Undersökning av levnadsförhållanden 2010

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(17) Undersöning av levnadsförhållanden 2010 LE0101 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversit 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistiområde 0.3 SOS-lassificering 0.4 Statistiansvarig 0.5 Statistiproducent 0.6 Uppgiftssyldighet 0.7 Seretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföresrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och histori 0.11 Statistianvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätinstrument 2.4 Insamlingsförfarande 2.5 Databeredning 1.1 Observationsstorheter 1.2 Statistisa målstorheter 1.3 Utflöden: statisti och mirodata 1.4 Doumentation och metadata 3 Statistis bearbetning och redovisning 3.1 Sattningar: antaganden och beräningsformler 3.2 Redovisningsförfaranden 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produtionsversioner 4.2 Ariveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersöningsomgången

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(17) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Levnadsförhållanden 0.2 Statistiområde Levnadsförhållanden 0.3 SOS-lassificering Tillhör (SOS) För undersöningar som ingår i Sveriges officiella statisti gäller särsilda regler när det gäller valitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistien (2001:100). 0.4 Statistiansvarig STATISTISKA CENTRALBYRÅN Avdelningen för befolning och välfärd Enheten för social välfärdsstatisti Bo 24 300 104 51 Stocholm Fa 08-5069 4005 Chef för Enheten för Social Välfärdsstatisti Anders Ljungberg Tfn: 08-5069 4615 Boende Philip Andö Tfn: 08-5069 4423 Eonomi Tommy Blomqvist Tfn: 08-5069 4844 Thomas Helgeson Tfn: 08-5069 4434

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(17) Fritid Göran Nordström Tfn: 08-5069 5015 Hälsa och omsorg Anna Hagman Tfn: 5069 4819 Charlotte Samuelsson Tfn: 08-5069 4817 Sociala relationer, familj Charlotte Samuelsson Tfn: 08-5069 4817 Göran Nordström Tfn: 08-5069 5015 Medborgerliga ativiteter Charlotte Samuelsson Tfn: 08-5069 4817 Sysselsättning och arbetsmiljö Anne Danielsen Racner Tfn: 08-5069 4266 Trygghet och säerhet Anna Hagman Tfn: 08-5069 4819 Utbildning Anna Nyman Tfn: 08-5069 4594E-mail: fornamn.efternamn@scb.se SILC Tommy Blomqvist Tfn: 08-5069 4844E-mail: fornamn.efternamn@scb.se

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(17) Thomas Helgeson Tfn: 08-5069 4434 Statistisa metoder och analyser Vanja Hultrantz Tfn:08-5069 4603 Anna Hagman Tfn: 08-5069 4819 Tabellframställning och databeredning Alvaro Miranda Tfn: 08-783 4656 Tommy Blomqvist Tfn: 08-5069 4844 Välfärdsbrevlådan Mailbo Valfard@scb.se Fa: 08-5069 4005 0.5 Statistiproducent STATISTISKA CENTRALBYRÅN Avdelningen för befolning och välfärd Enheten för social välfärdsstatisti Bo 24 300 104 51 Stocholm Fa 08-5069 4005 0.6 Uppgiftssyldighet Uppgiftssyldighet föreligger inte. 0.7 Seretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särsilda versamhet för framställning av statisti gäller seretess enligt 9 ap. 4 seretesslagen (1980:100). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204 och datalagen (1973:289) för behandling som påbörjats före personuppgiftslagens iraftträdande. På statistiområdet finns dessutom särsilda regler för

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(17) personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistien. Från och med 30 juni 2009 gäller reglerna enligt 24 ap. 8 i den nya offentlighets- och seretesslagen (2009:400). Samtidigt upphör seretesslagen 1980:100 att gälla. 0.8 Gallringsföresrifter Enligt lagen om den officiella statistien sa personuppgifter gallras när de inte längre behövs för sitt ändamål. Regeringen eller Risarivet får doc föresriva om undantag från denna syldighet om det rävs av hänsyn till det nationella ulturarvet eller forsningens behov. Vi avvatar nu besed från Risarivet vad som gäller för ULF:en. 0.9 EU-reglering Från och med 2008 anpassas och ompletteras delar av innehållet till EU-SILC undersöningen och insamlingen ser fortsatt som datorstödda telefonintervjuer. Det innebär att ULFundersöningen sa harmoniseras med övriga medlemsländers undersöningar. Undersöningens innehåll och genomförande styrs utav EU-förordningarna för 2008 (Regulation 362/2008) respetive 2009 (Regulation 646/2009). 0.10 Syfte och histori Det huvudsaliga syftet med undersöningarna är att belysa välfärdens fördelning mellan olia grupper i befolningen. Utöningen av antalet omponenter i ULF har sett etappvis. Vid starten hösten 1974 ingic välfärdsomponenterna hälsa, eonomi, sysselsättning och arbetsmiljö, utbildning samt boende. 1976 tillom fritid och sociala relationer, och år 1978 politisa resurser, transporter samt trygghet och säerhet. Från och med 1979 tillämpas i ULF en indelning i fyra huvudteman som återommer med viss periodicitet, s.. fördjupningar. Dessa teman är Hälsa och omsorg, Arbetsliv, Sociala relationer samt Fysis miljö. Från och med år 2008 är ULF integrerad med EU-SILC (European Statistics on Income and Living Conditions). Detta innebär bland annat att utrymme för de tidigare fördjupningsfrågorna i ULF minsar i syfte att göra plats för frågor från EU-SILC. Omläggningen har doumenterats i följande rapport Förändringar i Undersöningarna av levnadsförhållanden 2006-2008 - En studie av jämförbarheten över tid för välfärdsindiatorerna (Reviderad version 2010-10-05) : http://www.scb.se/pages/publishingcalendarviewinfo 259923.asp?PublObjId=12340 Fördjupningarna genomförs under en tvåårsperiod (sedan 1980). I varje fördjupningsomgång ingår ett antal centrala indiatorer från respetive välfärdsomponent samt frågor som utgör grund för gängse bagrundsvariabler. Från och med år 1986 ingår regelbundet en paneldel i undersöningen. Med paneldel avses de individer som vid upprepade tillfällen (vart åttonde år) under sin livstid får svara på frågor ring levnadsförhållanden.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(17) 0.11 Statistianvändning Undersöningen utgör underlag för samhällsdebatt, planering och utvärdering. Till varje omponent i undersöningen som under ett visst år ingår i en fördjupningsstudie är nutet en referensgrupp där representanter för framför allt ansvariga myndigheter och forsningen inom området finns representerade. Referensgruppen tillsätts endast med hänsyn till de djupare studier som görs för en viss omponent, dvs. gruppen finns inte med löpande under hela tiden. Bland representerade myndigheter an nämnas Socialstyrelsen, Socialdepartementet, Socialforsningsinstitutet och Folhälsoinstitutet. Även LO är en vitig användare. Dessutom finns ett användarråd med etern representation för föranring och unsapsinhämtning. 0.12 Uppläggning och genomförande För varje år dras ett systematist urval ur SCB;s register över totalbefolningen. Urvalet torde vara livärdigt med OSU (obundet slumpmässigt urval). Hela urvalet dras på en gång och ID-örning görs för att hitta de personer som om med i urvalet. Objetsbortfallet i ULF har för åren 1990-2009 varierat mellan 19,5 och ca 30 procent av nettourvalen. År 2010 uppgic bortfallet till 34,8 procent. Bortfallet fördelades över ategorierna avböjt medveran (19,5 procent), ej anträffade (12,3 procent) och övriga säl (3,0 procent). Urvalet består år 2010 av ca 20 900 individer i åldrarna 16 år och uppåt. I och med integreringen med SILC består urvalet av såväl individer nutna till den ordinarie ULF-undersöningen men även till SILC. ULF-urvalet består utav 4 100 personer, äldretillägget som avser en urvalsförstärning i gruppen 65 år och äldre består av 1 500 personer, paneldelen avseende 2010 som innehåller en urvalsomplettering för immigranter och individer i gruppen 16-24 år innefattar 4 200 individer medan de fyra SILC panelerna (som var för sig utgör en specifi fördjupning) sammantaget består av ca 11 100 individer. Urvalet dras från RTB (Registret över totalbefolningen). Urvalet intervjuades genom datorstödda telefonintervjuer, dvs. intervjufrågorna lades in i ett datorprogram och lästes i telefon upp av intervjuaren som ocså registrerade svaren. Ett ytterligare urval utgörs av barn, 10 18 år, till de intervjuade föräldrarna (Barn-ULF). Även barnen intervjuades genom datorstödda telefonintervjuer. Se separat SCBDOK för Barn-ULF. Efterbearbetning (gransning, rättning, odning) ser manuellt i datormiljö. Kodning ser för övrigt ocså redan till viss del i intervjuarsituationen. Innehållet förändras enligt en långsitig plan. Utifrån intervjudata sapas en mängd härledda variabler. Till detta ommer en omfattande registerinsamling, främst inomster från Inomst- och taeringsregistret, IoT. Samtliga barn i åldrarna 10-18 år till de intervjuade föräldrarna tillfrågas att bli intervjuade i Barn- ULF. Barnen får där svara på ett åttiotal frågor om deras hälsa, fritid, solgång och relationer med anhörig och vänner. 0.13 Internationell rapportering ULF-undersöningen är från och med 2008 integrerad med SILC vilet medför att delar av variabelinnehållet rapporteras till Eurostat. Innehållet med avseende på variabler och population hämtas från SILC. Rapporteringen till Eurostat ser 2 ggr per år, 1 mars och 1 otober. De

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(17) variabler som levereras är endera longitudinella eller av tvärsnittsaratär. De longitudinella levereras den 1 mars och tvärsnittvariablerna den 1 otober. 0.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar För år 2010 ser en fördjupningsstudie inom områdena sysselsättning och arbetsmiljö.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(17) 1 Översit 1.1 Observationsstorheter Undersöningarna är inritade på att ta fram statistisa uppgifter för den grupp av personer som fyller 16- år under undersöningsåret och är stadigvarande bosatta i Sverige. Stadigvarande bosatt är den som är folboförd i riet och inte vistas utomlands långvarigt. Urvalet omfattar ca 20 900 år 2010 individer varav SILC-panelerna består av 11 100 individer medan resten ingår i det ordinarie ULF-urvalet. 1.2 Statistisa målstorheter Undersöningarna är inritade på att ta fram statistisa uppgifter för den grupp av personer som fyller 16- år under undersöningsåret och stadigvarande är bosatta i Sverige. Stadigvarande bosatt är den som är folboförd i riet och inte vistas utomlands långvarigt. I redovisningen an objeten utgöras av individer (även barn) och hushåll. ULF-blanetten innehåller varje år några hundra variabler inom hela välfärdspanoramat. Hälsa Eonomi Sysselsättning och arbetstider Arbetsmiljö Utbildning Fritid Boendeförhållanden Medborgerliga ativiteter Sociala relationer Trygghet och säerhet Till detta ommer registeruppgifter, främst avseende inomster och transfereringar. Frågeformuläret finns utlagt på SCB:s hemsida. Statistisa mått I undersöningen studeras främst totala antalet objet (vanligen individer eller hushåll) med en viss egensap, andelar (procent) samt medelvärden i population och redovisningsgrupper. Redovisningsgrupper I undersöningen utnyttjas en mängd redovisningsgrupper. Bland de mest centrala an nämnas ön, ålder, familjetyp, familjecyel (generation), region, socioeonomis grupp, medborgarsap.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(17) 1.3 Utflöden: statisti och mirodata Basrapporteringen ser i SSD (Sveriges statistisa databaser). Ett antal efterfrågade tabeller och diagram publiceras även på www.scb.se/ulf.i serien Levnadsförhållanden publiceras i huvudsa rapporter och omponentrapporterna (setorsvisa rapporter som i enlighet med fördjupningsprogrammen publiceras vart åttonde år). Lagring och åtomstmöjligheter SCB utför på uppdragsbasis specialbearbetningar av ULF (samtliga årgångar). Forsare och utredare an efter särsild prövning få tillgång till avidentifierade mirodata via det s.. MONA-systemet (Microdata Online Access). Doumentation föreligger i form av frågeblanetter, variabeldoumentation och tenisa rapporter. ULF doumenteras successivt i Metaplus. 1.4 Doumentation och metadata Tenisa rapporter, frågeformulär samt supplement för de olia årgångarna finner man på hemsidan www.scb.se, där mer information finns under rubrien Levnadsförhållanden. Varje år offentliggörs en besrivning av statistien (BAS) där redogörelser för statistiens innehåll visas. I nuläget finns BAS-besrivningar fram till och med 2010 på hemsidan. En variabeldoumentation finns även att hämta i MetaPlus.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(17) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande Målpopulation i ULF 2010 är de som är stadigvarande bosatta i Sverige och som fyller minst 16 år under undersöningsåret. Ramen som används är tagen ur RTB (Registret över Totalbefolningen) per 2009-09-30. RTB består av de som är folboförda i Sverige. Då det finns individer som är folboförda men ej stadigvarande bosatta i Sverige innehåller ramen en viss övertäcning. Innan urvalet dras matchas ramen mot ett samordningsregister som består av ULF-urvalen 2002 tom 2009 samt SILC-urvalen 2004-2009. De som har blivit utvalda att medvera i dessa undersöningar tas bort ur ramen och erhåller därmed sannoliheten noll att dras till ULF/SILC 2010. 2.2 Urvalsförfarande Urvalet består av se delurval samt de individer som ingic i 2002 års panel. De se delurvalen i ULF är dragna med systematist urval där ramen är sorterad på personnummer. Urvalen dras ett i taget där ramen orrigeras efter varje delurval så att en individ endast an dras en gång. ULF-urvalet: Delurval 1 Dras ur Sveriges befolning födda senast 1994-12-31, dvs. individer 16 år och äldre. Delurval 2 Individer i den vart åttonde år återommande panelen. För 2010 års undersöning drogs ett första urval år 1978. Detta urval har vart åttonde år ompletterats, se delurval 3 och 4. Panelen har alltså fyllts på inför undersöningsåren 1986, 1994 och 2002. Delurval 3 Kompletterar panelen med individer som är födda 1918-1986 och som har invandrat under perioden 2001-12-01--2009-10-01. Delurval 4 Kompletterar panelen med individer i åldrarna 16-23 år, födda 1987-01-01--1994-10- 01. Delurval 5 Ett tilläggsurval av individer 65+ år. Dras som ett systematist stratifierat urval, där strata består av de fem ålderslasserna 65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85+. SILC-urvalet Avser personer 16 år och äldre. Urvalet består av fyra olia paneler. 2.3 Mätinstrument Svaren registreras med hjälp av en datorappliation (Win-DATI). Frågeformuläret finns på SCB:s hemsida under rubrien levnadsförhållanden. Det ordinarie formuläret för ULF 2010 innehöll ungefär 600 frågor varav flertalet var indelade i delfrågor (sammanlagt ca 1200). Formuläret inleddes dels med frågor om intervjupersonens (ip:s) civilstånd m m, dels med hushållsfrågor i vilen övriga hushållsmedlemmar artlades efter ålder, ön, relation till ip samt hur länge de bott

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(17) tillsammans. De elva välfärdsomponenterna, se 1.2, utgjorde i huvudsa varsitt frågeavsnitt i formuläret. De hade följande ordning: 1. Boendeförhållanden 2. Hälsa 3. Fritid 4. Sysselsättning och arbetsmiljö 5. Utbildning 6. Medborgerliga ativiteter 7. Trygghet 8. Familj och umgänge 9. Ursprung, föräldrars yre m m 10. Materiella resurser 11. Hushållsmedlemmarnas sysselsättning 12. SILC-fördjupning 2.4 Insamlingsförfarande Under år 2010 genomfördes intervjuerna i stort sett enbart via telefon med datorstöd. I vissa fall genomfördes så allade indireta intervjuer med någon annan än ip. Data samlades ocså in genom registersamörning. 2.5 Databeredning Efter genomförd intervju ser registrering, rättning och odning interativt i PC-miljö. Kodningen omfattar främst följande: Nivålassificering av utbildning. ULF-oden överensstämmer med Svens utbildningsnomenlatur SUN2000. Näringsgren för det arbetsställe intervjupersonen arbetar vid odas (2-siffrigt) efter samma regel som tillämpas i SCBs arbetsraftsundersöningar (AKU). Denna odning är anpassad till standard för svens näringsgrensindelning (SNI). Yresbenämning från intervjun dataregistreras alfabetist och matchas mot en lista med yresbenämningar där varje benämning odsatts enligt SSYK (4-ställigt).Koderna för SSYK lisom SNI finns utlagda på SCB:s hemsida. Socioeonomis grupp bygger huvudsaligen på uppgift om yre/befattning, nuvarande eller tidigare. Klassificeringssystemet utarbetades 1974 av en av SCB tillsatt arbetsgrupp. Därefter har systemet utvärderats och reviderats. Se meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1982:4, SCB. Enligt reglerna an de som inte förvärvsarbetar (bl.a. hemarbetande och pensionärer) antingen särredovisas eller redovisas tillsammans med de förvärvsarbetande efter mae/maas yre eller efter eget tidigare yre. Kodningen av sjudomar följde de principer som ges av ICD (International Classification of Diseases). Den svensa versionen Klassifiation av sjudomar 1987 (utgiven av socialstyrelsen)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(17) som bygger på ICDs 9th revision, ligger till grund för odlistan. För att underlätta odningen av sjudomar har en lista, som är baserad på ICD och omfattar vanliga symptom och besvär, utarbetats av medicins epertis. Under odningen onsulterades epertis i tvesamma fall.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(17) 3 Statistis bearbetning och redovisning 3.1 Sattningar: antaganden och beräningsformler Då det finns urval som är dragna ur överlappande populationer samt att individer dragna i panelen sanar ända inlustionssannoliheter har man valt att betrata alla urval som ett gemensamt urval draget som ett stratifierat OSU. Designen p( ) antas bestå av en populationsindelning i H strata, där strata h innehåller N h individer. Strata, som avser poststrata, är onstruerade med gränser som avser ålder i åtta strata; 16-23, 24-64, 65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85+. Antagandet är att det inom varje stratum h dras ett obundet slumpmässigt urval (OSU) av storleen n h så att alla individer inom strata har samma sannolihet att omma med i urvalet. Eftersom bortfall föreommer an data om y-variabeln endast samlas in för en delmängd av storleen m h. Inlusionssannoliheten, π, för individ är sannoliheten att individ ingår i urvalet. Under stratifierat OSU ges inlusionssannoliheten för individ i stratum h av: π = n N h h där N h är antalet i stratum h i populationen och n h är urvalsstorleen i stratum h. I detta apital ges en ortfattad besrivning av alibreringsestimatorn. För en mer utförlig besrivning hänvisas till Särndal C-E., Lundström S. (2005). Kalibreringsestimatorn är en sattningsprocedur som utnyttjar hjälpinformation i estimationsfasen. Idén med att utnyttja hjälpinformation bygger på att hjälpvariabler samvarierar med undersöningsvariabeln. Utnyttjandet av hjälpinformation syftar till att reducera urvals- och bortfallsfelet. I ULF används hjälpinformation både på urvalsnivå och på populationsnivå. Det primära ändamålet med detta är att reducera den bias som svarsbortfallet har gett upphov till. En seundär effet är att erhålla en liten varians för regressionsestimatorn. Från en population U bestående av N individer dras ett slumpmässigt urval s av storleen n s enligt designen p( ) som är sådana att alla individer har en sannolihet > 0 att omma med i urvalet. Designviten definieras som inversen till inlusionssannoliheten. Då antagandet är stratifierat OSU är designviten för individ : d = N n h h Först justeras designviterna så att de tar hänsyn till svarsbortfallet och sapar mellanviten w. Sedan transformeras mellanviten så att den överenstämmer med ända totaler i populationen och sapar den alibrerade viten w. När den alibrerade viten används för att satta totalerna för hjälpvariablerna erhålls de eata populationstotalerna som är givna i hjälptotalen. LE0101_21010

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(17) En alibreringsestimator för totalen Y = U y an srivas i formen: Yˆ w = r w y (3.1.1) Yˆ w = Sattning av en total. s = Urvalsmängden. r = Svarsmängden. U = Målpopulationen. y = Värdet av variabeln y för individ. w = Uppräningsvit som beror av urvalsdesignen samt hjälpvetorerna och Kalibreringsestimation innebär att för urvalsobjeten observeras ( y, ) y är ett mätvärde från undersöningen. är en vetor med hjälpinformation. Varje värde på r och populations- r. är en vetor med hjälpinformation. Varje värde på totalen X = är änd. U är änt för, är änt för alla där: s och därmed även för Kalibreringen ser i två steg; i steg ett alibreras från r till s för att erhålla en mellanvit. Denna används som initialvit till steg två där man alibrerar från r till U. I steg ett används d som initiala viter för att beräna mellanviterna w. Detta görs genom att alibrera från r till s så att följande evation uppfylls: r w = s d w =, ( r ) d υ υ = 1 + λ där ( ) ( ) λr = s d r d r d ( ) (3.1.2) 1 I steg två används mellanviten w som initialvit och sapar de alibrerade viterna en alibrering från r till U så att följande evation uppfylls: w genom r w = X De slutliga viterna blir LE0101_21010

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(17) w =, w υ υ = + λ där ' 1 r ( ) U r w r w ( ) ' λ = r (3.1.3) 1 Såväl puntsattningar som varianser beränas med SAS-programmet CLAN97, se Andersson, C. och Nordberg, L (1998). Konstrution av hjälpvariabler Som hjälpvariabler har variablerna i tabell X använts. Hjälptotalerna är alla ända för hela målpopulationen. Hjälpvetorn är av dimensionen 33 (6+2+5+3+2+2+2+2+2+2+5). De första se positionerna består av fem nollor och en etta där ettan pear ut vilen ålderslass individ tillhör. De nästommande två positionerna består av en nolla och en etta där ettan pear ut om individ är gift eller ej. Och så vidare för alla hjälpvariabler. Variabel Klasser Indelning Register Ålder 6 16-24, 25-44, 45-64, 65-74, 75-84, 85+ RTB Civilstånd 2 Gift/partnersap, övrig RTB Utbildning 5 Sanar utbildningsod, Förgymnasial, Gymnasial, Eftergymnasial ort, Eftergymnasial lång Utbildningsregistret Region 3 Förortsommuner+storstäder, pendlingsommuner, RTB glesbygsommuner Fastighetsavgift 2 Fastighetsavgift eller ej IoT Kontrolluppgift 2 Kontrolluppgift eller ej IoT Socialbidrag 2 Ersättning eller ej IoT Invandrad 2 Invandrad sedan år 2000 eller ej RTB Svensfödd 2 Född i Sverige eller ej RTB Kön 2 Man, vinna RTB Inomst 5 0, 0-40, 40-200, 200-264, 264 + IoT Dessutom finns för hela urvalet ännedom om man har hittat ett telefonnummer eller ej till individ. Den informationen utnyttjas ocså som hjälpvariabel. Variabel Klasser Indelning Källa Telefon 2 Känt telefonnummer, Ej änt telefonnummer Telefonnummersättning 3.2 Redovisningsförfaranden I undersöningen finns en mängd redovisningsgrupper. Bland de mest centrala an nämnas ön, ålder, familjetyp, generation, region, socioeonomis grupp samt medborgarsap. LE0101_21010

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(17) Referenser Särndal, C-E. och Lundström, S. (2005). Estimation in Surveys with Nonresponse, Wiley. LE0101_21010

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(17) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Produtionsversioner 4.2 Ariveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersöningsomgången