Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå / First cycle degree programme not requiring previous university study Beslutsuppgifter Utbildningsplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2018-11- 22 (U 2018/687) med ikraftträdande 2018-11-22, att gälla från och med höstterminen 2019. Programbeskrivning Kandidatprogrammet i socialantropologi är en 3-årig utbildning som lägger fokus vid att se samband mellan makro- och mikronivåer och att kritiskt granska sociala konstruktioner av människor och samhällen. Under utbildningen utvecklar studenten också en förståelse för diskrepansen mellan människors uttalade avsikter och deras levda praktik och dess konsekvenser. Programmet förbereder studenten för arbete med interkulturell kommunikation och mångkulturell kompetens både nationellt och internationellt. Studenten utbildas i att med etnografiska metoder arbeta med kvalificerad analys av mänskliga föreställningsvärldar och sociokulturella beteenden inom olika slags yrkesverksamheter inriktade på centrala samhällsvetenskapliga frågor som kulturmöten, utvecklingsfrågor, integration, migration, mänskliga rättigheter, fred och säkerhet, konsumtion eller kulturarv. Programmet lägger stor vikt vid att samverkan med organisationer och myndigheter ska vara en integrerad del av utbildningen. Programmet har också som målsättning att studenterna ska bedriva studier vid ett lärosäte i utlandet under minst en termin. Socialantropologer analyserar människors verklighet genom den närhet och förståelse som etnografiska metoder öppnar för. De övas i att förstå sociala dynamiker och
skrivna och oskrivna regler samt i att översätta och kommunicera mellan olika kulturella kontexter både på makro- och mikronivå. Socialantropologer arbetar ofta med samhällsorienterade frågor relaterade exempelvis till utveckling och bistånd, integration, etniska relationer, migration, mänskliga rättigheter, miljö och hållbarhet, samhällsplanering, information, konsumtion och marknadsföring. Ämnets mångsidighet möjliggör kombinationer även med humanistiska ämnen som leder till mer kulturella och konstnärliga yrkesverksamheter och socialantropologer är verksamma också på museer och i utställningsprojekt, inom massmedier och olika slags kulturproduktion som film och teater. 2/4 Mål I enlighet med Högskoleförordningen skall studenten för en kandidatexamen visa följande: Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom huvudområdet socialantropologi, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom huvudområdet socialantropologi göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Utöver de mål som specificeras i Högskoleförordningen skall studenten för filosofie kandidatexamen i socialantropologi: visa förmåga att självständigt utföra informationssökningar inom kunskapsområdet, kritiskt analysera informationen och på ett kvalificerat sätt använda denna. Kursuppgifter
Kandidatprogrammet i socialantropologi är ett sammanhållet program som omfattar 180 högskolepoäng. Delar av programmet samläses med kandidatprogrammet i sociologi. 3/4 Första terminen inleds med en allmän introduktion till socialantropologin som ämne, dess grundläggande begrepp, teoretiska perspektiv och metoder, med förhållandet mellan kultur och den mänskliga individen som utgångspunkt. Vidare diskuteras människan som social varelse, social kategorisering och social organisation på släktskaps- och samhällsnivå. Termin ett belyser också globaliseringens sociala, kulturella, politiska och ekonomiska konsekvenser för mänskliga förhållanden. Andra terminen behandlar inledningsvis socialantropologins uppkomst, teoretiska utveckling och institutionalisering mot bakgrund av uppkomsten av och utvecklingen inom samhällsvetenskap i stort, med särskilt tonvikt på socialantropologi. Vidare ges under terminen en historisk överblick över antropologiska perspektiv på könsskillnader, könshierarkier, genusöverskridande identiteter och sexualitet. I detta sammanhang behandlas också hur konstruktioner av genus och sexualitet spelas ut politiskt i kolonialism, nationalism och moraliskt reglerande lagstiftning. Under terminen får studenterna också utforska etnografisk film och fotografi som metodologiskt verktyg och som representation av verkligheten. Avslutningsvis behandlas den sociala relationen mellan människa, samhälle, materiell kultur och konsumtion. Tredje terminen består av valfria kurser som stäms av i samråd med programansvarig. Fjärde terminen består av valfria kurser vid företrädesvis lärosäten utomlands. De valfria kurserna stäms av i samråd med programansvarig. Femte terminen behandlar olika aspekter av tillämpad socialantropologi, som organisationer och dessas arbets- och beslutsformer, eller sociokulturella fenomen, som mänskliga rättigheter, migration, medicin- och hälsa. Ämnen kan variera. Under den här terminen sätts den antropologiska kunskapen in i olika konkreta sociala, normativa och kulturella kontexter. I fokus är användningen av den teoretiska antropologiska kunskapen för att belysa och föreslå lösningar på samtida sociala och kulturella frågor i Sverige eller utomlands. Syftet är att ge studenten metodologiska, analytiska och praktiska färdigheter för att kunna arbeta i en mängd olika yrkeslivskontexter. Detta sker också genom praktiska övningar, inbjudna praktiker och studiebesök. Terminen avslutas med ett projektarbete. Sjätte terminen behandlar inledningsvis ämnets metodologiska utveckling från ett historiskt perspektiv och diskuterar praktiska, epistemologiska och etiska aspekter av metodutvecklingen inom ämnet. Momentet är en förberedelse inför examensarbetet, varför metodövningar och delar av litteraturen ska anknyta till examensarbetet. Vidare ges studenten praktisk erfarenhet av att självständigt utföra ett mindre fältarbete med hjälp av de etnografiska metoder (t ex kvalitativa intervjuer, deltagande observation eller innehållsanalys) som lärts ut under tidigare delkurs och under programmets gång. Terminen avslutas med ett självständigt examensarbete på
4/4 15 högskolepoäng. Se bilaga Kursuppgifter SGSAN. Examen Examensbenämningar Filosofie kandidatexamen Huvudområde: Socialantropologi Degree of Bachelor of Science Major: Social Anthropology Förkunskapskrav och urvalsmetod Förkunskapskrav Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 eller Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5/A5) Urvalsmetod Platserna fördelas enligt: Betyg: 66 %, Högskoleprov: 34 %. Övrigt Programmet ges på svenska, men kurser och moment på engelska förekommer. Även kurser och moment på andra skandinaviska språk än svenska kan förekomma.
Bilaga Kursuppgifter Termin Innehåll 1 Socialantropologi, grundkurs, 30 hp 2 Socialantropologi, fortsättningskurs, 30 hp 3 Valfria kurser, 30hp 4 Valfria kurser vid företrädesvis lärosäten utomlands, 30 hp 5 Tillämpad socialantropologi, 30 hp 6 Kandidatkurs inklusive examensarbete inom socialantropologi, 30 hp