Ett stolphål inom Ljung 71 :1

Ett stolphål inom Ljung 71 :1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktingsövervakning Ljung 71 :1, Anfasteröd 5 :1 och 5 :2 Ljungs socken, Uddevalla kommun Oscar Ortman Bohusläns museum Rapport 2013 : 27

Ett stolphål inom Ljung 71 :1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Ljung 71 :1, Anfasteröd 5 :1, 5 :2, Ljungs socken, Uddevalla kommun Bohusläns museum Rapport 2013 :27

ISSN 1650-3368 Författare Oscar Ortman Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget mot sydväst av Oscar Ortman på pågående schaktningsarbeten och Dirhuvudvägen som löper genom Ljung 71 :1. Tryck Bording AB, Borås 201X Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande 90.8012 Bohusläns museum Museigatan 1 Box 403 451 19 Uddevalla tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73 www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se

Innehåll Sammanfattning...5 Bakgrund...5 Landskapsbild...5 Naturlandskap...5 Fornlämningsmiljö...5 Tidigare undersökningar...7 Metod...7 Resultat...8 Slutsatser och åtgärdsförslag...9 Referenser...10 Litteratur...10 Tekniska och administrativa uppgifter...11

4 Bohusläns museum Rapport 2013 :27 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

Ett stolphål inom Ljung 71 :1 5 Sammanfattning I november 2012 genomförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning av en del av Ljung 71 :1 i Uddevalla kommun i Västra Götalands län. Förundersökningen föranleddes av att Uddevalla kommun breddade vägen mellan Lyckorna och Dirhuvud, strax sydväst om Ljungskile. Vid 2012 års schaktningsövervakning, som endast berörde en begränsad del av boplatsen, framkom ett stolphål och en bit övrigt slagen flinta. Ljung 71 :1 har tidigare delundersökts och består av lämningar från flera förhistoriska tidsperioder, främst från senmesolitikum och tidigneolitikum. Bakgrund I samband med att Uddevalla kommun breddade vägen mellan Lyckorna och Dirhuvud, strax sydväst om Ljungskile, gjordes ett ingrepp i den fasta fornlämningen Ljung 71 :1. Arbetet avbröts direkt och kontakt togs med Länsstyrelsen, som valde att hantera den återstående, ej förstörda, delsträckan som en vanlig ansökan om tillstånd för ingrepp i fornlämning. Bohusläns museum kontaktades och skickade en kostnadsberäkning till Länsstyrelsen som låg till grund för dess beslut ( dnr 431-35755-2012 ) om en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning inom kvarvarande delsträckning ( den nordöstra sträckningen ). Schaktarbetena löpte över hela lämningens nu kända utbredning ( totalt 40 meter ), men endast 18 meter schaktövervakades. Landskapsbild Naturlandskap Ljung 71 :1 är belägen på en utskjutande moränrygg som sträcker sig från ett mindre bergsparti i sydost ut mot Ljungskileviken i nordväst. I öster tar Flaggberget ( ett större bergsparti ) vid, och i sydöst finns en långsträckt höjdrygg som sträcker sig en knapp kilometer in mot Bratteforsån. Åt sydväst tar en brant slutning vid som vätter ner mot Åkerskile, den södra delen av Ljungskileviken. Boplatsen ligger delvis på den före detta utmarken till Anfasteröd och delvis inom Villa Sjötorps mark. I dagsläget utgörs vegetationen antingen av barrskog eller tomtmark. Fornlämningsmiljö I närheten av Ljung 71 :1 ligger tre undersökta boplatser som kallas Ljung 44 :1, en överlagrad boplats med material från sandarnakultur och lihultkultur. Knappt 300 meter öster om Ljung 71 :1 ligger Ljung 132 :1, en aktivitetsyta med spår efter en tillfällig vistelse under bronsåldern i form av en kokgrop, två härdbottnar och en grop.

6 Bohusläns museum Rapport 2013 :27 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8152, över undersökningsområdet och med närliggande fornlämningar markerade. Skala 1 :10 000.

Ett stolphål inom Ljung 71 :1 7 På den sydvästra sidan av det bergsparti som avgränsar Ljung 71 :1 i söder ligger Ljung 143 :1, en boplats från lihultkulturen med stolphål, härdar, sotanhopningar och andra kulturlagerrester. Här hittades vid undersökningen 1987 arkeologiska belägg för lihultyxornas hela tillverkningsprocess, men undersökningen visade att enskilda aktiviteter snarare var knutna till enskilda anläggningar än till aktivitetsområden. Från samma plats finns även brända ben av rådjur och kronhjort ( Nordqvist, 1988 ). De två mesolitiska boplatserna är olika till sin karaktär. Ljung 143 :1 påminner om den övre strandplanen på Ljung 71 :1, och ligger på ungefär samma höjdnivå. Ljung 44 :1 har däremot särskilda geologiska förutsättningar som skapats av närheten till Bratteforsån, och ligger något högre än de andra två : 33 37 meter över havet. Strax sydväst om Ljung 143 :1 ligger Ljung 49 :1, ett provundersökt gravfält som ursprungligen bestod av två högar, tretton stensättningar och tio resta stenar. 1988 provundersöktes detta ( då skadade ) gravfält, och man påträffade två stensättningar och ett eventuellt kulturlager i det sökschakt som grävdes ( Nordqvist, 1988 :34 ). Tidigare undersökningar De äldsta uppgifterna om Ljung 71 :1 härör från Axel Steenes inventering 1921 och beskrivs då på följande sätt :»Å lyckorna strax väster om Hagens villa ( Villa Sjötorp, red. anm. ), i kanten av landsvägen, mellan Ljungs kyrka och Dirhuvud nästan uppe på krönet«. Terrängen utgjordes då av sydvästsluttande sand och grusmark samt en ljungbacke från en utskjutande moränrygg mellan högre och lägre bergryggar. Steene redogör för tre fyndplatser inom boplatsen :»A, ett spån och 25 avslag syd ost om vägen. B, en spånpilspets, två bearbetade avslag samt 85 avslag funna i trädgårdsland 25 meter söder om A«. På 1950-talet dokumenterades en härd eller kokgrop av Åke Fredsjö från landsantikvariekontoret i Uddevalla. Från platsen har ett flertal föremål ytplockats, bland annat en limhamnsyxa, två lihultyxor, en hacka och två trindyxor ( BM Arkiv ). Förutom den utskjutande moränryggen omfattar Ljung 71 :1 också en sluttning sydväst om denna rygg och en del av denna blev år 2000 föremål för en delundersökning. I samband med delundersökningen påträffades en hyddbotten daterad till tidig- och mellanneolitikum. Bland fynden från undersökningen av hyddbottnen fanns pilspetsar, spånskrapor, slipade yxavslag, koniska kärnor, skafthålsyxor, slipstenar, malstenar, brända ben och rikligt med ornerad keramik ( Bramstång & Ortman 2006 : 11 ). Metod Vid 2012 års förundersökning öppnades två schakt i den nordöstra delen av Ljung 71 :1. Det första schaktet ( S1 ) grävdes direkt söder om bakslänten till Dirhuvudvägen. Schaktet var mellan 1,5 och

8 Bohusläns museum Rapport 2013 :27 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8152. Detaljkarta som visar de grävda schakten S1 och S2 samt stolphålet A1. Skala 1 :5 000. 1,8 meter brett. Det andra schaktet ( S2 ) öppnades i en delvis anlagd parkeringsplats på privat tomtmark, och även detta grävdes i direkt anslutning till bakslänten. Vid det första schaktet och den icke-anlagda delen av det andra schaktet banades förna och blekjord av med grävmaskin. Anläggningar och fynd som påträffades vid undersökningen mättes med GPS, fotograferades och beskrevs. Resultat Alven i de båda schakten utgjordes av rödbrun grusig morän. I S1 påträffades ett stolphål ( A1 ) och en bit övrigt slagen flinta, se figur 4. Stolphålet påträffades sex meter utanför lämningens nuvarande

Ett stolphål inom Ljung 71 :1 9 Schakt Längd ( m ) Bredd ( m ) Djup ( m ) Storlek Lagerbeskrivning ( m ) Anläggningar Fynd Anmärkning 1 35 1,5-1,8 Tabell 1. Schaktbeskrivningar 0,30-0,35 2 25 5,0-9,5 0,40-0,50 135 gräns, vilket pekar på att lämningen är större än dess registrerade utbredning. I den västra delen av S2 var förnan och det översta skiktet av alven redan bortschaktad i samband med grävningen inför breddningen av vägen. Inga fynd eller anläggningar hittades, varken i den icke-anlagda eller i den redan störda ( anlagda ) delen av S2. 75 0-0,20 förna därunder rödbrun grusig sand. 0-0,35/0,40 påfört grus därunder nedschaktad grusig sand. A1 ( stolphål ) en övrig slagen flinta Beskrivning av stolphål saknas I den nordöstra delen av schaktet fanns en 40 kvadratmeter stor yta som inte grusats upp tidigare. Där var lagerföljden densamma som i schakt 1. Slutsatser och åtgärdsförslag 2012 års begränsade schaktningsövervakning gjordes endast på en liten bit av den nordöstra delen av Ljung 71 :1. Vid fältarbetet kunde noteras att lämningens utbredning är okänd och att sadelläget, uppe på moränryggen och in mot berget i söder, utgör ett bra boplatsläge. Antikvarisk status som fast fornlämning och lagskydd enligt KML för de icke-förstörda delarna av Ljung 71 :1 kvarstår. Figur 5. A1, fotot taget mot norr av Oscar Ortman. Figur 4. S1 schaktat ner till alven. Fotot taget mot öster av Oscar Ortman.

10 Bohusläns museum Rapport 2013 :27 Referenser Litteratur Bramstång, C. & Ortman, O. 2006. Gropkeramikers lämningar i Anfasteröd en arkeologisk slutundersökning av delar av fornlämning 71 i Ljung socken, Anfasteröd 1 :114, Uddvalla kommun, Bohuslän. UV Väst Rapport 2006 :26. Riksantikvarieämbetet UV Väst. Mölndal. Nordqvist, B. 1988. Västsvensk senmesolitikum i centrum. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum. Rapport UV 1988 :5. Kungsbacka.

Ett stolphål inom Ljung 71 :1 11 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : 431-35755-2012 Västarvet dnr : VA 823-2012 Västarvet pnr : 11084 Fornlämningsnr : Ljung 71 :1 Län : Västra Götalands län Kommun : Uddevalla Socken : Ljung Fastighet : Anfasteröd 5 :1, 5 :2 Ek. karta : 8152 Läge : X 6455802, Y 317820 Meter över havet : 29,5 31,4 Koordinatsystem : Sweref 99 Höjdsystem : RH 2000 Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Uddevalla Kommun Bohusläns museum Oscar Ortman Oscar Ortman Fältarbetstid : 2012-11-07 Arkeologtimmar : 8 timmar Undersökt yta : 200 m 2 Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs