Göinge biodlareförenings medlemstidning Nr 25 november 2018 Måndagen den 19 november kl 18.30 i Vuxenskolans lokaler i Broby Bil d Vi bjuder på fika
Styrelsen 2018 Ordförande: Viktoria Persson /Fr aug Tillf Göran Håkansson Vice ordförande/studieorganisatör/ Lennart Ohlsson, Östanå, Broby 044-44203 Sekreterare: Gunhild Johansson, Bökeskog, Osby. Tel 070 2248785 Kassör: Ann-Sofie Johnsen, Hjärsåslilla, Knislinge Kontaktman, webmaster/medlemstidningen Anna-Maritta Hjalmarsson, Solberga, Knislinge 044-66020 hjalmarsson.am@ gmail.com Övriga styrelseledamoter Matti Rösler, Immeln och Evory Pamp, Osby Göran Håkansson, Högsma, Bitillsyningsman Bigårdsföreståndare: Mats Ekstrand, Glimåkra, Ordförandeklubban Tillverkad av Nils Björk Silverbiet som pryder vår ordförandeklubba. Tillverkat av Gunhild Bi-ansvariga väljs på vårmötet Bitillsyn: Göran Håkansson 070 575 32 62 Göingedraget: Anna-Maritta Hjalmarsson, Göran o Gunn Håkansson, Helena Håkansson, Gunhild Johansson Valberedningen: Ida Gustavsson, Kristian Lundin Glöm inte titta in på föreningens hemsida eller facebooksida www.goingebiodlare.se Sponsorer De 6 fina moderna bihusen vi har i vår föreningsbigård är sponsrade av Region Skåne. De är målade med färg från XL i Osby Sid 2
Ordföranden har ordet. Det har varit ett förunderligt år. För ni minns väl fortfarande den medelhavsvärme som så länge gästade vårt land? Somliga biodlare fick en rekordskörd, hos andra sinade nektarflödet med torkan som bara blev värre och värre. Grundvattnet är fortfarande jättelågt (och i var buske står det en brunnsborrare och gör high five). Och så detta långvariga eldningsförbud och alla skogsbränderna. En annan gäst denna sommar var amerikansk yngelröta (AY) först i Hanaskog, sedan även i Glimåkra, bl.a. i Göinge bf:s föreningsbigård Biåkra! I Hanaskog tror jag att problemet är löst, men beträffande Glimåkra är jag mer tveksam. En hel del omständigheter talar för att det finns en smitthärd någonstans i Glimåkra, ganska centralt. En tråkig bieffekt av AY var att vår drottningodlingskurs med Patrik Bergström från KDK i Kristianstad blev lite rumphuggen, men ändå var det flera av deltagarna som sa, att de kände, att de lärt så mycket, att de nu skulle våga sig på att drottningodla på egen hand. Rent allmänt är det så som alla nog vet att biodlingen befinner sig i en positiv trend där fler och fler upptäcker hur trevligt det är att ha några kupor runt husknuten. Här i Skånes gröna hjärta, som Östra Göinge så träffsäkert har valt som sin slogan, är det också på de flesta ställen mycket bra att vara biodlare. Detta har sex stycken yrkesbiodlare upptäckt. Störst av dessa i Ö. Göinge och bäst fungerande är Rosendals biodling från Strömsnäsbruk med Per och Veronika Fyhrlund i spetsen. De har även utbildning för människor långt från arbetsmarknaden, inte bara invandrare. Jag har varit i Strömsnäsbruk och tittat. I källaren i varje hörn stod en elev och tillverkade bigrejer till sin kommande verksamhet som biodlare. Det var rena tomteverkstaden och min gamla dröm, att vi här i regi av Göinge bf. skulle kunna ha bislöjd under vinterhalvåret, blev nyväckt, men var skulle vi kunna hålla till? Som jag ser det skulle Rosendals utöver ovannämnda elevgrupp även kunna ha kurser för andra yrkesbiodlare. Hursomhelst ökar antalet bigårdar i Ö. Göinge, men vi har en lång bit kvar till schweiziska förhållanden. Göran Håkansson, ordförande Sid 3
Fusk med honung I Svenska bins facebook-sida den 26 oktober 2018 står bl a: I veckan som gick har en omfattande falskmärkning av importerad honung upptäckts. Bluffen avslöjades då köparen Lars Pettersson på LP:s biodling i Säffle gjorde en så kallad pollenanalys som visade att partiet var från Asien och inte som angivits från Sverige. Anledningen var att leverantören hade lämnat 20 ton honung, vilket var en stor mängd honung med tanke på att leverantören inte hade tillräckligt med samhällen för att kunna producera så mycket honung. Även företaget Svensk honungsförädling har drabbats. Polisanmälan är gjord och den kommer att skickas till Livsmedelsverket. Biodlarna i Sverige har länge kämpat för att Livsmedelsverket ska ställa högre krav på importerad honung. Idag räcker det med att ange Icke EU-honung på burkarna. Lotta Fabricius Kristiansen på föreningen Svenska Bin, som arbetar för att marknadsföra de svenska biodlarna och deras honung, ser allvarligt på det inträffade. Honung är en helt naturlig produkt där bina hämtar nektar från lokala växter. Därför kunde man med säkerhet säga att partiet inte var från Sverige när analysen visade sig innehålla en större mängd pollen från bomullsbusken, vattenmelon och andra växter som vi inte har i Sverige, medan pollen från svenska växter i stort sett saknades. Bakom Svenska Bin samlas en lång rad stora och små företag inom svensk biodling. www.svenskabin.se Vet du om honungen du köper är fejk eller inte. Så här avslöjar du om honungen inte är äkta: 1. Ta en matsked honung o lägg i ett glas vatten. Om honungen löses upp är den inte äkta. Ren honung ska hålla ihop som en massa när du lägger den i vatten. 2. Om du har jod hemma, blanda det med honung i ett glas vatten. Om honungen blir blå är det majsstärkelse i den. 3. Tillsätt några droppar vinäger i ett glas vatten, tillsätt lite honung. Om den skummar/bubblar kan den blandats upp med gips (Kalciumsulfat Förekommer naturligt. Används som surhetsreglerande medel. Får användas utan mängdbegränsning till de flesta livsmedel, dock inte mer än vad som behövs. E-nummer E516) 4. Ta en tändsticka och elda lite på honungen. Om den tänds och brinner är den ren. 5. Lägg lite honung på en tops eller en sked och låt honungen falla. Honung med mycket vatten faller snabbt. Honung av hög kvalitet stannar kvar. Bonustips: Titta gärna på etiketten och kolla om ingredienserna inkluderar högfruktosmajssirap (HFC) eller kommersiell glukos, det är två tillsatser som ofta används för att späda ut honung. Sid 4
Bästa bina. Bitillsyningsmannens ruta. Som jag redan nämnt på annan plats i Göingedraget, så blev detta ett år då AY blommade upp på två ställen i vår kommun; i Hanaskog (3 samhällen) och i Glimåkra (7 samhällen). Även om jag som bitillsyningsman hittat AY ett antal gånger, så kändes det lite som en chock att hitta denna sjukdom i Biåkra och sen på fler ställen i centrala Glimåkra. Men man lär sig hela tiden nya saker. Vi lever som bekant i buckfastland. Den som vill veta mer om detta bi bör i vinter passa på att läsa Broder Adams Min biodling ; en gammal tunn bok, men innehållsdiger. När Gunn och jag i slutet på 70-talet blev biodlare, var traktens bin mycket aggressiva. Vårt första samhälle stod 70 meter från huset, inuti en obebyggd stengrund, men likväl blev vi anfallna så fort vi kom ut på kökstrappan. Upplevelser som denna delar vi med alla som höll på med bin på den tiden (fråga t.ex. Bertil eller Agne Karlsson). Så här i efterhand begriper jag inte att vi var tuffa nog att fortsätta. Och hur är det nu? Jo, vår lilla schäfervalp lilla Stina sticker utan vidare fram nosen och sniffar rätt in i flusteröppningen utan att det händer något..en helt otrolig förvandling av binas temperament. Aveln har förvandlat våra bin till det bättre, inte bara humörmässigt utan även minskat svärmlusten, fått bina att sitta still på ramarna (vid ingrepp), motståndskraft mot nosema och på senare tid även infört något som kallas utrensningstest: en kakbit med yngel skärs ut och förvaras under natten i en frys och nästa dag sätts den tillbaks i samhället. Ett dygn(?) senare öppnar biodlaren samhället ifråga och räknar hur mycket av det frysdödade ynglet, som blivit utrensat. Ligger det upp emot 100% så godkänns drottningen ifråga. Och nu till det som gett mig hopp och optimism mitt i bedrövelsen med AY detta år. På väg till Clinton Crossley (CC) för att kolla hans samhälle var jag ganska övertygad om att hitta mer AY. Varför det? Jo, han hade haft sitt samhälle placerat mitt inne i Glimåkra på bekvämt avstånd till att bära hem sporer från de smittade samhällena. Sedan hade han hittat en plats i skogen utanför Östaröd. Väl framme vid bigården kunde jag konstatera att den nu omfattade även en avläggare. Båda kuporna flög bra och gjorde ett friskt intryck, men sånt skall man inte låta lura sig av. Vi började med modersamhället. Då berättade CC att han själv genomfört ett frystest och visade också på den ram där det skett och man kunde fortfarande se spåren. På 24(?) timmar hade bina rensat varje cell!! Jag blev glatt överraskad av CC:s framåtanda (jag har själv aldrig gjort ett sådant prov men det skall bli ändring, men mer om detta senare). Bisamhället hade CC köpt av Maritta efter Leifs bortgång. Alltså; ett samhälle med sådan utrensningsförmåga kan stå emot smittotrycket av AY!!!! Det var mycket upplyftande att få se detta i verkligheten med egna ögon. Tack Clinton! Sid 5 Forts. nästa sida
Samma sak med Patrik Gustafsson på den gamla kvarnen i Glimåkra. Som jag uppfattar det var det hans KDK-drottningar som bevarade PG:s biodling från att smittas av AY. Detta innebär rimligen, att vill vi få slippa (eller åtminstone minimera risken) att få AY i vår biodling, måste vi satsa på testade drottningar med full utrensning i det genetiska bagaget. Vi har ju KDK (Kristianstads Drottningodlings Klubb) runt hörnet, men även i Bitidningen kan man se annonser, där det görs reklam för drottningar med full utrensning. Vi måste inse att det inte längre duger att ha bisamhällen, som leds av drottningar utan kända egenskaper. Det är som att gå ut i skogen och gräva upp vildaplar och plantera dem i långa rader hemma i trädgården och yvas över att man har en fruktodling. Jag kommer att propagera för att vi skall ha ädeldrottningar i alla bisamhällen i Biåkra. (Och naturligtvis i våra egna). Jag hoppas att ni, som läser detta, inser, att ni bör göra sammaledes. Köper ni en avläggare eller annat bisamhälle, så ställ frågan, om vad det är för en drottning. Är svaret det minsta tveksamt köp då en drottning med dokumenterade egenskaper och byt. I längden betalar det sig. Och om vi håller på så i kanske 30 år, så kommer det att bli, som det har blivit med binas aggressivitet; även friparning ger snälla bin (dvs. friparningar kommer i framtiden att ge bin med full utrensning). Kort sagt, vi är värda att vi håller oss med de bästa bina. Bästa skötseln (eller driftsättet). Jag har under en längre tid lagt märke till att även erfarna biodlare ofta har stora vinterförluster. Och så har det varit sen vi fick hit varroan (1996 i dessa trakter). Orsaken ser jag i att vi försöker sköta våra bin, som vi gjorde tidigare och med utrustning, som inte anpassats till det nya läget. Nybörjarna köper ofta begagnat och får lära sig en biskötsel som fungerade fram till 1996. Bara en sån sak som att använda täckbrädor på uppstaplingskupor! (De hör hemma i trågkupor och ingen annanstans). Ett annat exempel: två framåt tjejer skaffade en oxalsyreförångare, men den gick inte in genom flustret, varför den returnerades! Jag ska bara helt översiktligt och kort skissa på hur ett fungerande driftsätt skulle kunna se ut idag : a) oxalsyreförångning nr 1 (strax efter rensningsflygningen, dvs. ca. 1:e mars) b) drönarram (som inte skall skäras ut) i form av en trådad ram utan mellan vägg, som placeras som nr 3 framifrån (vid varmbygge) eller från sidan (vid kallbygge). (Första april är lämplig) Forts sidan 7 Sid 6 Snälla, lugna bin
Forts. från sidan 6 c) Om det övervintrade produktionssamhället verkar svagt, förstärk med avläg gare ( som vi ser längre fram bygger detta driftsätt på att man i maj månad varje år gör ett antal miniavläggare *) d) Om man övervintrar på en låda (LN) så sättes en låda med mellanväggar ovanpå denna. ( Hälften av yngelramarna byts varje år). (Femtonde april är lämplig tidpunkt). e) Göra en miniavläggare var 7:e eller var 10:e dag under maj månad. Syfte : 1) bromsa ev. svärmlust och 2) ha bin i överflöd för att möta förluster, som alltid kommer att ligga högre än före 1996. f) Spärrgaller och samtliga skattlådor sätts på samtidigt. (Första maj är lämpligt). g) Färgmärk och vingklipp samtliga drottningar. h) Skatta första gången : 1) om du har höstraps, skatta då när denna håller på att blomma av. 2) annars ca. 1:e juli i) Tag bort drottningen **(sätt i en liten avläggare) och låt samhället dra upp ny drottning. (Ingen svärmrisk) (Lämplig tidpunkt 10-15 juli) j) Skatta 2:a gången. Ge en ballong bifor eller motsvarande samtidigt. Lämplig tidpunkt: 1:a veckan i augusti. k) 2:a oxalsyreförångningen (när allt ynglet har krupit ut) l) Kolla så att det har blivit en ny drottning. Slå annars på en av avläggarna. (Ca 20:e augusti) m) Börja invintra. Slå på en av avläggarna (utan drottning), om produktions samhället verkar svagt. n) 3:e oxalsyreförångningen. (Till skillnad från när man droppar oxalsyra, så är det bra om det är lite milt; klotet är lösare och bina nås mer effektivt av ång orna, 10:e december har ju blivit en klassiker, men ibland är bina yngelfria mycket tidigare. Passa på då kanske även det är lite mildare då! * Dessa bin drar in så mycket honung att de betalar sin invintring och blir så starka att de är övervintringsdugliga. Biodlarens enda kostnad är att ha lite extra kupmaterial. När man använt de avläggare som behövs för att förstärka, kan man antingen utöka sin biodling eller sälja till någon behövande. **Här förutsätts att man har en förädlad drottning med låg svärmningsbenägen het i generna. Då kan man låta bina dra fram den nya drottningen. Annars får man byta när den är framdragen mot en testad köpedrottning med dokumenterad ovilja att svärma. Utöver denna genetik så får drottningen under hela den aktiva perioden jobba i två LN lådor, vilket förhindrar svärmning pga. för litet utrymme. Dessutom är en ung drottning (=född året innan) mycket lite svärmningsintresserad. (Och i maj blir hon dessutom vingklippt). Det finns tre gissel en biodlare har att kämpa mot: a) svärmning b) AY c) varroa Under Bästa bina ser vi hur AY kan bemästras (sidan 5) Under Bästa skötsel ser vi hur svärmning och varroa bemästras (sidan 6) Sid 7 Varroa-kvalster Fortsättning på sidan 8
Forstsättning från sidan 7 Bästa platsen. Mirakel skall man ha upplevt för att tro på. Ibland kan en flytt av bigården bara en liten bit kanske 30 meter ge uppemot dubbla skörden, och allt annat också bättre! Själv söker jag alltid efter sydvästsluttning med någon buske e.dyl. som dämpar värsta middagssolen. Dessutom bör det vara så vindskyddat som möjligt. Bästa biodlareföreningen. Göinge bf. ska och kan bli detta om vi hjälps åt. Som vi sett ovan har vi som förening en rad viktiga uppgifter framför oss; som vi kan lösa tillsammans, men inte individuellt / var biodlare för sig. Dessutom är det trevligt att träffas och diskutera det vi alla brinner för: biodlingen. Och tänk så enkelt denna sociala samvaro fungerar: vi kommer i stort sett som vi är. Halvåtta tänds grillen och de församlade utspisas med korv. Jämför detta med om du skulle bjuda folk till ditt hem. Då måste du städa, klä dig fin och servera något som är lite extra och du måste vara värd / värdinna och se till att alla gäster trivs och hålla snacket igång. I Biåkra fungerar allt detta av sig självt, utom att någon köper korv och har koll på att tillbehör finns hemma. Samt att någon betjänar grillen. Göran Håkansson, Bitillsyningsman Göra bivaxdukar: Du behöver: Giftfritt tyg, gärna urtvättat t ex ett gammalt örngott och Bivax ekologiskt Sätt ugnen på 70-75 grader (vaxet smälter vid 65 grader) Klipp till tyget och lägg på en plåt. Har du en plåt du är rädd om är det bäst att du lägger på en bit bakplåtspapper. Bivax är väldigt besvärligt att få bort. Har du däremot en gammal plåt kan du ha den till dina bivax-projekt framöver. Fördela bivaxet över tyget och ställ in i ugnen, det kan vara lite olika mängd som behövs beroende på hur tjockt tyget är. Använd bilden som referens och lägg på mer om det behövs istället för att ta alldeles för mycket. Behövs inte så mycket bara ca 20 g till en lite större duk Pensla ut vaxet så det täcker hela tyget, behövs det mer vax häller du på lite mera och ställ sedan in i ugnen en stund till. Kontrollera att hela duken är täckt av bivax. Häng sedan upp duken så den får torka. Om du råkat ta för mycket bivax så det är klumpigt på baksidan kan du enkelt skrapa av lite och använda till en annan duk. Duken håller ung ett år. Rengör med svalt vatten o lite diskmedel. När du ska använda duken värmer du den bara lite med händerna och formar den runt det du ska förvara Sid 8
GÖINGE BIODLAREFÖRENING ÅRSBERÄTTELSE 2018 Styrelsen Ordförande Viktoria Persson Tillförordnad ordförande/bitillsyningsman Göran Håkansson Vice ordförande Lennart Ohlsson Kassör Ann-Sofi Johnsen Sekreterare Gunhild Johansson Kontaktman/webbmaster Anna-Maritta Hjalmarsson Bigårdsföreståndare Mats Ekstrand Styrelseledamot Evory Pamp och Matti Rösler Valberedning Ida Gustavsson och Kristian Lundin Vinter och tidig vår 2018 kan man nog beskriva som en typisk skånsk sådan. Lite snö, frost, varvat med regn och någon liten solglimt. SBR:s distriktsmöte besöks av Viktoria Persson, Lennart Ohlsson, Magnus Bergdahl, Ann-Sofi Johnsen. Under tidig vår kan vi tyvärr konstatera att inte alla föreningens bisamhällen klarat vintern. Vi vårstädar föreningsbigården den 21-22 april. Föreningsbigården öppnas den 7 maj. Vårmötet hölls den 21 maj. Kurs i drottningodling startade under våren med 15 kursdeltagare anmälda. Kursledare var Patrik Bergström från Kristianstads drottningklubb. Olika teman tas upp på måndagskvällarna som till exempel varroabekämpning. Lennart Ohlssons nybörjarekurs i biodling genom Studieförbundet Vuxenskolan i Broby fortsätter den praktiska delen av kursen i vår föreningsbigård tillsammans med biansvariga föreningsmedlemmar. Lennart Ohlsson håller även föredrag om biodling på flera ställen. Studiebesökare fick vi bland annat från Mallorca. Vårt planerade studiebesök hos Mandelmanns gård i Djupadal skjuts fram till nästa säsong. Anledning är att trycket på tider och biljetter varit så enormt högt så det gick ej att genomföra. Det varma fina vädret kom och varar långt ut i september. En liten temperatur dipp under midsommar var nog det enda svala vädret under sommaren, annars runt 25-34 grader varmt. Känns som om allt slår ut och blommar på en och samma gång. Påskliljor, tulpaner, hägg, syren, maskrosor, körsbär, päron, äpplen. Våra bin hade det minst sagt stressigt. Vi fick en sommar som vi sent ska glömma. Värmerekord på värmerekord slogs flera gånger om. Vår grillmästare Matti Rösler som så troget serverat en grillad med bröd under försommaren fick plötsligt ledigt på grund av att eldningsförbud infördes. Så småningom infördes det också gällande på egen tomt. Brunnarna började sina men i trädgårdarna dignade av frukt och bär av alla slag. Tack vare våra flitiga vänner. Tyvärr får vi veta av vår bitillsyningsman Göran Håkansson att vi har drabbats av yngelröta i en mycket liten version i föreningsbigården. Yngelrötan förekommer runt om i Östra Göinge kommun. Göran Håkansson håller oss informerade om läget runt om i kommunen varje måndagskväll. Bisamhällen/biodlare har ökat markant i kommunen. Stödmedlemmar byter namn till minisponsorer. Sid 9
Ordförande Viktoria Persson avsäger sig sitt uppdrag som ordförande på grund av sjukdom. Göran Håkansson tar på sig uppdraget som tillförordnad ordförande. Kontaktman /Webbmaster Maritta Hjalmarsson sköter kontakten mellan SBR och vår förening och skriver och trycker föreningstidningen Göingedraget som skickas ut till alla medlemmar och närliggande föreningar. Bigårdsföreståndare Mats Ekstrand kämpar på så att allt ska fungera i föreningsbigården under sommaren. Mats Ekstrand efterlyser även en städdag på hösten där vi alla hjälps åt att städa. Drottningarna som odlats fram av drottningkursen ska det göras avläggare på och ersätta de förlorade bisamhällena. Invintring och varroabekämpning är gjort på föreningsbigården. Kassör Ann-Sofi Johnsen håller i föreningens kassa. Sponsorpengar är sökta i Sparbanken i Broby. Ett styrelsebeslut tas att ett bankbyte ska göras från Sparbanken Broby till Sparbanken i Glimåkra. Det beslutas under tidig vår att öppet hus dagen ska bytas ut mot en presentation av vår förening på Broby höstmarknad. Vi visade upp oss där med minibisamhälle och honungsförsäljning. Intresset var stort för vår förening. Honungspriset har varit 75:- per 700 g burk. Föreningen fick cirka 40 kg honung. Inte så mycket på grund av förlusten av bisamhällen. Föreningsbigårdens område kommer att minskas ner under hösten 2018. Vi kommer endast att ha tillgång till kommunens mark framöver. Tidigare har vi även huserat på ett angränsande område som ägs av ett företag som nu är i behov av markområdet själv. Därför ska staket, grindar och bisamhällen flyttas under hösten och även några träd kommer att fällas. Årets bonusmedlem har varit Helena Håkansson. Honungskommittén har haft honungsbedömning där medlemmar lämnat in burkar för bedömning för att få SBR:s etiketter till sina honungsburkar. Även de tre bästa/godaste honungsburkarna valdes ut. En burk skickades till tävlingen Skånes bästa honung. Den som vann Skånes bästa honung var en man från Åstorp. Den vinnande honungen var brun och smakade lite åt chokladhållet. Avslutningskvällen 17 september serverar vår husmor Evory Pamp tillsammans med några föreningsmedlemmar hemlagad soppa, ostmacka, kaffe och äppelpaj. Diplom delas ut till alla bikurseleverna och ett presentkort i en bitillbehörsbutik lottas ut bland de elever som blivit medlemmar i vår förening. Ägarna till de tre godaste/bästa honungs burkarna fick diplom och blommor. Första pris gick till Hans-Åke Clarberg, andra pris Börje Levin, tredje pris Eva Andersson. På Bi-konferensen i Stoby i oktober deltog 6 av våra medlemmar. Under året som gått har vi haft fem styrelsemöten inklusive årsmötet. Riktar slutligen ett stort TACK till alla 79 medlemmar i Göinge biodlareförening som bidragit så generöst med sina kunskaper på så många olika sätt under 2018. Med hopp om ett kommande bra BI ÅR och att vi alla ses i Biåkra under 2019. /Sekreterare Gunhild Johansson Sid 10
Biodlingskonferens i Stoby. Vi var 120 biodlare som hade tagit oss till Stoby för en konferens den 20:e oktober, varav 6 var från Biåkra. Olika ämnen presenterades av olika föredragshållare och många frågor hann diskuteras under dagen. Först ut var Rickard Johansson som berättade om VSH-projektet. Projektet är nu inne på det andra året av totalt tre. VSH handlar om avel av bin med varroaresistens. För närvarande är 94 drottningar invintrade med negativa varroaegenskaper. 30 biodlare ingår i projektet, men de vill gärna få med fler. Första steget är då att själv ta biprover och fylla i deras protokoll VSH-bin Sverige. Om dokumentet de får in ser lovande ut kan man tas ut i en första selektering, och då undersöks samhället vidare genom ett screeningtest. I sommar har 124 samhällen screeningtestats. Därefter talade Hanne Uddling om Övriga biprodukter. Detta byggde till viss del på ett föredrag hon varit på med Alexanda de Pauli och Lotta Fabricius Kristiansen, som för övrigt har kommit ut med boken Hälsa och hudvård från bikupan. Alexandra har ägnat en hel vinter åt att gå igenom ett antal olika vetenskapliga artiklar om de läkande egenskaperna hos honung, propolis, pollen, bibröd, bivax och drottninggelé. Detta har hon sammanställt i en pdf på mer lättförståelig svenska: http://alexandradepaoli.com/biprodukter.html. Riktigt intressant läsning! Föredragshållaren Hanne pratade en hel del om hälsoförtjänsterna hos olika biprodukter, och hon menar att vi i Sverige kan bli mycket bättre på att sälja in den här sortens produkter, och att de verkligen har framtiden för sig! Hon kom även in på skillnader i lagstiftningen mellan att vara primärproducent (ex honung) jämfört med om man gör en blandning av olika produkter (t.ex. olja, bivax och honung) och blir en livsmedelsproducent. En god lunch på det (vi åt nog lite för mycket för maten tog slut men det kom mer!) och sen tog Bo Malmsten över med sitt ämne Min Biodling där han talade om det ekonomiska samt vikten av att planera sitt bi-år. Själv sätter han sig ner på juldagen och planerar datum för respektive åtgärd för det kommande året. Han tog upp vikten av bra uppställningsplatser, förvaring och logistik samt checklistor. Checklistor finns att ladda ner under Biodlarna.se Utbildning/Ekonomi för biodlare. Bo menar att man många gånger kan tjäna på att starta ett bolag, även om man inte enligt lagen är tvungen till det, eftersom man kan kvitta de första årens förluster (då man har många investeringar) mot senare års vinster. Sid 11 Forts nästa sida
Forts från sidan 11 Även andra sätt för inkomster togs upp, såsom andelsbiodling och bisafari (något han själv anordnar utanför Värnamo). Kvalitetssäkring av honung berättade sen Ingmar Wahlström om. Som alla vet ska vattenhalten vara under 20%, annars är det bagerihonung. Bihusesynen finns för att var och en ska kunna ha koll, han sa att dokumentet uppdateras en gång om året då även alla länkar gås igenom. Säker honung är bihusesynen modell extra, dvs för de större biodlarna. Tanken med honungsbedömningen i föreningarna är att kontrollera att biodlarna kan behandla honung på ett riktigt sätt, samt förstås för att kunna beställa SBR s etiketter. Ett annat hjälpmedel för kvalitet är att använda en rätt kalibrerad refraktometer. Han rekommenderade oss att byta sil ibland, för det är ofta när hålen i silen har blivit för stora som små partiklar hamnar i honungen - det gäller i synnerhet för de större biodlarna som hanterar stora volymer honung. Konferensen avslutades med Lennart Johansson och Monica Sellings ämne Biodlarnas utbildning. SBR har nu 13.800 medlemmar. En del utbildningsmaterial på Biodlarna.se har nyligen uppdaterats, som Min biodling, och en hel del annat är på gång framöver. Ett nytt forum ska komma på hemsidan, där ambitionen är att frågorna ska ligga på en något högre nivå än de gör i vissa facebook-grupper. I diskussionerna som följde med deltagarna framkom att det finns en hel del nybörjarkurser, men att det sen är brist på fortsättningskurser. Många nybörjare skulle vilja ha en egen mentor, men eftersom detta är svårt att tillgodose för alla så har de lokala föreningarna ett stort ansvar att stötta nybörjarna de första åren, så att de inte tappar sugen när de stöter på problem. /Helena Håkansson Bisafari lö den 28 juli samt lö den 4 augusti (efter att Googlat på Bisafari så kan en annons se ut ungefär så här) Är du nyfiken på Bin? Vågar du klappa ett bi? Eller är du sugen på en annorlunda upplevelse? Vi tar med dig på en bisafari i en av våra bigårdar och längs vägen berättar vi om bin o biodling. Om viktiga växter för bina och hur människan bör tänka på för att bina ska må bra. Om vad för bin det finns i samhällena. Om honung och nektar. Om hur honungen hamnar i burkar. Och så får du provsmaka honung. Som avslutning fika. Bisafarin passar alla åldrar och tar ca 2 timmar. Pris: Vuxen 300 kr, barn 60 kr, familj 500 kr. Boka: tel xx xxx xxx Sid 12
Refraktometer En refraktometer är ett instrument som vi biodlare använder för att mäta honungens vattenhalt. Föreningen hade en gammal refraktometer, dock utan belysning. Förra året hade vi en till honungsbedömningskommittén inlämnad honungsburk som enl vår refraktometer hade 19 % vattenhalt. Den burken hade börjat jäsa redan efter ca en månad, trots att den förvarades i svalt utrymme, dock inte kylskåp. Därför antog jag att vår mätare inte visade korrekt vattenhalt. Föreningens styrelse beslöt att införskaffa en ny sådan, helst en digital. Jag fick i uppdrag skaffa en ny. Googlade på refraktometrar. Men det är ju honungens vattenhalt som ska mätas, inte ett vins eller öls alkohol-halt. Lika med att bäst köpa refraktometer från en biredskapsbutik. Bibutiken i Sösdala, Joel Svensson och den i Töreboda hade inte alls några digitala på lager, lika med kanske lång leveranstid Men vi skulle ju ha vår honungsbedömning nästa vecka. De burkar som skulle vidare till Skånska honungsmästerskapet skulle lämnas in till distriktet senast veckan därpå. Alltså köpte vi refraktometern ovan. När den sen skulle användas så funkade inte belysningen. Men vi använde den i alla fall. Belysningen i rummet fick duga. Dagen därpå kontaktade jag firman för att reklamera den. Och två dar senare fick jag en ny refraktometer. Där funkade belysningen. Men nu hade vi ju haft vår honungsbedömning. Jag körde in med den honungsburk som skulle vidare till Skånska mästerskapet till Leo De Geer i Kristianstad och som är medlem i distriktets styrelse. Han berättade då att han är med i SBR-kvalitets-grupp och de har börjat titta på marknadens tillgängliga refraktometrar. Resultatet var inte tillfredställande, det visade sig att refraktometrarna kunde visa så mycket som + - 2,5 % fel! Möjligtvis var de digitala bättre. Till oktoberträffen i Stoby den 20 oktober kunde man ta med sig sin egen refraktometer så skulle Leo kontrollera och kalibrera den där. Vår medlem Helena Håkansson hade med sig vår förenings två refraktometrar som blev testade där. De visade 2 % för lite! Tyvärr kunde de inte kalibreras. Inte alla refraktometrarna gick att kalibrera, men de som gick, lyckades Leo få korrekta. Resultatet av testet av refraktometrarna den 20 oktober i Stoby var ganska nedslående. Det visade sig att de låg mellan 0,7 % till 3 % fel innan kalibreringen. De digitala var inte bättre. I alla fall kommer förbundet jobba vidare md detta på riksnivå. Anna-Maritta Hjalmarsson Sid 13
Honungsbedömning 14 september 2018 Honungsbedömnings-kommittén som bestod av Lennart Daggen Ohlsson, ordf, Göran Håkansson, Evory Pamp, Gunn Håkansson samt Gunhild Johansson hade ett gedigert arbete med att först kontrollera varje burk med avseende på renhet, konsistens, smak, färg och vattenhalt. 11 biodlare hade lämnat in, några hade även lämnat in 2 burkar från samma slungning/upptappning med förhoppning om att burk nr 2 skulle lämnas vidare till Skånska honungsmästerskapet. Observera att de i bedömningskommittén inte hade en aning om vems honung de bedömde! Vi hittade 4 burkar helt felfria = 25 poäng som är maxpoängen. Vid bedömningen av smaken hade även noterats bedömningskommitténs förtjusning över riktigt god honung i tre burkar. Det visade sig också att de tre hade max poäng. Så återstod bara att utse absolut godaste honungen, att rangordna burkarna. Till sist så enades kommittén om att burk nr 11 var godast, tätt följd av burk nr 3 och burk nr 2. Då som först avslöjades vems honung det handlat om: Ett stort grattis till Hans-Åke Clarberg som hade årets godaste honung! På andra plats kom Börje Levin och på 3-e plats Eva Andersson. Eftersom Börje lämnat in 2 burkar så lämnades burk nr 2 vidare till Skånska Mästerskapet, resultatet därifrån är inte publicerat än. Kommer att stå på distriktets hemsida snart. Anledningen till att man måste lämna in en burk honung för bedömning är för att man ska kunna beställa SBR-s välkända burketikett. För att kunna det så måste man fått sin honung bedömd i år eller föregående år. När sen alla protokollen från honungsbedömningen är ifyllda och med underskrift av honungsbedömningskommitténs ordförande ska protokollet skickas in till SBR. Enklast var att scanna av och skicka med e-post. Vilket funkade alldeles ypperligt. Även att fotografera av med smartfån hade gått bra. Det betyder också att bedömningskorten som biodlaren får tillbaks INTE behöver skickas in vid beställning av etiketter. I samband med utskicket inför årsmötet kommer de biodlare som ännu inte fått sitt protokoll att få det samtidigt. Likaså även Bihusesynen! Anna-Maritta Hjalmarsson Sid 14
Årsrapporterna 2018: Så här säger biodlareförebundet bl a: Ännu en biodlarsäsong närmar sig sitt slut och det är dags för årsrapporterna. Den är värdefull för Biodlarnas årsstatistik. Lämna rapporten senast i samband med föreningens årsmöte i november. Föreningen sammanställer och skickar in sammanställningen till förbundet Varje förening utser en eller flera pålitliga personer, som sedan sammanställer föreningens resultat. De enskilda resultaten förstörs sedan. Inga enskilda rapporter går vidare till myndigheter eller Biodlarna. De utsedda personerna har tystnadsplikt och får inte föra några enskilda uppgifter vidare, utan bara redovisa föreningens sammanställning. Biodlarna (SBR) uppmanar varje förening att arbeta aktivt för att få in så många rapporter som möjligt. Ett bra sätt är att ringa runt till dem som inte lämnat och be om att få uppgifterna per telefon. Så här ser rapporterna ut som jag ska fylla i och det är sammanställningen som skickas in till SBR: 1 i rätt ruta för man/kvinna/ föreningsbigård Biodlarens rapport OBS! OBS! OBS! OBS!OBS! OBS! OBS! Glöm inte lämna in era års-rapporter. Blanketten finns i Bitidningens novembernummer Bland de inlämnade rapporterna lottar vi alltså ut en vinst = medlemsavgiften för år 2019, = Årets bonusmedlem 2019 dras bland de inlämnade rapporterna Det går bra ringa in eller mejla: Anna-Maritta Hjalmarsson tel 044-66020 eller mejl hjalmarsson.am@gmail.com Anna-Maritta Hjalmarsson Sid 15
Bli Biodlare Du behöver varken vara pensionär eller man för att satsa på biodling, Du behöver inte bo på landet, du behöver inte ha stor trädgård. Det enda som behövs är ett intresse och någon som har en bit mark där du kan få ställa dina bikupor. En biodlare är allt ifrån den som har ett par bisamhällen till den som har flera hundra samhällen. Ny medlem Numera kan du registrera dig direkt på www.biodlarna.se och där välja medlemsservice. På vår egen hemsida finns en direktlänk www.goingebiodlare.se Välj Bli biodlare. I högra spalten finns länken. Alla medlemmar betalar en årsavgift som består av tre delar: en lokalföreningsavgift (i vårt fall 50 kr), en distriktsavgift och en central avgift. Summan av dessa brukar vara 400-500 kr. Avgiften varierar alltså beroende på vilken förening man tillhör. Familjemedlem kan den vara som är bosatt på samma adress som fullbetalande medlem. Avgiften för familjemedlem var i vår förening 90 kr. Familjemedlem har samma rättigheter och skyldigheter som fullbetalande medlem men får inte Bitidningen. För juniormedlem gäller att man ej fyllt 20 år. Medlem som önskar det kan vara medlem i ytterligare förening inom Biodlarna, om denna förening accepterar detta. Man betalar då direkt till föreningens kassör Om du vill bli juniormedlem (max 20 år) eller familjemedlem (skriven på samma adress som annan fullbetalande medlem), kontakta då Anette Irebro på tel 0142-48 20 03 eller anette.irebro @biodlarna.se. Välkommen till Biåkra! Alla är hjärtligt välkomna till vår föreningsbigård under säsongen. Vi öppnar i början på maj och har öppet varje måndag mellan kl 18 och 21. Bigården stänger sedan i mitten av september. Bihusen är sponsrade av region Skåne