftersom den producerade biogasen har begränsad lagringskapacitet i dessa kammare. Ett eventuellt gasläckage från rötkammare kommer snabbt att spädas ut med omgivande luft, eftersom det inte är någon tryckskillnad mellan eventuella gasmoln och luften. Biogas i rötkammaren har en metanhalt (cirka 67 %) och låg syrehalt och med hänsyn

Sida 25 (31) till metans brännbarhetsområde (cirka 15 %) är det osannolikt att brand skulle kunna uppstå i denna blandning. Gasen leds därefter vidare i en markförlagd kulvertterad ledning till ett gaslager med en volym om 500 m 3 innan förbränning i gasgeneratorn. Brand- och explosionsrelaterade risker som kan uppstå i samband med gashantering kommer att behandlas mer ingående i bygglovsansökan samt när hanteringstillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor söks. 7.3 Skyddsåtgärder Rutiner för kontroll, underhåll och inspektioner ska vara väl utarbetade och implementerade i den dagliga driften. Personal på anläggningen kommer att inneha kompetens att driva anläggningen på ett säkert sätt. En person med gasföreståndarebehörighet kommer ständigt att finnas tillgänglig för anläggningen. Innan drifttagning av anläggningen kommer viss utrustning att täthetskontrolleras och trycktestas. Anläggningens styrsystem kommer att skicka larm om hygieniseringen påvisar tendenser att temperaturen är på väg att bli kritisk låg eller att uppehållstiden skulle kunna underskridas. Om det skulle påvisas att hygieniseringsutrustningen inte fungerar tillfredsställande och provtagning bekräftar otillåtna bakterier i rötkamrarna kan dessa respektive in- och utlopp stängas och problemet åtgärdas med värmebehandling. Rötkamrarna kommer att vara försedda med säkerhetventiler och vattenlås som medför skydd mot tryckhöjning i rötkamrarna eller i annan del av gassystemet. Överskottsgas som uppstår i systemet och inte kan tas tillvara på annat sätt kommer att förbrännas i en fackla så att metangas inte släpps ut i atmosfären. Substrat- och gasledningar kommer i huvudsak att förläggas under mark. Detta minskar påkörningsrisken och gaslarm installeras på anläggningen i de inomhusutrymmen där biogas hanteras. Ett styr- och reglersystem kommer att installeras. Systemet kommer att säkerställa optimal drift genom kontinuerlig processuppföljning och styrning av flöden genom anläggningen. Systemet medför också ständig övervakning av alla delar i anläggningen som i sin tur är kopplat till ett larmsystem med driftpersonal i jourberedskap. För att förhindra obehörig persons tillträde på anläggningen kommer stängsel att sättas upp runt området. När driftpersonal inte finns på plats kommer området att vara låst. Brandsläckningsutrustning kommer att finnas på anläggningen och utrustning kommer att väljas enligt gällande lagstiftning. I enlighet med bestämmelser i 26 kap. 19 MB om verksamhetsutövarens egenkontroll kommer det att finnas rutiner och instruktioner för att fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten. Innan driftsättning kommer förslag på kontrollprogram för verksamheten att insändas till tillsynsmyndigheten. Årligen kommer miljörapport att inlämnas till

Sida 26 (31) tillsynsmyndigheten. Tillsyn av verksamheten kommer att utföras av den kommunala räddningstjänsten, Myndigheten för samhällskydd och beredskap samt Länsstyrelsen. Bilaga 6 är en Riskidentifiering. 8 Allmänna hänsynsregler Nedan finns en sammanfattning på moment som förslagsvis kommer att innehållas i MKB n Bevisbörderegeln 1 Bevisbörderegeln uppfylles varvid en faktasammanställning lämnas i MKB n. Kunskapskravet 2 Kunskapskravet är uppfyllt varvid fakta lämnas i MKB n. Den nya verksamheten baseras på funktionen i andra biogasanläggningar i Sverige och är framtaget ihop med etablerade konsulter inom området. All leverantörsupphandling kommer att lägga vikt på erfarenhet och driftsäkerhet. Utsedd drift- och servicepersonal kommer att utbildas inom såväl drift- som gassäkerhet innan driftsättning av anläggningen Försiktighetsprincipen 3 Vid nybyggnationen kommer bästa möjliga teknik att användas med bland annat rening av all ventilationsluft i luktreducerande filter. Risken för den omgivande miljön är liten då exempelvis avloppet renas betydligt bättre än idag samt att det innebär en kraftig minskning av klimatpåverkande växthusgaser. Vidare vidtas åtgärder redan på konstruktionsstadiet vid ny- och ombyggnader av anläggningen för att negativa effekter på hälsa och miljö skall hindras. Exempelvis finns speciella förvaringsutrymmen för kemikalier med möjlighet till uppsamling vid eventuellt spill. Företaget kommer att införa ett miljöledningssystem motsvarande ISO 14001 när det gäller ledning och styrning av verksamheten. Det kontinuerliga kvalitetsarbetet bidrar till att säkerställa driften av anläggningen uppfyller miljömässiga krav. Lokaliseringsprincipen 4 Lokaliseringen har valts till en ur miljö- och verksamhetssynpunkt gynnsam placering. Föreslagen lokalisering ligger på ett område där huvuddelen av råvarorna (substraten) redan finns och behandlas i processer som denna anläggning kompletterar. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna 5 Dessa principer tillämpas i alla led, så som energianvändning och råvaruförbrukning samt avfallshantering. Produktvalsprincipen 6

Sida 27 (31) Produktvalsprincipen tillämpas främst med tanke på användning av kemikalier och optimering av biogödsel. Skälighetsprincipen 7 Bolaget är medvetet om skälighetsprincipen och anser att den tillämpas på den planerade anläggningen samt att de föreslagna åtgärderna, vid exempelvis rening av avloppsvattnet, följer denna regel. Ansvar för avhjälpande av skada 8 Bolaget är medvetet om detta regelverk. Stoppregeln 9 Stoppregeln bedöms ej behöva tillämpas då inget kan förutses som denna regel kan tillämpas på. Brand För att undvika och begränsa en eventuell brand i anläggningen kommer omfattande åtgärder att vidtagas. Anläggningen konstrueras och byggs enligt höga brandklassningsnormer med användning av brandväggar och i övrigt så brandsäkra material som möjligt. Brandlarm finns installerat och rum som bedöms särskilt utsatta för brandfara är konstruerade därefter. Strömavbrott Anläggningen konstrueras så att ett strömavbrott inte medför några miljömässiga risker. Läckage av kemikalier Alla kemikalier förvaras i speciella utrymmen med möjlighet till uppsamling, så att risken för läckage till omgivningen minimeras. Vältrisk vid lastning och lossning Risken för att kemikalier läcker ut vid olyckor i samband med lastning och lossning minskas genom användning av lastbryggor där pallar dras av och på lastbilarna i samma plan. Skulle en pall välta, sker detta från mycket låg höjd vilket kemikaliernas emballage tål. Övriga åtgärder För att minimera inverkan på omgivningen kommer all frånluft att behandlas via aktiva kolfilter. Lastbilar som lossar fast avfall gör detta inomhus i en byggnad med undertryck där samma rening sker. 9 Samråd

Samrådsredogörelse finns i bilaga 3. Sida 28 (31) Samråd har hållits med Länsstyrelsen Publikt samråd har hållits i Kungshamn enligt bifogad annonserad kallelse i Bohusläningen Utökat samråd har dessutom hållits med Trafikverket (Svar har ej inkommit) Myndigheten för samhällskydd och beredskap Jordbruksverket Naturvårdsverket Sotenäs kommun, Räddningstjänsten Hav och Vattenmyndigheten (Svar har ej inkommit)

10 Förslag till villkor Sida 29 (31) Bolaget föreslår att följande villkor skall gälla för verksamheten; 1. Om inte något annat framgår av villkorsbeslutet ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Bolaget har uppgett eller åtagit sig i ärendet. 2. Bolaget ges rätt att mottaga och slutrena fiskberedningsindustrins processavlopp 3. Vid biogasanläggningen och tillhörande processreningsverk får årligen hanteras drygt 200.000 ton (substrat) processvatten och fast avfall. 4. Föroreningshalter på utgående renat processavlopp skall för TOC, N och P hålla samma föroreningshalter som på ett kommunalt reningsverk med 70 % reningsgrad. 5. Processavloppet får avbördas till salthavet via Orkla Foods nuvarande avloppsledning. 6. Bolaget ges möjlighet att vid uppstart av biogasanläggning och reningsverk överskrida de värden som tillståndet kommer att innehålla. 7. Bolaget ges möjlighet till bräddning vid enstaka stor produktionsstörningar. 8. Buller från verksamheten skall begränsas så att det som riktvärde 1 inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmast belägna bostäder än 50 db(a) helgfri måndag-fredag kl 07-18. 40 db(a) nattetid kl 22-07. 45 db(a) övrig tid 1 Med riktvärde avse ett värde, som om det överskrids, innebär en skyldighet att vidtaga åtgärder så att värdet ånyo kan hållas. Momentana ljud får som riktvärde uppgå till högst 55 db(a) nattetid kl 22-07 9. Luktolägenheter från anläggningen skall begränsas genom att: Evakuerad luft från mottagningstank för konventionella råvaror renas med hjälp av luktreducerande filter Evakuerad luft från hygieniseringstankar renas med hjälp av luktreducerande filter All mottagning av råvara (substrat) sker antingen genom slutna system eller lossas inomhus i mottagningsanläggningen där all ventilationsluft renas med hjälp av luktreducerande filter Evakuerad luft och ventilationsluft skall i största möjliga grad förbrännas. 10. Producerad biogas som inte används för energiåtervinning skall förbrännas i fackla. 11. Kemiska produkter och farligt avfall skall hanetars på ett sådant sätt att förorening av omgivningen undviks och att de placeras på utmärkta platser som är avsedda för ändamålet. 12. Verksamhetsområdet skall vara inhägnat och försett med stängselgrind så att obehöriga inte äger tillträde. När anläggningen är obemannad skall grinden vara låst. 13. Inom anläggningen skall brandsläckningsutrustning, saneringsmaterial och saneringsutrustning finnas lätt tillgänglig. 14. Förslag till kontrollprogram skall lämnas in till tillsynsmyndigheten för godkännande senast sex månader efter driftsättning av anläggningen.