Statistikrapport nr

Relevanta dokument
Statistikrapport nr

Statistikrapport nr

Statistikrapport nr

Läget på energimarknaderna Biodrivmedel och fasta biobränslen

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget En översikt

Det hände under året som gått.

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

El- och värmeproduktion 2012

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

PwC:s Energiprisindex sep 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Energiförbrukning 2010

Basindustrin finns i hela landet

Energiskaffning och -förbrukning 2012

PwC: Energiprisindex maj 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex november 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Lars Göran Harrysson

Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda

PwC:s Energiprisindex dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme.

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex april 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Förnybarenergiproduktion

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer.

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Energiöversikt Haparanda kommun

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex juni 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex september 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

El- och värmeproduktion 2010

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

PwC:s Energiprisindex mars 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare.

Läget på energimarknaderna

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Bioenergikombinat Status och Framtid

PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Energiförbrukning 2009

El- och värmeproduktion 2011

PwC:s Energiprisindex okt 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex december 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex nov 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved * Pellets * 4

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Energiläget i siffror 2011

Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh?

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Kortsiktsprognos våren 2017

Energiöversikt Kiruna kommun

El- och värmeproduktion 2009

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Energi. energibalanserna.

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Statens energimyndighets författningssamling

PwC:s Energiprisindex juli 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PwC:s Energiprisindex aug 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex feb 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014

En bedömning av askvolymer

Kortsiktsprognos våren Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014

Uppdaterade energiscenarier

PwC:s Energiprisindex oktober 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Transkript:

Statistikrapport nr 1-2018 Om statistiken PelletsFörbundets statistik är efterfrågad både nationellt och internationellt. Här kommer en sammanställning för perioden jan- juni 2018. Pelletspriset Statistiken för pelletspris har som tidigare beräknas viktat i förhållande till de leveranssiffror som tillverkare uppgav för 2017. Priset under 2018 är beräknat på marknadsandelen från 2017 och de prisuppgifter jag samlat in kvartalsvis under 2018. Vi kan konstatera att pelletspriset är fortsatt stabilt. Om man i diagrammet även skulle ta med KPI så är prisutvecklingen på pellets negativ, alltså har pellets över tiden blivit billigare. Villamarknaden Uppgifter om antal anläggningar är hämtade från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och den redovisning av antalet sotningsförrättningar som görs där. Andelen villapannor fortsätter att minska med ungefär 5 % per år. Av de ungefär 2 miljoner villor som finns i landet, hade år 2017 bara 290 572 villor en egen värmepanna. Det är en minskning i Sverige med 149 771 värmepannor (-34,0 %) sedan 2008. Av de villor som har en värmepanna nyttjade 92,5 % någon form av fastbränsleeldning (2008 var det 73,2 %). Totalt sotades år 2016 82 257 st pelletspannor (657 färre än 2016). Under 2017 sotades 13 082 pelletskaminer vilket är 403 färre än år 2016. Andelen sotade oljepannor är nu nere i under 34 975 stycken. Till dessa finns ytterligare 17 064 oljepannor med en effekt större än 60 kw. Noterbart är att andelen värmepannor fortsätter att sjunka till förmån för värmepumpar och fjärrvärme. Antalet pelletspannor har trots detta under de senaste 10 åren varit relativt konstant.

2 Även om antalet pelletskaminer ser ut att minska så kommer just nu många positiva signaler om att försäljningen nu ökar. Pelletskaminen har trots det väldigt låga marknadsandelar (mindre än % av lokaleldstäderna). Totalt beräknades villamarknaden för första halvåret 2017 svara för 33,4% av en rapporterade mängden pellets, vilket är ungefär som 2016 (37,6%). Tabellen t.v. är kompletterad med PelletsFörbundets energipriser för villa-bulk. Bilden synliggör att pelletsvärme är ett konkurrenskraftigt alternativ med stabila priser, medan vi kan se en prisökning både på olja och el under 2017. Nästan var tredje villapanna i Sverige använder pellets och trots att andelen villor med egen villapanna minskar är andelen pelletseldade villapannor någorlunda konstant. Förvånande är dock att konstatera att andelen pelletskaminer fortfarande är liten. Leveranser Q1 och Q2 2017 När det gäller leveranserna som rapporterats till PelletsFörbundet saknas, trots flera påminnelser, uppgifter från några av de större tillverkarna. Uppgifterna baseras på leveransstatistik från 23 st tillverkare. De har tillsammans rapporterat in 589 324 ton för första halvåret 2018. Vi har gjort en uppskattning av de leveranser som vi inte fått in siffror från och kan då anta att de totala volymerna för första halvåret ligger på ungefär 745 000 ton. De inrapporterade siffrorna skulle då svara för 79,1% av de totalt uppskattade leveranserna till den svenska marknaden. Produktionsmässigt är då produktion som gått på export (92 851 ton enligt SCB) inte medräknad. För att få en något mer rättvisande bild av hur marknaden utvecklats har vi jämfört rapporterna från de pelletstillverkare som levererat in uppgifter både under 2016 och 2017. Vi ser då att de totala utleveranserna till Sverige minskat med 6,8 %. Minskningen skulle kunna bero på den brist av pellets som vi hade under februari och mars detta trots att importen

3 dessa månader ökade. Att stigande världsmarknadspriser skulle ha gjort att tillverkarna satsat mer på export syns däremot inte i statistiken. Användningen av pellets i Sverige är fortsatt fördelad på tre ungefär lika stora marknader. Hur den inbördes fördelningen ser ut mellan de olika kundkategorierna ser du i diagrammet ovan, och hur fördelningen sett ut de senaste tre åren i diagrammet till höger. Av den totala användningen av pellets inom landet som meddelats till PelletsFörbundet för första halvåret 2017, 589 324 ton, har 227 320 ton avvändas i större anläggningar (>2 MW), 164 904 ton till mellanskalan och 197 100 ton till villamarknaden. När det gäller fördelningen mellan säck och bulk på villamarknaden är det fortfarande drygt 80 % (80,9%) av leveranserna som sker med säckad pellets. Mellanskalan kännetecknas av ett större antal anläggningar i effektområdet upp till några MW medan den storskaliga kraftvärmen består av ett fåtal riktigt stora användare. Många företag och bostadsföreningar konverterar för närvarande bort från fossilbränslen tack vare bidrag via Klimatklivet. Det är ingen tvekan om att dessa bidrag varit till stor nytta för vår bransch. Mer om klimatklivet kan du läsa här. Export och Import Sverige har genom tiderna varit både en av världens största tillverkare, största användare och samtidigt också en stor nettoimportör av pellets. För det första halvåret (jan- juni) har importen enligt SCB (KN440131) ökat med 13 668 ton, jämfört med 2016. Från 181 078 ton 2016 till 194 746 ton år 2018. Samtidigt har exporten minskat med 10 146 ton jämfört med samma period 2016. Från 102 997 ton till 92 851 ton 2018. För landet som helhet ökade importöverskottet från 78 081 ton 2016 till 101 895 ton i år. Det ökade importöverskottet på 23 814 ton (23,4%) kan därmed antas ha hamnat på den svenska marknaden. Statistiken för export och import hämtas från SCB:s redovisning som månadsvis presenteras på kod KN 440131.

4 Energiläget 2018 Energimyndigheten ansvarar och sammanställer den officiella energistatistiken i Sverige. För 2016 hamnade den totala energianvändningen på 375 TWh varav biobränslen och fjärrvärme svarade för 137 TWh. På drivmedelssidan är idag 17 TWh (20%) biodrivmedel, och industrin och kraftvärmen svarar tillsammans för 15 TWh elproduktion. Under de senaste 30 åren har vi sett en stadigt ökad tillförsel av biobränslen som idag anses svara för ungefär en tredjedel av all använd energi. Slutlig användning av energi i bostäder, lokaler och service år 2016 landade på totalt 146 TWh. El och fjärrvärme är de energibärare som tillsammans står för drygt 80% av användningen inom sektorn Bostäder och service mm I småhus är el den vanligaste energibäraren för uppvärmning, följt av biobränsle och fjärrvärme. I flerbostadshus och lokaler är fjärrvärme den i särklass vanligaste energibäraren. Petroleumprodukter förekommer för uppvärmning, men används främst till arbetsmaskiner inom jord och skogsbruk samt fiske- och byggverksamhet.

5 Industrisektorns slutliga energianvändning blev 2016 totalt 141 TWh. Av denna står massa- och pappersindustrierna för drygt hälften av industrisektorns totala energianvändning. Till produktionen av papper används framförallt biobränslen och el. Användningen av fossila bränslen, det vill säga naturgas, petroliumprodukter samt kol och koks, minska för varje år inom industrisektorn. Men fortfarande är användningen omfattande inom bland annat järn- och stålindustrin. Mest el används i bostads- och servicesektorn (73 TWh) följt av industrin (49 TWh) och transporter (2,6 TWh) Internationellt Rekordproduktion i Tyskland Tyskland har under de senaste åren varit Europas största pelletsproducent, tätt följt av Sverige. Den tyska pelletsproduktionen var rekordhög första halvåret 2018. I Tyskland producerades 1,18 miljoner ton pellets under första halvåret 2018 vilket är en ökning med 10% jämfört med första halvåret 2017 enligt den tyska industriella organisationen DEPV. Så mycket pellets har aldrig tidigare producerats under det första halvåret i Tyskland. 97,9% av den tyska produktionen under första halvåret motsvarade kvalitetsklassen ENplus A1. 96,8% av råvaran var barrved och 94,7% utgjordes av biprodukter från sågverk. 12,8% av den tyska produktionen exporterades. För helåret räknar DEPV med en produktion på 2,3 miljoner ton, medan vi i Sverige beräknas landa på omkring 1,6 miljoner ton. ISO-standard för säker hantering av träpellets i bostäder Många värmer upp sina bostäder med pelletspanna. Däremot saknas ofta en medvetenhet om de risker som finns om man inte förvarar och hanterar träpellets på rätt sätt. Hanteras pelletsen felaktigt ökar riskerna för brand och dammexplosion samt för hälsorelaterade faktorer. En ISO-standard, främst riktad mot installatörer och leverantörer, har nu tagits fram för att minimera dessa risker. Standarden hanterar aspekter kopplade till säker hantering och lagring av träpellets i bostäder och andra småskaliga anläggningar. En grupp experter inom ISO arbetar med att ta fram standarder för att förebygga olyckor som kan ske med fasta biobränslen. Arbete pågår även med att ta fram en standard för säker hantering och lagring av pellets vid kommersiella och industriella applikationer. Förslag till det senare planeras vara färdigt att skickas ut på remiss under våren 2019. För mer information kontakta SIS projektledare Natalie Siljetal, SIS/TK 412 Fasta bränslen. Prisutveckling Pellets Pristrenden är fortsatt stigande i kr/mwh. Efterfrågan har fortsatt att överstiga utbudet. Slutanvändare i hela Europa bygger upp lager inför kommande eldningssäsong. Dollarn är fortsatt stark relativt den svenska kronan. I det aktuella spotfönstret (90 dagar) har inga nya volymer från Nordamerika erbjudits marknaden i det aktuella området. Vissa mängder pellets från Baltikum kan bli tillgängliga i den senare delen av tidsspannet men priserna har uppfattats som väl höga av handlare.

6 Den svenska exporten är lägre i år jämfört med samma tid föregående år delvis eftersom förbrukningskapaciteten i Sverige har ökat och anläggningarna byggt upp lager inför vintern. Farhågor finns från flera håll om råmaterialtillgång med tanke på sommarens torka samt bränder i Östersjöområdet liksom konkurrensen från andra fiberförbrukande branscher. Den dåliga spannmålsskörden i norra Europa kommer sannolikt på sikt att påverka priserna för kustsjöfart eftersom livsmedelsimporten kommer att öka till regionen. Enligt vissa handlare blir swappar (volymsbyten) allt svårare att organisera. Detta beroende på att olika länder och köpare tillämpar olika hållbarhetskriterier, något som skapar andra utmaningar än tillgång till volymer Prisutveckling - Flis Flispriserna ser ut att åtminstone tillfälligt ha stabiliserats på en ny och högre nivå. Det varma och torra vädret i Nordvästra Europa (NWE) under sommaren har varit idealiskt för att transportera och lagra flisvolymer som ska vara redo inför eldningssäsongen menar vissa aktörer. Skogsbränderna i Sverige och på andra håll kommer framöver sannolikt att påverka flisutbudet och priserna.

7 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan vi konstatera att användningen av pellets i Sverige har, med undantag av toppåret 2010, varit relativt konstant, om än med en något sjunkande trend. Den uppbromsning vi ändå ser kan till stor del förklaras som klimatrelaterad, men även på en ökad konkurrens från värmepumpar och fjärrvärme. Ungefär 80 % av den uppskattade totala volymen som producerats i Sverige baseras på verkliga produktionssiffror som lämnats in till PelletsFörbundet. Om vi till den totala användningen lägger till det importöverskott 101 895 som hämtas från SCB så ger detta en total användning av uppemot 850 000 ton för första halvåret 2018. Med vänlig hälsning Bengt- Erik Löfgren