Kallelse 2015-04- 16 Fakultetsstyrelsen IT- fakultetsstyrelsen kallas till sammanträde torsdagen 16 april, kl 13.00 16.00 i seminarierum 342, Kuggen, plan 3 (det inglasade rummet mitt emot entrén), Lindholmsplatsen 1. Hitta hit: http://itufak.gu.se/kontaktaoss/adresser_kommunikationer Om IT- fakultetens verksamhet finns det möjlighet att läsa på hemsidan: http://www.itufak.gu.se/ Förfall meddelas till Cecilia Ihse per telefon 031-786 9037, 076-622 9037 eller per e- post, cecilia.ihse@itfak.gu.se Välkomna! Enligt uppdrag Cecilia Ihse Utbildningsledare
Föredragningslista 1. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut 2. Protokolljusterare 3../. Anmälan av föregående protokoll Protokollet läggs till handlingarna. 4. Dekanus informerar Information 5../. Dekanusbeslut Information 6. Data Science nytt masterprogram Information Föredragande Graham Kemp 7. Dnr V 2014/928./. Antal ledamöter i fakultetsstyrelsen 2015-07- 01 2018-06- 30 Föredragande Margaretha Jansson, kanslichef, IT- fakulteten Styrelsen beslutar enligt förslag. 8. Dnr U 2015/229./. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet data- och informationsteknik, 120 240 högskolepoäng vid Göteborgs universitet Föredragande Dick Stenmark, prodekan Styrelsen beslutar fastställa revidering av allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet data- och informationsteknik, 120 240 hp enligt förslag. 8. 9. Ansökningsstatistik Betygssystem vid IT- fakulteten till hösten 2014 Dnr V 2015/247./. Föredragande Dick Stenmark, prodekan och Cecilia Ihse, utbildningsledare, IT- fakulteten Styrelsen beslutar om betygssystem enligt förslag till beslut. 10. Dnr V 2014/816./. Handläggningsordning vid prövning av högskolepedagogiska meriter inom IT- fakultetens ämnesområde Föredragande Cecilia Ihse, utbildningsledare, IT- fakulteten Styrelsen beslutar fastställa handläggningsordning vid prövning av högskolepedagogiska meriter inom IT- fakultetens ämnesområde enligt förslag. 2
11. Dnr V 2014/816./. Ersättningsnivåer till studentrepresentanter i IT- fakultetens beslutande och beredande organ Föredragande Cecilia Ihse, utbildningsledare, IT- fakulteten Styrelsen beslutar om ersättningsnivåer till studentrepresentanter i IT- fakultetens beslutande och beredande organ enligt förslag till beslut. 12. Användande av ISP- systemet Information Föredragande Cecilia Ihse, utbildningsledare, IT- fakulteten 13. Övriga frågor 3
PROTOKOLL IT-fakultetsstyrelsen Sammanträde 2015:1 2015-02-12 Tid och plats Kl. 09.00 12.00, rum 342, plan 3, Kuggen, Lindholmsplatsen 1 Närvarande Jan Smith, dekan, ordförande Dick Stenmark, prodekan, föredragande, 6, 7, 9, 12 Wolfgang Ahrendt, docent, inst. för data- och informationsteknik Jan Jonsson, biträdande professor, inst. för data- och informationsteknik (avviker kl 10.30) Urban Kristiansson Ulrika Lundh-Snis, universitetslektor, Högskolan Väst Michel Maciej Dzienis, studentrepresentant, föredragande 13 Agneta Ranerup, universitetslektor, inst. tillämpad IT Frånvarande Nataliya Berbyuk Lindström, universitetslektor, inst. tillämpad IT Hanna Reeder, studentrepresentant Niklas Wahlberg, VD, Lindholmen Science Park Övriga Margaretha Jansson, kanslichef, föredragande 11 Cecilia Ihse, utbildningsledare, föredragande 8, 10 Ärende Beslut/Åtgärd 1 Fastställande av föredragningslista Styrelsen beslutar att fastställa föredragningslistan enligt förslag. 2 Protokollsjusterare Styrelsen utser Ulrika Lundh-Snis att jämte ordföranden justera dagens protokoll.
3./. Anmälan av föregående protokoll, 2014-12-11 Protokollet läggs till handlingarna. 4 Dekanus informerar Chalmers bibliotek flyttar in i Kuggen (bottenvåningen) vid årsskiftet 2015/2016. Lokalsituationen på D&IT, Johanneberg är akut. Chalmers fastigheter önskar bygga hus på Lindholmen, men att flytta institutionen är problematiskt utifrån såväl personal- som studentsynpunkt. För att kunna gå vidare i frågan krävs en grundlig konsekvensanalys. Planering av nytt masterprogram i Data Science har inletts. Programstart kan ske tidigast höstterminen 2016. Två möten har hållits om Data Science med representanter från ITIT och D&IT för att diskutera möjliga vägar att utveckla ett program. Ett lektorat i Data Science är utlyst av D&IT. Stefan Bengtsson är ny rektor på Chalmers fr o m 2015-07-01 och efterträder Karin Markides. Ny prefekt ska utses på ITIT. Tillträde 2015-07- 01. 5./. 6 Dnr V 2015/143./. Dekanusbeslut Examinators roll vid licentiatuppsats vid IT-fakulteten Föredragande Dick Stenmark, prodekan Dekanusbesluten läggs till handlingarna. Föredragande föredrar ärendet. Doktorandexaminator är en ny roll som skrevs in när doktorandreglerna reviderades. Vid licentiatexamen brukar i normalfallet inte en betygsnämnd anlitas, utan bedömning sker av en av dekanus utsedd examinator. För att tydliggöra doktorandexaminators roll och förenkla processen för utseende av examinator föreslås att den person som utses av dekanus till doktorandexaminator i normalfallet också är den som fattar beslut om betyg vid licentiatuppsats. Vidare föreslås att doktorandexaminators roll att sätta betyg skrivs in i allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. I de fall som doktorandexaminator av något skäl inte kan vara betygssättande kan dekanus antingen utse annan examinator eller en betygsnämnd enligt 2
bestämmelserna för doktorsavhandling. Styrelsen beslutar att doktorandexaminator i normalfallet fattar beslut om betyg vid licentiatuppsats, och att ovanstående beslut skriv in i allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. 7./. Betygssystem vid IT-fakulteten Föredragande Dick Stenmark, prodekan Fördragande föredrar ärendet. Rektor har nyligen beslutat om vilka betygssystem som ska gälla vid Göteborgs universitet två steg, tre steg, fyra steg och sju steg. Varje fakultet beslutar om vilket eller vilka betygssystem som ska användas i fakultetens kurser och program. I upprättad handlingsplan för bättre möjligheter till samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers kring utbildning framgår det att ITfakultetsstyrelsen ska utreda och ta ställning till vilket eller vilka betygssystem som bör gälla. I dagsläget tillämpar Göteborgs universitet och Chalmers olika betygssystem. IT-fakultetsstyrelsen konstaterar att det är en viktig fråga att ta ställning till. Styrelsen diskuterar för- och nackdelar med att införa ett fyr- eller sjugradigt betygssystem. En sjugradigskala bedömer styrelsen efter diskussion inte vara aktuell. Ett fyrgradigt betygssystem är mer differentierat, men det är inte ett självändamål att anpassa sig till Chalmers. Gällande antagning till utbildning på forskarnivå är ett tregradigt eller ett fyrgradigt betygssystem att föredra framför ett tvågradigt system (som gäller för examensarbetena på Chalmers), eftersom det annars skulle krävas andra metoder för att urskilja sökandens kvalitet på dessa arbeten. Om fyrgradig skala ska införas för att underlätta samarbete med Chalmers bör frågan beredas vidare. Bland annat bör det undersökas hur många kurser/program som samläsning sker på. Ytterligare synpunkter bör också inhämtas från institutioner och studentkår. 3
8 Nominering till kvalitetsutskottet Föredragande Cecilia Ihse, utbildningsledare, IT-fakulteten Utbildningsnämndens nuvarande uppdrag har utökats med ett kvalitetsutskott som ska arbeta med kvalitetsfrågor med särskild anknytning till utbildning. Kvalitetsutskottet kommer att bestå av sammanlagt åtta ledamöter. Fakulteterna har nu möjlighet att nominera en eller flera ledamöter. Föredragande informerar om att Miroslaw Staron nominerats till ledamot då han har lång erfarenhet av att arbeta med kvalitetsfrågor i utbildning. 9 Remiss från UKÄ om kommande utvärdering av utbildning på forskarnivå Föredragande Dick Stenmark, prodekan Föredragande informerar. Vårterminen 2015 startar UKÄ en pilotomgång gällande utvärdering av utbildning på forskarnivå. Höstterminen 2016 kommer utvärdering av all utbildning på forskarnivå att starta. En remiss har skickats från UKÄ som beskriver hur utvärderingen kommer att gå till. Institutioner och fakulteter har nu haft möjlighet att lämna synpunkter till Göteborgs universitet, som kommer att lämna ett samlat svar till UKÄ. ITfakulteten har sammanställt ett gemensamt svar efter att ha hämtat in synpunkter från institutionerna. I fakultetens remissvar framhålls att det är positivt att en utvärdering sker. Utvärderingen kommer att kräva att vissa saker tydliggör och dokumenteras vilket kan bidra till vi får bättre kvalitet i våra processer. När det gäller utvärderingsmodellens innehåll har fakulteten noterat att det finns en del oklarheter när det gäller metodiskt tillvägagångssätt och urvalsformer. Fakulteten är också kritisk till hur UKÄ vill hantera pilotomgången. Ett problem är att när piloten är klar finns det mycket lite tid till nästa omgång startar. Det medför att UKÄ inte har tid att utvärdera och justera pilotomgångens utfall. Frågan är då varför UKÄ vill ha en pilotomgång. Efter föredragandes redogörelse anser fakultetsstyrelsen att det är problematiskt att man vid kommande utvärdering måste lämna ut personliga uppgifter. Synpunkten tas med i fakultetens slutliga remissvar. 4
10 Handlingsplan för bättre möjligheter till samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers Föredragande Cecilia Ihse, utbildningsledare, IT-fakulteten Föredragande informerar. En handlingsplan har tagits fram av Göteborgs universitet och Chalmers för bättre möjligheter till samarbete kring utbildning. Det har påtalats att det finns olika slags hinder som försvårar möjligheterna att stärka samarbetet. En styrgrupp med vice rektorerna från båda lärosätena ska inrättas med uppdrag att samordna arbetet i arbetsgrupperna. Återrapportering ska ske till styrgruppen. Handlingsplanen tar upp åtgärder som ska underlätta fortsatt samarbete: 11./. Bokslut Föredragande Margaretha Jansson, kanslichef, IT-fakulteten 1) upprätta ett Memorandum of Understanding 2) behandla en rad pedagogiska frågor såsom användandet av lärplattform olikheter i planeringsprocess och fastställande av utbildningsutbud kursvärderingssystem och rutiner kring dessa olika regler för examination olika betygssystem olika rutiner för att utse examinator inrapportering av betyg och resultatpoäng 3) studieadministrativa frågor skillnader i läsperioder och studietakt 4) informationsfrågor information om val av utbildning samordning av rekryteringsinsatser visuell identitet, mallar m m Därutöver ska också passerkortsfrågan behandlas. Styrelsen konstaterar att det är positivt om Göteborgs universitet och Chalmers kan ha samma system när det gäller lärplattformar. Styrelsen konstaterar också att kursplanefrågan hanteras mycket olika och att försöka synka ihop dessa processer har hittills inte fungerat. Föredragande informerar. Fakultetens omsättning fortsätter öka (drygt 10 % jämfört med 2013). Resultatet för 2014 är ett överskott på +5,6 mnkr mot budgeterade -5,7 mnkr. Överskottet beror främst på ökad externfinansiering, återföring av medfinansiering i ett EU-projekt, ej budgeterade kvalitetsmedel i 5
grundutbildningen och underskattning av studieavgifter från tredjelandsstudenter. Kostnaderna var +4 mnkr över budget. En bidragande orsak var ökad institutionsintern handel, samtidigt har intäkterna ökat med +3 mnkr. Externa bidrag och uppdrag har ökat med 50 %. Gällande utfall på grundutbildningen har antalet HST och genomströmning förändrats över tid. Åren 2012 och 2013 fick fakulteten ett minskat uppdrag p g a att universitetets uppdrag minskade. I dagsläget sker en överproduktion. Sedan 2011 har prestationsgraden ökat studenterna har blivit fler och presterar bättre och söktrycket till våra utbildningar har ökat. En bidragande orsak till det ekonomiska överskottet är svårigheten att beräkna tredjelandsstudenterna. 12./. Återrapportering av verksamhetsplanen Föredragande Dick Stenmark, prodekan Föredragande konstaterar att det är problematiskt med överskotten och att vi behöver arbeta med att analysera våra beräkningsmodeller. En slutsats kan vara att vi ska uppvärdera den tid vi avsätter för grundutbildningen. Det finns en inflexibilitet mellan grundutbildning och forskarutbildning. Anslagen kommer i separata rör. Det kan svänga snabbt då stora anslag förändrar förutsättningarna eller när ny personal behövs. Föredragande redogör för några nedslag i verksamhetsplanen. Forsknings som påverkar Punkt 1: Samhällets digitalisering är ett tema som lyfts fram. Forskare från fakulteten har medverkat i nio ansökningar (av drygt 100). Snart kommer besked om vilka som kommer att gå vidare. Intressant är att GU:s styrelse har intresserat sig för frågan. När Jan och Dick var hos styrelsen i höstas presenterade de tankar kring denna fråga. Nu har styrelsen beslutat att ha samhällets digitalisering som ett särskilt tema. Punkt 2: Institutionerna ska ha ett internationellt starkt kollegium 2014 har 17 personer rekryterats som lektorer, biträdande forskare, forskare och postdok. Samtidigt som många 6
anställs finns ett visst tapp. Utbildning som förnyar Punkt 2: Höjd kvalitet på kursinnehåll och pedagogik för att attrahera duktiga studenter Kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap har redan nu ett högt söktryck 510 sökanden till 30 platser HT14. Samverkan som utvecklar Punkt 1: Utveckla och utvidga kunskapsutbytet. SIDA-ansökan gick igenom och 10 doktorander kommer hit. Punkt 2: Knyta ytterligare adjungerade professorer/lärare till institutionerna. Rekrytering inom e-hälsa är på gång i form av adjungerad lektor. 13 Kår- och studentverksamhet Föredragande, Michal Maciej Dzienis, studentrepresentant Fördragande presenterar arbetet inom studentkåren med förbättrad studentrepresentation. Syftet är bättre kommunikation mellan IT-sektionen och ITfakulteten. Ett önskemål är att fakulteten kommer och presenterar sig vid ett möte som studenterna bjuder in till. Målet är att skapa bättre struktur och organisation när det gäller sektionens studentrepresentation i olika organ. Ett projekt genomförs därför i syfte att förbättra kommunikationen mellan studenter och IT-fakulteten. För att nå målet arbetar studentkåren med att alla IT-fakultetens program representeras i Göta IT-sektionens styrelse 2015/2016. att studenter representerar i fakultetens organ fakultetsstyrelse, prefektråd, institutionsråd, utbildningsråd, likabehandlingsråd och arbetsmiljöråd. att strukturera och organisera studentgrupper och kårföreningar inom sektion nu finns programstudenter finns organiserade: Datavetenskap, Software Engineering & Management och Masters in Communication. Strävan är att fler grupper bildas. 7
att skapa tydligare information och kommunikation på IT-sektionen ITsektionens styrelse utgör ett nav och kårföreningarna får hjälp med att synliggöra sin verksamhet. Föredragande slutar som ordförande för ITsektionen i slutet i maj och ny ordförande kommer att efterträda. 15 Övriga frågor Jan Jonsson meddelar att Chalmers beslutat inrätta en ny forskarskola i människa datorinternaktion (MDI) vid institutionen för tillämpad IT. Ett motsvarande ämne kommer att föreslås på ITfakulteten. Vid protokollet Cecilia Ihse Justeras Justeras Jan Smith Ulrika Lundh-Snis 8
Ä5 ITFS 2015-04-16 Dekanusbeslut 1. Fördelning av grundutbildningsmedel avsatta till dekanus disposition, E 2014/616, 2015-01-08 2. Vidarefördelning av kvalitetsbaserad resurstilldelning inom grundutbildningen 2015, E 2014/616, 2015-02-20 3. Ansökan om att bli antagen som oavlönad docent, P 2014/253, 2015-03-16 4. Doktorsdisputation i ämnet informatik, 2015-04-17 avseende Tomas Lindroth, U 2015/163 5. Vidarefördelning av medel för fort- och vidareutbildning 2015, E 2014/616, 2015-03-16 6. Uppdrag som proprefekt vid institutionen för data- och informationsteknik avseende Peter Lundin, PAN 2015/519, 2015-03-25 7. Utlysning av pedagogiskt pris vid IT-fakulteten, C 2015/19, 2015-04-01 8. Uppdrag som prefekt, V 2014/809, 2015-04-01 1
Margaretha Jansson 2015-04-08 kanslichef ITFS Ä7 2015-04-16 Dnr V 2014/928 Antal ledamöter i fakultetsstyrelsen 2015-07-01--2018-06-30 Mandatperioden för fakultetsstyrelsen är tre år förutom studeranderepresentanterna som utses för en mandatperiod på ett år. Den nuvarande fakultetsstyrelsens mandatperiod är 2012-07-01--2015-06-30. Enligt "Arbetsordningen vid Göteborgs universitet" ska fakultetsstyrelsen ha 11-13 ledamöter och en majoritet av ledamöterna ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta. Enligt tidigare regler var antalet fastlaget till elva ledamöter. Fakultetsstyrelsen fattar beslut om antalet ledamöter i IT-fakultetsstyrelsen. Arbetsordningen reglerar inget kring ersättare i fakultetsstyrelsen. IT-fakultetsstyrelsen har sedan ett år haft en gruppersättare. Det har fungerat bra. Fakultetsstyrelsen fattar beslut om det ska finnas en gruppersättare även nästa mandatperiod. Fakultetsstyrelsen utses genom val där samtliga anställda inom fakulteten, vilkas anställning omfattar minst 50% av heltid och som är förordnade tillsvidare eller har ett förordnande på minst två års sammanhängande anställning, har rösträtt. Representanter för doktoranderna utses av studenterna och doktoranderna har inte rösträtt som anställda. Förslag till beslut: Fakultetsstyrelsen beslutar att fakultetsstyrelsen ska ha 11 ledamöter (dekanus, prodekanus, sex representanter för de anställda och tre studerande representanter) och att en gruppersättare ska utses. Ersättaren har närvaro- och yttranderätt vid fakultetsstyrelsens sammanträden.
IT-fakulteten Allmän studieplan Dnr U 2015/229 Ä8 ITFS 2015-04-16 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ÄMNET DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK, 120 240 HÖGSKOLEPOÄNG VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion itufak.gu.se/utbildning/utbildning-pa-forskarniva/allmanna-studieplaner IT-fakultetsstyrelsen IT-fakulteten Beslutsdatum 2015-04-16 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare IT-fakulteten har reviderat allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet data- och informationsteknik, 120 240 högskolepoäng vid Göteborgs universitet.
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ÄMNET DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK, 120 240 HÖGSKOLEPOÄNG VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Studieplanen är fastställd av IT-fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 2008-03-11 (dnr G217/1084/07) och reviderad 2015-04-16. Denna studieplan gäller för doktorander antagna till utbildning på forskarnivå i ämnet data- och informationsteknik från och med 2015-04-16. 1. Examen som utbildning på forskarnivå leder till Efter fullbordad utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng (hp) utfärdas på begäran av doktoranden ett examensbevis med benämningen filosofie licentiatexamen eller teknologie licentiatexamen i data- och informationsteknik. För licentiatexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats (licentiatuppsats) om minst 60 hp godkänd. Efter fullbordad utbildning på forskarnivå om 240 högskolepoäng (hp) utfärdas på begäran av doktoranden ett examensbevis med benämningen filosofie doktorsexamen eller teknologie doktorsexamen i data- och informationsteknik. För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 hp godkänd. 2. Ämnesbeskrivning Ämnet data- och informationsteknik är ett brett sådant, och spänner över hela spektrumet från teoretisk underbyggnad till utveckling av tillämpade system, från konstruktion och tillverkning av strömsnåla VLSIkretsar till matematiska modeller av programspråk, från analys av ingenjörers roll i utvecklingsprocesser för mjukvara till algoritmer för realistisk uppritning av skuggor i datorspel och film. Ämnet data- och informationsteknik omfattar följande specialiseringar: Bioinformatik: forskningsområde för studier av algoritmer för hantering, analys, strukturering och/eller visualisering av biologiska data. Datavetenskap: forskningsområde för studier av logisk-matematisk modellering av datorberäkningars utförande med tillämpningar på t ex algoritmer, data, programspråk och maskininlärning. Datorteknik: forskningsområde för studier av beteendet hos datorsystems hård- och mjukvara, i synnerhet modellering och analys av deras icke-funktionella beteende (t ex energiförbrukning, pålitlighet, säkerhet, tidskritikalitet eller realism i datorgrafik). Software Engineering: forskningsområde för studier av beteende och kvalitetsmått hos processer för konstruktion, utveckling och underhåll av datorprogram. Språkteknologi: forskningsområde för utveckling av datorprogram för analys, förståelse eller generering av mänskligt språk. 2 (10)
3. Utbildningens mål Utbildning på forskarnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningens mål är att utveckla sådana kvalificerade kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna bedriva forskning inom data- och informationsteknik samt att bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnet genom framställandet av en vetenskaplig avhandling. Arbetet med framställandet av en licentiatuppsats/avhandling är en central del i utbildningen vilken ska ge doktoranden förmåga att kritiskt bearbeta problemställningar inom relevant forskningsområde och att självständigt planera, genomföra och dokumentera detta vetenskapliga arbete. Utbildning på forskarnivå i data- och informationsteknik syftar också till att utveckla doktorandens förmåga att omsätta uppnådda vetenskapliga färdigheter och kunskaper i fortsatt forskningsarbete eller i annat kvalificerat yrkesarbete. Utbildningen ska vidare utveckla doktorandens kommunikativa och pedagogiska färdigheter vad gäller att uttrycka sig väl i tal och skrift såväl inom som utanför akademiska sammanhang. Doktoranden ska även ha tillägnat sig kunskap om planering och genomförande av forskningsprojekt. Utbildning på forskarnivå ska ge internationella kontakter bland annat genom medverkan vid forskningskonferenser och eventuell vistelse vid utländskt lärosäte. 3.1. Mål för licentiatexamen enligt högskoleförordningen 3.1.1. Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. 3.1.2. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. 3.1.3. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden 3 (10)
visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 3.2. Mål för doktorsexamen enligt högskoleförordningen 3.2.1. Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. 3.2.2. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. 3.2.3. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 4 (10)
3.3. Lokala mål för licentiatexamen Utöver de mål som anges i högskoleförordningen ska följande specifika mål vara uppfyllda för att erhålla filosofie licentiatexamen eller teknologie licentiatexamen i data- och informationsteknik: 3.3.1. Kunskap och förståelse För licentiatexamen i ämnet data- och informationsteknik ska doktoranden ha förvärvat kunskaper om data- och informationsteknikens grundläggande teoriområden och tillämpningar. 3.3.2. Färdighet och förmåga För licentiatexamen i ämnet data- och informationsteknik ska doktoranden ha förvärvat förmåga att förstå existerande teoretiska/empiriska modeller av beteendet hos ett datorsystem, dess data, dess användare och/eller dess utvecklingsprocess, och förmåga att uttrycka sig på engelska i tal och skrift inom det data- och informationstekniska området. 3.3.3. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen i ämnet data- och informationsteknik ska doktoranden ha förvärvat förmåga att identifiera parametrar hos ett datorsystem som påverkar kvaliteten på dess konstruktion, modellering eller utvecklingsprocess. 3.4. Lokala mål för doktorsexamen Utöver de mål som anges i högskoleförordningen ska följande specifika mål vara uppfyllda för att erhålla filosofie doktorsexamen eller teknologie doktorsexamen i data- och informationsteknik: 3.4.1. Kunskap och förståelse För doktorsexamen i ämnet data- och informationsteknik ska doktoranden ha förvärvat fördjupade kunskaper om data- och informationsteknikens grundläggande teoriområden och dess tillämpningar. 3.4.2. Färdighet och förmåga För doktorsexamen i ämnet data- och informationsteknik ska doktoranden ha förvärvat förmåga att konstruera egna teoretiska/empiriska modeller av beteendet hos ett datorsystem, dess data, dess användare och/eller dess utvecklingsprocess, och förmåga att på ett säkert sätt uttrycka sig på engelska i tal och skrift inom det data- och informationstekniska området. 3.4.3. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen i ämnet data- och informationsteknik ska doktoranden ha förvärvat 5 (10)
förmåga att göra avvägningar mellan olika lösningsförslag, utgående från de parametrar hos ett datorsystem som påverkar kvaliteten på dess konstruktion, modellering eller utvecklingsprocess. 4. Utbildningens upplägg och innehåll Utbildningen planeras så att studierna för heltidsstuderande normalt kräver fyra läsår (240 hp). Det förutsätts att doktoranden ägnar sig åt sina studier på heltid och aktivt deltar i den undervisning som ges. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter två år (120 hp) om de krav som finns angivna i högskoleförordningens examensordning och Göteborgs universitets lokala krav avseende licentiatexamen, är uppfyllda. För deltidsstuderande förlängs studietiden i proportion till den minskade studieintensiteten, dock maximalt åtta år. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand och dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en licentiatuppsats/vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Kursdelen vid utbildning på forskarnivå i data- och informationsteknik består av förberedande studiekurs (om det är nödvändigt), obligatoriska kurser, individuella kurser, andra poänggivande moment. Doktoranden förväntas att inom ramen för sin utbildning närvara vid seminarier och gästföreläsningar, även om dessa inte har direkt anknytning till forskningsarbete eller kursdel. Doktoranden ska också, om inte särskilda skäl föreligger, bidra till institutionens gemensamma verksamheter. 4.1. Individuell studieplan För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Individuell studieplan ska fastställas senast två månader efter att doktorand blivit antagen till utbildning på forskarnivå. Individuell studieplan ska upprättas i enlighet med Göteborgs universitets gemensamma mall för individuell studieplan. Upprättande av individuell studieplan och fortlöpande revidering av denna ska göras i samråd mellan doktorand, handledare och doktorandexaminator. Individuell studieplan fastställs av prefekt. Den individuella studieplanen ska följas upp och revideras minst en gång per år. Revidering ska även ske om så är påkallat med hänsyn till uppkomna förändringar i doktorandens utbildning samt på doktorandens begäran. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. Den individuella studieplanen ska innehålla planerade, pågående och avklarade delar av utbildningen och ska fungera som ett styrande dokument för hela utbildningen samt säkerställa att utbildningen bedrivs och följs upp på ett effektivt sätt. Den individuella studieplanen ska också innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation. 6 (10)
4.2. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en ska vara huvudhandledare och övriga ska vara biträdande handledare. Huvudhandledaren ska vara docentkompetent. Handledare kan rekryteras från annat lärosäte eller utanför akademin. Handledare ska då vara knuten till universitetet endera via anställning vid Göteborgs universitet eller via uppdragsavtal. Minst en av handledarna ska ha genomgått utbildning i doktorandhandledning. Doktoranden har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 120 hp/240 hp, två års/fyra års heltidsstudier, och i enligt med vad som anges i IT-fakultetens beslut om minsta omfattning av handledning inom utbildning på forskarnivå på IT-fakulteten (dnr V 2014/770). Doktorand har rätt till byte av såväl huvudhandledare som biträdande handledare. Begäran ska vara skriftlig och ställas till prefekt. Begäran behöver inte motiveras. Vid byte av handledare ska individuell studieplan revideras. 4.3. Doktorandexaminator och kursexaminator Varje doktorand ska ha en doktorandexaminator. Doktorandexaminatorns huvudsakliga uppgift är att säkerställa att doktoranden uppfyller de för utbildningen uppställda målen. Doktorandexaminatorn ska också vara delaktig i uppföljningen av doktorandens studier samt dess individuella studieplan. Betyg på licentiatuppsats bestäms av doktorandexaminator. Om doktorandexaminator av något skäl inte kan vara betygssättande kan dekanus antingen utse annan examinator eller en betygsnämnd enligt bestämmelserna för doktorsavhandling. Huvudhandledare och biträdande handledare får inte vara doktorandexaminator. I individuell studieplan ska anges vem som är doktorandens doktorandexaminator. Doktorandexaminator beslutas av IT-fakultetens dekanus. För kurs som ingår i utbildning på forskarnivå i data- och informationsteknik ska det finnas kursexaminator. Kursexaminator bestämmer betyg på kurser inom utbildningen. Kursexaminator beslutas av IT-fakultetens dekanus. 4.4. Kurser och andra poänggivande moment Utbildningen omfattar då doktoranden avser att uppnå doktorsexamen en kursdel om 60 hp varav 8 hp består av för utbildningen gemensamma obligatoriska kurser. Avser doktoranden att uppnå licentiatexamen omfattar utbildningen en kursdel om 30 hp varav 8 hp består av för utbildningen gemensamma obligatoriska kurser. Kurser som ingår i utbildningen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Examination är skriftlig eller muntlig. För kurser som ges inom utbildning på forskarnivå ska det som regel finnas en kursplan. Undantag från krav på kursplan kan ske för individuella läskurser och kurser som ges vid enstaka tillfällen. Undantag ska skriftligen godkännas av prefekt. 4.4.1. Förberedande studiekurs Denna kursdel väljs i samråd med handledare och doktorandexaminator, och tillämpas i de fall då 7 (10)
doktoranden i sin grundexamen saknar enstaka aspekter av data- och informationsteknik som befinns nödvändiga för ämnesområdet för avhandlingen, t ex avancerade kurser i datalogi, matematik och datorteknik. Poäng i denna kursdel räknas inte in i kurskraven för licentiatexamen (30 hp) eller doktorsexamen (60 hp). 4.4.2. Obligatoriska kurser Behörighetsgivande högskolepedagogik 1: Baskurs, 5 hp (HPE101, Göteborgs universitet) eller motsvarande erhållen kompetens. Research Ethics and Sustainable Development, 3 hp (GFOK025, Chalmers tekniska högskola) eller motsvarande erhållen kompetens. 4.4.3. Individuella kurser Individuella kurser bestäms i samråd med handledare och doktorandexaminator och anges i individuell studieplan. Till dessa räknas kurser av mer allmän vetenskaplig karaktär samt kurser som är inriktade på den studerandes specifika ämnesområde. De individuella kurserna kan inkludera dels doktorandkurser vid Göteborgs universitet och/eller Chalmers tekniska högskola och dels kurser som ges utanför dessa lärosäten. Kurser på avancerad nivå som ges vid grundutbildningen kan också räknas in, förutsatt att minst betyg VG/4 erhållits. För att som forskarstuderande läsa en kurs vid grundutbildningen måste den studerande ansöka om detta hos doktorandexaminatorn innan kursen startar. 4.4.4. Andra poänggivande moment Andra poänggivande moment kan förekomma inom utbildningen (t e x forskningspraktik såsom konferensmedverkan, arrangerande av konferenser och artikelskrivande). Andra poänggivande moment bestäms i samråd med handledare och doktorandexaminator. 4.5. Avhandling och disputation Centralt i utbildningen är författandet av en vetenskaplig uppsats (licentiatuppsats)/avhandling (doktorsavhandling) där doktoranden ska föra kunskapen inom forskningsområdet framåt. Doktoranden ska fortlöpande presentera sitt avhandlingsarbete. Detta sker i första hand genom författandet av avhandlings-pm vilka presenteras vid institutionens seminarier. För licentiatexamen och doktorsexamen gäller att den forskarstuderande ska utföra ett forskningsarbete samt författa en uppsats/avhandling som beskriver detta arbete. I utbildningen fram till licentiatexamen har det egna forskningsarbetet en begränsad omfattning men ska likväl ges en sådan form att det leder till internationellt publicerbara resultat. Både licentiatuppsats och doktorsavhandling kan ha formen av en monografi eller av en sammanläggningsavhandling med ett antal vetenskapligt granskade texter, t ex tidskriftsartiklar, bokkapitel och konferensbidrag. I en sammanläggningsavhandling ska de enskilda texterna bindas samman av en så kallad kappa som knyter ihop bidragen samt diskuterar och drar slutsatser kring helheten. De enskilda texterna kan ha skrivits tillsammans med huvudhandledare, biträdande handledare eller andra personer. Åtminstone en av texterna måste ha doktoranden som huvudförfattare. Om avhandlingsarbetet utförs inom ramen för ett lagarbete/forskningsprojekt ska doktorandens insatser klart framgå. 8 (10)
Extern granskare ska användas vid halvtids- och/eller slutseminarium. Extern granskare ska komma från liknande ämnesområde vid ett annat lärosäte. Halvtidsseminarium äger rum senast när det återstår en utbildningstid som motsvarar högst två års utbildning på heltid till doktorsexamen. Slutseminarium äger rum när huvudhandledare och doktorandexaminator bedömer att avhandlingsarbetet närmar sig slutfasen. Doktorsavhandling respektive licentiatuppsats ska, i enlighet med de regler som anges i högskoleförordningen för doktorsexamen respektive licentiatexamen, granskas och försvaras vid en offentlig disputation respektive seminarium. Vid framläggandet av licentiatuppsats beslutar prefekt om tidpunkt för seminarium och utseende av granskare. Licentiatuppsats/avhandling betygssätts med något av betygen underkänd eller godkänd. Betyg på licentiatuppsats ska antingen beslutas av en betygsnämnd enligt bestämmelserna för doktorsavhandling eller av doktorandexaminatorn. Betyg på doktorsavhandling beslutas av en betygsnämnd. Dekanus utser ledamöter i betygsnämnd. 5. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i högskoleförordningen, 7 kapitel. 5.1. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 hp, varav minst 60 hp på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. IT-fakultetens dekanus får för enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet för studier på forskarnivå om det finns särskilda skäl. Övergångsbestämmelse i högskoleförordningen: Den som före den före 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, ska även därefter anses ha grundläggande behörighet för utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015 (SFS 2006:1053). 5.2. Särskild behörighet Utöver grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå får krav på särskild behörighet ställas. Krav på särskild behörighet ska vara helt nödvändiga för att forskarstuderande ska kunna tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå (högskoleförordningen 7 kapitel 40 ). För att antas till utbildning på forskarnivå i data- och informationsteknik krävs följande: Civilingenjörsexamen i datorteknik, datavetenskap eller liknande ämne eller filosofie kandidatexamen med datorteknisk/datavetenskaplig inriktning. Behörig är även den som på annat sätt förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Studerande med grundexamen från matematisk-naturvetenskaplig fakultet eller motsvarande kan antas till forskarutbildning. 9 (10)
6. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i data- och informationsteknik sker genom utlysning av institutionen för data- och informationsteknik och i enlighet med Regler för studier på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna samt Göteborgs universitets antagningsordning för utbildning på forskarnivå. 6.1. Urval Då det finns fler sökande än antal utlysta platser måste urval göras. Urval bland sökande ska enligt högskoleförordningen 7 kapitel ske med hänsyn till sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar följande: Uppsatser, examensarbeten och övriga relevanta skrifter vilka bedöms enligt gängse vetenskapliga kvalitetskriterier. Som speciellt meriterande betraktas existerande publikationer på konferenser och tidskrifter med välkänt god kvalitet. Synnerligen goda vitsord från handledare/examinator för examensarbete bedöms också meriterande. Vetenskaplig reflektion i vilken den sökande reflekterar över planerad forskningsuppgift eller planerat avhandlingsområde; detta dokument används för kompletterande bedömning av den sökandes potential att tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå. Institutionen anordnar dessutom intervjuer med den delmängd av de sökande som befinns mest lämpliga för platsen. Vid dessa intervjuer deltar, förutom handledare och doktorander från den forskargrupp som utlyst platsen, även representanter från institutionens lärarkollegium och forskarutbildning. 7. Övrigt 7.1. Övergångsbestämmelser Studieplan för forskarutbildningen i data- och informationsteknik (dnr G217/1084/07), fastställd av ITfakultetsstyrelsen 2008-03-11, gäller ytterligare 5 år, dock längst till utgången av juni 2020. I övrigt hänvisas till gällande lagstiftning, riktlinjer vid Göteborgs universitet och vid IT-fakulteten samt lokala tillämpningsföreskrifter vid institutionen för data- och informationsteknik. Uppgifter om aktuella regelverk finns tillgängligt via www.itfak.gu.se. 10 (10)
STYRDOKUMENT Dnr V 2014/816 Ä10 ITFS 2015-04-16 HANDLÄGGNINGSORDNING VID PRÖVNING AV HÖGSKOLEPEDAGOGISKA MERITER INOM IT-FAKULTETENS ÄMNESOMRÅDE Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion itufak.gu.se/fakulteten/dokument_regelverk IT-fakultetsstyrelsen IT-fakulteten Beslutsdatum 2015-04-16 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare I handläggningsordning vid prövning av högskolepedagogiska meriter inom ITfakultetens ämnesområde har IT-fakultetsstyrelsen fastställt hur handläggning av prövning av högskolepedagogiska meriter ska gå till.
PRÖVNING AV HÖGSKOLEPEDAGOGISKA MERITER För lärare anställda vid Göteborgs universitet år 2002 och senare gäller krav på högskolepedagogisk utbildning. Nyanställda lärare och anställda lärare som inte genomgått Göteborgs universitets kurser i högskolepedagogik kan vid sin fakultet få prövat om de egna högskolepedagogiska kunskaper och meriter som läraren har tillägnat sig motsvarar den behörighetsgivande utbildning i högskolepedagogik som Göteborgs universitet erbjuder sina lärare. Lärosätesgemensam behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning riktar sig till lärare och doktorander vid Göteborgs universitet och har erbjudits sedan 2008. Vid Göteborgs universitet har en handläggningsordning tagits fram i syfte att stödja fakulteternas, institutionernas och gemensamma förvaltningens arbete med dokumentation av högskolepedagogiska meriter. I anslutning till anställning av lärare ställs krav på högskolepedagogisk utbildning i enlighet med gällande anställningsordning vid Göteborgs universitet. Högskolepedagogiska meriter (kunskaper och förmågor) kan ha förvärvats på olika sätt: 1) genom den lärosätesgemensamma högskolepedagogiska utbildningen som erbjuds vid Göteborgs universitet, 2) genom högskolepedagogisk utbildning vid något annat lärosäte, 3) genom att kunskaper och förmågor motsvarande de krav på högskolepedagogiska meriter som ställs har förvärvats på något annat sätt. Prövning av högskolepedagogiska meriter avser inte bedömning av pedagogisk skicklighet, utan det är en prövning om läraren har motsvarande kunskaper och förmågor som den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen vid Göteborgs universitet ger. Vid denna prövning bedöms inte lärarexamen. De lagar och förordningar som gäller för högre utbildning vid en statlig myndighet skiljer sig från regelverket för allmänna skolväsendet med kommunala och privata huvudmän. De vuxenpedagogiska förutsättningar som undervisning vid universitetets forskningsanknutna utbildning innebär, ställer krav på särskilda kunskaper i högskolepedagogik. IT-fakultetsnämnden beslutade vid sammanträde 2009-12-17 att ansvaret för prövningen av lärares högskolepedagogiska meriter är delegerad till fakultetens lärarförslagsnämnd. Kriterier för meritvärdering De kriterier som tillämpas vid IT-fakulteten följer de förslag som finns angivna i rektors beslut och innebär att meriter värderas relativt mot nationellt överenskomna rekommendationer avseende förkunskaper, mål och omfattning för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning. Prövning kan avse delar av eller hela den högskolepedagogiska utbildningen vid Göteborgs universitet. Prövning kan ske med stöd av de högskolepedagogiska kurser som ges vid Göteborgs universitet om så är lämpligt. Prövning av högskolepedagogiska meriter kommer att ske enligt något av följande kriterier: 1. Meriter värderas utifrån schablon för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter i de behörighetsgivande högskolepedagogiska kurser som ges av PIL-enheten, Göteborgs universitet (bilaga 1). 2 (3)
2. Prövning av meriter avseende enskild kurs värderas mot de specifika lärarandemål vilka finns beskrivna i de behörighetsgivande högskolepedagogiska kurser som ges av PIL-enheten, Göteborgs universitet (bilaga 2). 3. Meriter värderas gentemot de nationellt överenskomna målen för behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens (bilaga 3). Generellt gäller att om en enskild lärare har genomgått högskolepedagogisk utbildning vid ett lärosäte och har uppfyllt målen i denna utbildning, ska de erkännas också vid andra lärosäten. Det betyder för IT-fakultetens del att lärare anställda vid någon av fakultetens integrerade institutioner som har genomgått högskolepedagogisk utbildning vid Chalmers tekniska högskola och som anses ha uppfyllt målen i denna utbildning anses ha uppfyllt motsvarande krav för högskolepedagogiska meriter vid Göteborgs universitet. I de fall som detta är aktuellt prövas lärarens högskolepedagogiska meriter i enlighet med punkt 3 ovan. Handläggningsordning It-fakultetens lärarförslagsnämnd ansvarar för kvalitetssäkringen av processen för prövning av högskolepedagogiska meriter. Dekanus beslutar om prövning i enskilda ärenden enligt nedanstående process: Information till lärare om möjlighet till och villkoren för prövning av högskolepedagogiska meriter lämnas av prefekt/avdelningschef vid medarbetarsamtal. Ansökan om prövning lämnas av lärare till prefekt som vidarebefordrar ansökan till fakultetskansliet. För ansökan ska särskild blankett för högskolepedagogiska meriter användas. Blanketten finns att hämta på http://pil.gu.se/kurser/provning_erkannande Till blanketten ska sökande som önskar få sina högskolepedagogiska meriter prövade bifoga ett skriftligt underlag i form av en skriftlig pedagogisk portfölj där det framgår hur meriterna motsvarar de uppställda kraven. (Se bilaga 4 för exempel på aspekter som kan ingå i en pedagogisk portfölj.) Fakultetens lärarförslagsnämnd genomför en prövning av de inlämnade uppgifterna utifrån kriterier för meritvärdering enligt ovan. Resultatet av prövningen protokollförs och lämnas till dekanus för beslut. Sökande och institution meddelas beslutet. Beslutet överförs via fakultetens lönehandläggare till Palasso. 3 (3)
Bilaga 4 Exempel på aspekter som kan ingå i en pedagogisk meritportfölj 1. Akademiska meriter 2. Ämneskompetens 3. Undervisningserfarenhet 4. Högskolepedagogisk utbildning 5. Övriga pedagogiska utbildningsmeriter Administration och ledning av utbildning Läromedelsframställning för högre utbildning Erfarenheter från att använda digitala resurser i undervisning Erfarenheter från att undervisa på engelska Publicering inom det högskolepedagogiska området Handledning av doktorander Pedagogisk verksamhet utanför högskolan 6. Pedagogisk grundsyn på studenters lärande och lärarens ansvar 7. Särskilda erfarenheter från undervisnings- och examinationsformer 8. Beskrivning av genomförda pedagogiska utvecklingsprojekt 9. Övriga upplysningar
IT-fakultetens kansli Margaretha Jansson Cecilia Ihse FÖRSLAG TILL BESLUT 1 / 3 2014-04-16 dnr V 2015/259 IT-fakultetsstyrelsen Ä11 ITFS 2015-04-16 Ersättningsnivåer till studentrepresentanter i IT-fakultetens beslutande och beredande organ Ärendebeskrivning Fakultetsstyrelsen har att fatta beslut om ersättningsnivåer i beslutande och beredande organ under fakultetsnivån. Bakgrund 2014-11-24 beslutade rektor att fastställa de universitetsgemensamma organ till vilka studentrepresentanter ska väljas och ersättning utgå. Rektor beslutade att ersättning till studentrepresentanterna skulle vara fortsatt oförändrade, men att fakultetsstyrelsen har att fatta beslut om ersättningsnivåer i beslutande och beredande organ under fakultetsnivån. Utredning Rektor har fastställt följande ersättningsnivåer från och med 2015-01-01: Grundarvode på 7000 kr som engångsbelopp per år för ordinarie studentrepresentant. 850 kr som arvode per sammanträde där studentrepresentant närvarar. Om studentrepresentant är ledamot i fler än ett organ utgår grundarvodet endast en gång. Närvarande ersättare erhåller ersättningsbeloppet på 850 kr per sammanträde oavsett om ersättare inträder i ordinarie studentrepresentants ställe eller ej. Ersättare erhåller inte grundarvodet på 7000 kr per år. Detta är endast för ordinarie studentrepresentant. Ersättning enligt ovan betalas ut per kalenderår i efterskott och efter redovisning av ersättningsberättigad. Kostnad belastar respektive organs budget. IT-fakulteten SE 412 96 Göteborg Besöksadress: Lindholmsplatsen 1 031 786 0000, 031 772 48 99 (fax) Org. Nr: 202100-3153 www.itufak.gu.se
Därutöver har rektor fastställt för vilka universitetsgemensamma organ som ersättning utgår till studentrepresentanter. Vid IT-fakulteten finns följande beslutande och beredande organ i vilka studenterna har representation: IT-fakulteten IT-fakultetsstyrelsen Prefektrådet Lärarförslagsnämnden Lokala arbetsmiljökommittén Institutionen för tillämpad IT Arbetsmiljö och likabehandling Handledarkollegium Institutionsråd Kursplanegrupp Utbildningsråd Institutionen för data- och informationsteknik Institutionsråd Grundutbildningskommitté IT-fakulteten har hittills följt de ersättningsnivåer som gällt för Göteborgs universitet undantaget sektionsordförande för Göta studentkårs IT-sektion som har ersättning från kåren. IT-fakultetsstyrelsen föreslås fastställa samma ersättningsnivåer för IT-fakultetens beslutande och beredande organ som gäller för de universitetsgemensamma organen enligt följande lista: Organ Platser Arvodering Fast arvode Mötesarvode IT-fakultetsstyrelsen 3 Arvoderat uppdrag ja ja Prefektrådet 1 Arvoderat uppdrag nej ja Lärarförslagsnämnden 2 Arvoderat uppdrag nej ja Lokala arbetsmiljökommittén 1 Arvoderat uppdrag nej ja Arbetsmiljö och likabehandling (ITIT) 2 Arvoderat uppdrag nej ja Handledarkollegium (ITIT) 1 Ej arvoderat uppdrag nej nej Institutionsråd (ITIT) 3 Arvoderat uppdrag nej ja Kursplanegrupp (ITIT) 1 Arvoderat uppdrag nej ja Utbildningsråd (ITIT) 1 Arvoderat uppdrag nej ja Institutionsråd (D&IT) 3 Arvoderat uppdrag nej ja Grundutbildningskommitté (D&IT) 3 Arvoderat uppdrag nej ja