från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet - Nr 20 - december 2011 Tema: Bibel & bön

från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet - Nr 20 - december 2011 Tema: Bibel & bön

Bibel och bön Förmodligen så är vi överens om att bibeln är en viktig bok ur vilken mycket gott för våra liv finns att hämta. Kanske att vi t o m är överens om att boken är livsviktig?! Jag skulle nästan också tro att de flesta av oss är överens om att ett fungerande böneliv ger en viktig dimension till våra liv. Jag tror också att det ligger väldigt nära till hands att tro att det finns en gemensam uppfattning som säger att kombinationen bibel och bön kan fungera som en ovärderlig vägledning för våra liv. Men tillsammans kan vi också erfara att det inte alltid är så lätt att få det att fungera i praktiken. I detta nummer av UTmaning har vi valt Bibel och Bön som tema. Vi vill framhålla vikten av, och inspirera till, att vi återigen blir läsare av denna fantastiska bok som bibeln är och försöka att uppmuntra till fördjupning på bönens område. Bibel och Bön är också ett av den nybildade kyrkan Gemensam Framtids fokusområden. Jag kommer i detta nummer att samtala med en av de ansvariga för det fokusområdet, nämligen Per Westblom, som delar några tankar om varför det som egentligen är så ovärderligt för oss, bibeln och bönen, blir så komplicerat. Du kommer att kunna läsa om Per-Olofs, Nancys och Matildas erfarenheter i att närma sig bibeln samt Lindas tänkvärda andakt på sista sidan. Du kommer också att erbjudas en metod som kan vara en hjälp för dig i att närma dig bibeltexterna. I slutet av januari inbjuds Du till att vara med på en bibeldag med Johnny Jonsson på Betlehemskyrkan i Gävle (se annons på sid 9). Som (nybildad) kyrka så är det viktigt att inte ta lätt på frågor som handlar om bibel och bön. Det är ju framför allt på dessa områden som Gud kan leda oss och där vi kan skönja hans röst i våra liv. Bibelns ord säger att vi i bönen får komma till Gud med precis allt vi har inom oss. Vi kanske inte får de svar vi önskar men vi får erfara något som är oerhört väsentligt för att orka med våra liv, nämligen hans frid i våra hjärtan. Ledaren Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus (Fil 4:6-7). Jag önskar dig en stunds god läsning! Roger Henningsson Distriktssekreterare Kontakt Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet. Adress: Betlehemskyrkan, Waldenströmsplan 1, 802 50 Gävle Tel. 026-18 46 54, Bankgiro. 266-0686, Plusgiro: 13 70 68-3 E-post: info@msv.missionskyrkan.se Hemsida: www.msv.missionskyrkan.se UTmaning! Ansvarig utgivare: Lennart Renöfält Formgivning: Anders Kastemyr Utgivningsplan: mars, maj, september samt december Manusstopp nr 21: 1 februari 2012 Prenumerera Prenumerera så får du tidningen direkt hem i brevlådan, fyra nummer/år för 100 kr. Betala till bg 266-0686 och ange UTmaning! samt namn & adress. Det går också att prenumerera via hemsidan. UTmaning! skickas till församlingar/smuföreningar samt församlingsanställda i distriktsutskicken. Annonsera Kontakta distriktsexpeditionen för prisuppgift och övriga detaljer. Personal Lennart Renöfält, distriktsföreståndare 026-18 46 54, 070-668 57 99 lennart.renofalt@missionskyrkan.se Roger Henningsson, distriktssekreterare 026-18 46 54, 070-397 57 09 roger.henningsson@missionskyrkan.se Lars Lindgren, Församlings- och SMU-konsulent 026-18 46 54, 070-396 10 30 lars.lindgren@missionskyrkan.se Jens Marklund, SMU-konsulent 026-18 46 54, 076-040 71 43 jens.marklund@equmenia.se Anders Kastemyr, administrativ konsulent samt vik. scoutkonsulent 026-18 46 54, 073-802 61 61 anders.kastemyr@missionskyrkan.se Maria Andersson, tjänstledig Gerth Lindberg, kontorist 026-18 46 54, 070-579 68 95 gerth.lindberg@missionskyrkan.se Omslagsbilder Foto framsida. Lars Lindgren 2

Innebandy-DM Hur kan man vidga begreppet distriktsarrangemang? Hur kan vi arbeta för mångfald? Hur kan vi som distrikt speglas av den verksamhet som finns i församlingarna och föreningarna? En sak vi den 15:e oktober bevisat att vi kan göra, är att arrangera ett Innebandy-DM. Totalt var vi ca 45 spelare, fördelat på nio lag som kämpade om det nyproducerade vandringspriset. En god stämning och härliga matcher genomsyrade en dag som jag definitivt tror var starten på en i varje fall, 8-år lång innebandy-tradition i distriktet (sedan tar platsen för namn på vandringspriset slut). Efter 27 matcher stod segraren klar: 20 minuters slakt ett lag med spelare från Ockelbo, Uppsala och Sundsvall. På kvällen fick vi besök av Samuel Hummerdal som jobbar som idrottskoordinator på equmenia. Ett gott samtal om att ta vara på det man brinner för, på sitt engagemang och intresse. En god dag som för mig till tankarna när återupptar vi traditionen SMUiaden i ny skepnad? Jens Marklund Gemensam Framtid på turné Under oktober månad ordnades med 4 regionala samlingar i distriktet på temat Gemensam Framtid. Syftet med samlingarna har varit att regionalt och lokalt förankra det som sker, och inhämta synpunkter och idéer, i uppbyggnadsfasen av den nya kyrkan. Samlingarna ägde rum i Matfors, Brunflo, Ludvika och Gävle. Deltagare från ett 50-tal olika församlingar har varit representerade och varje samling har samlat ca 40-50 deltagare. Flera personer som på olika sätt är engagerade i Gemensam Framtid centralt har besökt de olika samlingarna; Helén Åkerman, Ann Westblom, Lennart Renöfält, Rune Larsson, Els-Mari Carlbäcker, Ann-Sofi Lasell, Ulla-Mari Gunner och Mikael Ivarsson. Förutom allmän information om Gemensam Framtid just nu och de tre fokusområdena (Bibel och bön, Uppdraget,Trovärdighet) så låg tyngdpunkten i gruppsamtalen på regionsutredningen och den långsiktiga strategiska inriktningen för kyrkans arbete. Stor del av samlingarna avsattes för samtal som präglades av både positiva förväntningar men också av en del frågetecken, precis som det ska vara i en sådan process som Gemensam Framtid är inne i. Vi gladdes över ett gott samspel med de lokala församlingarna som hade ordnat med goda förutsättningar för samtal och gemenskap och bjöd på gott fika och god soppa. Parallellt med Gemensam Framtidsamlingarna i Matfors och Brunflo höll Jan Mattsson en uppskattad workshop om Brukssånger psalmboken som ständigt växer. Alla fyra samlingar avslutades med gudstjänster vid vilken vi i Gävle också fick ta del av internationella rytmer via sång från en grupp kongoleser. Roger Henningsson 3

Variation och förändring behövs inspiration för människor. T ex bönesamlingar och nattvardsandakter lockar generellt sett inte så många. Jag funderar på varför inte behoven finns idag. Eller finns de? Kan det vara så att vi är dåliga på att vårda vår inre människa, att vi svälter oss mätta framför att äta, och reta vår aptit, och bli hungrig? Bibeln verkar inte vara så viktig för dagens människor och vi är inte läsare i lika hög grad som förr. Dessutom kan man fundera över bönen och vilket utrymme den får, och vilken betydelse den har, i människors liv. Är det så att behovet av bibel och bön inte finns där eller är det andra orsaker som styr? Här följer ett samtal med Per Westblom som är pastor, nationell missionssekreterare på Svenska Baptistsamfundet samt aktiv i det nya kyrkbygget Gemensam Framtid. Du är en av tre personer som är ansvarig för fokusområdet Bibel och Bön i Gemensam Framtid. Att läsa bibeln och be är ju självklart för en kyrka. Behövs det verkligen ett alldeles eget fokusområde för detta i bygget av en ny kyrka? Ja, det behövs, av flera skäl. För det första tror jag att bön och bibelläsning är något som ständigt måste aktualiseras och förnyas, även när det fungerar. Framför allt bibelläsning men även bön är beroende av de livsbetingelser vi lever under och därför behöver vi både reflektera över motiven och 4 utforska hur bibelläsningen hänger ihop med den värld vi lever i och vad det innebär att leva som kristen i den. För det andra så är det mycket som pekar på att bibeln läses långt mindre i våra församlingar idag än för, låt säga, 100 år sen. Om vi ber mindre är det vanskligare att säga något om. Undersökningar i våra församlingar visar emellertid att ganska få upplever att bönen är något inspirerande eller att bibeln har stor betydelse för deras vardagsliv. Detta är nog inte hela sanningen om hur det står till med bibel och bön bland våra medlemmar, men det ger en indikation om att det behövs förnyelse, tips och inspiration. För det tredje är det viktigt att i en gemenskap lyfta fram det som fungerar och växer. Vi vet att det i våra församlingar finns goda berättelser om hur man hittat och upplevt berikande sätt att läsa bibeln och be, tillsammans och enskilt. De berättelserna vill vi att fler ska få del av, inte minst för att andra också ska få hjälp att pröva nya vägar. Jag delar din tanke om att bibel och bön inte längre verkar vara till så stor Jag tror absolut att behoven finns. Det märks inte minst av det uppvaknade intresset för retreat och pilgrimsvandring. Men den rörelsen visar också att vi behöver hitta former som stämmer för oss. Jag lyssnade nyligen på Magnus Malm som ju arbetar mycket med retreat och andlig vägledning inom ramen för Svenska Kyrkan. Han framhöll att om bönen ska bli något centralt för oss och om vi ska kunna be ständigt (Paulus) då måste vår föreställning av vad bön är förändras. Om våra bilder i första hand är hämtade från det traditionella frikyrkliga bönemötet så är det kanske inte så konstigt om bön känns mer anspännande än spännande. Därför är det av stor betydelse att inte bara säga att vi måste be mera utan visa på sätt att be som känns möjliga och inspirerande. Det händer att jag möter människor som ryggar tillbaka då jag nämner begrepp som väckelsemöte och knäböjande, alltså sådant som egentligen borde ha en positiv innebörd. Kan det rent av vara så att vi, i våra församlingar konkret behöver erbjuda människor möjlighet att göra upp med gamla negativa erfarenheter som så lätt kan låsa? Just så uppfattade jag Magnus Malm när han talade om den gemensamma bönen. Och det slog an något hos mig själv, där jag kände att mina egna föreställningar också var präglade av vissa mindre positiva erfarenheter. De tror jag att vi behöver benämna tillsammans och få tala öppet om. Samtidigt inser jag att jag har många mycket positiva erfarenheter av gemensam bön, där jag kanske först inte trodde att det skulle bli så upplyftande, men väl där blev det en mycket god upplevelse av Guds närhet och gemenskap. Ofta har det hängt ihop med att de

som lett samlingen har tänkt igenom Just nu läser jag Johannesevangeliet på grekiska på morgonen. Fördelen är upplägget och gjort det omväxlande. att det går väldigt sakta. Jag måste ta Att använda olika böneformer tror om, slå upp ord och grammatik. Det jag är en nyckel. Dels under samma blir ofta 5 genomläsningar av de 5-10 samling; nu ber vi tillsammans med verser jag läser, bara för att förstå. Det de här böneorden, nu ber var och en som händer är att jag kommer in i enskilt, nu ber vi tillsammans med fria ord, nu är vi tysta tillsammans osv. texten på ett helt annat sätt än när jag läser på svenska och i princip vet vad Dels fungerar vi som personer olika vilket gör att vi behöver olika sorters det står innan jag läst. Nu blir texten som ny och övningen en meditation. mötesplatser för bön; några gillar det högoktaniga karismatiska bönemötet, Jag brukar därefter skriva några korta reflexioner i en särskild anteckningsandra uppskattar taizémässans tysta bön. Det behöver vi ta på allvar när vi bok, vilket för mig är en viktig del av andakten. Därefter följer bönen över planerar för bön i församlingen. det jag läst ganska naturligt, tillsamtill sist:vill du, från ditt eget andakts- mans med det som ligger framför under dagen. Man behöver förstås liv, dela med dig av någon strategi som inte läsa på grekiska för att uppnå du använder dig av för att fördjupa dig samma effekt. Pröva ditt andra eller på bönens och bibelns område? Per Westblom tredjespråk så får du troligen lagom motstånd och dessutom får du en språkövning på köpet. Roger Henningsson FIBOB (fika, bibel och bön) Det är onsdag och klockan har slagit 18.30. Ljusen är tända och Jocke, min man och tillika kollega, håller på att göra iordning fika i köket. In genom dörren kommer ungdomar för att vara med på FIBOB (fika, bibel och bön) En knackar på dörren, en annan ringer på dörrklockan men de flesta går bara rakt in i vår lägenhet i Örbyhus.Vi tar fika i köket och sätter oss sedan i vardagsrummet för att under 1 ½ timma ha FIBOB.Vi börjar med att fika och under tiden går vi en runda där alla får svara på frågorna Hur är livet just nu? och Hur är din relation med Gud? Varje person får berätta hur lite eller mycket den vill och vi lyssnar på varandra utan att kommentera. En chans att få sätta ord på sina tankar och funderingar kring livet och tron. Sen fortsätter vi med att diskutera ett aktuellt ämne. På bordet står en burk där alla har möjlighet att lägga i sin fråga som man vill ska diskuteras. Idag diskuterar vi om kristendom är den enda rätta religionen. Jocke håller en inledning till samtalet, vi pratar, funderar och har till slut fler frågor än svar. Men det är kanske det som är poängen, att inte behöva ha svar på allt och trots detta få diskutera och fundera. Klockan börjar närma sig åtta och tiden har gått lika fort som alltid.vi tar fram vår lilla bok och börjar skriva upp böneämnen. Vi kollar även om vi har fått svar på det vi bad för förra gången vi sågs.vi skriver ett B bredvid några av böneämnena, ett tecken på att vi fått svar på dessa vilket sker ganska ofta.vi tar en stund och ber och avslutar med att be Gud som haver tillsammans. Allra sist lär vi oss ett bibelord utantill. Idag lär vi oss Joh 14:6 där Jesus säger: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till fadern utom genom mig. Klockan har nu slagit åtta och vi avslutar FIBOB men välkomnar dem som vill att stanna för att dricka ytterligare en kopp the, prata och bara va. Det känns gott att få dela livet mitt i vardagen med allt vad den innebär och att få sätta ord på den tro som vi delar. En kraftkälla jag inte vill vara utan! Martina Lundqvist, Ungdomsledare, Örbyhus 5

Fokus på bibel och bön Att läsa bibeln i grupp Den nya kyrkan Gemensam Framtid har valt tre fokusområden. Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Tre fokusområden nära relaterade till varandra. För att kunna leva i vårt uppdrag behöver vi ha vår förankring i bibel- och bönelivet. Och så måste det vara för att vi ska vara trovärdiga. Vad har du själv för förhållningssätt när du läser bibeln? Läser du bibeln för att läsa eller läser du bibeln för att ha läst? En inte alls oviktig fråga att ställa sig. Ulla-Marie Gunner, Per Westblom och Tomas Hammar, ansvariga för fokusområdet Bön och bibel, skriver: Bön och Bibelläsning har ibland associerats mer med svårigheter och problem än kraftkällor och möjligheter. Det vill vi ändra på. Vi gör det i vetskap om att trots diskussionerna så har det hela tiden funnits en ström av goda upplevelser på detta område. Nya sätt att läsa Bibeln tillsammans och enskilt har prövats och gett mersmak. Det har blivit tydligt att Bibelns berättelser har något omistligt att säga om vad det innebär att vara människa, vem Gud är och vad livet i hans värld handlar om. De ansvariga för fokusområdet har redan presenterat, och kommer att plocka fram mer, material som kan vara en hjälp till att utforska bibeln. Bland annat så håller man på att arbeta fram ett material för fastetiden. I distriktet så kommer vi också att arrangera ett par bibeldagar under vårterminen. Men det kanske också är så att Du har goda exempel som Du vill föra vidare. Dela gärna med Dig till oss av sådant som varit en hjälp för Dig i ditt liv då det gäller bönens och bibelns område. Roger Henningsson En hjälp i bön och meditation Här är ett förslag på hur man läser bibeln i en grupp: Bön. Bed för läsningen och samtalet. Bjud in Jesus i gemenskapen. (1-2 min) Läsning av bibeltexten. Ca 10 verser är ett lämpligt mått. Läsningen delas upp så att alla kan vara med. (2 min) Ordcollage. Detta är vår beteckning på den mest mystiska delen av metoden. Utan ordning och kommentarer lägger vi ord och korta fraser från texten på bordet, genom att man högt uttalar dem. Det håller på tills orden ebbar ut. (3-4 minuter) Tyst begrundan. Under 3 min läser alla texten för sig själva och begrundar innehållet. Delning. Efter läsningen får den som vill dela något från läsningen som har berört honom eller henne. Nyckelordet är beröring; vad tog tag i mig? Det som var intressant och särskilda frågor tas upp i nästa punkt. Delningarna kommenteras inte av de andra. (5-7 min) Samtal. Nu samtalar gruppen om texten utifrån läsningar, ordcollage och delning. Problem och upptäckter ventileras. Finns det något särskilt tema? Vilka erfarenheter har vi av det som omnämns i texten eller kommer fram i samtalet? (15-30 min) Frälsarkransen presenterades 1995 av Martin Lönnebo som ett sätt att stödja den enskildes bön. På frågan om hur den har påverkat hans böneliv, skriver Martin: Den hjälper mig i koncentrationen. Vi människor slungas hela tiden mot periferin, så frestas vi att tro att det är där livets centrum ligger. Det oväsentliga blir det väsentliga. 6 Frälsarkransen rör sig hela tiden mot centrum, mot den enkelhet som inte är förenkling. Många berättar om hur kransen hjälpt dem i deras böneliv, kanske kan det vara något för dig. Du hittar Frälsarkransen på Verbum och sedan en tid också som en App till iphone. Lars Lindgren Beslut. Samtalet knyts ihop genom att ledaren frågar om det finns några beslut som en eller flera vill fatta utifrån samtal och läsning. Det kan vara något praktiskt som gäller den kommande veckan, ett förhållningssätt som man vill tillägna sig eller något man vill fortsätta att be om. (5 min) Bön. Gruppen ber tillsammans över beslut och upplevelser av mötet med texten. Här kan förstås även andra böneämnen tas upp (5-10 min) Hämtat från Bibelanvändarboken (red Ander Alberius, Förlag Verbum, 1993)

Hur läser ni bibeln? Hur läser du bibeln? Jag läser mest på kvällen och jag följer texterna i psalmboken, alla årgångarna. Kommer det upp frågor i huvudet, om det är något jag undrar över, så söker jag upp det. Nu när jag är äldre och har mera tid har jag läst så här. Tidigare var det inte lika regelbundet. Matilda Kolm Gävle Vad betyder läsningen för dig? Som undervisning och kraftkälla. När barnen växte upp tog vi en vers i sänder, som vi tyckte om. Det var till morgonbönen. Finns det någon särskild vers som var it betydelsefull? Ja det finns så många, men så älskade Gud världen att han gav den sin ende son.. (Joh.3:16) Det är grunden och det var det första vi lärde våra pojkar. Hur läser du bibeln? Det beror ju på men oftast läser jag Bibeln tillsammans med andra böcker t.ex. handböcker med fakta och förklaringar till Bibeln. Det är viktigt för mig att förstå det jag läser och jag tycker att det är jätteintressant att gå på djupet med texten och få kunskap om sammanhanget runt omkring bibelordet. Vad betyder läsningen för dig? Bibeln är grunden för kristen tro och genom att läsa Bibeln utvecklas jag i min tro och lär känna Gud bättre. Hur läser du bibeln? Jag läser bibeln förhoppningsvis med öppna ögon, oftast i jobbet men bibeln är alltid med i ryggan. Vad betyder läsningen för dig? Det ger mig nytt tänk, att kunna se saker med nya ögon när jag ska läsa inför en predikan. Att försöka läsa mellan raderna för att kunna se nya saker. Nancy Selander Härnösand Jag tror också att det finns ett viktigt budskap i Bibeln, att det är Guds ord och hans tilltal till mig och andra idag, även om det är skrivet för länge seda n. Finns det någon särskild vers som var it betydelsefull? Min favoritvers är Matt 28:20b och jag är med er alla dagar till tidens slut. Guds löfte om att han är med mig alla dagar, jag är aldr ig ensam, är väldigt betydelsefullt för mig och min tro. Det är tryggt och skönt att veta att Gud alltid är med mig och att det är något som varar för evigt. Finns det någon särskild vers som var it betydelsefull? Från börjar betydde 1 Kor inthierbrevet 13:11-13 väldigt mycket för mig i min tro på kärlekens Gud. Men sen har olika bibelord dykt upp lite nu och då. Senast var det från Filipperbrevet 1:18 där det står än sen, det blev väldigt starkt för mig. Per-Olof Svedberg Iggesund 7

Almanacka December 28/12-2/1 Nyårsläger, The Final Countdown, Sjövik Januari 3-7 28 Puls, ledarvecka i Åre Bibeldag med Johnny Jonsson, Gävle Februari 3-5 18 Total praise örbyhus Baddag sandviken Mars 23-25 Våga välja väg tierp April 17-18 28/4-1/5 Medarbetardagar, Undersvik Equmenias riksstämma Maj 4 5 17-20 Distriktstonår Distriktsårsmöte Kyrkokonferens 8

Att leva med Bibeln! Lördagen 28 januari 2012 kl. 13 i Betlehemskyrkan, Gävle Välkommen till en eftermiddag med bibellärare Johnny Jonsson. Du inbjuds till en eftermiddag i god gemenskap och öppenhet för nya frågor och förnyat intresse för Bibelns rikedom och mångfald! Förmodligen skulle många kristna hålla med om påståendet att Bibeln är den viktigaste boken i den kristna kyrkan. Med den höga värderingen skulle man kunna tro att den också därmed blir flitigt läst och brukad, men så är det enligt de undersökningar som genomförts inte. Varför är det så? Behöver det vara så? Hur kan intresset väckas och utvecklas för ett aktivt umgänge med Bibeln? Hur kan våra livserfarenheter bli nycklar till djupare förståelse av Bibelns texter? Hur kan Bibelordet öppna för nya erfarenheter och perspektiv på det liv som vi lever här och nu? 13.00-14.30 Om konsten att läsa bibeln 14.30-15.00 Fika 15.00-16.30 Att leva med bibeln 16.45 Avslutande andakt. Därför att Ordet bland oss bor blir världen aldrig stum. Johnny Jonsson är högskolelektor och undervisar i Nya testamentet på Teologiska Högskolan (THS) i Stockholm. Nya Testamentets grund- och påbyggnadskurser hör till Johnnys ansvarsområde. Han har undervisat på THS sedan skolan startade 1993. Fred, ickevåld, konfliktlösning ny utbildning 2012/2013 Fred och försoning är centrala i evangeliet. Men hur skapar vi fred med fredliga medel? Och vad kan vi göra för att förebygga konflikter? Detta och mycket mer får du studera och praktisera. Kursen genomförs i samverkan med Kristna Fredsrörelen. Praktik i Palestina/ Israel ingår. Kurslängd: Ett år. Start i aug. www.hfs.se 0611-55 85 00 9

Utmaning och inspiration En kyrka som tar emot 25 nya församlingar varje år och där antalet gudstjänstdeltagare hela tiden växer. En kyrka som utmanar sina församlingar att i första hand fråga sig hur man kan möta medmänniskors behov i närsamhället. En kyrka som prioriterar församlingsutveckling och nyplantering av församlingar. Under en vecka har jag, tillsammans med övriga distriktsföreståndare i Missionskyrkan, mött en rad församlingar och pastorer på USA:s östkust för att lära känna deras arbete. Väl medveten om att det inte är enkelt att flytta över erfarenheter från en kultur till en annan, så är det ändå mycket som jag tar med mig hem till inspiration och utmaning och rakt in i arbetet med Fokusområdet Uppdraget inom Gemensam Framtid. För den som vill läsa själv så finns det mycket intressant material och exempel på deras hemsida: www.covchurch.org Lennart Renöfält Är det här målsättningen för Gemensam Framtid? Ja, det skulle kunna vara det. Visst skulle vi önska att vi om några år kunde skriva i våra verksamhetsberättelser att det här är vad som sker i vår nya kyrka. Beskrivningen är dock redan nu verklighet i vår amerikanska systerkyrka Evangelical Covenant Church. Under nära 20 år har man inom kyrkan utvecklat ett genomtänkt arbete för hur nya församlingar kan få växa fram och för hur gamla församlingar kan bli hälsosamma och missionsinriktade. Efrain Alicea berättar om en församlingsplantering i Bronx, en av New Yorks fattigaste stadsdelar. Gudstjänsterna präglas av att han själv har sin förankring i Hip-Hop musiken/ rörelsen. Studieförbundet Bilda finns till för kyrka och samhälle, med fem profilområden och med livsfrågorna i fokus. Genom att ordna folkbildning i olika former vill Bilda bidra till att åsikter möts och nya perspektiv skapas i frizoner för människor som tänker och funderar. Lena Maria Klingvall till Leksand Lena Maria Klingvall föddes i Sverige utan armar och med vänster ben hälften så långt som det högra normala benet. Men hon blev en internationell sångstjärna, olympisk idrottskvinna, författare - och kristen. Datum: 26 januari 2012 Plats: Leksands Missionförsamling Föreläsning: Våga drömma kl 16:00, 100:- Konsert: med Lena Maria Klingvall kl 19:00, 150:- Pris: Föreläsning & konsert: 200:- Biljettinfo: siw.stigsson@bilda.nu eller Studieförbundet Bilda, Borlänge tel 0243-887 00 Konsert på Gävle gospefestival Söndag den 5 februari klockan 18:00 hålls den stora konserten som avslutar Gävle Gospelfestival i Gävle konserthus. En masschoir med 350 sångare kommer att ta oss med till nya gospelhöjder under ledning av Anki och Magnus Spångberg. Uppträder gör även Cinque de Cullar, artist, producent och körledare från Chicago Tid: Söndagen den 5 februari kl.18.00 Plats: Gävle Konserthus. Biljetter: Köps i Gävle Konserthus, Ticnet eller närmaste ATG-ombud. Pris: 220 kr plus förköpsavgift. Mer info: www.gavlegospel.com Kontaktpersoner i Studieförbundet Bilda Region Öst Sören Johansson 0702-11 66 08 soren.johansson@bilda.nu 10 Region GävleDala Karin Björk 073-62 62 000, 026-250 145 karin@bjork@bilda.nu Region Mittsverige Charlotte Nordin 0730-89 98 90, 0660-822 27 charlotte.nordin@bilda.nu

Hur ska de nya distrikten se ut? Hur vill vi att det regionala arbetet inom Gemensam Framtid ska se ut. Hur ser den distriktsorganisation ut som har bäst förutsättningar att ge stöd och utmaning till det lokala förenings och församlingsarbetet? Ja, det är frågor som församlingar och enskilda haft möjlighet att tycka till om i samband med remissverkstäder, remisser och nu senast vid de regionala mötesplatserna. En arbetsgrupp jobbar med att ta in alla dessa synpunkter och även erfarenheter från andra organisationer. Nu har deras första rapport kommit. I rapporten slås fast att Gemensam Framtid och equmenia är två delar av samma rörelse, där regionerna är en del av det gemensamma arbetet. Vidare betonas att genom regionerna skall det gemensamma arbetet formas i nära och ömsesidig kommunikation med församlingar och lokalföreningar samt att regionerna skall stärka identiteten och delaktigheten i rörelsen. Genom regionerna utmanas och betjänas församlingarna och föreningarna i sitt uppdrag. Det mest konkreta i denna delrapport är förslaget att landet delas in i tio regioner. Ser vi till Mellansvenska distriktets geografi så hamnar vi i tre olika regioner. Västernorrland och Jämtland bildar en region (ca 1600 medlemmar). Gävleborg och Dalarna en region (ca 4700 medlemmar), och Norduppland förs till Östra Svealand. En ambition i förslaget är att skapa mindre geografiska regioner (jämfört med SMK:s sju distrikt). Samtidigt betonas nödvändigheten av att varje region har resurser att bedriva ett gott arbete. En regional kyrkoledare, och en regionsamordnare för equmenia skall finnas i varje region. Hur det blir med övriga personalresurser är oklart. Vid en läsning av rapporten väcks en del viktiga frågor: Uppifrån eller nerifrån Är det församlingarna som ska äga regionen eller är det en kanal för den nationella kyrkan? Det finns en del i språkbruket som talar för att man förespråkar det senare även om man skriver att man inte tagit ställning ännu. Det är en viktig fråga som rör demokrati, inflytande och engagemang. Geografi För drygt tio år sedan minskades antalet distrikt inom SMK till sju. Då blev det tidigare Gävle- Dala (inklusive Norduppland) och Västernorrland/Jämtland ett gemensamt distrikt. Ingen var glad över att avstånden blev stora men det skapade dock förutsättningar för ett fungerande arbetslag av anställda på distriktet. Frågan är om det finns ett tillräckligt underlag i de nya föreslagna regionerna i vår del av landet. Kan den goda tradition av samverkan mellan Norduppland och Gävleborg, som finns inom ungdomsarbetet, bevaras och utvecklas även om man hamnar i olika regioner? Kommer det att finnas underlag för ungdomsläger inom de två regionerna Gävle/Dala och Västernorrland/Jämtland? Rapporten konstaterar att på en rad punkter har man ännu inte kommit fram till något förslag, och en del beskrivs i mycket generella termer. Arbetsgruppens slutförslag lämnas till kyrkostyrelsen och equmenia 1 februari 2012. En öppen process har utlovats så det finns anledning att hålla utkik efter ytterligare information och lämna synpunkter till arbetsgruppen under de kommande månaderna. Lennart Renöfält 11

B Föreningsbrev Avsändare: Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet, Waldenströmsplan 1, 802 50 Gävle Andakt Bibelns ord i handling När jag var barn sov jag många gånger över hos mina morföräldrar.varje morgon serverade morfar frukost på sängen och sedan läste mormor och morfar bibeln tillsammans och bad. En nyfikenhet kring Bibeln väcktes, men trots detta var den länge en obegriplig bok som jag sällan öppnade. En milstolpe för mig var när jag bodde i Kongo-Brazzaville under åtta månader och spenderade min tid bland människor som upplevt krig och fattigdom. Under den här tiden förändrades min syn på Bibeln. Helt plötsligt var det som orden lyfte sig från sidorna i boken och blev verkliga. Jag överraskades och provocerades av texterna, de fick liv och jag lämnades sällan oberörd. Bibelns ord utmanade mig att leva ordet i handling och inte bara prata om det. När jag läser bibeltexter är det fortfarande så att jag inte alltid förstår vad Gud vill förmedla med dem.varje enskild text har en speciell historia och målgrupp och jag tilltalas inte av alla texter i Bibeln. Däremot försöker jag läsa texterna och förstå hur jag kan använda dem i mitt liv och min livssituation. Jag tror inte Jesus talar till oss människor med tomma ord, utan uppmanar oss till handling. Jesus kom och visade oss vad kärlek verkligen är. Han förkroppsligade kärlek och vi kan försöka efterlikna den. Kärlekens väg handlar inte om prestationer, om att vara duktigast på att älska. Nyckeln ligger i det som Jesus säger, att vi ska älska varandra så som jag har älskat er. (Johannesevangeliet 13:34-35) Linda Wallberg Tierp 12