M A Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1997 Nettoförändring procent av 1994 2-3 1-2 -1-15- Rapporten ingår i serien Ain som utges av AMS Arbetsmarknadsservice. Den är utarbetad av AMS Statistiktjänster
AMS Statistiktjänster 1999-11-15 Göran Selin Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1997 Innehåll Sammanfattning... 3 Del I... 4 Inledning... 4 Tillverkningsindustrin... 4 Verkstadsindustrin... 4 Stora och små arbetsställen inom verkstadsindustrin... 5 Ny näringsgrensindelning... 6 Flöden av arbetskraft till och från verkstadsindustrin... 7 Branschen förlorade 115 sysselsatta 1989-1993, 77 åter 1993-1997... 7 Ökat inflöde gav nästan 5 fler sysselsatta 1993-1995, avmattning 1995-1996, liten ökning 1996-1997... 8 52 7 började arbeta inom verkstadsindustrin mellan 1996 och 1997... 9 Ungdomar utgör den största gruppen av inflödet... 1 Flöden av arbetskraft från verkstadsindustrin... 11 Flöden efter företagsstorlek... 12 Hur flöden in i och ut ur verkstads-industrin förändrat branschens struktur... 14 In- och utflödets påverkan på åldersfördelningen... 14 Små förändringar i könsfördelningen... 15 Utbildningsnivån höjs successivt... 16 Färre invandrare... 18 Rörlighet i länen... 19 Stabilt sysselsättningsläge inom verkstadsindustrin... 2 Verkstadsindustrin och dess sysselsatta 1997... 21 Färre ungdomar i branschen... 21 Medelstora företag ökar i betydelse... 22 Utbildningsnivån allt högre... 22 Var femte en kvinna... 23 Verkstadsindustrins delbranscher 1997... 24 Delbranschernas utveckling... 24 Åldersföredelning... 24 Utbildning... 25 Delbranscher i länen 1997... 25 Del II... 26 Förändringar av arbetsställen, perioden 1994 till 1997... 26 Inledning... 26 Var skapas de nya jobben?... 26 Utbildning... 28
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 4
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Sammanfattning I rapporten beskrivs sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin under perioden 1989-1997. Personer som börjar respektive slutar arbete mellan två år beskrivs med avseende på utbildning, kön, ålder samt län. Dessa flöden av arbetskraften nyanserar beskrivningen av sysselsättningsförändringar som vanligtvis görs i termer av nettoförändringar mellan två år. Denna statistik bygger på SCB:s Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS vilket hämtas från de inkomstuppgifter företagen lämnar in. I rapporten beskrivs vidare hur antalet arbetsplatser och sysselsättningen på dessa har förändrats mellan 1994 och 1997 med avseende på nyetableringar, expansion, nedläggning och krympning. Denna statistik bygger på de uppgifter företagen lämnar in om bl a antalet anställda och skiljer sig något från statistiken ovan. Fler sysselsatta. Utvecklingen sedan 1989 har präglats av en kraftig sysselsättningsminskning som bröts 1993-1994. Mellan åren 1993 och 1995 ökade sysselsättningen med drygt 14 procent. Efter en liten avmattning 1996-1996 ökade sysselsättningen igen 1996-1997 med drygt 4 1 personer. Även om nettoökningen var liten rekryterades drygt 52 6 peroner till branschen under den senaste perioden. Ungdomar utgör en stor grupp vid nyrekrytering. Ungdomarnas antal inom verkstadsindustrin har följt samma utveckling men har 1995-96 i stället minskat och för 1996-1997 planat ut. Ungdomar utgör den största åldersgruppen av de som rekryteras men det är också många ungdomar som lämnar verkstadsindustrin. Kvinnornas andel i branschen ökar. Männens andel av inflödet minskar och deras andel av utflödet ökar. Fler från arbetslöshet eller skolan. Under perioden 1993 till 1995 utgjorde en stor andel av inflödet till branschen av personer som inte hade arbete, under 1995-96 har detta inflöde minskat för att åter öka 1996-1997 medan bytare från annan bransch i stort är oförändrat. De som lämnar branschen går i större utsträckning till annan bransch jämfört med 1995-1996. Utbildningsnivån höjs. Utbildningsnivån inom branschen höjs successivt genom att de som rekryteras i allt större utsträckning har eftergymnasial utbildning. Gruppen med eftergymnasial utbildning hade den största nettoökningen 1996-97. Bland de som slutar utgör de med enbart folkskola en stor grupp, här återfinns många av de som går i pension. Färre invandrare. Andelen sysselsatta med utländskt födelseland har minskat, det är framför allt sysselsatta med finsk hemkomst som minskat. Av de som är sysselsatta inom verkstadsindustrin utgör 12 procent invandrare, bland ungdom har fem procent utländsk härkomst. Medelåldern 4 år oförädrad. Under perioden 1989 till 1997 har antalet sysselsatta i åldersgrupperna 24-34 år och 45-54 år ökat medan de i åldersgruppen under 24 år minskat. Delbranscher. Maskinindustrin är den största delbranschen tättföljd av transportmedelsindustrin. El-optikindustrin är den bransch som haft den mest positiva utvecklingen. 5
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 Del I Inledning Tillverkningsindustrin Industrin i Sverige förändras i rask takt. Teknikutvecklingen går snabbare och snabbare och livslängden för produkter blir allt kortare. En ökande specialisering och arbetsfördelning har lett till att tjänsteverksamhet har bolagiserats och knoppats av från industriföretagen. Kopplingen mellan industri- och tjänstesektorn blir starkare och gränserna mellan sektorerna blir allt mer otydlig. Utvecklingen av industrin och jordbruket från mitten av 18-talet tills idag framgår av nedanstående diagram. Andel 8 6 4 Andel sysselsatta inom industri och jordbruk 187 till 1997. Jordbruk Tillverkningsindustri 2 187 188 189 19 191 192 193 194 År 195 196 197 198 199 1997 Jordbruk Industri Andelen sysselsatta inom industrin når sin topp 196, då är 36 procent av arbetskrafen eller 1 18 7 personer sysselsatta inom näringsgrenen. 199 har antalet sysselsatta sjunkit och ligger på samma andel, 2 procent, som år 19. 1993 är sysselsättning som minst sedan 196, då arbetar 694 personer inom industrisektorn, en minskning med nästan 415 personer jämfört med 196. 1997 har sysselsättningen ökat igen, då arbetar 757 7 peroner, en ökning med nästan 64 jämfört med 1993. Av de 757 7 arbetar 375 7 eller 5 procent inom verkstadsindustrin Verkstadsindustrin De län som har störst andel sysselsatta inom verkstadsindustrin är Västmanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län. Här varierar andelen sysselsatta inom verkstadsindustrin i förhållande till totalt antal sysselsatta mellan 16 och 21 procent. Lägst andel sysselsatta inom verkstadsindustrin har Norrbottens och Jämtlands län, här varierar andelen sysselsatta mellan fyra och sex procent. Andel sysselsatta inom verkstadsindustrin av totalt sysselsatta 16-21 12-16 9-12 6-9 4-6 6
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Stora och små arbetsställen inom verkstadsindustrin På vidstående kartor kan man se i vilka län som har stor andel sysselsatta på små arbetsställen, de som har 2 anställda eller färre. Nedan finns också en karta som beskriver vilka län som har en stor andel sysselsatta på stora arbetsställen de som har 5 anställda eller fler. Stor andel sysselsatta på små arbetsställen inom verkstadsindustrin har framför allt Norrbottens, Jämtlands och Hallands län. I dessa län variera andelen sysselsatta på små arbetsställen mellan 23 och 29 procent av totalt sysselsatta inom verkstadsindustrin. De län som har hög andel sysselsatta på stora arbetsställen, med mer än 5 anställda, är Östergötlands och Gotlands län. På Gottland är 72 procent sysselsatta på stora arbetsställen och i Östergötlands län 56 procent. I ett bälte från Stockholms län ner till Västra Götalands län varierar andelen sysselsatta på stora arbetsställen mellan 37 och 55 procent. Andel sysselsatta mindre än 2 anst. 23-29 17-23 13-17 8-13 Andel sysselsatta mer än 5 anst. 55-73 37-55 19-37 1-19 7
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 Förändring i antal sysselsatta och förädlingsvärde, index 1993=1. Förädlingsvärde Sysselsatta Index 1993=1 2 15 1 5 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Sysselsatta 1998 enl. AKU Förädlingsvärde enl. Nationalräkenskaperna 1989-1993, minskade verkstadsindustrins förädlingsvärde med ca 15 procent. År 1993 vände förädlingsvärdet kraftigt uppåt. Mellan 1993 och 1997 ökade förädlingsvärdet med 75 procent samtidigt som sysselsättningen ökade med 18 procent. Den främsta förklaringen till att förädlingsvärdet vände och ökade mer än sysselsättningen ligger i att industrin under den kraftiga nedgången gjorde omfattande rationaliseringar vilket medfört att produktiviteten ökade. I början av 199 talet då den första utredningen av detta slag gjordes var intresset fokuserat kring att belysa eventuella kompetensförluster inom verkstadsindustrin till följd av att många sysselsatta då lämnade branschen i lågkonjunkturen. Farhågorna fanns att det skulle bli svårt att rekrytera arbetskraft med tillräcklig kompetens i en uppåtgående konjunktur. Utvecklingen blev en annan med en lång och utdragen lågkonjunktur, inte förrän 1994 tog rekryteringen inom branschen fart. I dag, 1999 har brist uppstått på bl.a. civilingenjörer, tekniker och svetsare på vissa håll i landet. Den här rapporten belyser i första hand utvecklingen mellan åren 1994 och 1997 med vissa tillbakablickar till 1989. Datamaterialet där inte annat anges är hämtat från SCBs Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS. 7 årgångar sysselsättningsstatistik har bearbetats för att flöden in och ut ur verkstadsindustrin ska kunna belysas. Ny näringsgrensindelning Under den studerade perioden 1989-1997 har en ny näringsgrensindelning börjat användas. Verkstadsindustrins avgränsning är inte direkt jämförbar mellan den tidigare använda och den nya vilket medför att det för 1993 finns två uppgifter. Reellt innebär det att 15 personer eller 4,5 procent färre (varav 1 färre inom metallvarutillverkning) klassificeras som tillhörande verkstadsindustrin enligt den nya avgränsningen. Det finns ingen anledning att tro att storleken på de flöden av arbetskraft som beskrivs i relativa termer påverkas nämnvärt av den ändrade näringsgrensindelningen. Antalsuppgifter påverkas sannolikt så att de blir något lägre för de fyra senaste åren än de skulle varit om den gamla näringsgrensindelningen fortfarande gällt. 8
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Flöden av arbetskraft till och från verkstadsindustrin Flödena av arbetskraft beskrivs i termer av inflöde till och utflöde från verkstadsindustrin. Inflödet består av två delar dels de som var sysselsatta året innan och kommer från annan bransch dels de som kommer från utbildningsväsendet, arbetslöshet, har invandrat eller dyl. Utflödet består av dem som lämnar verkstadsindustrin för att arbeta i annan bransch och av dem som lämnar branschen för att inte längre arbeta. Inflöde = Personer som året innan var i utbildning, var arbetslösa eller bodde i annat land + personer som året innan arbetade i annan bransch Utflöde = Personer som börjat arbeta i annan bransch + personer som blivit arbetslösa eller lämnat arbetsmarknaden för studier, pensionering Stannar kvar = Personer som arbetar i verkstadsindustrin 2 på varandra följande år Schematisk bild på flöden in och ut i verkstadsindustrin Antal sysselsatta år 1 Börjar mellan år 1 och 2 Slutar mellan år 1 och 2 Antal sysselsatta år 2 Slutar mellan år 2 och 3 Börjar mellan år 2 och 3 Antal sysselsatta år 3 Slutar mellan år 3 och 4 I följande avsnitt ges en beskrivning av arbetskraftsflöden till och från verkstadsindustrin mellan 1989 och 1997. Tonvikten i analysen ligger på förändringar mellan 1994-95, 1995-96 och 1996-97. Vissa jämförelser görs dock med tidigare perioder. Branschen förlorade 115 sysselsatta 1989-1993, 77 åter 1993-1997 Antalet sysselsatta började minska inom verkstadsindustrin 1988. Från 1989 då branschen hade 453 sysselsatta skedde en minskning på 25 procent eller 115 273 personer fram till 1993. Mellan 1992 och 1993 började dock antalet som började arbeta i branschen öka samtidigt som antalet personer som lämnade branschen minskade vilket förebådade det trendbrott i antalet sysselsatta som inträffade mellan 1993 och 1994. Mellan 1993 och 1997 ökade antalet sysselsatta med 53 7 personer eller 17 procent. Antalet sysselsatta ungdomar 9
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 ökade också, ökningen var 8 3 personer eller 3 procent. Mellan 1995 och 1996 skedde en avmattning men ökade något mellan 1996 och 1997. I diagrammet nedan beskrivs utvecklingen.den övre grå ytan utgör antal ungdomar. Antal 5 Antal sysselsatta över 25 år och ungdomar. 25 och äldre Ungdomar 4 3 2 1 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Ökat inflöde gav nästan 5 fler sysselsatta 1993-1995, avmattning 1995-1996, liten ökning 1996-1997 Ökningen skedde i huvudsak mellan 1993 och 1995, antalet sysselsatta ökade då med 48 personer. Ökningen mellan såväl 1993 och 1994 som mellan 1994 och 1995 beror både på ökat inflöde och ett minskat utflöde av arbetskraft. Inflödet mellan 1994 och 1995 är nästan uppe i den nivå det hade mellan 1989 och 199. 1995-1996 bromsas inflödet upp och utflödet ökar, 1996-1997 ökar inflödet men det gör också utflödet. Nettoförändringen mellan 1996 och 1997 blir en ökning med drygt 4 personer. Procent 1 Procentuell nettoförändring av syssel- sättningen inom verkstadsindustrin. 5-5 -1-15 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 Nettoförändringen i förhållande till antal anställda i början av perioden visar den kraftiga förändringen från 91/92 då minskningen av antalet sysselsatta var drygt 11 procent till 93/94 och 94/95 då sysselsättningen ökade med sju respektive åtta procent. Mellan åren 1995-1996 var ökningen liten,,5 procent men ökade något 1996-1997 till drygt en procent. 1
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Sysselsatta och arbetskraftsflöden till och från verkstadsindustrin 64 128 personer tillkommer 199 43 99 personer tillkommer 1991 32 541 personer tillkommer 1992 35 829 personer tillkommer 1993 Sysselsatta 1989 452 559 personer 37 9 personer arbetar båda åren Sysselsatta 199 435 28 personer Sysselsatta 1991 49 47 personer Sysselsatta 1992 363 21 personer Sysselsatta 1993 337 286 personer 365 84 personer arbetar båda åren 33 66 personer arbetar båda åren 31 457 personer arbetar båda åren 81 659 personer lämnar verkstadsindustrin 1989 69 944 personer lämnar verkstadsindustrin 199 78 414 personer lämnar verkstadsindustrin 1991 61 744 personer lämnar verkstadsindustrin 1992 58 624 personer tillkommer 1994 61 174 personer tillkommer 1995 43 23 personer tillkommer 1996 52 661 personer tillkommer 1997 Ny avgränsning av verkstadsindustrin Sysselsatta 1993 322 22 personer 284 955 personer arbetar båda åren Sysselsatta 1994 343 579 personer 38 74 personer arbetar båda åren Sysselsatta 1995 369 87 personer 328 42 personer arbetar båda åren Sysselsatta 1996 371 613 personer 323 91 personer arbetar båda åren Sysselsatta 1997 375 752 personer 37 47 personer lämnar verkstadsindustrin 1993 34 875 personer lämnar verkstadsindustrin 1994 41 468 personer lämnar verkstadsindustrin 1995 48 522 personer lämnar verkstadsindustrin 1996 52 7 började arbeta inom verkstadsindustrin mellan 1996 och 1997 Inflödet av arbetskraft till verkstadsindustrin har ökat påtagligt från 1993 fram till 1995. 1993 var inflödet nästan 36 personer medan 1995 var det drygt 6. Mellan åren 1995 och 1996 minskade inflödet, drygt 43, för att sedan öka mellan 1996 och 1997, knappt 53 personer började ny anställning. 11
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 Inflöde 1996-1997 Utbildning Ej syssels Syssels Totalt Okänd utbildning 162 1 585 1 747 Grundskola 5 391 6 91 12 292 2-årig gymnasie 8 977 6 236 15 213 3-årig teoretisk 1 12 894 1 996 3-årig teknisk 72 817 1 519 3-årig yrkesutbildning 3 767 4 72 8 487 4-årig teknisk 1 333 411 1 744 Teknisk forskarexamen 1 362 221 1 583 Övrig eftergymnasial 4 8 4 8 8 Totalt 26 876 25 785 52 661 Antal 75 5 25 Inflödet av tidigare och av ej tidigare sysselsatta inom verkstadsindustrin. Från annan bransch Ej sysselsatt året före 89-9 9-91 91-92 92-93 93-94 94-95 95-96 96-97 Inflödet till branschen når 1995 nästan upp till nivån 199 men har minskat till 1996. Förändringen är radikal från i början av 9-talet. 199 utgjordes det till stor del av bytare från annan bransch medan större delen av inflödet 1995 bestod av personer som inte arbetat 1994. 1996 är andelarna nästan lika stora. Efter nedgången 1995-1996 ökar inflödet 1996 och 1997 och ökningen består till en stor del av personer som inte var sysselsatta året innan. 26 av dem som började arbeta i branschen hade tidigare arbetat i andra branscher medan 27 saknade arbete när de började i branschen. Flödet inom branschen har ökat. Mellan åren 1994-1995 och 1995-1996 bytte drygt 22 personer arbetsställe medan 1996-97 bytte 4 personer arbetsställe. Ungdomar utgör den största gruppen av inflödet Av de drygt 52 7 som började arbeta inom verkstadsindustrin mellan 1996 och 1997 var 34 procent under 24 år, det är en ökning med 4 2 jämfört med året innan. Jämfört med 199 är det dock en minskning, då utgjorde ungdomar 37 procent av de nyrekryterade. I gruppen som kom från arbetslöshet och skolan utgör ungdomar 5 procent. Bland dem som bytt från annan bransch utgjorde ungdomarna drygt 19 procent. Motsvarande siffror för året innan var 44 respektive 19 procent. Procent 4 Nyrekrytering inom verkstadsindustrin fördelat på åldersgrupp och.. år 3 2 1-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-w 199 1995 1996 1997 12
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Rekrytering av nya medarbetare i olika företagsstorlekar har varierat över tiden beroende på konjunkturen. I företag med mer än 1 anställda var rekryteringen mycket låg mellan åren 1991 och 1992, endast 2 8 nya medarbetare rekryterades, 1997 rekryterades 8 5 personer. I mindre företag var inte variationerna i rekrytering lika stor. Antal 15 Antal sysselsatta som börjar i verkstads- industrin för olika företagsstorlekar. 89-9 91-92 93-94 94-95 95-96 96-97 1 5 1-1 11-2 21-5 11-2 51-1 Storlek 21-5 51-1 11- Flöden av arbetskraft från verkstadsindustrin Av de som lämnar verkstadsindustrin är gruppen 25-34 år störst. Skillnader mellan åren 94/95, 95/96 och 96/97 är inte stora utom för åldersgruppen under 24 år. Mellan åren 1995 och 1996 lämnade 2 procent av de sysselsatta i den åldersgruppen verkstadsindustrin, övriga år lämnade 15 procent. I åldersgruppen över 65 år har andelen ökat från 4 till 6 procent under perioden. Andel 3 Utflöde från verkstadsindustrin fördelat på åldersgrupper och år 25 2 15 1 5-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-w Åldersgrupp 94/95 95/96 96/97 Det är främst yngre och äldre arbetskraft över 55 år som lämnar branschen till arbetslöshet. Så har det varit under hela perioden 1989-1997. De stora flöden från branschen som registrerades under åren 1989 till 1993 har minskat markant därefter. 1989-199 bytte majoriteten av dem som lämnade branschen till arbete i en annan bransch. Under åren som följde var andelen som lämnade arbetsmarknaden i samband med att de lämnade branschen större än andelen som bytte till arbete i annan bransch. Först mellan 1994 och 1996 fick hälften av dem som slutade i verkstadsindustrin och var över 24 år nya jobb utanför branschen. Av de ungdomar som lämnade verkstadsindustrin 96/97 hade nästan 7 procent en gymnasieutbildning, medan 15 procent hade grundskola och lika många en eftergymnasial utbildning, fördelningen 13
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 för de som bytte bransch är likartad. Ungdomars situation har förbättrats, av de ungdomar som slutade 1995-1996 gick 31 procent till ett nytt arbete, 1996-1997 gick 47 procent till ett nytt arbete. Utflöde 1996-1997 Utbildning Ny syssels Ej syssels. Totalt Grundsk 531 9321 14352 Gymn 15351 1526 25877 Eftergymn 6135 2158 8293 Totalt 26517 225 48522 Antal 1 75 Utflöde från verkstadsindustrin. Bytt till annan bransch Ej sysselsatt 5 25 89-9 9-91 91-92 92-93 93-94 94-95 95-96 96-97 Flöden efter företagsstorlek Antalet personer som lämnar företagen sedan 1994-1995 har ökat oavsett företagets storleksklass med undantag av företag med mindre än 2 anställda, störst har ökningen varit i företag med mer än 2 anställda. Antal 2 Antal sysselsatta som lämnar verkstads- industrin från olika företagsstorlekar. 89-9 91-92 94-95 95-96 96-97 15 1 5 1-1 11-2 215 51-1 11-2 51-1 21-5 11- Störst andel sysselsatta som lämnar branschen har mindre företag, så har det varit ända sedan 1989. Mellan 1996 och 1997 lämnade således 18 procent av de anställa i företag med upp till 1 anställda sin anställning medan motsvarande andel för de största företagen var 9 procent. Andelen som slutat i företag med mer än 5 anställda har ökat. Att andelen som stannar kvar ökar med företagsstorlek är naturligt eftersom det i större företag finns möjligheter till byte inom företaget. 14
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 11- Andel som lämnar branschen efter företagsstorlek. 51-1 21-5 11-2 51-1 21-5 11-2 1-1 5 1 15 2 Procent Antal anställda 95-96 96-97 Under perioden 1994 till 1997 har antalet sysselsatta minskat i tre län, Jämtlands, Västernorrlands och Blekinge län. I övriga län har antalet sysselsatta ökat, störst ökning har Västerbottens län som ökat antal sysselsatta med 3 procent, Örebro och Södermanlands län har ökat antalet sysselsatta med 21 procent. Nettoförändring procent av 1994 2-3 1-2 - 1-15 - 15
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 Hur flöden in i och ut ur verkstadsindustrin förändrat branschens struktur In- och utflödets påverkan på åldersfördelningen De personer som börjar arbeta i branschen påverkar branschens sammansättning t ex ålders-, köns- och kompetensmässigt. Är andelen nya i branschen stor kan förändringar komma att ske snabbare än om andelen nya är liten. Andelen nya sett som andel av de sysselsatta var hög 199, 15 procent, andelen minskade sedan fram till 1992 varefter den ökat. 1997 är andelen nya i branschen 14 procent. Andelen ungdomar som börjat i förhållande till de som redan fanns i branschen utgjorde 48 procent 1997, motsvarande siffra för 199 är 32 procent. I åldrarna över 35 år var mindre än åtta procent nya 1997. Trots att tillfödet av ungdomar är stort minskar andelen ungdomar inom verkstadsindustrin. Från 1989 till 1997 har andelen minskat från 19 till 1 procent. Detta beror på att ungdomarnas andel av utflödet också är stort och att de som stannar kvar blir äldre och flyttar därmed till nästa åldersgrupp. Ungdomar går också längre i skolan och kommer därmed senare ut i arbetslivet. De grupper som ökar är de i åldrarna 25-34 och 45-54. Andel 3 Åldersfördelning inom verkstadsindustrin 25 2 15 1 5-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-w Åldersgrupp 1989 1991 1995 1997 Antalet sysselsatta i åldersgrupperna under 34 år har blivit 16 2 fler 1997 jämfört med 1994. Det är framför allt åldersgruppen 25-34 år som ökat, andelen har ökat från 27 procent 1994 till 29 procent av de sysselsatta 1997. Det är också till den åldersgruppen som flest har nyrekryterats (36 procent) men även slutat (26 procent) under perioden. Antalet sysselsatta som är 55 år och äldre har också ökat, även här var avgången stor. Ökningen av yngre och äldre medför att medelåldern för sysselsatta inom verkstadsindustrin är oförändrat 4 år. Staplarna i diagrammet nedan beskriver åldersfördelningen 1994 och kurvan fördelningen 1997. 16
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Antal 15 Antal sysselsatta 1994 och 1997 fördelat efter ålder 1997 1 5 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 1997 1994 Små förändringar i könsfördelningen Männens andel av dem som börjar arbeta i branschen har ökat successivt från 1989 tom 1995. Därefter har ökningen brutits. Fyra procentenheter färre män rekryteras 1997 jämfört med 1995. Männen utgör 78 procent av de sysselsatta inom branschen och 74 procent av dem som börjar i branschen. Bland ungdomar är männens dominans ännu större, 81 procent av de sysselsatta under 24 år är män. Även här har andelen kvinnor som börjar en anställning ökat, det var tre procentenheter fler kvinnor som nyrekryterades 1997 jämfört med 1995. Andel 9 Mäns andel av sysselsatta, inflöde, utflöde. Totalt samt ungdomar. 1989 1993 1995 1997 8 7 6 5 Totalt - 24 år Totalt - 24 år Totalt - 24 år Sysselsatta Inflöde Utflöde 17
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 Utbildningsnivån höjs successivt Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning har ökat från sju procent 1989 till 2 procent 1997. Motsatt utveckling har de med grundskola, andelen har sjunkit från 4 procent till 25 procent. Andelen med gymnasieskola har pendlat mellan 52 och 57 procent, 1997 har 55 procent en gymnasieutbildning. Andel 6 Andel sysselsatta efter utbildningsnivå 5 4 3 2 1 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 År Grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial Det finns skillnader mellan könen, män har den största ökningen av andelen med eftergymnasial utbildning. Bland kvinnorna har andelen med grundskoleutbildning minska under perioden 1989 till 1997 med 17 procentenheter medan andelen med gymnasieutbildning har ökat med sju procentenheter och andelen med eftergymnasial utbildning med 11. Andelen män med grundskoleutbildning har under samma period minskat med 14 procentenheter medan andelen med eftergymnasial utbildning har ökat med 13 procentenheter Vid en jämförelse av de anställdas utbildningsbakgrund år 1989 och år 1997 är det en markant skillnad för kvinnor med 3-årig yrkesinriktad gymnasieutbildning. Antalet sysselsatta har ökat med över 8 procent. 1989 hade knappt 8 kvinnor den utbildningen, 1997 hade drygt 7 5 kvinnor en yrkesinriktad gymnasieutbildning. Kvinnor med en eftergymnasial utbildning med teknisk inriktning har också ökat kraftigt. 1989 hade knappt 1 kvinnor en sådan utbildning 1997 hade antalet fördubblats till drygt 2. Antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning har ökat medan de med grundskola (inkl. folkskola), 2-årigt gymnasium och 3-årigt gymnasium med praktisk inriktning har minskat. Grundskola Skillnaden i andelen anställda efter utbildningsbakgrund och kön 1989-1997 2-årigt gymnasie 3-årig allmän linjer 3-årig teknisk linje 3-årig yrkesinr. linjer 898 % 4-årig teknisk linje Eftergymnasial m teknisk inr. Eftergymnasial ej teknisk inr. -1 1 2 3 4 Förändring Kvinnor Män 18
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Av de som börjar inom verkstadsindustrin (kurvan i diagrammet nedan) under perioden 1994 till 1997 med högst gymnasieutbildning var flest i åldern 2 år. Knappt 7 3 började. Staplarna i diagrammet nedan beskriver utflödet under samma period. Staplarna toppar i åldern 65 år, då är utflödet som störst. Även i åldrarna kring 2 år är utflödet stort. Antal 8 Antal sysselsatta som börjat och slutat under perioden 1994-97 med högst gymnasiautbildning 6 4 2 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 Ålder Slutat Börjat Inflödet av de med eftergymnasial utbildning (kurvan i diagrammet nedan) under perioden 1994 till 1997 har en topp vid 23 och 25 år. Drygt 2 1 23-åringar börjar undr perioden. Antalet nya avtar sedan med stigande ålder. Staplarna som beskriver utflödet når en topp vid 3 år, då slutar 86 personer. Staplarna avtar sedan sakta till pensionsåldern men har uppgång där. Antal 25 2 Antal sysselsatta som börjat och slutat under perioden 1994-97 med eftergymnasial utbildning Börjat 15 1 5 19 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 74 Ålder Slutat Börjat I och med att nyrekryterad personal i allt större utsträckning har en högre utbildning än tidigare har branschens utbildningsprofil förändrats. Sedan 1989 har andelen sysselsatta med grundskoleutbildning successivt minskat, men i den gruppen ingår de med enbart folkskola och det är i den gruppen som minskningen sker. 63 procent av de som slutar återfinns i åldersgruppen 55-64 år. Av dem hade 47 procent enbart folkskola. Ökar kraftigt gör gruppen med 3-årigt gymnasium med teoretisk inriktning. Andelen med eftergymnasial utbildning har mer än fördubblats. 19
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 Grundskola Sysselsatta inom verkstadsindustrin fördelat på utbildnignsbakriund 2-årig gymnasie 3-årig praktisk 3-årig teknisk 3-årig teoretisk 4-årig teknisk Teknisk forskarexamen Övrig eftergymnasial 1 2 3 4 Andel 1989 1995 1997 Om man bryter ner utbildningsbakgrunden i mer detaljerad nivå och jämför nettoförändringen mellan 1994 och 1997 kan man se att den grupp som ökats mest är de som har en verkstadsutbildning på gymnasienivå. Enbart grundskola är den näst största gruppen. Den fjärde största gruppen har eftergymnasial utbildning med inriktning på teknik och naturvetenskap. Den största gruppen som slutat hade enbart folkskoleutbildning. Nettoförändring i sysselsättningen 1994-1997 de 15 största utbildningsgrupperna Verkstadsutb. gymn/yrkesskola Grundskoleutb motsv. (9-1 år) Elektrikerutb gymnasium/yrkesskola Minst 2 p. teknik och naturvetenskap Ospecificerade gymnasiala utb. Fordonsutb. gymnasium/yrkesskola Samhällsv/hum/social gymnasieutb. Byggutbildning vid gymnasium/yrkesskola Gymnasial utbildning för handel och kont Övriga eftergymn utb. teknik och naturv. Handelsgymn, ekonomisk linje vid gymnasi Civiling: maskin/farkost/industriell eko Minst 2 p. samhälls- o beteendevetenska Ekonomutbildning (civilek. och motsv.) Civiling: elektronik, teknisk fysik, dat 1 2 3 4 5 Netto 1994-1997 Färre invandrare Över perioden 1989 till 1997 har andelen sysselsatta med Sverige som födelseland ökat från 85 procent till 88 procent. Det är framför allt sysselsatta med finsk bakgrund som minskat. 1989 hade sex procent av de sysselsatta Finland som födelseland, 1997 har fyra procent det. Andelen finska ungdomar har minskat från drygt två procent till en procent. Ungdomar från övriga norden har minskat från 2 procent till procent. 2
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Andel 1 Sysselsatta inom verkstadsindustrin efter födelseland. 75 5 25 1989 1997 1989-ungd. 1997-ungd. Sverige Finland Övr. norden Övr. Europa Övr. världen Rörlighet i länen Andelen personer som börjat och slutat inom verkstadsindustrin under perioden 1994 till 1997 beskrivs i diagrammet nedan. (antal som slutat i förhållande till sysselsatta i periodens början och antalet som börjat i förhållande till antal sysselsatta i slutet av perioden). Västra Götalands län (O) har i antalet personer haft den största omsättningen av personal inom verkstadsindustrin. Här slutade drygt 15 personer och drygt 22 5 började under perioden men i förhållande till antal sysselsatta inom regionen blev andelen som slutade 2 procent och andelen som började 27 procent. Nettoförändringen blev en ökning i sysselsättningen med 7 3 personer. I Jämtlands län (Z) var personalomsättningen mer dramastisk, här slutade drygt 4 procent av de sysselsatta och 33 procent började. I reella tal mostvarardet 1 1 som slutade och 8 som började inom verkstadsindustrin. Nettoförändringen blev drygt 3 färre sysselsatta. Antalet personer som börjat arbeta i branschen har i många län varit mindre än antalet som slutat, vilket lett till att sysselsättningen minskat mellan 1995 och 1996. I Västernorrlands län slutade mer än 2,5 gånger fler personer i branschen än som började. Störst nettotillskott hade Skåne län, Västra Götalands län och Östergötalands län. Andel 5 In- och utflöde inom verkstadsindustrin 1994-97 fördelat på län. Avgång Tillkom 4 3 2 1 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z BD AC 21
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 Stabilt sysselsättningsläge inom verkstadsindustrin De flesta stannar i branschen mellan två år. Under åren 1989 till 1997 var andelen högst mellan åren 1991 och 1992, då stannade drygt 9 procent kvar. Det var också då som sysselsättningsminskningen började. Som lägst var det mellan åren 1989 och 199, då stannade 84 procent kvar och då rådde fortfarande högkonjunktur. Andelen som stannar kvar har sjunkit något mellan åren 1996 och 1997 jämfört med året innan. Mellan 1996 och 1997 stannade 87 procent kvar, andelen som stannar kvar är något högre för män (88 procent) än för kvinnor (85 procent). Andelen som stannar kvar ökar successivt med stigande ålder till 64 års ålder. Mellan åren 1996 och 1997 har personer med 3-årig teoretisk och övrig eftergymnasial utbildning lägst benägenhet att stanna kvar (82 procent). Högst andel som stannat i branschen har de som har 2- årigt gymnasium och 4-årigt tekniskt, här stannar 89 procent. Antalet personer som var sysselsatta i branschen både 1989 och 199 var 37. Mellan åren 1993 och 1994 var antalet kvarvarande nere i 285 varefter det sedan ökade till 328 4 mellan 1994 och 1995. Mellan åren 1996 och 1997 stannade 323 personer. Andel 1 Andel som stannar i branschen mellan två år. (Räknat på år 1). 9 8 7 89-9 9-91 91-92 92-93 93-64 94-95 95-96 96-97 22
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Verkstadsindustrin och dess sysselsatta 1997 Sysselsättningsstatistiken för 1997 kan användas för att belysa vissa förhållanden just detta år. I det följande belyses sysselsatta 1997 efter ålder, utbildning, län mm. Vissa jämförelser görs med 1989. Färre ungdomar i branschen Åldersstrukturen bland de sysselsatta i verkstadsindustrin har förändrats radikalt under perioden 1989 till 1997. Ungdomarnas andel har minskat med hela nio procentenheter. Andelen i åldersgruppen 25-34 år har ökat med fem procentenheter och även grupperna över 45 år har ökat. Åldersfördelningen bland de sysselsatta inom verkstadsindustrin Andelar i procent 1989 1997 24 19 29 1 24 12 24 13 1 2 24 16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 65-w Andel 3 Andel sysselsatta i åldersgruperna under 24 år och 25-34 år, 1989 till 1997 25 2 15 1 5 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 År -24 år 25-34 år 23
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 Medelstora företag ökar i betydelse Två procentenheter fler arbetar i företag mellan 11 och 5 anställda 1997 än 1989. Andelen i de stora företagen med mer än 5 anställda har minskat i betydelse. I företag med mindre än 11 anställda har andelen sysselsatta varit oförändrat. Andelen sysselsatta i olika företagsstorlekar Andelar i procent 1989 26 1997 28 27 9 9 28 38 35 1-1 11-1 11-5 51- Utbildningsnivån allt högre Utbildningsnivån inom verkstadsindustrin har förändrats påtagligt mellan 1989 och 1997. Andelen sysselsatta med lägre utbildning minskar och de med högre ökar. Det är främst andelen med 3-årigt gymnasium eller eftergymnasial utbildning som ökat. Av dem som var sysselsatta i branschen 1997 hade 14 procent eftergymnasial utbildning och sex procent 4-årig teknisk gymnasieutbildning. Bland ungdomarna under 25 år har andelen med högst grundskola sjunkit från 21 procent 1989 till 14 procent år 1997. Andelen ungdomar med eftergymnasial utbildning har ökat från 1 procent till 9 procent under samma period. Utbildningsnivån bland de sysselsatta inom verkstadsindustrin 36 Andelar i procent 26 1989 1997 8 36 35 6 14 27 14 18 6 14 1997 - ungdomar 9 47 3 Grundskola 2-årigt gymn 3-årigt gymn 4-årigt tekn linje Eftergymnasial 24
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Var femte en kvinna Var femte person som arbetar i branschen är kvinna. Det är dock stora skillnader mellan länen som delvis hänger samman med delbranschernas förekomst (se även nästa sida om delbranscher). Andelen kvinnor är klart lägre i de två nordligaste länen än i övriga län. Lägst är det i Norrbottens län, här är andelen kvinnor 12 procent. Högst andel kvinnor har Gotlands län med 31 procent kvinnor. Andel kvinnor 25-32 2-25 15-2 1-15 25
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 Verkstadsindustrins delbranscher 1997 Delbranschernas utveckling På grund av ändringar i avgränsningarna av delbranscherna är det inte meningsfullt att se på utvecklingen över hela perioden från 1989. Därför belyses endast förhållanden som avser 1994 till 1997. Maskinindustrin är största delbranschen tätt följd av transportmedelsindustrin. El-optik är den bransch som haft den mest positiva utvecklingen fram till 1996. Mellan 1996 och 1997 har metallvaruindustrin haft den mest positiva utvecklingen, antalet sysselsatta ökade med 2 4 personer. Antal 12 Delbranschernas utveckling. 1994 1995 1996 1997 1 8 6 4 2 Metallvaror Maskind El - optik Transportmed Var tredje person som är sysselsatt inom el-optiktillverkning är kvinna. Inom övriga delbranscher är andelen kvinnor under 2 procent. Andel 1 Delbranschernas könsfördelning 1997. Kvinnor Män 75 5 25 Metallvaror Maskind El - optik Transportmed Åldersföredelning El-optiktillverkning har störst andel yngre arbetskraft. 43 procent är under 35 år. Lägst andel yngre har maskinindustrin. Andel 4 Delbranschernas åldersfördelning 1997. Metallvaror Maskind El - optik Transportmed Totalt 3 2 1-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-w Åldersgrupp 26
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Utbildning Utbildningsnivån skiljer sig mellan delbranscherna. Lägst är utbildningsnivån inom metalltillverkning och högst inom el-optik där var fjärde sysselsatt har eftergymnasial utbildning. Andel 1 Grundskola 2-årig gymnasie Utbildningsnivå 1997. 3-årig gymn 4-årig teknisk Eftergymn 75 5 25 Metall Maskin El - optik Transp Totalt Delbranscher i länen 1997 Branschens struktur skiftar påtagligt mellan länen när det gäller de olika delbranschernas utbredning. Metalltillverkning är stor i Uppsalas, Jönköpings, Hallands och Norrbottens län. Maskintillverkning har störst betydelse i Kronobergs och Örebro län medan eloptiktillverkning framför allt finns i Stockholms, Gotlands och Gävleborgs län. Transportmedelsindustrin dominerar i Blekinge och Västra Götalands län. Drygt hälften av dem som arbetar med metalltillverkning arbetar i företag med mindre än 5 anställda. Transportmedelstillverkning sker i stora företag. Hälften av de anställda där arbetar i storföretag med mer än 1 anställda. Delbranscher andel syselsatta 1 1 Metallindustri Maskinindustri El-optikindustri Transportmedelsindustri 27
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 Del II Förändringar av arbetsställen, perioden 1994 till 1997 Inledning För att belysa hur företag förändrats över tiden har SCB:s företagsregister använts, detta register bygger på uppgifter som samlas in från företagen och inte inkomstuppgifter som i det tidigare avsnittet. Detta innebär att de siffror som presenteras inte i alla avseenden är helt gemförbara med de tidigare presenterade. Antalet sysselsatta 1997 enligt den tidigare presentationen var 375 752 personer och enligt företagsregistret var 37 628 sysselsatta. Syftet med beskrivningen är att belysa var nya jobb skapas, förändringar i delbranscher och vilken utbildningsbakgrund som nyanställda har. Hur antalet jobb påverkas av att arbetsställen nybildas, läggs ner, expanderar eller krymper framgår av texten nedan. Måttet är grovt eftersom det innebär att jobb endast kan uppstå i nybildade eller expanderande arbetsställen, medan jobb endast kan upphöra i arbetsställen som läggs ner eller krymper. Resultatet visar att nya jobb i första hand skapas vid befintliga arbetsställen och i mindre utsträckning vid nytillkomna arbetsställen. På motsvarande sätt upphör de flesta jobben vid krympande arbetsställen och inte vid arbetsställen som upphör. Var skapas de nya jobben? Under perioden 1994 till 1997 ökar drygt 5 arbetsställen antalet anställda med drygt 57 4 personer samtidigt minskar 3 3 arbetsställen antalet anställda med drygt 35 6 personer. Nettoökningen bland kvarvarande företag blir positiv, en ökning med drygt 21 8 personer. Expanderande arbetsställen Arbetsställen 5 8 Nettoökning Sysselsatta 57 442 bland kvarvarande arbetsställen Krympande arbetsställen Tot ant arbst. 8 365 Arbetsställen 3 285 Sysselsatta 21 811 Sysselsatta -35 631 Drygt 4 8 arbetsställen nybildades eller bytte inriktning på verksamheten mellan 1994 och 1997 och tillförde 33 4 nya arbetstillfällen till verkstadsindustrin. Under samma period lades drygt 3 7 arbetsställen med 22 anställda ned eller bytte inriktning till annan 28
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 näringsgren. Nettotillskottet i antal sysselsatta inom verkstadsindustrin blev 11 4. Nybildadade arbetsställen Arbetsställen 4 886 Sysselsatta 33 42 Nettoökning av arbetsställen och sysselsatta Nedlagda arbetsställen Arbetsställen 1 18 Arbetsställen -3 76 Sysselsatta 11 388 Sysselsatta -22 32 Totalt ökade sysselsättningen med 33 2 personer under perioden 1994 till 1997 (32 173 enligt den tidigare redovisningen). Flest arbetsställen nybildades eller expanderade inom gruppen Metallvarutillverkning. Inom den gruppen var det också flest arbetsställen som krymte eller lades ned. Över perioden blev det ett nettotillskott på drygt 1 7 arbetsställen. Inom gruppen instrumenttillverkning blev nettot oförändrat. Förändringar i antalet arbetsställen under perioden 1994-97 fördelat på delbransch Antal arbetsställen 3 2 1-1 -2 Metallvaru Maskintillv El, tele Transportm Instrument Nystartade Expanderande Nedlagda Krympande Netto Under perioden 1994 till 1997 hade gruppen Metallvarutillverkning det största tillflödet i nystartade företag medan gruppen El-tele hade störst tillskott i expanderande företag. Störst nettotillskott hade El-teletillverkning. Antal 2 Förändringar i antalet sysselsatta 1994-97 fördelat på delbransch. 15 1 5-5 -1-15 Metallvaru Maskintillv El, tele Transportm Instrument Nystartade Expanderande Nedlagda Krympande Netto De län som hade den största andel av sysselsatta inom expanderande eller nystartade företag under perioden 1994 till 1997 var Västernorrlands, Dalarnas, Örebros och Södermanlands län. Här låg andelen mellan 32 och 42 procent av totalt sysselsatta inom verkstadsindustrin. I Västernorrlands län var det transportmedelstillverkningen som ökade 29
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 mest, i Dalarnas och Örebro län var det tillverkning av elektriska produkter som ökade och i Södermanlands län hade maskintillverkningen ökat. Andel sysselsatta i nystartade och expanderande arbetsställen av totalt sysselsatta inom verkstadsindustrin 1994 till 1997 Andel Expanderande 32-42 28-32 24-28 16-24 Utbildning Utbildningsbakgrunden bland de som nyrekryteras och bland de som slutar skiljer sig beroende på i vilken utvecklingsfas företaget befinner sig. I krympande företag är det framför allt personer med eftergymnasial utbildning med teknisk inriktning som nyrekryteras. Det är några grupper med eftergymnasial utbildning där antalet sysselsatta ökar, inom övriga utbildningsgrupper minskar antalet sysselsatta. Om man ser gruppen med eftergymnasial utbildning som en helhet är det den gruppen som har den minsta minskningen. Grupper som ersätts i mycket liten utsträckning är de med folkoch grundskoleutbildning. 3
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 I krympande arbetsställen inom olika delbranscher är det skillnad mellan hur stor minskningen är inom olika utbildningsgrupper. Inom transportmedelstillverkning är det bara en liten minskning sex procent, av antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning medan antalet sysselsatta med grundskola minskade med 37 procent. Inom maskintillverkning var minskningen mer jämn, mellan 24 och 29 procent för de olika utbildningsgrupperna. Förändring i antalet sysselsatta i förhållande till sysselsättningen 1994 fördelat på utbildningsbakgrund Krympande arbetsställen Förändring 1-1 -2-3 -4 Metallvarutillverkning Tillv elektriska prod. Tillv instr/optikv Maskintillverkning Transportmedelstillv Grundskola Gymnasium Eftergymn I expanderande företag nyanställer man i första hand de med grundskola eller verkstadsteknisk utbildning på gymnasienivå. Som åttonde största grupp kommer de med eftergymnasial utbildning. Den enda grupp som minskar är de med enbart folkskoleutbildning. Förändring i antalet sysselsatta i förhållande till antalet sysselsatta 1994 fördrelat på utbildningsbakgrund Expanderande arbetsställen Förändring 75 5 25 Metallvarutillverkning Tillv elektriska prod. Tillv instr/optikv Maskintillverkning Transportmedelstillv Grundskola Gymnasium Eftergymn Förandring i antalet sysselsatta 1994-1997 i expanderande arbetsställen * Metallvarutillverkning Maskintillverkning Tillverkning elektriska prod. Transportmedelstillv Tillverkning instr/optikv Totallt Grundskola 2 66 1 162 1 543 2 275 196 7 836 Gymnasium 7 959 7 914 8 479 9 363 1 928 35 643 Eftergymn 1 392 3 199 5 686 1 365 1 825 13 467 * sysselsatta med okänd utbildning ej medtagen I nystartade företag har man i första hand anställt personer med gymnasieutbildning även om den största enskilda gruppen har grundskola. Högst andel sysselsatta med eftergymnasial utbildning har delbranschen Instrument och optiktillverkning, medan Metallvarutillerkning har störst andel sysselsatta med grundskola. 31
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Ain 1999:3 Andel 6 Andel sysselsatta efter utbildningsbakrund fördelat på delbransch Nystartade 1994-1997 5 4 3 2 1 Metallvarutillverkning Tillv elektriska prod. Tillv instr/optikv Maskintillverkning Transportmedelstillv Grundskola Gymnasium Eftergymn 32
Ain 1999:3 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1997 Rapporten är utarbetad av Göran Selin, AMS Statistiktjänster på uppdrag av den partsammansatta gruppen för verkstadsfrågor AMS Verkstadsgrupp. Datamaterialet har producerats av Statistiska centralbyrån. Redigering och bilder har gjorts av Minna Kopparvall, AMS Statistiktjänster. Tidigare rapporter som publicerats är: Sysselsättningen inom verkstadsindustrin 1989-1991 Huvudrapport och bilaga Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1992, Ura 1994:7 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1993, Ura 1995:1 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1995, Ain 1998:1 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1996, Ain 1999:1 OH bilder: Bilderna till rapporten kan köpas som OH bilder. Pris 8 kr för 4 bilder 33
Ain 1999:3 Rapporten har rekv.nr 862 361 I serien Ain ingår redovisningar från AMS Arbetsmarknadsservice av mer intern karaktär och för ett begränsat antal användare. Rapporeterna beställs från AMS Närservice, Box 6, 646 21 Gnesta, fax 158-24 51 36 Pris 2 kr per rapport, frakt tillkommer.