Bilaga beräkningsanvisningar 1 [5] Beräkningsanvisningar: Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT Innehåll Beräkningsanvisningar... 1 Anvisningar... 2 Luftläckage i en byggnad med FTX-system... 3 Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT... 4 Anpassningsformel till aktuell ort... 5 Beräkningsanvisningar Följande beräkningsanvisningar ska tillämpas och följas. Dessa beräkningsanvisningar följer (med tillstånd givet av FEBY) FEBY 18:s beräkningsanvisningar. Ett beräkningsstöd för värmeförlusttal (VFT), finns att använda på http://www.feby.se/vaermefoerlusttal. Det är gratis. Mer information om beräkningar kan hittas på www.feby.se samt SS -24300-1: 2016 Byggnaders energiprestanda Del 1: klassning av värmeeffektbehov. Det är dock nedanstående beräkningsanvisningar som gäller i upphandlingen. I övrigt gäller Boverkets BEN2. Upphandlingsmyndigheten Adress: Box 45140, SE-104 30 Stockholm Besöksadress: Torsgatan 13, Stockholm Telefon: 08-586 21 700 E-post: info@uhmynd.se upphandlingsmyndigheten.se
2 [5] Anvisningar För köldbryggor ska beräknade värden användas i samband med projektering för aktuell konstruktion. I program/anbudsskede kan schablonvärden för de olika köldbryggornas PSI-värden baseras på egna erfarenhetsvärlden från andra projekt med motsvarande konstruktioner. et (VFT) beräknas som summan av byggnadens värmeförluster via transmission, ventilation och infiltration (luftläckning via klimatskärm) enligt: et vid dimensionerande vinterutetemperatur (VFT DVUT): VFT DVUT = H T (21 DVUT) /A temp Enhet: [W/m2 A temp ], I formeln för VFT DVUT ovan så är: A temp= DVUT= Area som ska vara uppvärmd till 10 o C eller mer enligt Boverkets definition i BBR 25. Dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) för den ort där byggnaden ska placeras, hämtas från Boverkets DVUT-lista (https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av- boverket/oppna-data/dimensionerande-vinterutetemperatur-dvut- 1981-2010/ ). För orter som inte ingår i ortslistan kan justering av VFT ske enligt anvisningarna specifikt för detta, se nedan. H T = byggnadens värmeförlustkoefficient [W/K] och beräknas enligt följande ekvation: H T = U m A omsl + ρ c q läck + ρ c d q vent (1- v) Enhet: [W/K] I H T formeln ovan är: U m = klimatskärmens genomsnittliga U-värde beräknas enligt anvisningarna i Boverkets byggregler BBR 25 eller senare versioner, [W/ m 2 K] A omsl = klimatskärmens omslutande area, mätt invändigt. Avser byggnadens hela invändiga höjd, från överkant bottenbjälklag till underkant vindsbjälklag, [m 2 ]
3 [5] ρ. c. q läck = värmeeffektförluster p.g.a. luftläckage q läck [l/s], luftens densitet ρ [kg/m 3 ], och värmekapacitet c [kj/kg, K]. ρ. c. q vent. (l-v). d = värmeeffektförluster på grund av ventilation med hänsyn till systemets verkningsgrad (v), densitet (ρ), värmekapacitet (c), och relativ driftstid (d). Frånluftsvärmepumpar betraktas här som ett system för värmeproduktion och utgör inte värmeåtervinning i denna kalkyl. OBSERVERA att ventilationssystemets verkningsgrad ska beakta temperaturverkningsgrad och värmeförluster i kanaler. Temperaturverkningsgrad avser torr verkningsgrad enligt SS EN 308:1977 vid balanserat luftflöde. För att beakta nedsmutsning, avfrostning och viss obalans i luftflöden ska leverantörens temperaturverkningsgrad minskas med 3 %. För beräkningsprogram som tillämpar en enkel schablon för beräkning av luftläckage kan ytterligare avdrag behövas. Mer stöd för bestämning av systemverkningsgraden vid dimensionerande vinterutetemperatur finns i SS -24300-1: 2016 Byggnaders energiprestanda Del 1: klassning av värmeeffektbehov. Luftläckage i en byggnad med FTX-system Luftläckage (q läck), för en byggnad med FTX-system beräknas med hänsyn till byggnadens läge och ventilationens balansering enligt nedanstående ekvation och värden i tabell 1. Luftläckaget (q läck): q läck = q 50 A omsl e / (1 + f/e ((q sup q ex)/ (q 50 A omsl) ) 2 ) Enhet: [l/s] q 50 = specifikt läckflöde vid 50 Pa tryckskillnad inne och ute [l/s, m 2 omslutande area]. A omsl = Omslutande area, beräknad enligt Boverkets definition i BBR25 eller senare versioner, [m 2 ]. (q sup q ex )= luftöverskottet mellan tilluft, q sup, och frånluft, q ex, [l/s] e och f = vindskyddskoefficienter enligt tabell 1.
4 [5] Vindskyddskoefficienter e och f Koefficient e för avskärmningsklass = e vid ingen avskärmning. Öppet landskap eller höga byggnader i staden Flera sidor av byggnaden exponerade 0,10 En sida av byggnaden exponerad 0,03 e vid måttlig avskärmning. Förortsmiljö, landskap med träd och andra byggnader 0,07 0,02 e vid kraftig avskärmning. Byggnad i skog eller med genomsnittshöjd i city 0,04 0,01 Koefficient f = 15 20 Tabell 1: Vindskyddskoefficienter enligt den tidigare standarden EN ISO 13789: 2007. Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT Beräkningen ska ske vid en dimensionerande innetemperatur på 21 C och en dimensionerande vinterutetemperatur DVUT för aktuell byggnad och ort, dock högst en tidskonstant på 3 dygn. Ett excelark med data för 310 orter finns att ladda ner på Boverkets hemsida (https://www.boverket.se/sv/o m-boverket/publiceratav-boverket/oppna-data/dimensionerande-vinterutetemperatur-dvut-1981-2010/ ). Tidskonstanten är ett mått på den tid det tar för byggnadens innetemperatur att svara på en hastig temperaturförändring utomhus eller vid avbrott i värmetillförseln. Tidskonstanten påverkas av summan av byggnadsdelarnas värmekapacitet, se nedan. Tidskonstanten (τb): τb = Σ (m i c i)/ H T Enhet: [s] Σ (m i c i)= byggnadsdelarnas värmekapacitet för alla skikt som ligger innanför isoleringsskiktet, inklusive innerväggar och bjälklag upp till 10 cm. Enhet [J/K]. H T= byggnadens värmeförlustkoefficient (U m A om + ρ c q läck + ρ c d q vent (1- v)), för definitioner se ovan. Enhet [W/m].
5 [5] För byggnader med en specifik värmeförlustkoefficient (H T / A temp ) lägre än eller lika med 0,65 [W/K, m 2 ] kan ett schablonvärde på 3 dygn tillämpas om byggnaden har ett värmeförlusttal lägre än 20 W/m 2 i Malmö och lägre än 24 W/m 2 i Stockholm. Maximalt värmeförlusttal för att kunna tillämpa detta schablonvärde kan beräknas med hjälp av: VFT = H T (21 DVUT)/A temp. Där 21 är dimensionerande inomhustemperatur, grader Celsius. Anpassningsformel till aktuell ort Enklast beräknas VFT med ett beräkningsstöd som direkt beräknar tidskonstanten och letar fram rätt DVUT (se länk ovan). För orter som inte finns som valbar ort i sådana beräkningsstöd kan VTF för den aktuella orten (VFT ort) beräknas genom att välja en närbelägen ort och justera med VFT för den närbelägna orten (VFT nära) och med DVUT för den aktuella orten (DVUT ort). Det ska då göras enligt formeln: Anpassningsformel till aktuell ort (VFT aktuell): VFT aktuell = (VFT nära) x (T inne DVUT ort)/ (T inne DVUT nära). VFT nära= T inne = DVUT ort = DVUT nära = VFT för byggnaden om den skulle placeras i den ort som finns valbar i det beräkningsstöd eller program som används och som ligger närmst den aktuella orten. dimensionerande innetemperatur, 21 C. DVUT för närmsta ort som anges i Boverkets lista med orter med DVUT (https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av- boverket/oppna-data/dimensionerande-vinterutetemperatur-dvut- 1981-2010/ ). DVUT för ort som finns valbar i det beräkningsstöd eller program som används och som ligger närmst den aktuella orten. Slut på beräkningsanvisningarna.