Tjugo år av socialförsäkringsnämnder

Tjugo år av socialförsäkringsnämnder Datainsamling, metod och nämndernas politiska sammansättning Stina Simonsson Arbetsrapport 2014-1

2(32)

3(32) Innehåll 1 Bakgrund... 4 2 Datamaterial och bearbetning... 5 3 Nämndernas organisation... 7 4 Vilka var ledamöterna i nämnderna?... 10 5 Definition av nämndsammansättningar över tid... 12 6 Nämndsammansättningar över tid... 15 7 Nämndernas politiska sammansättning... 19 Bilaga definition av nämndsammansättningar... 29

4(32) 1 Bakgrund Mellan 1987 och 2007 fanns det särskilda socialförsäkringsnämnder vid försäkringskassorna. Dessa nämnder hade till uppgift att fatta beslut om exempelvis sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) och andra ersättningar som var av avsevärd betydelse för individen. Nämnderna bestod av politiskt tillsatta ledamöter och representanter för arbetsmarknadens parter. Besluten föredrogs av en tjänsteman från försäkringskassan. I ISF Rapport 2014:8 studeras den politiska sammansättningen i socialförsäkringsnämnderna under den tjugoårsperiod som de var verksamma under. I rapporten analyseras samband mellan den politiska sammansättningen i nämnderna och beviljandefrekvensen av sjuk- och aktivitetsersättning. I denna metodrapport beskrivs det omfattande datamaterial om socialförsäkringsnämnderna, som ligger till grund för analyserna i ISF Rapport 2014:8. Det beskrivs vilket material som samlats in och hur det bearbetats. Nämndernas politiska sammansättnings beskrivs även.

5(32) 2 Datamaterial och bearbetning Datamaterial Studien är en totalundersökning: samtliga socialförsäkringsnämnder har studerats, under samtliga mandatperioder som systemet med socialförsäkringsnämnder var i bruk (den 1 januari 1987 till och med 31 december 2007). Materialet har inhämtats från Försäkringskassans centralarkiv respektive Riksarkivet och består av alla handlingar och skrivelser som på olika sätt berör socialförsäkringsnämndernas sammansättning. Det rör sig om ett omfattande datamaterial. Från Försäkringskassans centralarkiv har inhämtats: Landstings- eller kommunfullmäktigeprotokoll, med beslut om ledamöter och suppleanter till socialförsäkringsnämnder Riksförsäkringsverkets protokoll med beslut om socialförsäkringsnämnder Försäkringskassornas styrelsers protokoll med beslut om socialförsäkringsnämnder (från och med år 1999 och framåt). Från Riksarkivet har inhämtats: Regeringsbeslut om förordnande av socialförsäkringsnämnders ordförande (inklusive bakgrundsmaterial till besluten). Därutöver har Riksförsäkringsverkets kungörelse (RFFS 1986:15) med föreskrifter om socialförsäkringsnämnder i de allmänna försäkringskassorna med alla ändringar inhämtats. Kodning och bearbetning Det inhämtade materialet, beskrivet ovan, skickades till ISF i pappersform. Materialet kodades och fördes in i en datafil. De variabler som kodats utifrån materialet, för varje nämnd, är: Län/försäkringskassa som nämnden är verksam inom Kommun eller kommuner som nämnden är verksam inom Lokalkontor som omfattas av nämnden Nämndens beteckning/nummer (enligt RFV/försäkringskassorna) Mandatperiod.

6(32) För varje ledamot i nämnderna har följande variabler kodats: Namn Födelseår Parti eller organisation Ordförande (ja eller nej) Kön Tillsättande organ (Riksförsäkringsverket, Landsting/kommun eller regering perioden 1987 1998, de allmänna försäkringskassornas styrelser fr.o.m. 1999). Avgränsningar För varje nämnd och mandatperiod har endast den första ledamot som nominerats för en post i nämnden kodats. Om en ny ledamot tillsattes mitt under en pågående mandatperiod, har den nytillsatta ledamoten inte kodats. Ingen information om suppleanter har kodats, utan enbart ordinarie ledamöter. Information om vilka geografiska områden (kommuner och lokalkontor) som en nämnd omfattade, har kodats utifrån RFV:s föreskrifter, och senare utifrån försäkringskassornas styrelsers protokoll. För varje nämnd och mandatperiod har endast de kommuner och lokalkontor kodats, som var aktuella vid mandatperiodens början. Förändringar av nämndernas geografiska verksamhetsområde som skedde under de olika mandatperioderna, har med andra ord inte kodats. För de fyra första mandatperioderna, har informationen om de geografiska verksamhetsområdena hämtats från de föreskrifter som var gällande vid mandatperiodens början: Mandatperiod: Den 1 januari 1987 30 juni 1989 Använda föreskrifter: Riksförsäkringsverkets kungörelse (RFFS 1986:15) med föreskrifter om socialförsäkringsnämnder i de allmänna försäkringskassorna Mandatperiod: Den 1 juli 1989 30 juni 1992 Använda föreskrifter: Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1986:15) om socialförsäkringsnämnder i de allmänna försäkringskassorna ändrad genom RFFS 1989:3 Mandatperiod: Den 1 juli 1992 30 juni 1995 Använda föreskrifter: Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1986:15) om socialförsäkringsnämnder i de allmänna försäkringskassorna ändrad genom RFFS 1992:2 Mandatperiod: Den 1 juli 1995 31 mars 1999) Annvända föreskrifter: Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1986:15) om socialförsäkringsnämnder i de allmänna försäkringskassorna ändrad genom RFFS 1993:17. För mandatperioden från och med den 1 april 1999 har information om nämndernas geografiska verksamhetsområde hämtats från försäkringskassornas styrelseprotokoll.

7(32) 3 Nämndernas organisation De regionala försäkringskassorna följde i regel länsindelningen. Under den tjugo år långa perioden som systemet med socialförsäkringsnämnder var i bruk, skedde det en del förändringar avseende Sveriges län och kommuners organisation, vilket också påverkade försäkringskassorna. I denna studie har 2007 års länsindelning och kommunindelning applicerats på samtliga mandatperioder. Detta tillvägagångssätt har använts för att kunna följa nämnderna över tid, trots organisatoriska förändringar. Vid studieperiodens slut år 2007 fanns 21 försäkringskassor, vid dess början år 1987 fanns 26 kassor. Antalet nämnder per försäkringskassa var ungefär samma under de sex mandatperioderna totalt i landet fanns det mellan 149 och 171 nämnder per mandatperiod (se tabell 1). Antalet socialförsäkringsnämnder per försäkringskassa varierade efter länets storlek. Stockholms läns allmänna försäkringskassa var den försäkringskassa som hade flest nämnder medan Gotland endast hade en socialförsäkringsnämnd under de flesta mandatperioder. Även om det totala antalet nämnder var relativt oförändrat, skedde det omfattande förändringar i nämndernas struktur under tidsperioden.

8(32) Tabell 1. Antal socialförsäkringsnämnder per försäkringskassa och mandatperiod Mandatperiod Nr Försäkringskassa 1987 1989 1989 1992 1992 1995 1995 1998 1999 2003 2003 2007 1 Stockholm 31 31 28 28 30 32 3 Uppsala 4 4 5 5 5 5 4 Södermanland 6 6 6 6 6 6 5 Östergötland 7 7 7 7 7 8 6 Jönköping 5 5 5 5 5 5 7 Kronoberg 3 3 3 3 3 3 8 Kalmar 5 5 5 5 5 5 9 Gotland 1 1 1 1 1 4 10 Blekinge 3 3 3 3 2 2 12 Skåne * 22 22 22 21 18 23 13 Halland 3 5 5 5 4 5 14 Västra Götaland ** 25 25 25 25 21 28 17 Värmland 5 5 5 5 5 5 18 Örebro 6 6 6 5 5 5 19 Västmanland 6 6 6 6 5 6 20 Dalarna *** 6 6 6 6 5 5 21 Gävleborg 8 8 8 8 5 7 22 Västernorrland 5 5 5 5 5 5 23 Jämtland 2 2 2 2 2 2 24 Västerbotten 5 5 5 5 5 5 25 Norrbotten 6 7 7 7 5 5 Antal totalt 164 167 165 163 149 171 Anm.: * Bildades 1997 av Malmöhus (12) och Kristianstad (11). 1992 gick Malmö allmänna försäkringskassa (34) upp i Malmöhus läns allmänna försäkringskassa (12), sedermera Skåne. ** Bildades 1998 av Bohusläns läns (14), Älvsborgs läns (15) och Skaraborgs läns (16) allmänna försäkringskassor (utom kommunerna Habo och Mullsjö som blev en del av Jönköpings läns allmänna försäkringskassa). Samma år blev Göteborgs allmänna försäkringskassa (38) en del av Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa. *** Bytte namn från Kopparbergs län 1997. En socialförsäkringsnämnd kunde omfatta försäkrade i en eller flera kommuner. En del av nämnderna omfattade en eller flera kommuner i dess helhet, medan en del nämnder omfattade endast en viss del av en kommun. Detta förekom framförallt i storstadsregionerna, där nämnderna kunde omfatta exempelvis vissa stadsdelar. En tredjedel av nämndsammansättningarna behandlade ärenden från försäkrade i en och samma kommun, medan omkring en fjärdedel av alla nämndsammansättningar omfattade försäkrade i två kommuner. Resterande nämndsammansättningar omfattade tre kommuner eller fler. Som mest hade en nämnd sju kommuner som sitt verksamhetsområde men detta var relativt ovanligt (se tabell 2).

9(32) Tabell 2. Antal kommuner som nämnderna omfattar, antal och andel nämnder per kommunantal Hela eller delar av kommunerna Nämndsammansättningar Antal Andel 1 kommun 115 33 2 kommuner 89 26 3 kommuner 62 18 4 kommuner 36 10 5 7 kommuner 23 7 Specialnämnder utan kommunområde 22 6 Totalt 347 100 Anm.: Statistiken avser samtliga nämndsammansättningar, samtliga mandatperioder.

10(32) 4 Vilka var ledamöterna i nämnderna? Medelåldern bland ledamöterna i socialförsäkringsnämnderna var vid de olika mandatperiodernas början 53 år. 1 Under de första två mandatperioderna var medelåldern något lägre (51 år) än under efterföljande mandatperioder. Att medelåldern bland nämndledamöterna steg över tid kan delvis bero på att det i stor utsträckning var samma ledamöter som satt kvar under flera mandatperioder. Ordförandena var i snitt något äldre än övriga ledamöter i nämnderna. Drygt 80 procent av ledamöterna var 45 år eller äldre vid mandatperiodens början, närmare hälften (47 procent) var 55 år eller äldre. 13 procent var 65 år eller äldre när de påbörjade sitt uppdrag vid mandatperiodens början. Under de tidigare mandatperioderna var omkring en tredjedel av alla nämndledamöter kvinnor, men andelen kvinnor ökade med tiden. Den sista mandatperioden (2003 2007) var 47 procent av ledamöterna kvinnor. På ordförandeposten var andelen kvinnor överlag lägre. Andelen kvinnor på ordförandeposten var lägst under den första mandatperioden (9 procent) och högst under den fjärde mandatperioden (23 procent). I 76 procent av nämnderna var majoriteten av de sju ledamöterna män. I omkring en femtedel av nämnderna var hela sex av sju ledamöter män och i 3 procent av nämnderna fanns ingen kvinnlig ledamot alls. Jämnast könsfördelning hade nämnderna i Uppsala län, där 46 procent av nämnderna hade en kvinnlig majoritet och 54 procent hade manlig (totalt, alla nämndsammansättningar och mandatperioder). I Kronobergs län var könsfördelningen mest ojämn där var männen i majoritet i 94 procent av nämnderna. 1 Beräknat för ledamöterna under de fyra första mandatperioderna (1987 till och med 1998), därefter är uppgifterna om ledamöternas ålder bristfälliga.

Andel (%) 11(32) Tabell 3. Ledamöternas kön och ålder, per mandatperiod Mandatperiod 1987 1989 1989 1992 1992 1995 1995 1998 1999 2003 2003 2007 Andel kvinnliga ledamöter (%) 28 30 33 39 44 47 Andel kvinnliga ordföranden (%) 9 12 15 23 20 19 Medelålder 51 51 55 56 - - Medelålder ordförande 53 53 57 58 - - Antal ledamöter totalt 1148 1169 1155 1141 1043 1197 Figur 1. Ledamöternas ålder, fördelat på femårsklasser 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70- Ålder Anm.: Ålder vid mandatperiodens början, endast mandatperioderna 1987 1989, 1989 1992, 1992 1995 och 1995 1998 inräknade.

12(32) 5 Definition av nämndsammansättningar över tid Det övergripande syftet med projektet är att analysera samband mellan socialförsäkringsnämndernas politiska sammansättning och nybeviljandefrekvensen av sjuk- och aktivitetsersättningar (tidigare förtidspension) över tid. För att en sådan analys ska vara möjlig krävs att man först definierar vad som utgör en och samma nämnd. Detta måste definieras för att en nämnd ska kunna följas från en mandatperiod till en annan. I detta kapitel beskrivs arbetet med hur de unika nämndsammansättningarna definierats. Varje unik nämndsammansättning som identifierats har sedan givits en särskild analyskod som kan följas över de olika mandatperioderna. Vad som utgör en och samma nämndsammansättning över tid är långt ifrån självklart. Den rimligaste definitionen av vad som är en och samma nämnd torde vara att nämnden ifråga omfattar försäkrade i samma geografiska område. Kommuner och lokalkontor utgjorde grunden för vilka försäkrade som skulle tillhöra en viss nämnds geografiska verksamhetsområde. Det skedde emellertid många förändringar kring hur nämnderna organiserades geografiskt. Mellan år 1987 och 1998 beslutade Riksförsäkringsverket (RFV) om antalet socialförsäkringsnämnder som skulle finnas vid varje försäkringskassa samt vad de skulle ha för geografiskt verksamhetsområde. Från och med 1999 beslutade försäkringskassornas styrelser om detta. I samband med att ansvaret övergick till försäkringskassorna skedde det stora organisatoriska förändringar vad gäller nämndernas verksamhetsområden. RFV och försäkringskassornas nämndbeteckningar I materialet från RFV och försäkringskassornas styrelser framgår en beteckning eller numrering för varje nämnd och mandatperiod, t.ex. Socialförsäkringsnämnd 1, Socialförsäkringsnämnd 2 och så vidare, inom respektive försäkringskassa. Emellertid räcker inte dessa beteckningar som enda definition av vad som ska utgöra analysenheter i form av unika nämndsammansättningar. Det finns flera orsaker till detta. Dels saknar RFV:s och försäkringskassornas beteckningar av nämnderna kontinuitet över tid. Vad en nämnd givits för beteckning/nummer tycks närmast godtyckligt. Ingen hänsyn tycks överlag ha tagits till att en nämnd med samma geografiska verksamhetsområde också skulle ha samma beteckning/nummer från en mandatperiod till nästa. I flera fall har nämnder fått nya beteckningar mellan en mandatperiod och en annan, trots att omständigheterna i övrigt inte ändrats avseende geografiskt verksamhetsområde. Att enbart utgå från RFV:s, och senare Försäkringskassornas, beteckningar för att definiera

13(32) vad som är en nämndsammansättning gör det omöjligt att följa många av nämnderna över tid, trots att de i praktiken fungerat som samma nämnd och omfattat samma försäkrade. Många gånger var även ledamöterna i nämnden desamma, trots att nämnden fick en ny beteckning. Kommuner och lokalkontor Det är emellertid heller inte fruktbart att enbart definiera en nämndsammansättning utifrån vilken eller vilka kommuner som nämnden omfattar. Ofta fanns nämligen flera nämnder under samma mandatperiod, som omfattade samma kommun eller kombination av kommuner, varför de på så sätt inte kan skiljas åt. Det är heller inte fruktbart att enbart använda sig av försäkringskassornas lokalkontor som indelning, främst eftersom det skedde så många förändringar i sammansättningen av lokalkontor i nämnderna. Under de första 11 åren (1987 1998) med socialförsäkringsnämnder ändrades de administrativa indelningarna med lokalkontor. Varken kommunindelningen eller lokalkontorsindelningen är med andra ord stabil över tid, men lokalkontorsindelningen präglas av ännu fler förändringar. Mot denna bakgrund framgår att det för analys över tid behövs en annan definition av nämndsammansättningar än enbart nämndbeteckningarna/ numren eller sammansättningen av kommuner och lokalkontor. Definitionen måste snarast bygga på en kombination av dessa. Hur nämnderna definierats I denna rapport definieras en nämndsammansättning som en socialförsäkringsnämnd som har samma sammansättning av kommuner, under samtliga mandatperioder som den existerat under. Detta är en grundregel som aldrig frångås. När det funnits flera socialförsäkringsnämnder som omfattat samma kommun eller kommuner, under samma period, har hänsyn även tagits till andra aspekter. Definitionen av en nämndsammansättning har då kompletterats med annan information främst beteckning/nummer och annan geografisk information (församlingar, stads- eller kommundelar, lokalkontor osv) som framgår av materialet. Hur beslutsgången gått till i dessa fall, framgår av figur 2, samt av bilaga. Hela materialet har bearbetats för hand, och varje unik nämndsammansättning som funnits, har givits en särskild analyskod. En kod har även skapats för vilka mandatperioder nämndsammansättningen ifråga funnits under. När hela materialet bearbetats enlig ovan framkom totalt 347 unika nämndsammansättningar. När det i rapporten refereras till nämndsammansättningar, så är det dessa 347 nämnder som avses.

14(32) Figur 2. Beslutsvägar för att definiera en unik nämndsammansättning Är det fler än en nämnd, som har samma kommun eller kombination av kommuner som upptagningsområde, under samma mandatperiod(er)? Ja Tillhör den Stockholm, Göteborg eller Malmö? Nej Ja Nej Tillämpa regler (enligt bilaga), som baseras på stadsdelar, lokalkontor och församlingar. Är antalet nämnder med samma kommun eller kombination av kommuner lika många under alla aktuella mandatperioder? Är nämndbeteckningarna (RFV:s eller försäkringskassornas numering) samma för alla aktuella mandatperioder? Ja Nej Finns skäl att betrakta någon/några av nämnderna som mer sammanhängande än andra? Ja Nej, men de ändras bara vid ett mandatskifte, och då för samtliga aktuella nämnder Nej, beteckningarna saknar helt kontinuitet över tid Finns andra egenskaper hos nämnden som kan användas som kännetecken över tid? Ja Ja Använd kombination av tillgänglig info om SFN-nummer (om kontinuitet finns för vissa av nämnderna), geografi eller ledamöter (om flera ledamöter är samma) Nej Nej Använd dessa beteckningar som identifikation Låt högst nämdbeteckning/- nummer innan ändringen motsvaras av högst nummer efteråt, och lågt nummer innan med lågt nummer efteråt Använd kombination av tillgänglig info om stads- eller kommundelar, församlingar, och ledamöter (om de uppvisar kontinuitet) Låt varje nämnd som ingår stå som egen nämndsammansättning, gör inga definitoner över mandatperioderna Låt varje nämnd stå som egen nämndsammansättning, gör inga definitioner över mandatperioderna. Unik nämndsammansättning definierad

15(32) 6 Nämndsammansättningar över tid En del nämndsammansättningar fanns under alla sex mandatperioder, medan några endast fanns under en eller några av mandatperioderna. Som framgår av tabell 4 var det emellertid en relativt liten andel av nämnderna som var intakta under samtliga sex mandatperioder. Av de totalt 347 unika nämnderna var det endast 46 som var intakta under samtliga sex mandatperioder. Exempelvis kan noteras att det existerade totalt 76 unika nämndsammansättningar i Stockholm, varav endast 3 existerade under samtliga sex mandatperioder. Desto vanligare var det att nämnderna var intakta under exempelvis de fyra första mandatperioderna, men att det skedde förändringar till period fem. Detta beror till stor del på de administrativa förändringar som skedde i och med att Försäkringskassornas styrelser tog över ansvaret för socialförsäkringsnämnderna från RFV. Många av nämnderna präglades trots allt av en högre kontinuitet än vad som framgår i många fall var nämnderna intakta under de första fyra mandatperioderna, men mellan period fyra och fem skedde omfattande förändringar. Den anpassning som gjorts till de nya länsindelningarna spelar också roll. Som framgår av tabell 4 var det 37 procent av nämndsammansättningarna (127 av 347) som endast existerade under en mandatperiod. En femtedel av nämnderna fanns under totalt fyra av sex mandatperioder. Det vanligaste var att en nämnd var intakt under de fyra första mandatperioderna, men att det skedde förändringar i skiftet 1999. Det var relativt ovanligt att en nämnd fanns under fem eller tre mandatperioder. I exempelvis Kronobergs och Västernorrlands läns allmänna försäkringskassor var kontinuiteten i nämndernas organisation stor där skedde inga omfattande organisationsförändringar alls under tjugoårsperioden med socialförsäkringsnämnder (se tabell 4). Antalet nämnder i dessa län var emellertid få. Om man studerar de fyra första mandatperioderna för sig, framgår att det var ännu fler försäkringskassor där nämndernas organisation var oförändrad (se tabell 5). Exempelvis var Västra Götalands 25 socialförsäkringsnämnder organiserade på samma sätt under perioden 1987 1998. De två senaste mandatperioderna (1999 2003 och 2003 2007) var det också en hög kontinuitet i organisationen av nämnderna (se tabell 6).

16(32) Tabell 4. Antal nämndsammansättningar per försäkringskassa samt antal intakta perioder (1987 2007) Nämndsammansättningar Varav antal mandatperioder nämnden existerade under Nr Försäkringskassa Totalt 6 5 4 3 2 1 1 Stockholm 76 3 2 15 3 30 23 3 Uppsala 5 4 1 4 Södermanland 9 4 1 1 3 5 Östergötland 12 4 1 2 1 4 6 Jönköping 13 1 1 2 4 5 7 Kronoberg 3 3 8 Kalmar 11 3 2 6 9 Gotland 4 1 3 10 Blekinge 5 0 3 2 12 Skåne 54 2 4 11 5 5 27 13 Halland 11 1 3 1 6 14 Västra Götaland 59 5 4 16 0 1 33 17 Värmland 9 1 4 4 18 Örebro 10 1 2 5 2 19 Västmanland 12 2 6 1 3 20 Dalarna 9 2 4 3 21 Gävleborg 15 1 3 4 7 22 Västernorrland 5 5 23 Jämtland 3 1 1 1 24 Västerbotten 9 1 4 4 25 Norrbotten 13 1 1 3 1 4 3 Antal totalt 347 46 21 70 25 58 127 Andel totalt 100 13 6 20 7 17 37

17(32) Tabell 5. Antal nämndsammansättningar per försäkringskassa, 1987 1989, 1989 1992, 1992 1995 och 1995 1998 Antal intakta Nämndsammansättningar Varav antal mandatperioder nämnden existerade under Nr Försäkringskassa Totalt 4 3 2 1 1 Stockholm 42 20 2 12 8 3 Uppsala 5 4 0 1 0 4 Södermanland 6 6 0 0 0 5 Östergötland 7 7 0 0 0 6 Jönköping 11 1 2 2 6 7 Kronoberg 3 3 0 0 0 8 Kalmar 7 3 2 0 2 9 Gotland 1 1 0 0 0 10 Blekinge 3 3 0 0 0 12 Skåne 27 16 6 0 5 13 Halland 8 1 3 1 3 14 Västra Götaland 25 25 0 0 0 17 Värmland 5 5 0 0 0 18 Örebro 10 1 3 4 2 19 Västmanland 10 2 4 0 4 20 Dalarna 6 6 0 0 0 21 Gävleborg 8 8 0 0 0 22 Västernorrland 5 5 0 0 0 23 Jämtland 3 1 0 2 0 24 Västerbotten 5 5 0 0 0 25 Norrbotten 10 4 2 1 3 Antal totalt 207 127 24 23 33 Andel totalt 100 61 12 11 16

18(32) Tabell 6. Antal nämndsammansättningar per försäkringskassa, 1999 2003 och 2003 2007 Antal intakta Nämndsammansättningar Varav antal intakta mandatperioder nämnden existerade under Nr Försäkringskassa Totalt 2 1 1 Stockholm 40 22 18 3 Uppsala 5 5 0 4 Södermanland 8 4 4 5 Östergötland 10 5 5 6 Jönköping 5 5 0 7 Kronoberg 3 3 0 8 Kalmar 7 3 4 9 Gotland 4 1 3 10 Blekinge 2 2 0 12 Skåne 35 6 29 13 Halland 8 1 7 14 Västra Götaland 42 6 36 17 Värmland 9 1 8 18 Örebro 5 5 0 19 Västmanland 6 5 1 20 Dalarna 5 5 0 21 Gävleborg 11 1 10 22 Västernorrland 5 5 0 23 Jämtland 2 2 0 24 Västerbotten 5 5 0 25 Norrbotten 5 5 0 Antal totalt 222 97 125 Andel totalt 100 44 56

19(32) 7 Nämndernas politiska sammansättning Politiska partier Socialdemokraterna var det parti som hade flest ledamöter i nämnderna och Moderaterna var andra största parti under samtliga mandatperioder (se figur 3). Centerpartiet och Folkpartiet följde därefter med ungefär lika många ledamöter vardera. Under mandatperioderna mellan 1987 och 1998 var fyra av nämndens totalt sju ledamöter nominerade av ett politiskt parti. Från och med 1999 ökade antalet ledamöter från de politiska partierna till fem av sju ledamöter. (Övriga ledamöter i nämnderna var nominerade av arbetsmarknadens parter). Från och med 1999, när antalet partinominerade ökade till fem ledamöter, ökade de mindre partiernas representation i nämnderna. Både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna tog då plats i nämnderna i större utsträckning än förut och dominansen av Socialdemokraterna och Moderaterna minskade något. Också på ordförandeposten i nämnderna var dominansen av Socialdemokraterna och Moderaterna stor. Under samtliga mandatperioder utom 1992 1995 var det en socialdemokratisk ordförande, i över hälften av nämnderna (se figur 4). Figur 3. Ledamöternas partitillhörighet, per mandatperiod 1987 1989 55 21 12 12 1989 1992 54 20 13 12 1 1992 1995 47 25 11 12 1 4 1995 1998 57 22 9 7 31 1999 2003 42 23 6 6 9 9 2 2003 2007 42 17 7 12 8 8 3 0% 20% 40% 60% 80% 100% S M C FP V KD MP övrigt

20(32) Figur 4. Ordförandenas partitillhörighet, per mandatperiod 1987 1989 58 18 14 11 1989 1992 59 18 13 10 1 1992 1995 45 26 11 11 7 1995 1998 57 26 8 6 21 1999 2003 54 25 3 4 7 8 1 2003 2007 53 16 6 11 7 6 1 0% 20% 40% 60% 80% 100% S M C FP V KD MP övrigt I omkring hälften av nämnderna (1987 1998) tillhörde 2 av nämndens 4 ledamöter Socialdemokraterna (se figur 5). Det var också en stor andel av nämnderna (17 37 %) där hela 3 av 4 ledamotsplatser innehades av socialdemokrater. Nästan inga nämnder saknade under någon mandatperiod helt socialdemokratiska ledamöter. I majoriteten av alla nämnder (55 63 procent) var 1 av 4 ledamöter moderat, medan 21 31 procent av nämnderna saknade moderata ledamöter (perioden 1987 1998). Det var vanligare att nämnderna hade 2 av 4 ledamöter från Moderaterna under mandatperioden 1992 1995 och 1995 1998, än under de tidigare mandatperioderna. Sammantaget framgår alltså att den vanligast förekommande sammansättningen av partier i nämnderna var att 2 av 4 ledamöter var socialdemokrater, 1 ledamot var moderat och 1 ledamot tillhörde något övrigt parti (oftast Folkpartiet eller Centerpartiet). En tredjedel av alla nämnder bestod av just den typiska kombinationen av partier (under perioden 1987 1998). Också från och med 1999 och framåt var det fortsatt vanligast med 2 socialdemokrater och 1 moderat i nämnderna (övriga två ledamöter tillhörande övriga partier).

21(32) Figur 5. Antal socialdemokrater/moderater per nämnd (% av alla nämnder, fördelat på mandatperiod) Socialdemokrater 1987-1989 4 / 4 1% 1989-1992 4 / 4 0% 1992-1995 4 / 4 1% 1995-1998 4 / 4 1% 1 / 4 18% 3 / 4 31% 1 / 4 17% 3 / 4 30% 1 / 4 34% 3 / 4 17% 1 / 4 16% 3 / 4 37% 2 / 4 50% 2 / 4 53% 2 / 4 48% 2 / 4 46% Moderater 3 / 4 2% 1987-1989 2 / 4 7% 1989-1992 3 / 4 0% 1992-1995 3 / 4 2% 1995-1998 3 / 4 1% 0 / 4 31% 0 / 4 30% 2 / 4 8% 0 / 4 21% 2 / 4 14% 0 / 4 29% 2 / 4 15% 1 / 4 60% 1 / 4 62% 1 / 4 63% 1 / 4 55%

22(3 Forts. Figur 5. Socialdemokrater 1999-2003 0/5 1% 4/5 0% 2003-2007 0/5 0% 4/5 0% 1 / 5 17% 3 / 5 23% 1 / 5 9% 3 / 5 17% 2 / 5 59% 2 / 5 74% Moderater 1999-2003 3 / 5 0% 2003-2007 3 / 5 0% 0 / 5 11% 2 / 5 25% 0 / 5 23% 2 / 5 8% 1 / 5 64% 1 / 5 69% Politisk majoritet För varje nämndsammansättning har den politiska majoriteten studerats. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet räknas till vänsterblocket, medan Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna räknas till högerblocket. Övriga småpartier och olika lokala partier har räknats som tillhörande vänsterblocket. Dessa var emellertid mycket få.

23(32) Förändringarna i nämndernas sammansättning av ledamöter år 1999 gör att det inte går att jämföra nämndsammansättningarnas politiska majoritet över tid på samma sätt. Fram till och med 1998 då det var fyra ledamöter från politiska partier per nämnd kunde detta resultera i att de båda politiska blocken hade två ledamöter vardera i nämnden och inget av blocken fick egen en majoritet. I nämnderna från och med år 1999 var det däremot fem politiskt tillsatta ledamöter och majoriteten kunde således inte vara jämnt fördelat mellan blocken. Som framgår av såväl tabell 7 som tabell 8, var det under de första fyra mandatperioderna en mycket stor andel av nämnderna vars majoritet vad jämn. (Som nyss konstaterats var det ju också vanligast att en nämnd hade två socialdemokrater, en moderat och en ledamot från ett övrigt borgerligt parti, vilket alltså ger en jämn majoritet i detta avseende). För analysen har nämnder med jämn majoritet även kategoriserats utifrån ordförandens partitillhörighet (se tabell 9). Tabell 7. Andel nämnder per ledamotsfördelning och mandatperiod Antal ledamöter per block 1987 1989 1989 1992 1992 1995 1995 1998 1999 2003 2003 2007 0 höger, 4 vänster 1 0 0 4 - - 1 höger, 3 vänster 36 35 21 47 - - 2 höger, 2 vänster 49 50 48 41 - - 3 höger, 1 vänster 14 14 30 8 - - 4 höger, 0 vänster 0 0 0 0 - - 100 100 100 100 0 höger, 5 vänster - - - - 1 1 1 höger, 4 vänster - - - - 10 7 2 höger, 3 vänster - - - - 55 59 3 höger, 2 vänster - - - - 35 33 4 höger, 1 vänster - - - - 0 1 5 höger, 0 vänster - - - - 0 0 100 100 Anm.: Perioden 1987 1998 var det fyra politiskt nominerade ledamöter i nämnderna, perioden från och med 1999 var det fem ledamöter från politiska partier.

24(32) Tabell 8. Andel nämnder per majoritetstyp och mandatperiod Typ av majoritet 1987 1989 1989 1992 1992 1995 1995 1998 1999 2003 2003 2007 Vänsterblock 37 35 21 51 65 66 Högerblock 14 14 30 8 35 34 Jämn 49 50 48 41 - - Totalt 100 100 100 100 100 100 Totalt (n) 147 159 155 148 142 160 Bortfall (n) 17 8 10 15 7 11 Anm.: Perioden 1987 1998 var det fyra politiskt nominerade ledamöter i nämnderna, perioden från och med 1999 var det fem ledamöter från politiska partier. Tabell 9. Andel nämnder per majoritetstyp och mandatperiod Typ av majoritet 1987 1989 1989 1992 1992 1995 1995 1998 1999 2003 2003 2007 Vänsterblock 57 57 45 59 65 66 Högerblock 43 43 55 41 35 34 Totalt 100 100 100 100 100 100 Totalt (n) 147 159 155 148 142 160 Bortfall (n) 17 8 10 15 7 11 Anm.: För åren 1987 1998 har jämn majoritet ersatts med ordförandes blocktillhörighet.

25(32) Tabell 10. Andel nämnder med vänstermajoritet per försäkringskassa och mandatperiod Försäkringskassa 1987 1989 1989 1992 1992 1995 1995 1998 1999 2003 2003 2007 Stockholm 57 59 50 59 0 50 Uppsala 50 50 20 40 60 60 Södermanland 67 67 50 67 100 83 Östergötland 57 57 43 57 86 75 Jönköping 33 40 20 40-20 Kronoberg 50 33 33 50 67 67 Kalmar 60 60 40 80 100 80 Gotland 0 0-100 0 100 Blekinge 67 67 67 67 100 100 Skåne 53 50 37 50 100 65 Halland 33 60 40 25 25 40 Västraa Götaland 58 54 48 59 62 57 Värmland 50 60 40 60 80 100 Örebro 33 60 50 75 80 80 Västmanland 67 60 60 67 100 83 Dalarna 67 67 50 67 100 100 Gävleborg 63 57 43 71 80 60 Västernorrland 60 60 40 50 100 100 Jämtland 50 50 50 50 - - Västerbotten 60 60 40 40 100 100 Norrbotten 80 86 57 100 100 100 Total 57 57 45 41 65 66 Anm.:För perioden 1987 1998 har jämn majoritet i en nämnd ersatts med ordförandens blocktillhörighet. = information om parti saknas i samtliga nämnder för perioden och länet.

26(32) Majoritetsskiften En tredjedel av alla nämndsammansättningar skiftade politisk majoritet minst en gång under hela perioden med socialförsäkringsnämnder (1987 2007), se tabell 11. Det var med andra ord relativt vanligt att en viss nämnd hade samma politiska majoritet över tid. Vid valet 1988 var det inte någon nämnd som fick ny politisk majoritet, se tabell 12. Vid valet 1991 fick flera nämnder däremot en ny, borgerlig majoritet och valet därpå, 1994, skedde många majoritetsskiften åt motsatt håll (från högerblock till vänsterblock). Inför mandatperioden som började år 1999 skedde det omfattande organisationsförändringar i nämndstrukturen, varför det är svårt att uttala sig om antalet skiften i politisk majoritet. Inför den sista mandatperioden (2003 2007) var det många nämnder som skiftade politisk majoritet, framförallt beroende på att Stockholm fick vänsterstyre. Många av nämndsammansättningarna existerade ju dock endast under en enda mandatperiod, och kunde således inte byta majoritet. Av tabell 12 framgår hur många mandatsskiften som var möjliga vid varje val, med andra ord hur många nämndsammansättningar som existerade både innan och efter valet ifråga, och vars majoritet det finns information om både innan och efter.

27(32) Tabell 11. Antal nämndsammansättningar per försäkringskassa, varav antal med intakt vänster- respektive högermajoritet, samt varav minst ett majoritetsskifte Nämndsammansättningar Varav intakt majoritet samtliga perioder Varav minst ett majoritetsskifte Nr Försäkringskassa Vänster Höger Antal Andel 1 Stockholm 76 18 34 24 32% 3 Uppsala 5 1 2 2 40% 4 Södermanland 9 5 1 3 33% 5 Östergötland 12 6 2 4 33% 6 Jönköping 13 1 4 8 62% 7 Kronoberg 3 1 0 2 67% 8 Kalmar 11 7 1 3 27% 9 Gotland 4 3 0 1 25% 10 Blekinge 5 4 1 0 0% 12 Skåne 54 25 12 17 31% 13 Halland 11 3 6 2 18% 14 Västra Götaland 59 26 20 13 22% 17 Värmland 9 5 0 4 44% 18 Örebro 10 4 2 4 40% 19 Västmanland 12 6 1 5 42% 20 Dalarna 9 4 2 3 33% 21 Gävleborg 15 7 3 5 33% 22 Västernorrland 5 2 0 3 60% 23 Jämtland 3 0 1 2 67% 24 Västerbotten 9 5 1 3 33% 25 Norrbotten 13 6 0 7 54% 347 139 93 115 33% Anm.: Samtliga mandatperioder (1987 2007), samtliga nämndsammansättningar. Även nämndsammansättningar som endast funnits under en mandatperiod, och således aldrig kunde skifta majoritet, ingår.

28(32) Tabell 12. Antal majoritetsskiften per försäkringskassa, typ av majoritetsskifte och valår Valår Nr Försäkringskassa H V 1988 1991 1994 1998 2002 V H V H V H V H H V H V H V H V V H 1 Stockholm 0 0 0 3 1 1 0 4 12 0 3 Uppsala 0 0 0 1 1 0 1 0 0 0 4 Södermanland 0 0 0 1 1 0 2 0 0 0 5 Östergötland 0 0 0 1 1 0 2 0 1 1 6 Jönköping 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 7 Kronoberg 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 8 Kalmar 0 0 0 1 2 0 1 0 0 0 9 Gotland 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 10 Blekinge 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 12 Skåne 0 0 0 4 2 0 2 0 0 1 13 Halland 0 0 0 1 0 0 0 0 1 0 14 Västra Götaland 0 0 0 2 3 0 1 1 0 1 17 Värmland 0 0 0 1 1 0 1 0 0 0 18 Örebro 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 19 Västmanland 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 20 Dalarna 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 21 Gävleborg 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 22 Västernorrland 0 0 0 1 0 0 2 0 0 0 23 Jämtland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 24 Västerbotten 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 25 Norrbotten 0 0 0 2 2 0 0 0 0 0 Majoritetsskiften, totalt 0 0 0 22 16 1 16 6 15 4 Antal möjliga majoritets skiften 125 137 134 57 83 Andel skiften av möjliga skiften 0% 16% 13% 39% 23% Anm.: H V = skifte från högermajoritet till vänstermajoritet V H = skifte från vänstermajoritet till högermajoritet Möjliga majoritetsskiften = antal nämndsammansättningar som fanns både innan och efter det aktuella valet, med känd majoritet.

29(32) Bilaga definition av nämndsammansättningar I denna bilaga beskrivs tillvägagångssättet med att definiera unika nämndsammansättningar, vilket beskrevs översiktligt i kapitel 5. Två nämnder blir en eller en nämnd blir två När det under någon av mandatperioderna har funnits två eller flera nämndsammansättningar med samma kommuner som verksamhetsområde, och det under andra perioder enbart funnits en sådan nämndsammansättning, går det i regel inte att säga att någon av de två utgjort samma nämndsammansättning som den föregående eller efterföljande. I dessa fall har mandatperioden med två eller flera nämndsammansättningar med samma kommuner betraktats som ett glapp i nämndsammansättningens existens. De nämndsammansättningar som fanns under denna mandatperiod har fått egna analysnummer. Om det p.g.a. sammansättningen av ledamöter eller nämndens RFV- /försäkringskasse- beteckning funnits starka skäl att koppla samman en av flera nämnder med en annan, har en av nämnderna valts i syfte att uppnå så hög kontinuitet som möjligt. Om det skapats två nya nämnder, där den ena har samma beteckning som den gamla, har den nämnd med samma beteckning setts som en förlängning av föregående mandatperiod och den nyskapade nämnden som en ny nämnd med egen analyskod. Om två eller flera nämnder byter beteckning till två eller flera nya Här har hänsyn tagits inte bara till kommunsammansättningar, utan även annan övrig information som framgår av materialet om övrig geografisk eller administrativ indelning. RFV:s/försäkringskassans beteckning har här varit vägledande, liksom ledamöterna i nämnden. Det framgår av (SOU 1997:134, sida 14) att ledamöterna i första hand skulle vara bosatta i nämndens verksamhetsområde. I någon bemärkelse kan ledamöterna därför sägas vara representanter för ett geografiskt område, varför det är sannolikt att tänka sig att de följer med till nästa nämnd, även när den byter beteckning. (Av materialet framgår att nämnderna överlag har hög kontinuitet avseende ledamöter, över mandatperioder. Naturligtvis kan inte

30(32) nämndernas ledamöter förväntas vara desamma från en mandatperiod till en annan, men i de fall där flera ledamöter var kvar, har detta använts som en av flera indikatorer på att det rör sig om samma nämndsammansättning). När två till kommunsammansättningen identiska nämnder fått två nya beteckningar, och inga ledtrådar finns till vilken som blivit vilken, så har den nämnd med lägst nummer ena perioden matchats med den nämnd med lägst nummer efterföljande period, och vice versa. Exempelvis: nämnd 11 och 12 blir nämnd 23 respektive 24. Kommun- och länsförändringar Under den studerade perioden skedde en del förändringar i kommun- och länsindelning. I denna rapport har indelningen från 2007 använts konsekvent över alla mandatperioder. 2 När en ny kommun brutits ur en tidigare kommun, har den nya kommunkoden lagts till även under tidigare perioder som nämnden existerat under och nämnder har betraktats som intakt över tid. Nämnder som tillämpar dagindelning I vissa fall har nämnderna tillämpat dagindelning, så att en nämnd exempelvis har hand om försäkrade födda dag 1 15 i månaden och en annan nämnd om försäkrade födda dag 16 31. När dagindelning börjat tillämpas men området i övrigt är det samma, har det betraktats som en ny nämnd, eftersom nämnden inte längre täcker upp hela det angivna området av kommuner. Specialnämnder Vid några av försäkringskassorna har det under en eller flera perioder funnits olika typer av specialnämnder. Gemensamt är att dessa nämnder inte hade ett geografiskt verksamhetsområde utan de kunde exempelvis hantera endast arbetsskador eller utlandsärenden. Dessa nämnder har i rapporten givits egna analyskoder, utifrån län och ärendeslag. Stockholm, Göteborg och Malmö särskild metod För att definiera nämndsammansättningar i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är det inte fruktbart att använda samma tillvägagångssätt som i övrigt använts. Eftersom dessa tre områden är stora och tätbefolkade och således har ett flertal nämndsammansättningar var, 2 Utom vad gäller den förändring som skedde precis då, att Heby övergick till Uppsala län från Västmanlands och fick ny kommunkod, 0331. I materialet har Hebys kommunkod fram till 2007 använts, nämligen 1917.

31(32) räcker inte kommunen som lägsta geografisk nämnare för att definiera nämndsammansättningar. Därför har hänsyn här tagits till en lägre geografisk nivå. Av RFV:s föreskrifter framgår förutom nämndernas beteckning och kommuner, även vilka av Försäkringskassans lokalkontor och vilka församlingar som omfattas. Från och med år 1999, när försäkringskassornas styrelse tog över ansvaret för socialförsäkringsnämnderna, är nämndernas verksamhetsområden ibland angivna i form av församlingsnamn, ibland i form av stadsdelsnamn, och i vissa fall definieras de utifrån verksamhetsområdet för ett visst lokalkontor. Nämndsammansättningarna har i storstäderna definierats utifrån en kombination av denna information. I Malmö fanns fem socialförsäkringsnämnder under perioden 1987 1998, därefter täcktes motsvarande område av totalt fyra socialförsäkringsnämnder. Mellan dessa perioder skapades nya lokalkontor som inte direkt motsvarades av tidigare lokalkontor. För att uppnå kontinuitet i nämndsammansättningar före och efter år 1999, har nämndsammansättningarna definierats enligt tabellen nedan. Den nämndsammansättning som under de första fyra mandatperioderna hade beteckningen 5 och avsåg lokalkontoret Regementsgatan, har inte givits någon motsvarighet under de sista två mandatperioderna. Tabell 13. Beslutsvägar för att definiera nämndsammansättningar i Malmö Beteckning och lokalkontor 1995 1998 Motsvarande beteckning och lokalkontor 1999 2003 Rosengård 5. Rosengård Sallerupsvägen 8. Erikslust Brogatan 6. Triangeln Lindängen 7. Mobilia Regementsgatan Ingen nämnd. Vid Göteborg fanns åtta socialförsäkringsnämnder under mandatperioden 1995 1998. Perioden därpå skedde vissa förändringar i såväl antalet nämnder som i deras verksamhetsområden (definierade genom lokalkontoren). I denna rapport har nämndsammansättningar i Göteborg definierats enligt nedan.

32(32) Tabell 14. Beslutsvägar för att definiera nämndsammansättningar i Göteborg Beteckning och lokalkontor 1995 1998 Motsvarande beteckning och lokalkontor 1999 2003 Angered Hjällbo Ingen nämnd. (Men perioden 2003 2007 motsvaras den av SFN 8, Nordost) Masthugget 11. Masthugget Hisingen Öster 13. Hisingen Kungsgatan, Sjöfartskontoret 10. Arkaden, Sjöfartskontoret Kortedala Ingen nämnd. (Men perioden 2003 2007 motsvaras den av SFN 7, Nordost) Hisingen väster 14. Hisingen Frölunda 12. Frölunda Frölunda Ingen nämnd. I Stockholm har det skett ett flertal ändringar i nämndstrukturen, mellan i stort sett varje mandatperiod. Definitionen av nämndsammansättningarna har utgått från en kombination av RFV:s beteckningar och information om omfattade församlingar. Varje enskild nämnd har gåtts igenom för hand, för att hitta motsvarigheter mellan mandatperioderna, trots att beteckningar och församlingskombinationer ändrats. Tumregeln är att för att betraktas som en och samma nämndsammansättning ska inga större geografiska förändringar ha skett. Som exempel kan nämnas, att om en nämndsammansättning som en mandatperiod omfattade två församlingar på stadsdelen Södermalm och nästa mandatperiod omfattade fyra församlingar i samma stadsdel, har det ändå betraktats som en och samma nämndsammansättning över tid. Även en nämndsammansättning som ena perioden omfattade stadsdelen Skärholmen har betraktats som samma nämnd som den nämnd som perioden därpå omfattade Skärholmen och Hägersten, eftersom det är så pass nära geografiskt. Om nämnden däremot byter geografisk inriktning, från att exempelvis omfatta Kista och Spånga till att omfatta Kista och Kungsholmen, har det betraktats som att en ny nämnd skapats vid dessa tillfällen. Ledamöterna i nämnden har också varit delvis vägledande vid definitionen av en nämndsammansättning. I de fall där ett flertal ledamöter var desamma under på varandra följande mandatperioder, har detta använts som en indikation på att det rör sig om samma nämndsammansättning.