1901 Verdandi ger ut en skrift om tobakens skadeverkningar
1922 Stor internationell konferens mot tobak
1954 Riksförbundet mot tobak börjar ge ut skriften Tobaken och Vi
1950-talets första hälft Vetenskapliga bevis för att rökning orsakar lungcancer publiceras
1956 Norrtulls sjukhus i Stockholm blir först med att starta en rökavvänjningsklinik
1964 Medicinalstyrelsen får årligen en halv miljon kronor för upplysning om tobakens skadeverkningar
1960-talet Skolkonsulenter anställs av Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar
1971 CAN gör den första drogvaneundersökningen i årskurs 9
1974 Riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar presenteras. Ett samband som blev ifrågasatt
1974 Riksförbundet Visir, Vi som inte röker, bildas
1977 Lag om varningstexter på tobaksförpackningar och innehållsdekaration för cigaretter
1979 A Non Smoking Generation bildades och genomför sin första kampanj
1983 Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen presenterar skrift om begränsning av rökning i offentliga lokaler
1983 Rökning blir en ny parameter i Socialstyrelsens medicinska födelseregister
1986 Linjeflyg blir det första flygbolaget i världen som inför rökfri flygning
1987 Kalix lasarett blir den första sjukvårdinrättningen som inför rökförbud inomhus
1988 Landstinget Västernorrland blir det första landsting som inför rökfri arbetstid
1990 Den första LUFT konferensen genomfördes. Konferensen var i Göteborg
1992 Yrkesföreningarna mot tobak bildas. Först ut är läkare, sjuksköterskor och tandvård
1992 Projektet Rökfri Graviditet startas. Rökvanestatistik blev en viktig del i projektet
1992 Folkhälsoinstitutet bildas. Får i uppdrag att arbeta med opinionsbildning, attitydpåverkan och masskommunikation
1993 Sveriges tobakslag antas. Året efter görs ett tillägg, rökning förbjuds i lokaler avsedda för skol- och barnomsorg och på skolgårdar
1993 En Tobaksfri Duo, en skolbaserad intervention på samhällsnivå, startar i Västerbotten
1994 A Non Smoking Generation tar strid mot tobaksbolagen med kampanjen Welcome To Marlboro Country
1995 Projektet Rökfria Barn startas för BVC och MVC. En samtalsmodell tas fram, Motiverande Samtal
1996 Projektet Guldgaffeln startas. Restauranger och kaféer kan erbjuda rökfria bord eller helt rökfria miljöer
1996 Det nationella nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, HFS, bildas
1997 Lag införs om 18 års gräns för försäljning av tobaksvaror
1998 Projektet Rökfria Barn belönas med WHO-pris för att ha förbättrat kvinnors och barns hälsa
1998 Sluta-Röka-Linjen startar
2000 I samtliga landstingens BVC-journaler finns ett fast utrymme för uppgift om rökning
2002 Folkhälsoinstitutet får 90 miljoner kronor under tre år för tobaksprevention
2003 Riksdagen antar mål för folkhälsan
2003 Mölndal blir den första kommunen som inför rökfri arbetstid
2005 WHO tar fram en ramkonvention för att skydda nuvarande och kommande generationer från tobakens konsekvenser. Sverige ansluter sig samma år
2010 Plikten att anmäla tobaksförsäljning skärps. Det ska ske redan innan verksamheten har börjat
2010 Polisen får uppdrag att utöva tillsyn hos näringsidkare
2010 Tobaksfakta oberoende tankesmedja bildas
2011 Regeringen antar den första nationella ANDT-strategin
2011 EU-kommissionen skärper reglerna i Tobaksproduktdirektivet
2011 Tobaksfri skoltid, en nationell strategi för rökfria skolgårdar tas fram
2011 Yrkesföreningar mot Tobak utarbetar en standard för utbildning av tobaksavvänjare
2011 Socialstyrelsen presenterar Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
2012 Länsstyrelsen får uppdraget att samordna arbete inom ANDT-området i län/region
2013 Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 lanseras. I augusti 2017 är det 163 organisationer som ger sitt stöd
2014 Fimpaaa! lanseras. En app för den som är ung och vill sluta röka
2014 Projektet Barnets Rätt i Tobaksfrågan BRiT startas
2015 Regeringen gör en översyn av ANDT strategin. I den nya strategin, 2016-2020, blir Tobacco Endgame en del
2016 Tobakslagen anpassas till det ändrade EU-direktivet om tobaksprodukter
2017 Sverige får sin första e-cigarettlag