INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren 1816-1850 i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren 1851-1910 i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren 1911-1960 i Befolkningsrörelsen, för åren 1961-1966 i Folkmängdens förändringar, för åren i 1967-1990 i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar 1961-1970. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1952 = Vital Statistics 1952. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befror-1952
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1952 STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1955
OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN POPULATION AND VITAL STATISTICS VITAL STATISTICS 1952 CENTRAL BUREAU OF STATISTICS STOCKHOLM 1955 KUNGL. BOKTRYCKERIET P. A. NORSTEDT & SÖNER
Till KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år 1952. Stockholm den 28 april 1955. Underdånigst KARIN KOCK HENRIK GESCHWIND Lars Asplund
Innehållsförteckning Text Sid. Inledning 1 I. Folkmängd och folkökning 1 II. Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m 2 III. Giftermål 5 IV. Barnaföderskor 10 V. Fäder till inom äktenskap födda barn 14 VI. Födda barn 14 VII. Döda 17 VIII. Nativitetsöverskottet eller den naturliga folkökningen 24 IX. Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt 25 Texttabeller Tab. A. Befolkningsrörelsen, länsvis 2 B. Befolkningsrörelsen i de större städerna 3 C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1952, jämförd med äldre tider 4 D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren 1926 1952 6 E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, åren 1931 1952 12 F. Födelsetalet under olika månader 16 G. Dödstalen efter kön, ålder och civilstånd 18 H. Dödstalet under olika månader 23 I. Emigranter och immigranter, åren 1931 1952 26 Tabeller Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år 1952 31 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år 1952 32 3. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer, år 1952 34 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer, år 1952 39 5. Beräknad folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser, i hela riket, år 1952 42 Tab. Sid. 6. Giftermål, fördelade efter kontrahenternas civilstånd och äktenskapets ordningsnummer, länsvis, (kvinnans kyrkoskrivningsort) år 1952 45 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder i femårsklasser, första gifte och omgifte samt kyrkoskrivningsort (länsvis och i ut andet), år 1952 46 8. I äktenskap inträdda män och kvinnor, fördelade efter ålder i ettårsklasser, civilstånd och kyrkoskrivningsort (landsbygd, städer, utlandet) år 1952 48 9. Giftermål fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser, år 1952 50 10. Giftermål fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser och civilstånd, år 1952 52 11. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, länsvis efter kvinnans kyrkoskrivningsort, år 1952 54 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, länsvis, år 1952 57 13. Barnaföderskor fördelade efter civilstånd och ålder i femårsklasser, länsvis, år 1952 58 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsklasser, år 1952 60 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år 1952 61 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år 1952 62 17. Fäder till i äktenskap födda barn, fördelade efter ålder i femårsklasser, länsvis, år 1952 64 18. Föräldrar till i äktenskap födda barn, fördelade efter ålder i femårsklasser, år 1952 65 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år 1952 66 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år 1952 67 21. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år 1952 70
VI Tab. Sid. 22. Döda, fördelade efter kön och ålder i femårsklasser, länsvis, år 1952 72 23. Döda, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser, år 1952 74 24. Döda i varje månad, fördelade efter kön, länsvis, år 1952 78 25. Döda i varje månad, fördelade efter kön och ålder, år 1952 80 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1952 82 27. Döda i första och andra levnadsåren fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år 1952.83 28. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år 1952 84 29. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och atom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år 1952 88 30. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år 1952 89 31. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser, år 1952 90 32. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser, år 1952 91 33. Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och länder, år 1952 92 34. Emigranter och immigranter, fördelade efter nationalitet och länder, år 1952 93 35. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren 1941 1945 och 1952 94 Table of contents Text Page. Introduction 1 I. Growth of population 1 II. Population, by sex, age and marital status etc. 2 III. Marriages 5 IV. Maternities 10 V. Fathers of legitimate children 14 VI. Births 14 VII. Deaths 17 VIII. Excess of births, or the natural increase in population 24 IX. Migration. Naturalisation 25 Tables in Text Table Page. A. Vital statistics by county 2 B. Vital statistics for the larger towns 3 C. Distribution of population by age and sex in 1751 1900, 1930, 1940, 1950 and 1952 4 D. Number of first marriages in relation to the unmarried population, 1926 1952 6 E. Relative distribution of legitimate maternities, by duration of marriage, 1952 12 F. Birth-rate by month 16 G. Death-rate by sex, age and marital status 18 H. Death-rate by month of occurrence 23 I. Emigrants and immigrants, 1931 1952 26 Tables 1 Table 1. Population by county, 1952 31 Col. 1: County. Col. 2 4: Population on Jan. 1st. Col. 5 7: Mean population. Col. 8 10: Population on Dec. 31st. 2. Growth of population and relevant factors, by county, 1952 32 1 Translation of Swedish words in the tables Län County Landsbygd Rural districts Städer Towns Hela riket (Riket) The whole country Män (M.) Male Kvinnor (K., Kv.) Female Gossar (G.) Male (Boys) Flickor (Fl.) Female (Girls) Båda könen Both sexes Summa (S:a) Total Hela antalet Total number Åldersår (Ålder) Age Levande födda Live births Dödfödda Stillbirths Avlidna Deaths År (året) Year Månad (mån.) Month Dag Day Types of parishes: A Parishes with less than 10 % of inhabitants living in built-up areas. B»» 10 29 % of inhabitants living in built-up areas. C»» 30 49 % of inhabitants living in built-up areas. D»» 50 69 % of inhabitants living in built-up areas. E»» 70 89 % of inhabitants living in built-up areas. F»» at least 90 % of inhabitants living in built-up areas.
VII Table Page Col. 1: County. Col. 2 4: Increase (+) or decrease (-) in population. Col. 5 7: Excess of births. Col. 8: Gain (+) or loss (-) by territorial adjustments at the beginning of the year. Col. 9 11: Estimated gain (+) or loss (-) by migration. Col. 12 21: Migration according to the parish register. Col. 12: from towns within the country; Col. 13: from rural districts within the country; Col. 14: from abroad; Col. 15: from the»residence unknown» register. 1 Col. 17 21: Migration to =. 3. Population and vital statistics for each of Sweden's larger towns, 1952 34 Col. 1: Towns. Col. 2 4: population on Dec. 31st. Col. 5 7: Mean population (estimated population at the middle of the year). Col. 8 24: Growth of population and relevant factors (see table 2). Col. 25 35: Marriages (see table 6). Col. 36 56: Married men by age (see table 7). Col. 57 77: Married women by age (see table 7). Col. 78 89: Marriages by month. Col. 90: Separations. Col. 91: Divorces. Col. 92 127: Maternities (see tables 13 and 15). Col. 128 141: Fathers of legitimate children by age (see table 17). Col. 142 201: Births (see tables 20 and 21). Col. 202 259: Deaths (see tables 22, 24 and 26). 4. Population and vital statistics for each of Sweden's smaller towns, 1952 39 Col. 1: Towns. Col. 2 4: Population on Dec. 31st. Col. 5: Increase (+) or decrease (-). Col. 6: Mean population. Col. 7: Marriages. Col. 8: Live births. Col. 9: Deaths. Col. 10: Immigrants. Col. 11: Emigrants. 5. Estimated population by sex, marital status and age in one- and five-year groups, 1952 42 a) One-year groups on Dec. 31st. b) Five-year groups on Dec. 31st. c) Fiveyear groups, mean population for the year. Col. 1: Age. Col. 2 3: Single. Col. 4 5: Married. Col. 6 7: Widowed and 1 Persons leaving their parish without notification are erased from the records after a certain period; these persons are then registered as»obefintliga» (residence unknown). Table Page divorced persons. Col. 8 10: Total numbers. Col. 11 12: Live births. Col. 11: Year of birth. Col. 12: Number. 6. Marriages by county and the bride's place of registration, 1952 45 Col. 1: County. Col. 2: Total. Col. 3: Civil marriages. Col. 4 12: Civil status of the parties; Col. 4 6: Single man and single woman (4), widow (5), divorced woman (6). Col. 7 9: Widower and single woman (7), widow (8), divorced woman (9). Col. 10 12: Divorced man and single woman (10), widow (11), divorced woman (12). Col. 13 15: Groom's first (13), second (14), or third (15) marriage. Col. 16 18: Bride's first (16), second (17) or third (18) marriage. 7. Married persons by sex, age in five-year groups, first marriage or re-marriage, by place of registration (by county and a- broad), 1952 46 Col. 1: County. Col. 2 13: First marriages of men at the ages indicated. Col. 14 24: Re-marriages of men. Col. 25 36: First marriages of women at the ages indicated. Col. 37 47: Re-marriages of women. 8. Married persons by age in one-year groups, marital status and place of registration (rural districts, towns and a- broad), 1952 48 Col. 1: Age. Col. 2 14: Married men. Col. 2 5: Rural districts; single (2), widowers (3), divorced (4). Col. 6 9: Towns. Col. 10 13: The whole country. Col. 14: Abroad. Col. 15 26: Married women. 9. Marriages by combined ages of partners in five-year groups, 1952 50 a) Rural districts. b) Towns. c) The whole country. Col. 1: Age of groom. Col. 2 17: Age of bride. Col. 18: Total number of men. Col. 19: Single men. Col. 20: Widowed and divorced men. 10. Marriages by marital status and combined ages of partners in five-year groups, 1952 52 a) Between single man and single woman. b) Between single man and widowed or divorced woman. c) Between widowed or divorced man and single woman. d) Be-
VIII Table Page tween widowed or divorced man and widowed or divorced woman. Col. 1: Groom's age. Col. 2 17: Bride's age. Col. 18: Total number of men. Col. 19: In rural districts. Col. 20: In towns. 11. Divorces and separations, 1952 54 Col. 1: County. Col. 2: Separations. Col. 3 15: Divorces; after one year's separation (3); after 3 years' separation due to discord (4); one of the parties having refused to live with the other for 2 years (5); one of the parties having been missing for 3 years (6); bigamy (7); adultery (8); contagious venereal disease (9); physical violence or threats (10); criminal conviction (11); inebriety (12): mental disorders (13). Col. 14: Marriages annulled. Col. 15: Total. Col. 16 21: Previous divorces. Col. 16: Women, number of divorces. Col. 17 21: Men, number of divorces. Col. 22 25: Duration of marriage. Col. 26 28: Difference in ages. Col. 27: Husband older than wife. Col. 28: Wife older than husband. Col. 29: Age of man at time of divorce. Col. 30 42: Age of woman at time of divorce. Col. 43: Total number of men. Col. 44: In rural districts. Col. 45: In towns. At foot of page: number of children living at time of divorce. 12. Marriages in each month, by county, 1952 57 13. Maternities by marital status and age in five-year groups and by county, 1952 58 Col. 1: County. Col. 2 4: Number of maternities; legitimate (2), illegitimate (3). Col. 5 9: Marital status. Col. 5 6: Married (Ä = legitimate, Uä = illegitimate). Col. 7 8: Widows and divorced women. Col. 9: Single. Col. 10 25: Age of mother. Col. 26 27: Age unknown. 14. Maternities by age of mother in oneyear groups, 1952 60 Col. 1: Age. Col. 2 3: Rural districts (Ä = legitimate, Uä = illegitimate). Col. 4 5: Towns. Col. 6 8: The whole country. 15. Legitimate maternities, by duration of marriage and by county, 1952 61 Col. 1: County. Col. 2 15: Duration of marriage up to confinement. Table Page 16. Legitimate maternities, by duration of marriage and by age of mother, 1952 62 Col. 1: Duration of marriage up to confinement. Col. 2 34: Age at date of confinement. Col. 2 12: Rural districts. Col. 13 23: Towns. Col. 24 34: The whole country. Col. 11, 22 and 33: Age not recorded. 17. Fathers of legitimate children by age in five-year groups and by county, 1952 64 Col. 1: County. Col. 2: Total. Col. 3 16: Age. Col. 16: Age not recorded. 18. Parents of legitimate children by age in five-year groups, 1952 65 Col. 1: Father's age. Col. 2 11: Mother's age. Col. 10: Unknown. 19. Births, whether live or still by month, sex and legitimacy, 1952 66 a) Rural districts, b) towns, c) the whole country. Col. 1: Month. Col. 2 5: Live births. Col. 2 3: Legitimate. Col. 4 5: Illegitimate. Col. 6 9: Stillbirths. Col. 10 12: Total number of births. 20. Births, whether single or multiple, live or still, by sex and legitimacy, 1952 67 Col. 1: County. Col. 2 4: Total number of births. Col. 5 9: Single births. Col. 5 6: Live births. Col. 7 8: Stillbirths. Col. 10 14: Twinbirths. Col. 15 19: Triplets (and quadruplets). Col. 20 28: Live births. Col. 20 22: Legitimate. Col. 23 25: Illegitimate. Col. 29 37: Stillbirths. Col. 38: Details of col. 5 19; A. Single births (col. 5 9). B. Twinbirths (10 14). C. Triplets (15 19). 21. Births, whether live or still, by month and county, 1952 70 22. Deaths by sex and age in five-year groups and by county, 1952 72 Col. 1: County. Col. 2 39: Age. 23. Deaths, by sex, marital status, and age in one- and five-year groups, 1952 74 Col. 1: Age. a) One-year groups. b) Fiveyear groups. Col. 2 9: Rural districts. Col. 2: Single men. Col. 3: Married men. Col. 4: Widowed or divorced men. Col. 5: Single women. Col. 6: Married women. Col. 7: Widowed or divorced women. Col. 10
IX Table Page 17: Towns. Col. 18 26: The whole country. 24. Deaths, by month, sex and county, 1952 78 25. Deaths, by month, sex and age, 1952 80 Col. 1: Age. a) In rural districts. b) In towns. c) In the whole country. Col. 27: of which aliens. 26. Deaths, by sex, marital status and county, 1952 82 Col. 1: County. Col. 2 6: Children under 1 year of age. Col. 2 3: Legitimate. Col. 4 5: Illegitimate. Col. 7 8: Other single persons. Col. 9 10: Married persons. Col. 11 12: Widowed and divorced persons. Col. 13 15: Total numbers. Col. 16 18: of which aliens. 27. Deaths in the first two years of life, by sex, age and legitimacy 83 Col. 1: Time elapsed between birth and date of death occurring in the first 2 years of life. Col. 2 5: Rural districts. Col. 2 3: Legitimate. Col. 4 5: Illegitimate. Col. 6 9: The city of Stockholm. Col. 10 13: Other towns. Col. 14 20: The whole country. Col. 18 20: Total. 28. Deaths, by year of birth, sex and marital status, 1952 84 Col. 1: Year of birth. Col. 2 4, 8: Male; single (2), married (3), widowed and divorced men (4). Col. 5 7, 9: Female. Col. 10: Both sexes. U = Those who died before reaching the age indicated by subtracting year of birth from year of death. Ö = Those who reached this age. 29. Emigrants, by sex, marital status, country of intended residence and by county, 1952 88 Col. 1: County. Col. 2 3: Children under 15. Col. 4 5: Single persons over 15. Col. 6 7: Married persons. Col. 8 9: Widowed and divorced persons. Col. Table Page 10 11: Total number of emigrants. Col. 12 13: To countries in Europe. Col. 14 15: To countries outside Europe. 30. Immigrants, by sex, marital status, country of last residence and by county, 1952 89 See table 29, above. 31. Emigrants, by sex, age and marital status in one-year groups, 1952 90 Col. 1: Age. Col. 2 3: Single persons. Col. 4 5: Married. Col. 6 7: Widowed and divorced persons. Col. 8 9: Total numbers. 32. Immigrants, by sex, age and marital status in one-year groups, 1952 91 See table 31, above. 33. Emigrants and immigrants by country of intended or last residence, by sex and marital status, 1952 92 Col. 1: Country of intended residence or of last residence. Col. 2 10: Emigrants. Col. 2 3: Children under 15. Col. 4 5: Single persons over 15. Col. 6 7: Married persons. Col. 8 9: Widowed and divorced persons. Col. 10: Total numbers. Col. 11 19: Immigrants. 1 ) including parts in Asia. 2 ) including parts in Europe. 34. Emigrants and immigrants by country of intended or last residence and by nationality 93 Col. 1: Country. Col. 2 13: Nationality. Col. 14: Total numbers. 35. Fertility of marriage according to duration of marriage and age of wife, 1941 1945 and 1952 94 Col. 1: Duration of marriage in years. Col. 2 9: Age of wife at date of confinement. Summary in English X
X Symboler använda i tabellerna Explanation Repetition Intet finnes att redovisa Mindre än 0,5 av enheten 0,05 Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas Logiskt omöjlig uppgift Preliminär uppgift» 0 0,0... * of symbols Repetition Magnitude nil Magnitude less than half of unit employed Data not available or too uncertain to be stated Category not applicable Provisional or estimated figure Summary This report deals with the vital statistics for the year 1952. On the whole, its form and contents are the same as in recent years. Sweden's population statistics are based on the parish registers compiled in every parish in the country. The data published in this report on marriages, births, deaths, etc., concern the population thus registered. From the beginning of 1950 the sta tistics on births, marriages and deaths are based on the notices sent in by the clergy to the province registration offices and then forwarded currently to the Central Bureau of Statistics. Also the migration statistics are based on notices used in the civil registration. Previously excerpts from the Parish Registers were sent by the clergy directly to the Central Bureau. The distribution by county, rural districts or towns refers to the parish of residence, with the exception of Tables 6, 9 and 10 in which married men are classed according to the wife's place of residence. Sweden's total population at the end of 1952 was 7150 606; this shows an increase of 7,31 per mille on the 7 098 740 of the preceding year. During a considerable number of years in the twenties and thirties the increase in population was comparatively small, varying from 2 to 5 per mille. After 1941 the population figures showed a rapid rise and during 1943 1948 the rate of growth exceeded 10 per mille every year. The proportion of females to males has, in the main, been levelled during recent years; in 1952 the figures were 1 007 females to 1 000 males. The number of marriages during 1952 was 53 314, equivalent to a marriage rate of 7,48 per thousand of the mean population. Both the absolute and relative marriage rates have shown a continuous rise from the twenties up to 1944, particularly marked in the towns. The peak was reached in 1944, and since then there has been a slight decrease. The number of divorces has also shown a marked, continuous rise since the twenties. In 1952 the figure was 8185, equivalent to 1,15 per thousand population. The total number of births during 1952 was 112 244, of which 110 192 were live births and 2 052 stillbirths. It should be noted that, according to present regulations in Sweden, any child that breathes after birth is included in the live births. A stillborn child must measure at least 35 cm if it is to be registered statistically. The birthrate rose from only 13,68 per mille in 1934 to 20,58 per mille in 1944; since 1944 it has shown a tendency to decrease. In 1952 it was 15,47 per mille, lower in rural districts than in towns. The so-called net reproduction rate for 1952 has been estimated on the
XI basis of mortality during 1946 1950 as 1,029. The number of deaths in 1952 was 68 270, or 9,58 per thousand of the mean population. This is the lowest death-rate ever recorded in Sweden. As has been usual in recent years, mortality was lower in towns than in rural districts, a fact which is largely due to the more favourable age distribution in the towns. Infant mortality, or deaths occuring within the first year or life, also reached its lowest figure in 1952, 20,03 per thousand live births during the year. Emigrants during 1952 numbered 14 998 and immigrants 26 259. It should be noted that, in Sweden, persons who report to their registrar for registration as immigrants or intended emigrants are recorded as such. Therefore the figures can give no accurate estimate of the total number of persons who in fact entered or left the country during the year. In 1952, 5 505 aliens were granted Swedish citizenship by naturalisation. After a certain interval persons leaving their parish without reporting their departure are erased from the register; these persons are then registered as»obefintliga» (residence unknown). The total number of persons, who for different reasons were transferred to this register in 1952, was 2 776. Re-registrations of persons previously erased from the register numbered 1 203.
1 Förliggande berättelse överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande berättelse för år 1951. Angående den årliga befolkningsstatistikens organisation hänvisas till berättelsen för år 1950, sid. 1, samt till Statistisk Tidskrift 1953, sid. 164. Några mindre förändringar har för redogörelseåret vidtagits i berättelsens tabellbilaga. Sålunda har i tabellen över döda, fördelade efter ålder länsvis (tab. 22), även införts fördelning efter kön. Den tidigare i samma tabell lämnade redovisningen över i första och andra lev- De i tab. 1 meddelade folkmängdssiffnadsåren avlidna barn har utbrutits till egen tabell (tab. 27). Därjämte har en helt ny tabell (tab. 34), tillkommit, utvisande antalet emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter nationalitet. Utöver i berättelsen publicerade tabeller har vid bearbetningen framställts ett antal manuskripttabeller, som omnämns i det följande under resp. kapitelrubriker. Dessa manuskripttabeller finnes tillgängliga i statistiska centralbyrån. I. Folkmängd och folkökning Rikets folkmängd uppgick vid 1952 års slut till 7150 606 personer mot 7 098 740 vid 1951 års slut. Befolkningstillväxten utgjorde sålunda 51 866 eller 7,31 7M av folkmängden vid årets början. Folkmängden, länsvis, vid redogörelseårets början och slut framlägges i tab. 1, medan den under året uppkomna folkökningen (31/12 1951 31/12 1952) och dess uppdelning i olika faktorer d. v. s. förändringar i befolkningstalet som uppkommit genom födelser, dödsfall och olika slag av flyttningsrörelser redovisas i tab. 2. rorna avser den i riket kyrkobokförda befolkningen. 1 Dessa siffror har redan tidigare publicerats i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1951 resp. 1952 (tab. 2). Det bör dock observeras, att den tidigare framlagda preliminära fördelningen efter kön i denna berättelse ersatts med definitiva siffror. Likaledes har de i tab. 2 anförda siffrorna för emigranter och immigranter samt för överförda till och från boken över obefintliga tidigare meddelats i folkmängdsberättelsen för år 1952 (tab. 3). 1 För Stockholms stad redovisas som folkmängdssiffra den mantalskrivna folkmängden den 1 november, vederbörligen framskriven till arets slut.
2 Tab. A. Befolkningsrörelsen, i, länsvis år 1952 samt under femårsperioden 1946 1950 Vital statistics by county II. Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider i det hela utjämnats, såsom framgår av nedanstående tal. Även det relativt stora överskottet av kvinnor i de större städerna har under senare år visat sjunkande tendens. Vid 1952 års slut förelåg övertalighet av 1 Kyrkoskriven folkmängd; avviker frän 1950 ars folkräknings siffror. (3 506 442 m., 3 535 387 kr. Kvinnor mot 1000 män: 1 008).
3 Tab. B. Befolkningsrörelsen, i, i de större städerna år 1952 samt under femårsperioden 1946 1950 Vital statistics for the larger towns 1 Häri ingår även tillväxt genom inkorporering.
4 Tab. C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön den 31 dec. år 1952 jämförd med äldre tider Distribution of population by age and sex män i 22 och vid 1954 års slut i 20 städer. Beträffande sexualproportionen inom olika åldersgrupper hänvisas till tab. C. Ålders- och civilståndsfördelningen av rikets folkmängd vid redogörelseårets slut som redovisas i tab. 5, är grundad på framskrivning enligt sedvanlig metod med utgångspunkt från den av 1945 års folkräkning meddelade fördelningen av rikets totala befolkning efter kön, ålder och civilstånd den 31 december 1945. Sedan dödlighets- och livslängdstabellen för perioden 1946 1950 numera utarbetats har på grundval av denna och med beaktande av den för immigrationsöverskottet kända fördelningen efter kön och födelseår rikets folkmängd provisoriskt framskrivits på ettårsklasser ytterligare två kalenderår från den 31/12 1952 till den 31/12 1954. Vid denna framskrivning har utnyttjats den möjlighet till korrektion av resultaten, som ligger däri, att hela antalet män och kvinnor vid slutet av åren 1953 och 1954 är känt genom prästerskapets årliga summariska redogörelser för folkmängden. Dessa framskrivningar meddelas i Statistisk årsbok 1955, tab. 16. I övrigt må här nämnas, att vissa beräkningar av befolkningens framtida åldersfördelning efter 5-årsintervall framlagts av 1950 års folkräkning i Statistisk tidskrift (årg. 1955:1). Folkmängdens absoluta och relativa fördelning vid slutet av år 1952 på större åldersgrupper i jämförelse med de närmast föregående åren framgår av följande tablå.
5 I vidstående tablå har för första gången gjorts en beräkning om folkmängden vid årets slut inom huvudgrupper av landsförsamlingar efter tätortsbefolkningens relativa storlek. Därvid har följts den indelningsgrund, som utarbetats vid 1950 års folkräkning (del. III, sid. 2). Församlingarna har fördelats på sex grupper, betecknade A F. Grupp A omfattar församlingar med mindre än 10 % av befolkningen bosatt i tätorter. I de övriga grupperna utgör tätortsbefolkningens andel följande: grupp B 10 30 %, grupp C 30 50 %, grupp D 50 70 %, grupp E 70 90 % och grupp F minst 90 %. I samband härmed må omnämnas, att den i tidigare berättelser använda kommunredovisningen efter yrkeskaraktär, som för första gången infördes i samband med 1930 års folkräkning, upphörde vid årsskiftet 1951/52, då den nya kommunindelningen trädde i kraft. I procent av landsbygdens folkmängd vid årets slut motsvarar dessa tal: Antalet giftermål m. m. Hela antalet giftermål år 1952 utgjorde 53 314 (54 247 år 1951), motsvarande en relativ frekvens av 7,48 giftermål på varje tusental III. Giftermål av medelfolkmängden. Av samtliga giftermål hade 4 013, eller 7,53 %, ingåtts inför borgerlig myndighet mot 4 418 (8,14 %) år 1951.
6 I tab. D redovisas de speciella giftermålstal för vartdera könet som erhålles, om årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor angives i relation till motsvarande medelfolkmängd i olika åldrar. Den under senare år för svenska förhållanden jämförelsevis höga giftermålsfrekvensen har lett till att de gifta personernas andel av befolkningen avsevärt ökats. Det procentuella antalet gifta kvinnor i förhållande till hela beståndet av kvinnor i de yngre giftermålsåldrarna utgjorde år 1952 och några av de föregående åren: Av tablån framgår, att antalet gifta kvinnor relativt taget ökats betydligt sedan år 1935, särskilt inom de yngsta åldersgrupperna. Sålunda har t. ex. de Tab. D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren 1926 1952 Number of first marriages in relation to the unmarried population 1 Hela antalet vigda män, i första giftet, på tusen ogifta män i åldern 20 49 år. 3 Hela antalet vigda kvinnor, i första giftet, på tusen ogifta kvinnor i åldern 20 44 år.
gifta kvinnornas andel av åldersgruppen 20 24 år nästan fördubblats inom tidsperioden i fråga. Hur antalet giftermål fördelar sig på de olika länen, ävensom på landsbygd och städer, framgår av tab. 6. Motsvarande relalivtal återfinnes i lab. A (sid. 2) och för var och en av de större städerna i lab. B (sid. 3). Giftermålen har i tab. 6 fördelats efter kvinnans kyrkobokföringsort vid vigseln. En motsvarande tabell, utvisande vigslarnas fördelning efter mannens kyrkobokföringsort, har även framställts och finnes i manuskript tillgänglig hos statistiska centralbyrån. Giftermålens fördelning (efter kvinnans hemvist) på olika tätortsgrupper av landsförsamlingar (jfr närmare härom sid. 5) framgår av följande sammanställning av antalet giftermål såväl i absoluta tal som i relation till folkmängden den 31 december 1952 i resp. församlingsgrupper. Inom varje församlingsgrupp har vigslarna fördelats efter mannens hemvist på landsbygd, i stad eller i utlandet. Av tablån framgår bl. a., att antalet giftermål på 1 000 av folkmängden stiger med ökande tätortsbefolkning och når sin högsta siffra, över 9 "/«, i städerna. Vidare må omnämnas, att antalet på landsbygden bosatta kvinnor, som ingår äktenskap med män boende i städerna (3095), är lägre än antalet män på landsbygden, som gifter sig med kvinnor hemmahörande i städerna (3 683). Giftermålens fördelning per 100 äktenskap efter kontrahenternas förutvarande civilstånd framgår av nedanstående tablå, där 1951 års motsvarande relativtal äro anförda inom parentes. 7 Beträffande de vigdas medelålder publicerades i tidigare berättelser (före år 1949) i regel endast aritmetiska mediet. För en karakteristik av de vigdas åldersfördelning under några senare år lämnas i följande tablå uppgifter om dels mediet, dels kvartil- och mediantalen. Av tablån framgår, att de vigdas medelålder och medianålder vid första gifte långsamt avtager. Vid omgifte gäller denna tendens, endast männen. Såsom framgår av tab. 7, hade sammanlagt 462 i utlandet bosatta män ingått äktenskap med i Sverige kyrkobokförda kvinnor. År 1951 var siffran 428 och 417 år 1950. I Danmark var hemmahörande 100, i Norge 91 och i Fin-
8 land 67 av dessa män. I 56 fall hade mannen hemvist utom Europa. Utlänningarnas andel av redogörelseårets giftermålsfrckvens framgår av följande sammanställning under jämförelse med åren 1949 1951. Yrkesfördelningen bland de vigda. Såsom i tidigare berättelser nämnts, inställde statistiska centralbyrån för åren 1938 1941 bearbetningen av yrkesuppgifterna för vigda män och kvinnor. Från och med år 1942 uppdelas dock för landsbygden de vigda männen på två grupper, jordbruksbefolkning och övrig befolkning, varjämte från och med år 1943 en motsvarande uppdelning genomförts även i fråga om de vigda kvinnorna. Med jordbruksbefolkning avses härvid befolkning, tillhörande huvudgruppen jordbruk med binäringar, d. v. s. jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk och fiske, inklusive f. d. yrkesutövare inom dessa näringsgrenar. De i vigselavierna (avtryckskorten) meddelade yrkesuppgifterna är behäftade med vissa brister, vilket bland annat har till följd, att särskilt grupperingen av de kvinnliga kontrahenterna på jordbruksbefolkning resp. övrig landsbygdsbefolkning måste anses som endast ungefärlig. Fördelningen av de vigda år 1952 på de angivna yrkeskategorierna framgår av följande sammanställning, som även upptar 1951 års siffror. Av på landsbygden hemmahörande män, som under år 1952 ingick äktenskap, tillhörde 26,5 % jordbruksbefolkningen. För kvinnliga kontrahenter var motsvarande relation endast 16,3 %. Genom tillkomsten inom statistiska
9 centralbyrån av det s. k. befolkningsregistret, som oinfattar ett representativt urval av 3,3 % av totalbefolkningen, har emellertid vidgade möjligheter erhållits för ett studium av de vigdas fördelning efter yrke m. m. Centralbyrån har för avsikt, att i Statistisk tidskrift publicera vissa uppgifter rörande de vigdas fördelning efter näringsgren (huvudgrupp) och yrkesställning ävensom deras inkomstfördelning under år 1953. Årstiden vid äktenskaps ingående. Om antalet inom varje månad ingångna äktenskap per år och 1 000 inv. beräknas, varvid månaderna reducerats till lika längd, får man de resultat, som framgår av följande tablå: domstolarna har att avgiva till äktenskapsregistret. Antalet skilsmässor under år 1952 uppgick till 8185 (8 431 år 1951). Fr. o. m. år 1947 framställes i centralbyrån förvarade manuskripttabeller, vari skilsmässorna fördelas efter hustruns ålder (5-årsklasser) i kombination med äktenskapets varaktighet (1-årsklasser, uppdelade på elementarmassor med avseende på vigselåret). I vilken utsträckning ingångna äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad under vigselåret och de närmast följande kalenderåren, torde i viss mån belysas av följande sammanställning avseende äktenskap ingångna åren 1946 1952 och upplösta under perioden 1947 1952. Det torde observeras, att den höga siffran för mars 1951 sammanhänger med att påsken nämnda år inföll under mars månad. Anmärkning värd är även den i jämförelse med tidigare år starkt minskade äkteuskapsfrekvensen i oktober. Anledningen härtill torde i främsta rummet vara de ändrade förhållandena på bostadsmarknaden. Skilsmässor. Skilsmässostatistikens material utgöres av de anmälningar, som De år 1952 upplösta äktenskapen fördelar sig på de myndigheter, som upplöst äktenskapen, på följande sätt: Ifall de utav överrätt avkunnade skilsmässoutslagen fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, blir fördelningen av hela antalet: häradsrätt 2 770, rådhusrätt 5 415. På 100 000 av medelfolkmängden kom i städer med egen
10 jurisdiktion 205 skilsmässor men i domsagorna (inklusive städer under landsrätt) endast 62. För riket i dess helhet utgjorde motsvarande siffra 115. Av tab. 11 framgår bl. a. de frånskilda parens fördelning efter antalet gemensamma barn. Ej mindre än 2 706 par, motsvarande 33,1 procent av hela antalet, var barnlösa. I tab. 11 lämnas även en sammanställning utvisande de frånskilda parens fördelning efter kontrahenternas tidigare skilsmässor. Av denna sammanställning framgår bl. a., att i endast 9,8 % av skilsmässorna på landsbygden endera av kontrahenterna eller båda tidigare varit skilda, medan motsvarande procenttal för Stockholms stad uppgick till 21,3 %. Hela antalet barnaföderskor under år 1952 och några föregående år, såväl absolut som på varje tusental av medelfolkmängden, framgår av följande sammanställning. IV. Barnaföderskor Som synes har antalet barnaföderskor väsentligt nedgått under de senaste åren; det uppgick under redogörelseåret till endast 15,58 på varje tusental av medelfolkmängden mot 19,09 fem år tidigare. Det lägsta kända relativtal, 13,87 V». som någonsin observerats i Sverige, förekom år 1934, medan år 1933 uppvisade det lägsta absoluta antal barnaföderskor, som förekommit sedan år 1820, eller 86 159. I likhet med vad som gällde vid bearbetningen av 1951 års födelseuppgifter har det ej heller för redogörelseåret ansetts påkallat att vid beräkning av fruktsamhetstal inom olika åldersgrupper verkställa korrektion för de relativt fåtaliga i riket ej kyrkobokförda utländska barnaföderskorna. Allmänna fruktsamhetstal. Hela antalet barnaföderskor i olika åldrar, oavsett civilstånd, har jämförts med motsvarande kvinnliga medelfolkmängd. En sammanställning av 'Sålunda framräknade fruktsamhetstal lämnas här nedan för år 1952 under jämförelse med föregående år. Det är dessa fruktsamhetstal, som i det följande (sid. 25) användes vid beräkningen av nettoreproduktionen.
11 Fruktsamheten inom äktenskap. Uppgifter om åldersfördelningen bland barnaföderskor med barn i äktenskap lämnas i tab. 13, 14 och 16. Relationen mellan antalet barnaföderskor med barn i äktenskap och medelfolkmängden av gifta kvinnor i åldrarna 15 44 år utgör det vanligaste måttet på den äktenskapliga fruktsamheten. Uppgifter härom för år 1952 med fördelning på olika åldrar meddelas i följande sammanställlning, som även innehåller uppgifter för några tidigare år. Det äktenskapliga fruktsamhetstalet, som mellan åren 1945 1952 oavbrutet sjunkit, uppgick under redogörelseåret till 106,2 /oo, vilket obetydligt understiger 1951 års siffra, 106,4 %.. I jämförelse med år 1951 uppvisar dock åldrarna under 30 år någon ökning. I tab. 15 och 16 visas, hur barnaföderskor med barn i äktenskap fördelar sig efter äktenskapets varaktighet. Den relativa fördelningen finnes återgiven i tab. E, som även innehåller jämförelsetal för några tidigare år. En förskjutning kan här iakttagas mellan de båda durationsgrupper, som redovisar nedkomsten inom resp. 0 2 och 3 5 månader. Den förra gruppens relativa andel har under senare år minskats avsevärt, medan den senares andel ökat. Man observerar vidare att de grupper, där äktenskapets varaktighet är störst, i allmänhet har minskat i betydelse. I tab. 35 (sid. 94) framlägges beräkningar för att belysa spörsmålet, i vad mån den äktenskapliga fruktsamheten varierar icke blott efter hustruns ålder utan även inom äktenskap av olika varaktighet. För dessa beräkningar 6varar Statistiska institutionen vid Lunds universitet. Av tabellen finner man bl. a., att inom varje åldersgrupp avtager fruktsamheten, då äktenskapets varaktighet stiger. Av barnaföderskor med barn inom äktenskap var enligt tab. 13 ett mindre antal förut gifta (änkor och frånskilda). År 1952 utgjorde de 0,18 % av hela antalet; medeltalet för femårsperioden 1946 1950 var 0,11 %. För mer ingående undersökningar av den äktenskapliga fruktsamheten är det även nödvändigt att känna, hur de i äktenskap födda barnen fördelar sig efter ordningsnummer. En sådan tabell har för redogörelseåret liksom närmast föregående år framställts för barn födda i äktenskap ingångna år 1950 och senare. Denna tabell finnes i manuskript tillgänglig hos statistiska centralbyrån.
12 Tab. E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, åren 1931 1952 Relative distribution of legitimate maternities by duration of marriage Fruktsamheten utom äktenskap. Antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap har sedan gammalt brukat jämföras med folkmängden av ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i åldern 20 44 år. Numera torde det dock vara lämpligare att även använda åldern 15 44 år som jämförelsebas, då antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap i åldersgruppen 15 19 år ökats betydligt under senare år. Dessa båda relationstal samt antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap på 1 000 ej gifta kvinnor inom olika åldrar meddelas för redogörelseåret och de närmast föregående åren i nedanstående tablå. Såsom framgår av tablån visar den utomäktenskapliga fruktsamheten om åldrarna 20 44 år användes som jämförelsebas under senare år en svag ökning. Totalantalet barnaföderskor med barn utom äktenskap har emellertid avtagit under senare år, huvudsakligen beroende på att beståndet av ogifta kvinnor i åldrarna 20 44 år minskats på grund av den ökade giftermålsfrekvensen. Jämför ovan sid. 6. I tab. 13 har barnaföderskorna med barn utom äktenskap fördelats efter bl. a. civilstånd. De flesta är ogifta, medan 893 eller 8,1 % är förut gifta och 26 (0,2 %) gifta. I tidigare berättelser lämnades även uppgifter om antalet trolovade
13 mödrar. Från och med år 1950 har emellertid, som påpekats i redogörelsen för detta år, dessa siffror måst utgå, enär uppgifterna om trolovningsbarn i det nya materialet (födelseavierna) är synnerligen ofullständiga. Anmälningar om barns egenskap av trolovningsbarn inkommer nämligen i flertalet fall till pastor, först sedan meddelande om födelsen insänts till länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar. Samma förhållande gäller även meddelande om att barn fött av gift moder saknar äktenskaplig börd. Antalet utomäktenskapliga barn födda av gift moder är därför med säkerhet för lågt. Barnaföderskornas medelålder framgår av nedanstående tablå. Även för redogörelseåret bekräftas det ofta påtalade förhållandet, att medelåldern för barnaföderskor med barn i äktenskap avtar, ehuru minskningen är obetydlig. Hela antalet födda barn (levande och dödfödda) på 1 000 barnaföderskor år 1952 utgjorde 1 011,4. Medräknas endast levande födda, sjunker relationstalet till 992,9. Dödfödslarnas antal är alltså tillräckligt för att uppväga det överskott av levande födda barn, som uppstår genom flerbörderna. För redogörelseåret har utarbetats en fördelning av barnaföderskor med barn i äktenskap inom jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning efter ålder. Dessa siffror har dock ej publicerats här, men finnes hos statistiska centralbyrån tillgängliga i manuskript. Av hela antalet nedkomster inom äktenskap på landsbygden inträffade under redogörelseåret 34,8 % bland jordbruksbefolkningen. Motsvarande relativtal för några tidigare år visar genomgående minskning. För år 1951 var talet 35,7 %. Genom tillkomsten av befolkningsregistret (jämför sid. 9) torde det emellertid bli möjligt att mera ingående studera bl. a. barnaföderskornas (fädernas) yrkesförhållanden m. m. Centralbyrån har för avsikt att i Statistisk tidskrift publicera vissa resultat rörande barnafädernas fördelning efter yrke (näringsgren, yrkesställning) och inkomst.
14 V. Fäder till inom äktenskap födda barn Bearbetningen av uppgifter rörande fäder till i äktenskap födda barn har omfattat ålder samt kombination mellan fädernas och mödrarnas ålder (tab. 17 o. 18). Därjämte har för landsbygden en fördelning på jordbruksbefolkning och övrig landsbygdsbefolkning verkställts. Relativa antalet fäder till barn i äktenskap inom olika åldersgrupper i förhållande till motsvarande medelfolkmängd av gifta män framgår av sammanställningen här nedan. I jämförelse med närmast föregående år konstateras för redogörelseåret någon ökning i frekvenstalen för yngre åldersgrupper (upp till 30 år), medan de högre åldrarna visar fortsatt nedgång. 1 De absoluta talen äro små. VI. Födda barn Hela antalet år 1952 födda barn utgjorde 112 244, varav 110192 levande födda och 2 052 dödfödda. Allmänna födelsetalet (antalet levande födda barn på 1 000 av medelfolkmängden) för 1952 och de närmast föregående åren meddelas här nedan. Den tillbakagång i födelsetalet, som kunde konstateras redan år 1945 och som accentuerades under åren 1949,1950 och 1951, synes tillfälligtvis ha hejdats under år 1952. Föreliggande preliminära siffror för åren 1953 och 1954 tyder emellertid på en ytterligare nedgång sistnämnda år. 1952 års födelsetal var i städerna 15,82 7oo (1951: 15,96 7») och på landsbygden 15,14 7» (1951: 15,23 /»). Detta motsvarar för landsbygden talet 96, om städernas födelsetal sättes = 100. De levande födda barnens fördelning på huvudgrupper av landsförsamlingar efter tätortsbefolkningens relativa 6torlek framgår av följande sammanställning, som för resp. församlingsgrupper angi-
15 ver såväl absoluta som relativa antalet födda. (Ang. församlingsgruppernas beteckning m. m. hänvisas till sid. 5). Födelsetalets utveckling i ett antal europeiska länder under senare år framgår av efterföljande (delvis preliminära) uppgifter: var lägre än motsvarande tal för femårsperioden 1946 1950. År 1952 visade 14 län lägre födelsetal än närmast föregående år, medan detta var förhållandet med samtliga län år 1951. Högsta födelsetalet hade som vanligt Norrbottens län med 19,87 7<x>, medan Örebro län uppvisade den lägsta siffran med 14,45 /«>. Såsom framgår av tab. B (sid. 3), är födelsetalet i samtliga redovisade städer för år 1952 lägre än motsvarande tal för femårsperioden 1946 1950. Relativa tal med avseende på de födda barnens fördelning efter olika grunder (kön, liv, äktenskaplig eller utomäktenskaplig börd) meddelas i ovanstående tablå. För redogörelseåret har liksom för år 1951 utarbetats en särskild fördelning efter moderns ålder av levande födda och dödfödda barn ävensom i flerbörder födda barn. Härigenom har det bl. a. blivit möjligt att beräkna dödfödselkvotens variation med moderns ålder. 1 Med Nordirland. Födelsetalets utveckling i olika län redovisas i tab. A (sid. 2). Det framgår bl. a., att i alla län födelsetalet för 1952
16 Av tablån framgår att proportionen av dödfödda kraftigt stiger med moderns ålder. Genom den nyssnämnda särskilda bearbetningen har det även blivit möjligt att studera, hur flerbördernas frekvens varierar med moderns ålder. Man finner av tablån, att frekvensen av flerbörder stiger med moderns ålder och når ett maximum i åldern 35 39 år för att därefter avtaga i de högsta åldersgrupperna, ett förhållande som iakttagits även i andra länder. Antalet födda barn i varje månad redovisas i tab. 19 och 21. De olika månadernas födelsetal tillika med jämförelsetal för de närmast föregående åren meddelas i tab. F. I tabellerna över födda barn ingår liksom i det föregående angivits vara fallet vid redovisning av barnaföderskor jämväl barn till i riket ej kyrkobokförda utländska barnaföderskor (sid. 10). Antalet födda barn med utländsk eller statslös moder har icke i någon större mån påverkat redogörelseårets födelsetal, vilket belyses av att om samtliga bland kvinnor av utländsk nationalitet förekommande födelser frånräknas, födelsetalet minskas från 15,47 U till 14,91 7». Tab. F. Födelsetalet, i, under olika månader år 1952, jämfört med närmast föregående år Birth-rate by month Anm. Talen beräknade per år. Månaderna reducerade till lika längd.
Hela antalet dödsfall år 1952 uppgick till 68 270 (69 799 år 1951), motsvarande 9,58 på varje tusental av medelfolkmängden (9,87 år 1951). Detta är det lägsta dödstal, som hittills förekommit i vårt land. Allmänna dödstalet (antalet avlidna på 1 000 av medclfolkmängden) för 1952 och de närmast föregående åren meddelas i följande tablå. Dödstalet för städerna, 8,65 %o, är icke direkt jämförbart med motsvarande tal för landsbygden, 10,44 "/», eftersom städernas befolkning har en med hänsyn till dödsrisken gynnsammare ålderssammansättning än landsbygdens. Dödstalen i de efter tätortsbefolkningens andel beslämda församlingsgrupperna (jfr sid. 5) framgår av följande sammanställlning: VII. Döda 17 Det förtjänar framhållas, att de ovan angivna skiljaktigheter na mellan dödstalen till en del förorsakas av olikheter i fråga om befolkningens åldersfördelning. Dödstalen i de olika länen återfinnes i tab. A (sid. 2). I jämförelse med motsvarande dödstal för femårsperioden 1946 1950 företer 1952 års siffror minskning för samtliga län. Redogörelseåret har medfört ej mindre än elva nya dödlighetsminima för länen, nämligen för Stockholms, Uppsala, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Västmanlands, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län. För uppgifter om tidigare dödlighetsminima hänvisas till föregående berättelser. Dödstalen för de större städerna år 1952 tillika med jämförelsetal för perioden 1946 1950 återfinnes i tab. B (sid, 3). Förändringarna i könens dödstal C/») under senare år belyses i nedanstående sammanställning.
18 Tab. G. Dödstalen, i, efter kön, ålder och civilstånd Death-rate by sex, age and marital status 1 Dödligheten i första levnadsåret är beräknad pa antalet levande födda. 2 Dödstalet beräknat pä medelfolkmängden.
19 Relativtal belysande dödligheten inom olika åldrar och civilstånd meddelas i tab. G. Jämföres dessa tal med i tidigare berättelser lämnade uppgifter om de lägsta iakttagna värdena av hela dödstalet för varje särskild åldersgrupp, framgår, att året 1952 medfört nya dödlighetsminima för samtliga femårsklasser upp till 70 års ålder med undantag av åldrarna 15 19 och 40 44 år. Vid uppdelning av åldersklassen 0 4 år konstateras nya dödlighetsminima jämväl för åldrarna under ett och 1 2 år. Avlidna åldringar. En följd av den relativt stora andel, varmed åldringarna ingår i befolkningen, är att de även ingår med en hög proportion bland de avlidna. Av samtliga år 1952 avlidna personer hade 27,0 % överskridit 80 år (1951: 27,6 %); bland männen var proportionen 24,0 % (1951:24,5 %), bland kvinnorna 30,1 % (1951: 30,7 %). Antalet under år 1952 avlidna personer, som vid dödstillfället uppnått 100 år eller mera, utgjorde 32. Såsom under de senaste årtiondena brukat göras i statistiska centralbyråns berättelser, meddelas på sid. 20 en nominativ förteckning över dessa personer jämte några biografiska data. Det torde observeras, att beteckningen»förs.» i kolumnen för»födelseort» avser den församling, som angives under rubriken»hemort vid dödstillfället». Barnadödligheten. Dödligheten i första levnadsåret, beräknad på 1 000 levande födda under samma år, framgår för redogörelseåret och närmast föregående år av följande sammanställning: Redogörelseåret har medfört nytt dödlighetsminimum för såväl samtliga som inom äktenskapet födda barn. Inom de olika länen har dödligheten i första levnadsåret under åren 1946 1950 samt 1951 och 1952 ställt sig sålunda (avlidna i /«> av levande födda): I jämförelse med år 1951 har barnadödligheten under år 1952 ökats i 9 län samt Stockholms stad, medan 15 län visar minskning. Det bör i detta sammanhang erinras om det välbekanta förhållandet, att bestämning av barnadödligheten på ovan angivet sätt kan innebära risk för vissa fel med hänsyn till årskullarnas varierande storlek. Beräkning av dödligheten i första levnadsåret dels efter sedvanlig, ovan redovisad metod, dels enligt ett mera korrekt förfarande, där de avlidna sättas i relation till sin egen årskull, ger följande resultat.
20 Under år 1952 avlidna hundraåringar
21 Då det gäller att närmare belysa spädbarnsdödligheten, är det i främsta rummet dödligheten i första levnadsmånaden, som tilldrar sig intresse. Utvecklingen i detta hänseende under åren 1945 1952 redovisas i efterföljande tablå (i /oo av hela antalet levande födda), varvid åtskillnad göres mellan barn födda inom och utom äktenskap. Vid en jämförelse mellan dessa siffror för dödligheten i första levnadsmånaden och de på sid. 22 framlagda för dödligheten under första levnadsåret
22 konstateras, att nedgången i spädbarnsdödligheten icke är lika utpräglad för första levnadsmånaden som för första levnadsåret i dess helhet. Under åttaårsperioden har sålunda dödligheten i första levnadsåret minskats med omkring en tredjedel (33 %), medan motsvarande siffra för första levnadsmånaden endast uppgår till drygt en femtedel (22 %). Dödligheten under olika perioder av första levnadsåret (på 1000 av under samma år levande födda barn) belyses ytterligare av följande sammanställning. Det må framhållas, att nedgången i dödlighet under första levnadsåret för de närmast föregående åren ingalunda tett sig som en likformig minskning av dödsriskerna för olika tidsavsnitt, utan i stort sett varit mera påtaglig mot slutet av första levnadsåret. En allt större andel av dödsfallen har till följd härav kommit att förläggas till detta års början. Sålunda kan anföras, att av 1 000 under första levnadsåret avlidna 645 dödsfall, kommer för redogörelseåret på första levnadsveckan, medan för tiden 1941 1945 motsvarande tal var 497. För att i någon mån belysa hur spädbarnsdödligheten växlar under olika års-
23 Tab. H. Dödstalet, i, under olika månader år 1952, jämfört med närmast föregående år Death-rate by month of occurrence Anm. Talen beräknade per år. Månaderna reducerade till lika längd. tider har de barn, som fötts under redogörelseåret och sedermera avlidit före en månads ålder, fördelats efter födelsemånad. Antalet före en månads ålder avlidna spädbarn tillhörande en viss månadskull har därefter jämförts med hela denna månadskull av levande födda. På detta sätt kan för varje månadskull av år 1952 födda med undantag för de barn, som fötts i december uträknas risken att avlida före en månads ålder. För de barn, som fötts i december 1952, kan denna dödsrisk ännu ej exakt uträknas, enär några av dem dött i januari 1953 före uppnådd levnadsålder av 1 månad. I nedanstående tablå har dock en sådan uträkning gjorts under antagande, att antalet barn, som dött år 1953 före en månads ålder och var födda under år 1952, var lika med motsvarande kategori år 1952. Risken uttryckt i "/» att avlida före en månads ålder var för barn födda under nedanstående kalendermånader år 1952 följande: Januari 17,9 Februari 13,3 Mara 15,1 April 14,0 Maj 14,3 Jnni 15,1 Juli 14,5 Augusti 13,5 September 13,8 Oktober 15,8 November 16,3 December 17,1 Dödlighetens fördelning på olika månader. Absoluta antalet dödsfall i varje månad redovisas i tab. 24 och 25. Dödstalen månadsvis är införda i tab. H, där vid beräkningen månaderna reducerats till lika längd. Av sistnämnda tabell framgår, att månadsdödstalen för landsbygden låg genomgående högre än motsvarande tal för städerna. För redogörelseäret har nya dödlighetsminima uppnåtts för månaderna januari, februari, mars, maj och juli. Beträffande tidigare dödlighetsminima hänvisas till berättelsen för åren 1950 och 1951.
24 För dödsfallens fördelning efter de avlidnas ålder i kombination med dödsmånad hänvisas till tab. 25. I statistiken över dödsfallen i hela riket år 1952 ingår 488 utlänningar mot 429 år 1951, 437 år 1950, 476 år 1949 och 503 år 1948. Då den övervägande delen av de under redogörelseåret avlidna utlänningarna varit vid dödstillfället kyrkobokförda, har det i förevarande sammanhang ansetts motiverat att i dödlighetsstatistiken, även vid beräkning av dödstal i olika åldrar, utgå ifrån samtliga avlidna. VIII. Nativitetsöverskottet eller den naturliga folkökningen Hela nativitetsöverskottet i vårt land år 1952 har på grund av minskat antal dödsfall ökats något sedan 1951 och utgjorde under redogörelseåret 41 922 personer, vilket motsvarar 5,88 "/ oo av medelfolkmängden. överskottet av födda på landsbygden och i städerna redovisas länsvis i tab. A. Motsvarande uppgifter för de särskilda större städerna återfinnas i tab. B. Ett relationstal av intresse är även det s. k. relativa överskottstalet eller antalet levande födda mot varje hundratal avlidna. För år 1952 erhållna relationstal jämte siffror för några föregående år meddelas här nedan. Nativitetsöverskott för vartdera könet. Storleken av den naturliga folkökningen för vartdera könet har sin betydelse för utjämningen av det kvinnliga överskottet inom folkmängden, vilket överskott tidigare inom Sverige varit i ovanligt hög grad utpräglat. De föddas övervikt över antalet avlidna av manoch av kvinnkön har för senare tider i vårt land ställt sig på så sätt, som framgår av nedanstående tablå. Nettoreproduktionstalet. Med detta uttryck förstås det tal, som anger hur många levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhets- och dödlighetsförhållandena i genomsnitt kommer på varje levande född kvinna. Angående metoden för uträknande av detta nettoreproduktionstal hänvisas till berättelsen för år 1939.
25 Vid beräkningen av antalet nedkomster, vars resultat framgår av ovanstående tablå, har dödlighets- och livslängdstabellen för femårsperioden 1946 50 använts. Vidare har man bortsett från det ytterst ringa antalet nedkomster före 15 och efter 50 års ålder. Efter reduktion av det sålunda beräknade antalet»nedkomster» till»levande födda flickebarn» genom multiplikation med faktorerna 0,4791 resp. 0,4807 och 0,4804 erhålles de på grundval av dödlighetstabellen för 1946 1950 beräknade nettoreproduktionstalen för åren 1950, 1951 och 1952. 1946/50 1,127 1950 1,056 1951 1,020 1952 1,029 Angående de faktorer, som påverkar nettoreproduktionstalets utveckling, hänvisas till 1945 års berättelse (sid. 30). IX. Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt Omflyttningen i allmänhet. Antalet till landets särskilda församlingar inflyttade och från dessa utflyttade personer angives i tab. 2. En beräkning enligt dessa siffror ger för redogörelseåret ett inflyttningsöverskott av 10 612. Om åter från den faktiska folkökningen dragés nativitetsöverskottet ett beräkningssätt, som tvivelsutan är det riktigare uppstår också en flyttningsvinst, i detta fall på 9 944 personer. Anledningarna till denna skiljaktighet är främst att söka i brister, som vidlåder uppgifterna om den inrikes omflyttningen. Man finner sålunda och detta gäller sedan länge för varje redogörelseår att totala utflyttningen till annan församling i riket enligt pastorsämbetenas redovisning icke överensstämmer med redovisade totala antalet inflyttningar från annan församling, vilket dock rätteligen borde vara fallet vid en felfri redovisning. Relativt taget, d. v. s. med hänsyn till att den totala inrikes omflyttningen mellan församlingar årligen omsluter åtskilliga hundratusental flyttande, är den anmärkta bristen knappast att anse som betydande. Vad här anförts är huvudanledningen till att bl. a. landsbygdens förlust i folkmängd genom inrikes omflyttning icke överensstämmer med städernas flyttningsvinst. Närmare uppgifter för bland annat vinst eller förlust genom inrikes omflyttning inom särskilda grupper av
26 Tab. I. Emigranter och immigranter, åren 1931 1952 Emigrants and immigrants 1 anger överskott av emigranter. landskommuner efter yrkeskaraktär samt på landsbygden och i städerna för vart och ett av åren 1929 1940 är meddelade i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940, sid. 45 46. För åren 1941 1951 finnes samma uppgifter i berättelsen Befolkningsrörelsen. Som tidigare nämnts (sid. 5) upphörde kommunredovisningen efter yrkeskaraktär vid årsskiftet 1951/52 och ersattes med en gruppering av församlingarna efter tätortsbefolkningens relativa storlek. Av tekniska skäl har emellertid statistiska centralbyrån icke för denna berättelse utfört några beräkningar rörande den inrikes omflyttningen under år 1952 inom olika grupper av församlingar efter tätortskaraktär. Sådana uppgifter för såväl åren 1952 som 1953 kommer dock att införas i berättelsen för sistnämnda år. Upprättandet av det s. k. befolkningsregistret har även medfört ökade möjligheter till ett fördjupat studium av den inrikes omflyttningen. Vissa på grundval av detta register framställda data rörande den inrikes omflyttningen, såsom flyttningsrörelsen riksområdesvis, de flyttandes fördelning efter kön och ålder m. m. för år 1952 har publicerats i Statistisk tidskrift (1954:4). Folkbytet med främmande länder. Från och med år 1939 ingår mera detaljerade uppgifter om ut- och invandring i berättelsen om befolkningsrörelsen. För redogörelseåret hänvisas till tab. I samt tab. 29 34. Uppgifterna, som tidigare grundat sig på de nominativa förteckningar, som före 1948 åtföljde prästerskapets årliga summariska redogörelser för folkmängden i rikets olika försam-
27 1 anger överskott av emigranter. lingar, har från och med samma år hämtats ur de till riksbyrån för folkbokföringen insända personakterna för utvandrare samt inkomna rekvisitioner av personakter för invandrare. Det bör särskilt understrykas, att det här är fråga om personer, som hos vederbörande pastor anmält sig för kyrkobokföring såsom inflyttade från utlandet eller anhållit att bliva avförda ur kyrkoböckerna på grund av förestående avresa ur landet. Person, som utvandrar utan att anmäla detta för vederbörande pastorsämbete, blir efter viss tid överförd till obefintlighetsboken och kvarstår där tills pastor eventuellt erhåller något meddelande om att personen ifråga stadigvarande vistas i utlandet. Det ringa antal personer, det här är fråga om, blir alltså i redovisningen felaktigt räknade som överförda till bok över obefintliga. Statistiska centralbyråns siffror ger således intet mått på det antal personer, som under redogörelseåret faktiskt inkommit i riket eller utrest därifrån. Den registrerade, synnerligen omfattande invandring, som enligt prästerskapets redovisning förekommit särskilt under åren efter krigsslutet, torde sålunda i själva verket till betydande del utgöras av en eftersläpning från tidigare år, då invandrarna inkommit i riket utan att bliva kyrkobokförda. För jämförelser i detta avseende med socialstyrelsens utlänningsstatistik hänvisas bl. a. till berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1952. Folkbytet med främmande länder de tre senaste åren återges härovan i sammandrag. Därvid förstås med beteckningen»land» det land, varifrån inresan ägt rum resp. dit utresan enligt uppgift kommer att ställas. Av nämnda tablå framgår, att 1952 års invandringsöverskott till nära hälften beror på det stora antal tyskar, som
28 under året blivit kyrkobokförda i riket, överskottet av invandrade finnar, som under åren 1950 och 1951 var påfallande stort, visade under år 1952 en kraftig minskning. Av tablån framgår vidare, att invandringsöverskottet uteslutande härrör från folkutbytet med de europeiska länderna, medan däremot utflyttningen till främmande världsdelar överstiger inflyttningen därifrån. Största delen av detta utflyttningsöverskott hänför sig till U. S. A. och Canada. 1 tab. 34 har emigranterna och immigranterna fördelats efter nationalitet i kombination med ut- resp. invandringsland. Emigranterna rekryterades under år 1952, som framgår av vidstående sammanställning, huvudsakligen av i Sverige bosatta utlänningar. Uppgifter för år 1951 meddelas till jämförelse. Under redogörelseåret var sålunda endast omkring 27 % av samtliga emigranter svenska medborgare, medan finnarna, norrmännen och danskarna tillsammans utgjorde ej mindre än 49 %. Anmärkningsvärd är den ringa andel, som balterna svarade för under redogörelseåret, endast 2 %, mot 24 % under år 1951. Av tab. 34 framgår vidare, att en avsevärd del av emigranterna utgöres av personer, som efter en tids vistelse i Sverige återvänt till hemlandet. Av samtliga utvandrade finnar, norrmän och danskar återvände sålunda 7 019 eller 85,5 % till sitt hemland. För tyskarna var motsvarande siffra 986 (85,7 %). En helt annan bild visar balterna och polackerna, av vilka 309 (66,0 %), resp. 244 (81,6 %) utvandrade till Förenta Staterna och Canada. Av invandrarna var 1924 eller 7,3 % hemvändande svenskar. En stor del av dessa, eller 729 personer, kom från Förenta Staterna. Fördelningen på kön, ålder och civilstånd framgår for emigranterna av tab. 29 och 31, för immigranterna av tab. 30 och 32. Relativa tal meddelas i nedanstående sammanställning.
29 I sammanhang med redovisningen av folkbytet med främmande länder må till slut omnämnas, att under året erhölls efter ansökan svensk medborgarrätt av följande antal personer, med fördelning på de stater, som i detta hänseende är viktigast för Sverige. Uppgifter för de båda närmast föregående åren bifogas till jämförelse i vidstående tablå. Antalet efter ansökan naturaliserade utlänningar visar under redogörelseåret en avsevärd ökning i jämförelse med år 1951. Till denna ökning bidrar i främsta rummet det stora antal finnar och balter, som under året erhållit svenskt medborgarskap. Vid en jämförelse mellan siffrorna för de olika åren bör man emellertid hålla i minnet, att nya lagbestämmelser angående förvärv av svenskt medborgarskap trädde i kraft vid ingången av år 1951. De nya bestämmelserna innebär bl. a., att utländsk kvinna, som gift sig med svensk man, först efter ansökan kan erhålla svenskt medborgarskap. Tidigare kunde nämligen sådan kvinna, om hon så önskade, automatiskt bliva svensk medborgare.
Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år 1952 Population by county 31
32 Tab. 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år 1952 1 Från och till de olika församlingarna (inräknad flyttning mellan lands- och stadsdel av samma församling). Skillnaden mellan antalet från församling inom riket inflyttade (kol. 12 + 13) och antalet till församling inom riket ntflyttade (kol. 17 + 18) borde naturligtvis for hela riket vara = 0; likaså borde skillnaden mellan t. ex. antalet personer i städerna, som inflyttat från landsförsamling inom riket (rad 51, kol. 13) och antalet personer på landsbygden, som utflyttat till
33 Growth of population and relevant factors, by county stadsförsamling inom riket (rad 50, kol. 17) vara = Oj att så ej i verkligheten är fallet, beror på brister i kyrkobokföringen. 2 Häri ingår även rättelser i fråga om siffrorna för folkmängden eller dess förändringar; jfr härom berättelsens text. 3 För dessa regleringar redogöres i publikationen >Folkmängden inom administrativa områden den 31 dec. 1951 >. 4 Från den 31 december föregående år till den 31 december redogörelseåret.
34 Tab. 3. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer,
35 år 1952 Population and vital statistics for each of Sweden's larger towns
36 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS STÖRRE
STÄDER, ÅR 1952 37
38 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR 1952
Tab. 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer, år 1952 Population and vital statistics for each of Sweden's smaller towns 39 1 Avser ordningsnummer, efter folkmängden räknat, bland rikets samtliga städer vid arets slut. Rörande de större städerna lämnas utförliga uppgifter i tab. 3, där dock av utrymmesskäl endast de 16 största städerna kunnat medtagas och icke gom i tidigare berättelser alla städer med minst 30 000 inv. Lika utförliga uppgifter rörande de i tab. 3 icke medtagna städerna med minst 30000 inv. finnes i manuskript bos statistiska centralbyrån.
40 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÅR 1952 1 Se tabellens l:sta sida.
41 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÅR 1952 1 Se tabellens l:sta sida.
42 Tab. 5. Beräknad folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser, i hela riket, år 1952 Estimated population by sex, marital status and age in one- and five-year groups
TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT- OCH FEMÅRSKLASSER, ÅR 1952 43
44 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT- OCH FEMÅRSKLASSER, ÅR 1952
45 Tab. 6. Giftermål, fördelade efter kontrahenternas civilstånd och äktenskapets ordningsnummer, länsvis, (kvinnans kyrkoskrivningsort) år 1952 Marriages by county and the bride's place of registration 1 Därav för 10 män. 4:e äkt. och 1 man 5:e äkt. 2 Därav för 8 kv. 4:e äkt. 3 Därav för 1 man 5:e äkt. 4 Därav för 1 k v. 4:e äkt. 5 Därav för 1 kv. 4:e äkt. 6 Därav 1 för man 4:e äkt. ' Därav för 1 kv 4:e äkt 8 Därav för 1 man 4:e äkt. 9 Därav för 1 man 4:e äkt. lc Därav för 1 man 4:e äkt.." Därav för 1 kv. 4:e äkt. n Därav för 1 man 4:e äkt. n Därav för 1 kv. 4:e äkt. 14 Därav för 1 kv. 4:e äkt. 15 Därav för 1 man 4:e äkt.
46 Tab. 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder i femårsklasser, första gifte och omgifte samt kyrkoskrivningsort (länsvis och i utlandet) år 1952.
Married persons, by sex, age in five-year groups, first marriage or re-marriage, by place of registration (by county and abroad) 47
Tab. 8. I äktenskap inträdda män och kvinnor, fördelade efter ålder i ettårsklasser, civilstånd och kyrkoskrivningsort (landsbygd, städer, utlandet) år 1952 Married persons by age in one-year groups, marital status and place of registration (rural districts, towns and abroad) 48
49
Tab. 9. Giftermål, fördelade efter båda makarnas ålder, i femårsklasser år 1952 Marriages, by combined ages of partners in five-year groups 50
51
Tab. 10. Giftermål, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser och civilstånd, år 1952 Marriages, by marital status and combined ages of partners in five-year groups 52
53
54 Tab. 11. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, länsvis efter kvinnans kyrkoskrivningsort år 1952
Divorces and separations 55
56 TAB. 11 (forts.). ÄKTENSKAPSSKILLNADER, ÅR 1952
Tab. 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, länsvis, år 1952 Marriages in each month, by county 57
58 Tab. 13. Barnaföderskor, fördelade efter civilstånd och ålder i femårsklasser, länsvis, år 1952 (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap. Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med
59 Maternities by marital status and age in five-year groups and by county barn atom äktenskap.)
60 Tab. 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsklasser, år 1952 Maternities, by age of mother in one-year groups. (ä = legitimate, uä = illegitimate) (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap, Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.)
Tab. 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år 1952 Legitimate maternities by duration of marriage and by county. 61
62 Tab. 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år 1952
Legitimate maternities by duration of marriage and by age of mother 63
64 Tab. 17. Fäder till i äktenskap födda barn, fördelade efter ålder i femårsklasser, länsvis, år 1952 Fathers of legitimate children by age in five-year groups and by county
Tab. 18. Föräldrar till i äktenskap födda barn, fördelade efter ålder i femårsklasser, år 1952 Parents of legitimate children by age in five-year groups 65
66 Tab. 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), ar 1952 Births, whether live or still, by month, sex and legitimacy
67 Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år 1952 Births, whether single or multiple, live or still, by sex and legitimacy.
68 TAB. 20 (forts.). FÖDDA BARN, FÖRDELADE EFTER BÖRDER, LIV, KÖN OCH CIVILSTÅND,
LÄNSVIS, ÅR 1952 69
70 Tab. 21. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år 1952
Births, whether live or still, by month and county 71
72 Tab. 22. Döda, fördelade efter kön och ålder, i femårsklasser, länsvis, år 1952
Deaths by sex and age in five-year groups and by county 73
Tab. 23. Döda, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser, år 1952 Deaths, by sex, marital status and age in one- and five-year groups 74
75
TAB. 23 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT- OCH FEMÅRSKLASSER, ÅR 1952 76
77
78 Tab. 24. Döda i varje månad, fördelade efter kön, länsvis, år 1952
Deaths, by month, sex and county 79
Tab. 25. Döda i varje månad, fördelade efter kön och ålder, år 1952 Deaths, by month, sex and age 80
81
82 Tab. 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1952 Deaths, by sex, marital status and county
Tab. 27. Döda i första och andra levnadsåren, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år 1952 Deaths in the first two years of life, by sex, age and legitimacy 83
84 Tab. 28. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år 1952 (U = sådana, Bom avlidit innan de hunnit fylla det åldersår, som erhålles genom att subtrahera födelseåret från dödsåret, Ö = sådana, som fyllt ifrågavarande åldersår.) Deaths, by year of birth, sex and marital status U= Those who died before reaching the age indicated by subtracting year of birth from year of death Ö = Those who reached this age.
TAB. 28 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1952 85
86 TAB. 28 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1952
TAB. 28 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1952 87
88 Tab. 29. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år 1952 Emigrants, by sex, marital status, country of intended residence and by county
Tab. 30. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år 1952 Immigrants, by sex, marital status, country of last residence and by county 89
90 Tab. 31. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser, år 1952 Emigrants, by sex, age and marital status in one-year groups
Tab. 32. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser, år 1952 Immigrants, by sex, age and marital status in one-year groups 91
92 Tab. 33. Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och länder, år 1952 Emigrants and immigrants by country of intended or last residence, by sex and marital status 1 Inberäknat de asiatiska delarna. 2 Inberäknat den europeiska delen.
Tab. 34. Emigranter och immigranter, fördelade efter nationalitet och länder, år 1952 Emigrants and immigrants by country of intended or last residence and by nationality 93
94 Tab. 35. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren 1941 1945 och 1952 1 Fertility of marriage according to duration of marriage and age of wife 1 Motsvarande siffror för vart och ett av åren 1936 1951 återfinnes i bilaga till de ärliga berättelserna om befolkningsrörelsen för aren 1937 1951.