PROJEKT Tillsyn av avfallssortering vid restauranger 2015-12-02 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se
Sammanställning av resultat från tillsyn av avfallssortering vid restauranger år 2014-2015 Miljösamverkans livsmedelsinspektörer har kontrollerat sortering av avfall vid restauranger mellan oktober 2014 och november 2015. Projektets syfte har varit att kontrollera om och hur restaurangerna sorterar sitt avfall. Syftet har också varit att motivera verksamheterna att förbättra sin avfallssortering och ta steg upp i EU:s avfallstrappa (avfallshierarki). Sammanlagt har 361 inspektioner av avfall utförts. De flesta restaurangerna har fått fler än ett besök. Livsmedelsinspektörerna har under den här tiden även deltagit i en forskningsstudie rörande en samtalsmetodik som kallas motiverande samtal (MI). Krav på hur restaurangerna ska sortera sitt avfall Det blir en hel del avfall när man driver en restaurang. Förutom rent matavfall blir det avfall i form av förpackningar i glas, metall, kartong och plast. Det kan röra sig om tomma konservburkar, ytteremballage i wellpapp, mjölkkartonger, plasthinkar där det förvarats majonnäs eller ketchup, och mjukplast som t.ex. brödpåsar eller plastfilm som omslutit varor som levererats på lastpallar. Tomma glas- och plastflaskor samt metallburkar för drycker ingår ofta i retursystem och hämtas tillbaka av leverantören. Grundläggande bestämmelser om avfall och producentansvar finns det i: Miljöbalken (1998:808) 15 kap Avfallsförordningen (2011:927) Förordning (2014:1073) om producentansvar för förpackningar Det är inte ok att lägga allt detta avfall i en och samma behållare och skicka allt till förbränning. Avfallet som uppkommer vid restaurangerna ska sorteras för att kunna återvinnas. Alla som bedriver en verksamhet ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning i den utsträckning det inte kan anses orimligt (2 kap, 5 och 7 Miljöbalken). I avfallsförordningen står det att den som har förpackningsavfall ska sortera ut detta från annat avfall och lämna till någon som har tillstånd att samla in detta. Det är kommunerna som har tillsynsansvaret för att sortering genomförs korrekt hos olika typer av verksamheter. EU:s avfallshierarki Sverige införde 2011 EU:s avfallsdirektiv i svensk lagstiftning. I avfallsdirektivet lyfter man fram avfallshierarkin som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet: 1. Förebyggande 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Annan återvinning, till exempel energiåtervinning 5. Bortskaffande Sida 1 (5)
Prioriteringsordningen innebär att man helst ska förebygga avfall, i andra hand återanvända det, i tredje hand materialåtervinna det och så vidare. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. I avfallsdirektivet finns uttryckliga krav på medlemsstaterna att främja återanvändning och materialåtervinning. Det finns även ett mål på totalt minst 50 procent materialåtervinning av papper, metall, plast och glas. Avfallshierarkin kan beskrivas som en trappa som man ska sträva efter komma uppåt i (se figur 1). Figur 1. EU:s avfallstrappa Enligt avfallstrappan bör vi i första hand se till att det skapas så lite avfall som möjligt. Det är det bästa sättet att minska användningen av jordens resurser och påverkan på miljön. Särskilt viktigt är det att minimera mängden farligt avfall. Det avfall som faktiskt finns ska vi försöka återanvända, pantflaskor i glas är ett exempel på återanvändning. När återanvändning inte är möjligt ska vi återvinna materialet. Det gör vi idag bland annat med förpackningar och tidningar men också genom kompostering eller rötning av matavfall. Om avfallet inte kan materialåtervinnas ska energin i avfallet utvinnas genom förbränning. I sista hand kan vissa typer av avfall deponeras. Motiverande samtal Motiverande samtal definieras som en samarbetsinriktad samtalsstil i syfte att stärka en persons egen motivation och åtagande till förändring (Miller & Rollnick, 2012). Motiverande samtal brukar förkortas MI vilket står för engelska Motivational Interviewing. Forskningsstudien Tillsyn som styrmedel för miljötillsyn genomförs av en forskargrupp på Karolinska Institutet och studien finansieras av Naturvårdsverket. I studien mäter man hur motiverande samtal kan användas av olika myndigheter för att förmå verksamhetsutövare att genomföra förändringar för att leva upp till lagstiftningens krav utan att använda myndighetsbeslut. Forskningsstudiens resultat är inte utvärderat och sammanställt ännu men kommer att publiceras i en vetenskaplig artikel under år 2016. Livsmedelsinspektörerna har under studien fått utbildning i att genomföra motiverande samtal med verksamhetsutövarna. En stor del av inspektionerna har spelats in och inspelningarna har skickats till Karolinska Institutet i forskningssyfte. Restaurangpersonalen informerades om att inspektörerna ingick i en forskningsstudie om kommunikation och fick lämna sitt samtycke till inspelning innan genomförande. Både den personal inspektörerna träffade vid kontrollerna och inspektörerna själva har fått fylla i enkäter efter kontrollen för att mäta hur samtalet upplevts. Sida 2 (5)
Metod för genomförande av tillsyn av avfallssortering Tillsyn av sortering av avfall har utförts i samband med livsmedelskontroll hos restauranger i kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Vi har kontrollerat: att hushållsavfallet hämtas av kommunen anlitad entreprenör att man sorterar ut förpackningar av papper, mjuk- och hårdplast, metall och glas att det finns utrymme att förvara dessa fraktioner tills de hämtas eller körs iväg vem som tar hand om det sorterade avfallet vad man gör med övrigt avfall (t.ex. frityrolja). När vi har kunnat konstatera att restaurangen haft ett system för sortering av ovanstående fraktioner och att det verkar vara i bruk så har kontrollkortet kryssats i med ett ok. Har sorteringen inte varit ok har vi använt motiverande samtal för att få till stånd en förändring. Inga beslut i form av föreläggande att åtgärda bristerna har skrivits i det här skedet. Antalet inspektioner har varierat för varje restaurang beroende på storleken på deras verksamhet. Större restauranger har fler kontrolltimmar och har därför fått flera livsmedelskontroller under året. Vid varje livsmedelskontroll har även tillsyn av avfallet gjorts. Inga separata, uppföljande kontroller har utförts med anledning av brister i avfallssorteringen utan den kontrollen har i sådana fall skett vid nästa planerade livsmedelskontroll. Det innebär att en del restauranger endast fått en kontroll och var resultatet där inte bra så har vi därför inte kunnat konstatera att en förbättring skett på just det stället inom den här tiden. Resultat av avfallssortering Resultatet av vår tillsyn av avfallssortering under utövande av motiverande samtal redovisas i tabell 1. Vid de första kontrollerna var det färre än 40 % av restaurangerna som sorterade sitt avfall korrekt. Den allra vanligaste bristen var att man inte sorterade ut mjukplast. En del restauranger sorterade inte något alls utan slängde allt i en sopsäck som sedan skickades till förbränning. Under sista delen i projektet, vecka 40-43 2015, hade andelen som sorterar korrekt stigit till 61 %. Tabell 1. Förbättring av sortering av avfall över tid. Projekt Genomfördes vecka och år Antal kontrollerade restauranger Antal som inte sorterar sitt avfall korrekt Antal som sorterar sitt avfall korrekt I 40-43, 2014 64 40 24 38 % II 7-10, 2015 116 73 43 37 % III 17-20, 2015 46 29 17 37 % IV 40-43, 2015 136 53 83 61 % Andel av restaurangerna som sorterar sitt avfall korrekt Vi upplevde att restaurangpersonalens intresse för att tala om avfallssortering, ökade under årets gång. En del verksamheter gjorde stora förändringar av sin avfallssortering och för Sida 3 (5)
andra, som kanske var närmare målet, räckte det att börja sortera ut t.ex. mindre kartonger som mjölkförpackningar eller mjukplast för att få ett godkänt resultat vid inspektionen. Restauranger som tyckte sig ha för lite plats för att sortera valde att lägga allt avfall i en container och sedan köpa sortering i efterhand av avfallsentreprenör. Det finns dock restauranger som trots flera inspektioner inte har klarat av att åtgärda bristerna kring vad de gör med sitt avfall. Här följer några exempel: En del restauranger sa sig vara beroende av sin fastighetsägares system för sortering och då detta system hade brister menade restaurangen att de inte själva kunde göra något åt det. Fastighetsägaren ville inte lyssna på dem. Det kunde röra sig om att sortering helt saknades och att allt avfall lades blandat i en container. Det kunde också röra sig om att vissa förpackningsfraktioner inte sorterades utan fastighetsägaren hänvisade till container för förbränning trots att materialet kunde återvinnas. En del restauranger upplevde svårigheter med att få all personal att sortera avfallet rätt. Några restauranger upplevde problem med att de inte kunde få kartonger och plastförpackningar hämtade av entreprenör såvida förpackningarna inte var helt rena, d.v.s. inga matrester fick finnas kvar. Det försvårade insamling av matförpackningar som lämnats över till kund men som kunden åt på plats i restaurangen och avfallet lämnades kvar i serveringen. Allt det avfallet skickas till förbränning. Använd frityrolja är en restprodukt som restauranger som använder fritös behöver göra sig av med. Det är väldigt olika vad man gör med den upptäckte vi. En del betalar för att få den hämtad som avfall, andra får den hämtad utan kostnad av företag som i sin tur säljer den vidare som råvara till biodiesel eller smink. Någon hällde alltid ut frityroljan i golvbrunnen eftersom de trodde att fettavskiljaren tog hand om oljan. Flera restauranger visade sig använda den förbrukade oljan från fritösen som bas till sås eller som stekfett i andra typer av maträtter. Nytta med kontrollen Det är uppenbart att våra kontroller gör nytta. Restaurangerna har förbättrat sin sortering av avfall med drygt 20 % under det år kontrollerna genomförts trots att inga myndighetsbeslut använts. Genom att tillsynen utförts har kunskapen och även intresset för avfallssortering ökat. Hos de restauranger som sorterar sitt avfall korrekt har vi allteftersom året gått observerat att en del av dem vill gå längre än att uppfylla lagstiftningens krav. De visar stort engagemang och vilja att bidra till en bättre miljö. Flera efterfrågar pantsystem för plastförpackningar i hårdplast som t.ex. majonnäshinkar. De tycker att hinkarna är stadiga och bra att arbeta med och önskar att de kunde skickas tillbaka till leverantören för att återfyllas eller på andra sätt kunna återanvändas. Flertalet av restaurangerna är intresserade av att ansluta sig till insamling av matavfallet för kompostering eller biogasframställning. Kommer det ett fungerande system som är lätt att använda, inte för utrymmeskrävande och att matavfallet hämtas tillräckligt ofta är de gärna med. På flera ställen vägs allt matavfall i syfte att minska matsvinnet. Fraktionen är därmed redan sorterad och restaurangerna tycker att det känns fel att sedan skicka matavfallet till förbränning. Sida 4 (5)
Kuriosa Lite kuriosa vi lånat från Avfallshantering Östra Skaraborgs (AÖS) hemsida och som vi delgett restaurangerna under tillsynen: Om alla lämnar in sina kapsyler till återvinning, under ett år, så räcker stålet till 2 200 nya personbilar. Om alla källsorterar alla metallförpackningar av aluminium, under ett år blir den energi som sparas så stor att den kan värma upp cirka 8 500 småhus per år. Var tredje pappersförpackning som finns i din livsmedelsbutik är tillverkad av återvunna pappersförpackningar. Om man ställer alla glasförpackningar som samlats in under 2003 i en lång rad, skulle det räcka nästan ett helt varv runt jordklotet. Sida 5 (5)
Hertig Johans torg 2, 541 83 Skövde 0500-49 36 30 miljoskaraborg@skovde.se www.miljoskaraborg.se