INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1912-1970. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1909/11-1965/1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. Stockholm, 1971-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. (Sveriges officiella statistik). Stockholm, 1999-. Täckningsår: 1998- Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1919-1966. Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1919. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1912-1918. Efterföljare: Kommunala valen. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1920-1966 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1972-1995 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 267-272: Allmänna val (Tab. 274-280) Allmänna valen 1982. Del 3, Specialundersökningar = General elections 1982. Vol 3, Special Surveys Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-valen-a-198203

Allmänna valen 1982 Del 3 Specialundersökningar Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån Stockholm 1984

General elections 1982 Vol 3 Special Surveys Official Statistics of Sweden Statistics Sweden Stockholm 1984 Tidigare publicering Uppgifter rörande riksdagsvalen har publicerats i serien Sveriges officiella statistik under titeln Riksdagsmannavalen 1909-1968 samt från 1970 under titeln Allmänna valen. Uppgifter rörande kommunala valen har publicerats i serien Sveriges officiella statistik under titeln Kommunala valen 1919-1966 samt frän 1970 under titeln Allmänna valen. Resultat för riksdagsvalet 1982 har tidigare publicerats i Allmänna valen 1982 Del 1 Riksdagsvalet den 19 september 1982. Resultat för kommunala valen 1982 har tidigare publicerats i Allmänna valen 1982 Del 2 Kommunala valen den 19 september 1982. Uppgifter om valdeltagande vid riksdagsvalet 1982 har redovisats i Statistiska meddelanden 8e 1983:5 samt uppgifter om valdeltagande för utländska medborgare vid kommunala valen 1982 i Statistiska meddelanden Be 1983:7. Resultaten från 1982 års valundersökning publiceras i serien Valundersökningar. Väljare i förändring 1982. Previous publication Reports on the elections to the Riksdag have been published within the series Official Statistics of Sweden under the title of the elections to the Riksdag 1909-1968 and from 1970 under the title of General elections. Reports on the communal elections have been published within the series Official Statistics of Sweden under the title of the Communal elections 1919-1966 and from 1970 under the title of General elections. Results on the election to the Riksdag in 1982 have been published in General elections 1982. Vol 1. The election to the Riksdag in 1982. Results on the communal elections in 1982 have been published in General elections 1982. Vol 2 The communal elections in 1982. Participation at the election to the Riksdag 1982 have been shown in Statistical Reports Be 1983:5 and participation of aliens at the communal elections 1982 in Statistical Reports Be 1983:7. The results of the 1982 election study have been published in Valundersökningar. Väljare i förändring 1982. Published by Statistics Sweden, S-115 81 Stockholm LiberFörlag/Allmänna Förlaget ISBN 91-7142-025-8 ISSN 0347-8106 Printed in Sweden Civiltryck AB, Stockholm 1984

3 Förord Statistiska centralbyrån framlägger härmed den tredje delen av redogörelsen för allmänna valen 1982. Den omfattar översikter av riksdagens sammansättning, tre valdeltagandeundersökningar samt en redogörelse för den s k valundersökningen 1982. Den första valdeltagandeundersökningen behandlar valdeltagande bland röstberättigade utlandssvenskar. Den andra behandlar valdeltagande vid riksdagsvalet i olika befolkningsgrupper. Den tredje redovisar valdeltagande i olika befolkningsgrupper för utländska medborgare vid kommunala valen. Slutligen lämnas en redogörelse för valundersökningen 1982, vilken är den senaste i en serie studier kring partival, valdeltagande och politisk opinionsbildning, som genomförts vid varje ordinarie riksdagsval sedan 1956. Rapporten avseende valundersökningen 1982 har utarbetats av Sören Holmberg vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Solveig Nilsson och Lis Berling-Agståhl står för den del av arbetet med föreliggande rapport, som utförts vid statistiska centralbyrån. Leif Lemon har tagit fram tabellerna. Stockholm 1984 STEN JOHANSSON Staffan Wahlström

4 Innehåll Contents 7 Svensk-engelsk ordlista 9 Sammanfattning på engelska 11 Inledning 13 1 Riksdagsvalet 1982 34 2 Röstberättigade och röstande utlandssvenskar 1982 40 3 Valdeltagande vid riksdagsvalet 1982 63 4 Valdeltagande bland utländska medborgare vid kommunala valen 1982 73 5 Valundersökning 1982. Intervjuundersökning (se innehållsförteckning i anslutning till avsnittet sid 74) List of terms Summary Introduction 1 Election to the Riksdag 1982 2 Entitled to vote and voters among Swedes residing abroad 1982 3 Participation at the election to the Riksdag 1982 4 Participation among aliens at the communal elections 1982 5 The 1982 election study. Interview sample survey (see p.74) Tabeller 1 Riksdagsvalet 1982 14 1.1 Riksdagsvalet 1982 valkretsvis. Röstberättigade samt beräkning av antalet fasta mandat 15 1.2 Riksdagsvalet 1982 valkretsvis. Mandatfördelning efter partier 16 1.3 Riksdagens sammansättning åren 1929-1982/83 17 1.4 Riksdagens sammansättning vid början av 1983 års riksdags vårsession 18 1.5 Medelåldern bland riksdagsledamöter vid början av vissa riksdagars vårsessioner 20 1.6 Länsvis fördelning av väljare som röstat på postkontor vid 1982 års allmänna val 22 1.7 Procentuell förändring av partiernas röstandelar mellan riksdagsvalen 1979 och 1982. Valkrets- och kommunvis Tables 1 Election to the Riksdag 1982 1.1 Election to the Riksdag 1982 by constituency. Entitled to vote and calculation of the number of fixed seats 1.2 Election to the Riksdag 1982 by constituency. Distribution of seats by party 1.3 The composition of the Riksdag 1929-1982/83 1.4 The composition of the Riksdag at the beginning of the 1983 spring session 1.5 Average age of members of the Riksdag at the beginning of certain spring sessions 1.6 Postal voters by county at the General elections 1982 1.7 Percentage change of valid votes by party between the elections to the Riksdag 1979 and 1982 by constituency and by municipality

5 2 Röstberättigade och röstande utlandssvenskar 1982 35 2.1 Riksdagsvalet 1982 valkretsvis. Röstberättigade och röstande utlandssvenskar efter kön 36 2.2 Riksdagsvalet 1982. De i särskild röstlängd upptagna (utlandssvenskar). Fördelning efter valkrets och bosättningsland 3 Valdeltagande vid riksdagsvalet 1982 43 3.1 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön och ålder 43 3.2 Riksdagsvalet 1982 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön 44 3.3 Riksdagsvalet 1982 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och ålder 48 3.4 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder 49 3.5 Riksdagsvalet 1982 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och civilstånd 51 3.6 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och ålder 52 3.7 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och civilstånd 53 3.8 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och yrkesställning 55 3.9 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och ålder 57 3.10 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön och yrke 59 3.11 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön, yrke och ålder 61 3.12 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder 4 Valdeltagande bland utländska medborgare vid kommunala valen 1982 65 4.1 Röstningsförhållanden efter medborgarskapsland 65 4.2 Röstningsförhållanden efter kön och ålder 66 4.3 Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskapsland och ålder 2 Entitled to vote and voters among Swedes residing abroad 1982 2.1 Election to the Riksdag 1982 by constituency. Entitled to vote and voters among Swedes abroad by sex 2.2 Election to the Riksdag 1982. Swedes abroad entitled to vote by constituency and county of residence 3 Participation at the election to the Riksdag 1982 3.1 Election to the Riksdag 1982. Voters by sex and age 3.2 Election to the Riksdag 1982 by county. Voters by sex 3.3 Election to the Riksdag 1982 by county. Voters by sex and age 3.4 Election to the Riksdag 1982. Voters by sex, marital status and age 3.5 Election to the Riksdag 1982 by county. Voters by sex and marital status 3.6 Election to the Riksdag 1982. Voters by sex, employment status and age 3.7 Election to the Riksdag 1982. Voters by sex, employment status and marital status 3.8 Election to the Riksdag 1982. Voters by sex, industry and occupational status 3.9 Election to the Riksdag 1982. Voters by sex, industry and age 3.10 Election to the Riksdag 1982. Voters by sex and occupation 3.11 Election to the Riksdag 1982. Voters by sex, occupation and age 3.12 Election to the Riksdag 1982. Voters by sex, income and age 4 Participation among aliens at the communal elections 1982 4.1 Voters by sex and country of citizenship 4.2 Voters by sex and age 4.3 Voters by sex, country of citizenship and age

6 68 4.4 Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder 69 4.5 Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskapsland, civilstånd och ålder 72 4.6 Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder 5 Valundersökning 1982. Intervjuundersökning (se innehållsförteckning sid 74) 4.4 Voters by sex, marital status and age 4.5 Voters by sex, country of citizenship, marital status and age 4.6 Voters by sex, income and age 5 The 1982 election study. Interview sample (see list of tables p. 74)

7 List of terms administrativt arbete affärsbiträde andra kammaren andra tjänster annat kontorsarbete anställd antal arbetar i eget hushåll Arbetarepartiet - Socialdemokraterna (S) arbetslös av banker och försäkringsinstitut bokförings- och kassaarbete bosättningsland byggnadsindustri Centerpartiet (C) civilstånd civilt bevaknings- och skyddsarbete administrative work assistant the second chamber other services other office work employee number keeping house the Social Democrats unemployed of banks and insurance institutes accounting and cash work country of residence building industry the Centre Party marital status civil guard and protective work företagare församling första kammaren försäljning förut bevistade riksdagar förändring gifta glesbygd grov- och diversearbete gruv- och stenbrytningsarbete gruvor humanistiskt, konstnärligt och militärt arbete husligt arbete häl so- och sjukvård i arbetskraften ingen inkomst employer parish the first chamber sale earlier sessions change married sparsely populated areas heavy and labour work mining and quarrying work mines humanistic, artistic and military work house work hygiene and nursing in the labour force no income differens därav efter ej ej angiven yrkestillhörighet ej identifierbar ej registrerad el-, gas-, värme- och vattenverk elektroarbete eller enkammarriksdag fast mandat fastighetsförvaltning fastighetsskötsel, städning fiske Folkpartiet (FP) difference of which by not not given occupational possession not identified not registered electricity, gas, heat and water board electrical work or unicameral riksdag fixed seats real-estate administration housetending, cleaning fishing the Liberals jakt jordbruk jordbruks- och djurskötsel järnbruks-, metall- och gjuteriarbete kameralt och kontorstekniskt arbete kemiskt- och cellulosatekniskt arbete kod kommersiellt arbete kommun kriminalvårdsanstalt kvinnlig kvinnor land lantbruks- och trädgårdsledning hunting agriculture farming and animal management ironworks, metal and foundry work clerical work chemical and cellulosa technical work code commercial work municipality prison female women country agriculture and garden management

8 lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete litteratur och konst livsmedelsarbete län mandat manlig maskinskötsel medborgarskapsland medelålder medhjälpande familjemedlem militärt arbete mineralbrott Moderata Samlingspartiet (M) motorskötsel mureri- och betongarbete målnings- och lackeringsarbete män nykterhetsvårdsanstalt näringsgren ogift parti partiförsäljning och agentur parti- och detaljhandel pedagogik post- och televerk postkontor poströst postställe procentuell förändring restaurang- och hotellrörel se riksdagsledamöter riksdagsval kvot röstande röstberättigade farming, forestry and fishery work literature and art food work county seat male machine work country of citizenship average age unpaid family worker military work mineral breaking the Conservatives motor work bricklaying and concrete work painting and lacquering work men temperance care institution industry unmarried party wholesale and agency wholesale and retail trade pedagogy post and telecommunications administration post-office postal vote post-office percentage change restaurant and hotel business members of the Riksdag quotient of the election to the Riksdag voters entitled to vote sko- och läderarbete stenografi och maskinskrivning studerande summa sysselsatt sysselsättningsstatus teknik, kemi och fysik tekniskt, natur- och samhäl1svetenskapligt arbete textil- och sömnadsarbete tillfällig tillhöra ti 11verkningsarbete tillverkningsindustri transport- och kommunikationsarbete träarbete uppdragsverksamhet utlandssvensk val valda valkrets varuhandel verkstads, byggnadsoch meta11 arbete viltvård vårsession Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) yrke yrkesställning ålder ålderdomshem år överskott övriga övrigt hithörande arbete shoe and leather work stenography and typing students total in employment employment status engineering, chemistry and physics technical, scientific and social scientific work textile and sewing occasional belong to manufacturing work manufacturing industry transport and communications wood work commission work Swede abroad election elected constituency trade workshop, building and metal work preservation of game spring session the Left Party-Communists occupation occupational status age home for aged people year surplus others other work belonging to this category samfärdsel samtliga servicearbete sjukhus skogsbruk communications total engaged in service trades hospital forestry

9 Summary In 1971 an unicameral system was introduced for the Riksdag, which consisted of 350 members. In 1976 the numbers of members changed to 349. The election system distributes the seats in proportion to the parties" shares of the votes in the whole country. 310 of the seats are fixed seats and 39 are adjustment seats. A political party can be represented in the Riksdag if it has obtained 4 % or more of the total number of votes cast in the whole country. A party which has not cone to that result may be represented if it has obtained 12 % or more of the votes in any one constituency. Entitled to vote are all Swedish citizens aged 18 on the day of the election, who ire not under any legal disability and whose names are entered in the electoral register. Aliens who have been resident in the country for the last three years and fulfil above mentioned rules are entitled to vote in the Communal elections. Swedes residing abroad are permitted to vote at the election to the Riksdag on application if they have been resident in Sweden some time and besides fulfil the conditions of voting. This report is divided into five parts. Each part begins with text where sources etc. are given. The first part concerns the number of persons entitled to vote and various aspects of the composition of the Riksdag. Comparisons are also made on municipal level between the results of the elections to the Riksdag 1979 and 1982. The second part relates to the Swedes abroad and their participation at the election. To obtain a picture of participation in the election by various population groups, a study was made of a sample that had been used in a labour force survey in the autumn of 1982. The sample included about 18 000 persons entitled to vote at the election to the Riksdag aged 18-74 years. The labour force survey provided information on marital status, employment status, industry, occupation etc. The names of the persons included in the sample were sent to the respective County Administration which were asked to check wheater these persons had or had not voted. The third part in this report shows the results of this study. Part four treats participation by various population groups of aliens at the Communal elections. The last part is an exhaustive study about party vote, participation and political opinion in certain Riksdag elections. An analysis is made to find out changes in voting behaviour from one election to another. The study is a result of co-operation between Statistics Sweden and the department of Political Science at the University of Gothenburg. Sören Holmberg professor, has written the report.

10 In the tables the parties have been given the following denominations: M = Moderata Samlingspartiet (the Conservatives) C = Centerpartiet (the Centre Party) FP = Folkpartiet (the Liberals) KDS = Kristen Demokratisk samling (the Christian Demokrats) MP = Miljöpartiet (the Ecological Party) S = Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (the Social Democrats) VPK = Vänsterpartiet Kommunisterna (the Left Party-Communists)

Inledning Introduction Allmänna valen 1982 del 3 år indelad i fem avsnitt. Varje avsnitt inleds med text där källor m m redovisas. Det första avsnittet behandlar olika aspekter på riksdagsvalet. Bl a ingår en tabell som visar procentuella förändringar av partiernas röstandelar mellan valen 1979 och 1982. Det andra avsnittet visar valdeltagandet i riksdagsvalet bland röstberättigade utlandssvenskar uppdelat på olika variabler t ex bosättningsland. Det tredje avsnittet behandlar valdeltagandet i olika befolkningsgrupper vid riksdagsvalet t ex röstberättigade och röstande uppdelat på kön, ålder, yrke osv. Det fjärde avsnittet behandlar valdeltagandet i olika befolkningsgrupper för utländska medborgare vid kommunala valen. Det femte avsnittet presenterar en sammanfattning av resultaten från 1982 års valundersökning, som är en riksomfattande intervjuundersökning. Valundersökningen 1982 genomfördes i samarbete med ett forskningsprojekt vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. För rapportens innehåll och utformning ansvarar professor Sören Holmberg. För utförligare redovisning av 1982 års valundersökning hänvisas till boken "Väljare i förändring 1982", som ingår i publikationsserien Valundersökningar.

13 1 Riksdagsvalet 1982 Election to the Riksdag 1982 SOS Allmänna valen Del 1 Riksdagsvalet den 19 september 1982 omfattar främst statistik över röstberättigade, röstande och giltiga valsedlars fördelning efter partier på olika regionala nivåer. Mandatfördelning efter partier redovisas på valkretsnivå. I detta avsnitt av Allmänna valen Del 3 ges ytterligare statistik rörande mandaten och deras fördelning, de valda riksdagsledamöterna, poströstning samt förändring mellan valen 1979 och 1982 av partiernas röstandelar. Röstberättigade vid riksdagsvalet var svenska medborgare som uppnått 18 års ålder senast valdagen och som fanns upptagna i allmän eller särskild röstlängd samt ej var omyndigförklarade. Riksdagen består av 349 ledamöter. Valsystemet syftar till att fördela mandaten proportionellt mot partiernas andelar av de giltiga valsedlarna i hela riket. 310 av mandaten är fasta och 39 är utjämningsmandat. Valsystemet innehåller dessutom spärregler mot småpartier. För att ett parti ska komma i fråga vid fördelning av mandaten måste det minst ha erövrat fyra procent av de giltiga valsedlarna i riket. Har partiet inte lyckats med detta kan det ändå bli representerat i riksdagen om det erhållit minst tolv procent av de giltiga valsedlarna i någon valkrets. I detta fall är partiet med vid fördelningen av valkretsens fasta mandat. Källor: 1 Uppgifterna om röstberättigade baseras på de allmänna och särskilda röstlängderna. I samband med att länsstyrelserna framställde stommar till allmän röstlängd från sina personregister summerades antalet röstberättigade per valdistrikt. Dessa uppgifter tillställdes SCB i form av magnetband. Aviseringar har vidare erhållits om ändringar i längden enligt länsstyrelsens beslut. Riksskatteverket har lämnat en förteckning över antalet personer upptagna i särskild röstlängd. 2 Uppgifter om mandatfördelningar härrör från sammanställningar framställda vid Riksskatteverket och från tidigare publicerad statistik. 3 Uppgifter om de valda riksdagsledamöterna har hämtats från riksdagskatalogen 1983 4 Uppgifterna om poströstning har sammanställts av Postverket. 5 Uppgifterna om förändringar av partiernas röstandelar mellan valen 1979 och 1982 baserar sig på valstatistik som framställts vid SCB.

14 Tabell 1.1 Riksdagsvalet 1982 valkretsvis. Röstberättigade samt beräkning av antalet fasta mandat Election to the Riksdag 1982 by constituency. Entitled to vote and calculation of the number of fixed seats,30 Riksdags val kvot - " 3 = 19 777 310

15 Tabell 1.2 Riksdagsvalet 1982 valkretsvis. Mandatfördelning efter partier 1 Election to the Riksdag 1982 by constituency. Distribution of seats by party 1) Antal utjämningsmandat inom parentes.

16 Tabell 1.3 Riksdagens sammansättning åren 1929-1982/83 The composition of the Riksdag 1929-1982/83 1) Partiernas beteckning M = Moderata samlingspartiet, tidigare Högerpartiet, dessförinnan Moderata (inräknat Liberala Försvarsvänner) C = Centerpartiet, tidigare Bondeförbundet (inräknat Jordbrukarnas Riksförbund) FP = Folkpartiet, tidigare Liberala och Frisinnade S = Arbetarpartiet - Socialdemokraterna (inräknat vänstersocialister) VPK = Vänsterpartiet kommunisterna, tidigare kommunisterna (inräknat socialister). Mandat som tillfallit olika samlingslistor har påförts något av ovanstående partier. 2) Inklusive en riksdagsman som inte tillhör något av dessa partiers riksdagsgrupper. 3) Fr o m 1971 den nya enkammarriksdagen.

Tabell 1.4 Riksdagens sammansättning vid början av 1983 års riksdags vårsession The composition of the Riksdag at the beginning of the 1983 spring session 17

18 Tabell 1.5 Medelåldern bland riksdagsledamöter vid början av vissa riksdagars vårsessioner Average age of members of the Riksdag at the beginning of certain spring sessions 1) Vårsessionerna vid de riksdagar som följt närmast efter de senaste tjugofem årens andrakammarval. Fr o m 1971 vid riksdagar närmast efter allmänna val. 2) Häri ingår en andrakammarledamot som icke tillhör något av partiernas riksdagsgrupper. 3) Kommunisterna representerades endast av en förstakammarsledamot resp tre andrakammarledamöter. 4) Inklusive kommunisterna.

19 Tabell 1.5 (forts) 1) Kommunisterna representerades endast av en förstakammarledamot resp tre andrakammarledamöter. 2) Inklusive kommunisterna.

20 Tabell 1.6 Länsvis fördelning av väljare som röstat på postkontor vid 1982 års allmänna val Postal voters by county at the General elections 1982 Anm. Uppgifterna avser antalet poströstande väljare vid 1982 års val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige fördelade länsvis efter postkontorens belägenhet. 1) Inrättades för poströstning endast på valdagen. 2) Avser tillfälliga postkontor som inrättades för poströstning söndagen före valdagen.

22 Tabell 1.7 Procentuell förändring av partiernas röstandelar mellan riksdagsvalen 1979 och 1982 valkrets- och kommunvis 1 Percentage change of valid votes by party between the elections to the Riksdag 1979 and 1982 by constituency and by municipality 1) 1983 ARS KOMMUNER.

Tabell 1.7 (forts) 23

24 Tabell 1.7 (forts)

3 - Allmänna valen 1982 Del 3

34 2 Röstberättigade och röstande utlandssvenskar 1982 Entitled to vote and voters among Swedes residing abroad 1982 Efter ansökan kan fr o m 1968 års val svenska medborgare som inte är kyrkobokförda i riket bli upptagna i särskild röstlängd och därmed delta i riksdagsvalet. Detta kan ske under förutsättning att de någon gång varit kyrkobokförda i Sverige och i övrigt uppfyller kraven för rösträtt. Gränsen för senaste kyrkobokföring i Sverige var före 1976 fem år och fram till 1982 sju år. Uppgifterna om röstberättigade och röstande utlandssvenskar har hämtats från de särskilda röstlängderna. Riksskatteverket har lämnat uppgifter om utlandssvenskarnas fördelning efter valkrets och bosättningsland.

Tabell 2.1 Riksdagsvalet 1982 valkretsvis. Röstberättigade och röstande utlandssvenskar efter kön Election to the Riksdag 1982 by constituency. Entitled to vote and voters among Swedes abroad by sex 35

36 Tabell 2.2 Riksdagsvalet 1982. De i särskild röstlängd upptagna (utlandssvenskar). Fördelning efter valkrets och bosättningsland Election to the Riksdag 1982. Swedes abroad entitled to vote by constituency and country of residence

40 3 Valdeltagande vid riksdagsvalet 1982 Participation at the election to the Riksdag 1982 I saraband med riksdagsvalen genomför SCB regelbundet urvalsundersökningar i syfte att belysa valdeltagandet i olika befolkningsgrupper. I 1982 års valdeltagandeundersökning utnyttjades det urval individer som intervjuats i samband med arbetskraftsundersökningen (AKU) september 1982. AKUs urval i september 1982 omfattade ca 22 000 personer i åldern 16-74 år. Urvalet drogs från SCBs register över totalbefolkningen (RTB). Bortfallet i AKUs fältarbete uppgick till ca 1 000 personer. Dessa sorterades bort från AKU-urvalet. För valdeltagandeundersökningens ändamål sorterades även icke-röstberättigade, dvs personer födda efter 1964-09-19, utländska medborgare samt omyndigförklarade, bort från AKU-urvalet. Urvalet kom därefter att bestå av ca 18 000 personer. Uppgifter om valdeltagande hämtades från röstlängderna. Länsstyrelserna ombesörjde detta uppgiftslämnande genom att på optiskt läsbara blanketter notera om urvalsindividerna röstat eller ej vid riksdagsvalet. Uppgifter om kön, ålder, civilstånd, sysselsättningsstatus, näringsgren, yrkesställning och yrke har erhållits från AKU-urvalet i september 1982, medan uppgift om inkomst hämtats från SCBs reducerade taxeringsband (SCBTBR). Eftersom valdeltagandeundersökningen baseras på ett AKU-uryal, där personer äldre än 74 år ej ingår, är skattningen av antalet röstberättigade för låg. Erfarenhetsmässigt har denna åldersgrupp ett lägre genomsnittligt valdeltagande varför den totala skattningen av valdeltagandet blir något för hög. Vid uppräkning till totalnivå har hänsyn tagits till bortfallet i AKUs fältarbete (ca 6,0 %). Detta bortfall påverkar därför ej skattningarna under förutsättning att bortfallsindividerna ej skiljer sig systematiskt från svarsindividerna vad beträffar aktuella undersökningsvariabler. Även vid smärre systematiska avvikelser blir effekten av bortfallet negligerbart. Bortfallet av valdeltagandeuppgift uppgår till 12 personer, vilka ej återfunnits i röstlängderna hos länsstyrelserna. Främsta orsaken härtill är flyttning. Genom sin litenhet spelar detta ingen roll för skattningarna av valdeltagandet. Storleken av slumpfelen i undersökningen har beräknats för variabeln andel röstande i procent av röstberättigade. För dessa procenttal har den dubbla standardavvikelsen beräknats och redovisas i tabellerna.

41 Skattningen +_ dubbla standardavvikelsen täcker med 95 % sannolikhet det "sanna" värdet. Resultaten blir mer osäkra ju färre observationer de grundar sig på. Därför har resultat som bedömts som alltför osäkra utelämnats och markerats med prickar (..). Celler som baseras på färre än 40 observationer har markerats på detta sätt. Definitioner i AKU för september 1982: Sambandet mellan några centrala begrepp i AKU Sysselsatta personer omfattar 1 alla personer som - knutna till ett i Sverige beläget arbetsställe - under mätveckan utförde något arbete (minst 1 timme) antingen som avlönad arbetstagare eller egen företagare (inkl fri yrkesutövare) eller som arbetade minst 15 timmar som oavlönad medhjälpare i företag tillhörande maka/make eller annan familjemedlem som hon/han bor tillsammans med (=sysselsatta, i arbete), 2 alla som inte utförde något arbete enligt 1, men som - knutna till ett i Sverige beläget arbetsställe - hade anställning eller arbetade som egen företagare (inkl fri yrkesutövare) och var frånvarande (hela mätveckan) p g a sjukdom, semester, tjänstledighet (t ex för vård av barn eller för studier), värnpliktstjänstgöring, arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning, oavsett om frånvaron varit betald eller inte (=sysselsatta, frånvarande från arbetet). Arbetslösa omfattar personer som under mätveckan inte var sysselsatta och antingen I sökt arbete eller avvaktat resultat av någon åtgärd som han/hon vidtagit under de senaste 60 dagarna för att få arbete, II avvaktat återanställning i arbete från vilken han/hon permitterats utan lön, III IV avvaktat nytt arbete med början inom 30 dagar, skulle ha sökt arbete ifall han/hon inte varit tillfälligt sjuk.

42 Arbetskraften omfattar personer som är antingen sysselsatta eller arbetslösa. Personer som är sysselsatta i Samhällsföretag, har anställning med lönebidrag eller beredskapsarbete klassificeras som sysselsatta och tillhör arbetskraften. Personer som deltar i arbetsmarknadsutbildning och samtidigt har anställning (t ex företagsutbildning i permitteringshotade företag) räknas som sysselsatta och tillhör arbetskraften. Ej i arbetskraften omfattar personer vilka ej tillhör kategorin i arbetskraften. Bland personer ej i arbetskraften ingår en grupp som önskat och kunnat arbeta mätveckan (uppfyller dock inte samtliga villkor för att klassificeras som arbetslösa) och en grupp som önskat ha men varit förhindrad att ta arbete mätveckan. Personer som saknar arbete och som deltar i arbetsmarknadsutbildning räknas som studerande och tillhör gruppen ej i arbetskraften. Personer som tillhör undersökningspopulationen men har förvärvsarbete utomlands räknas till gruppen ej i arbetskraften. Näringsgren kodas för alla personer i arbetskraften. Kodningen är fr o m 1970 anpassad till Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) vilken nära ansluter sig till 1968 års reviderade upplaga av International Standard Industrial Classification of all Economic Activities (ISIC). Näringsgren bestäms för anställda med utgångspunkt från det enskilda företagets huvudsakliga verksamhet vid det arbetsställe där urvalspersonen (up) var sysselsatt under mätveckan. För arbetslös up bestäms näringsgren på grundval av verksamheten vid det arbetsställe där up senast var sysselsatt. För up som varit sysselsatt vid flera arbetsställen under mätveckan kodas näringsgren efter verksamhetens art vid det arbetsställe där up arbetade de flesta timmarna under mätveckan. Yrke kodas för alla personer i arbetskraften och fastställs enligt Nordisk yrkesklassificering (NYK), vilken överensstämmer med den internationella standarden International Standard Classification of Occupations (ISC0) i dess version av år 1958. Det är arten av ups huvudsakliga arbete under mätveckan som avgör yrkesklassificeringen. För arbetslösa kodas yrke med hänsyn till ups senaste mera varaktiga sysselsättning. övriga definitioner: Ålder avser den vid 1982 års slut uppnådda åldern. I gruppen ej gifta ingår ogifta och förut gifta (skilda, änklingar och änkor). Inkomst utgörs av sammanräknad inkomst för inkomståret 1981. Därvid avses summan av olika inkomstslag för en person enligt taxeringen men före avdrag för underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag (deklarationsblankettens första sida). För ytterligare information om AKU och dess metoder hänvisas till Statistiska meddelanden i underserien Am. Resultat från denna valdeltagandeundersökning har tidigare publicerats i Statistiska meddelanden serie Be 1983:5. Där ges också en utförligare redogörelse för använda beräkningsmetoder.

43 Tabell 3.1 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön och ålder Election to the Riksdag 1982. Voters by sex and age Tabell 3.2 Riksdagsvalet 1982 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön Election to the Riksdag 1982 by county. Voters by sex

44 Tabell 3.3 Riksdagsvalet 1982 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och ålder Election to the Riksdag 1982 by county. Voters by sex and age 1) FHRSTAGANGSVSLJARE FBDOA 19 1-09-17--196-09-19

45 Tabell 3.3 (forts) 1) FBRSTAGANGSVÄUARE FÖDD» 1941-09-17 1964-09-19

46 Tabell 3.3 (forts) 11 FÖRSTAGANGSVÄLJAKE FÖDDA 1961-09-17--196V-09-19

47 Tabell 3.3 (forts) II FÖRSTAGANGSVALJARE FÖDDA 1961-09-17--196«-09-19

48 Tabell 3.4 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder Election to the Riksdag 1982. Voters by sex, marital status and age 1) FBUSTAGANGSVÄUARE. FÖDDA 1961-09-17 196*-09-19

Tabell 3.5 Riksdagsvalet 1982 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och civilstånd Election to the Riksdag 1982 by county. Voters by sex and marital status 49

51 Tabell 3.6 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och ålder Election to the Riksdag 1982. Voters by sex, employment status and age 1) FÖRSTAGANGSVäLJAHE. FBDOA 1961-09-17 196*-09-19

52 Tabell 3.7 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och civilstånd Election to the Riksdag 1982. Voters by sex, employment status and marital status

Tabell 3.8 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och yrkesställning Election to the Riksdag 1982. Voters by sex, industry and occupational status 53

55 Tabell 3.9 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och ålder Election to the Riksdag 1982. Voters by sex, industry and age 1) FBRSTA6ÄNGSVSLJARE. FÖDD* 1961-09-17 1964-09-19

56 Tabell 3.9 (forts) 1) FÖRSTA6AN6SVALJARE. FÖDDA 1961-09-17--196<»-09-19

Tabell 3.10 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön och yrke Election to the Riksdag 1982. Voters by sex and occupation 57

59 Tabell 3.11 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön, yrke och ålder Election to the Riksdag 1982. Voters by sex, occupation and age 1> FÖRSTAGANGSVÄLJARE FBDOA X961-09-17 1964-09-19

60 Tabell 3.11 (forts) 1) FÖRSTAGANGSVÄLJARE FBDDA 1961-09-17--1964-09-19

61 Tabell 3.12 Riksdagsvalet 1982. Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder Election to the Riksdag 1982. Voters by sex, income and age II FÖRSTAGANGSVÄLJARE. F6DDA 1961-09-17 1964-09-19

62 Tabell 3.12 (forts) 1) FÖR5TAGANGSVSUARE. F8DDA 1961-09-17 1964-09-19

63 4 Valdeltagande bland utländska medborgare vid kommunala valen 1982 Participation among aliens at the communal elections 1982 Allmän röstlängd upprättas årligen för varje valdistrikt av lokala skattemyndigheten. Utländsk medborgare upptas i längden om han enligt länsstyrelsernas befolkningsregister: 1 den 1 juni är kyrkobokförd i valdistriktet 2 före den 1 september det år röstlängden upprättas har fyllt 17 år 3 har varit kyrkobokförd i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret. Av dessa personer äger de som fyller 18 år senast valdagen rösträtt vid kommunala valen, dvs landstings- kommunfullmäktigevalen. Den som den 1 juni enligt länsstyrelsernas personband p g a domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder ska förbli omyndig upptas inte i allmän röstlängd. I samband med allmänna valen genomför SCB sedan 1976 valdeltagandeundersökningar för utländska medborgare vid kommunala valen. Syftet med undersökningarna är att belysa valdeltagandet för utländska medborgare klassificerade efter medborgarskapsland, kön, ålder, civilstånd och inkomst. Undersökningen har genomförts på ett urval av röstberättigade utländska medborgare vid kommunala valen den 19 september 1982. Ramen för urvalet" utgjordes av ett register över röstberättigade utländska medborgare. Grundmaterialet till detta register erhålls från länsstyrelserna. Från ovan nämnda band drogs ett urval på ca 25 000 personer. För att öka precisionen i skattningarna indelades före urvalsdragningen samtliga utländska medborgare i olika delgrupper (strata). Indelningen i strata skedde utifrån medborgarskapsland. Strata utgjordes av medborgarskapsländerna Danmark, Finland, Grekland, Jugoslavien, Italien, Norge, Polen, Storbritannien, Turkiet, Väst-Tyskland, USA samt en grupp omfattande övriga medborgarskapsländer. Inom varje stratum drogs ett systematiskt urval. Kriteriet vid urvalsdragningen var att fördela urvalet på strata så att skattningen av valdeltagandet i vart och ett av de sex största medborgarskapsländerna skulle få ungefär samma medelfel. Uppgifter om valdeltagande hämtades från röstlängderna. Länsstyrelserna ombesörjde detta uppgiftslämnande genom att på optiskt läsbara blanketter notera om urvalsindividerna röstat eller ej vid landstingsoch/eller kommunfullmäktigevalen. Uppgifter om kön, ålder och medborgarskapsland har hämtats från registret över röstberättigade utländska medborgare, medan uppgift om civilstånd har erhållits från SCBs register över totalbefolkningen (RTB). Inkomstuppgifter har hämtats från SCBs reducerade taxeringsband (SCBTBR).

64 Bortfallet å r försumbart eftersom det endast är några enstaka personer som man inte lyckats finna i röstlängderna hos länsstyrelserna. Storleken av urvalsfelen har beräknats för variabeln andel röstande i procent av röstberättigade. För dessa procenttal har den dubbla standardavvikelsen beräknats och redovisas i tabellerna. Skattningen +_ dubbla standardavvikelsen täcker med 95 procents sannolikhet det "sanna" värdet. Resultaten blir mer osäkra ju färre observationer de grundar sig på. Därför har resultat som bedömts som alltför osäkra utelämnats och markerats med prickar (..). Celler som baseras på färre än 25 observationer har markerats på detta sätt. Definitioner: Ålder avser den vid 1982 års slut uppnådda åldern. I gruppen ej gifta ingår förut gifta (skilda, änklingar och änkor). Inkomst utgörs av sammanräknad inkomst för inkomståret 1981. Därvid avses summan av olika inkomstslag för en person enligt taxeringen men före avdrag för underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag (deklarationsblankettens första sida).

65 Tabell 4.1 Röstningsförhållanden efter kön och medborgarskapsland Voters by sex and country of citizenship Tabell 4.2 Röstningsförhållanden efter kön och ålder Voters by sex and age 1) FBRSTAGANGSVÄLJARE. FBODA 1961-09-17 l96*-0?-19

66 Tabell 4.3 Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskapsland och ålder Voters by sex, country of citizenship and age II FBRSTAGANGSVÄLJAPE. FBDOA 1961-09-17 1964-09-19

67 Tabell 4.3 (forts) 1) FBRSTA6ANGSVSUARE. FBDOA 1961-09-17 196*-0»-19

68 Tabell 4.4 Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder Voters by sex, marital status and age 1) FÖRSTAGANGSVKLJARE FBDDA 1961-09-17 196*-09-19

69 Tabell 4.5 Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskapsland, civilstånd och ålder Voters by sex, country of citizenship, marital status and age 1) FBRSTASANGSVÄLJARE FBDDA 196X-09-17 196*-09-19

70 Tabell 4.5 (forts) 1) FÖRSTAGANGSVÄLJARE FÖDDA 1961-09-17 1964-09-19

71 Tabell 4.5 (forts) 1) FÖRSTAGAN6SVSLJARE FBDOA 1961-09-X7 ~ 196*-09-19

72 Tabell 4.6 Röstningsförhållanden efter kön, sammanräknad inkomst och ålder Voters by sex, total income and age 1) F0RSTAGANSSVKUARE. FBDOA 1961-09-17 1964-09-19

73 5 Väljarna och valet 1982 Redogörelse för statistiska centralbyråns och Göteborgs universitets statsvetenskapliga institutions intervjuundersökning vid riksdagsvalet 1982. av Sören Holmberg

74 Innehåll 1982 års valundersökning Bortfall och statistisk osäkerhet Syfte och frågeställningar Rörlighet och stabilitet i valmanskåren Förändringar i väljarkårens sammansättning Förändringar i valdeltagandet Partibyten mellan 1979 och 1982 Splittrad röstning Valdeltagande och partival i olika befolkningsgrupper Kön och ålder Yrkesgrupp Klassröstning under efterkrigstiden Facklig tillhörighet Villaägare och hyresgäster Bostadsort Socioekonomiska faktorer och partival

75 1982 års valundersökning 1982 års valundersökning organiserades - precis som de tidigare studierna - som ett forskningsprojekt vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Projektledare för 1982 års undersökning har varit Sören Holmberg. Mikael Gil 1 jam har varit forskningsassistent och ansvarig för kodning och datahantering. Anna-Gun Andersson har varit sekreterare i forskningsprojektet. Kodningen av de tusentals intervjuformulären utfördes av Inger Lekblad, Tiina Nupponen och Linda Timle. Vid statistiska centralbyrån har många olika personer medverkat vid undersökningens planering, vid urvalsdragningen och i fältarbetet, över 200 intervjuare från hela landet deltog t ex i undersökningen. Ansvariga för arbetet inom statistiska centralbyrån har främst varit Christina Gustafsson, Olle Johansson och Lars-Ove Larsjö. Valundersökningarna har inte varit upplagda på exakt samma sätt sedan den första riksomfattande studien genomfördes vid valet 1956. Undersökningsuppläggning och urvalsdesign har varierat något mellan de olika studierna. Den undersökningsuppläggning som inleddes 1973 ger oss ett rullande panelurval, där vid varje undersökningstillfälle hälften av intervjupersonerna varit med och blivit intervjuade en gång tidigare medan den andra hälften är med för första gången. Sett över en serie undersökningar kommer varje person att intervjuas två gånger. Den rullande panel uppläggningen har valts för att vi vill kunna studera individuella förändringar samtidigt som vi försöker undvika alltför stora bortfall. Svarsvägran och andra typer av bortfall blir ofta hög vid flerstegs panel undersökningar. 1982 års urval består av tre delar - ett panelurval som intervjuades både 1979 och 1982 omfattande 1 604 personer, ett nytt urval med 1 882 intervjupersoner och ett tilläggsurval med 111 förstagångsväljare. Tillsammans utgör de tre urvalsdelarna ett självvägt representativt sannolikhetsurval av 1982 års valmanskår. Urvalet om totalt 3 597 personer avser att representera röstberättigade svenska medborgare vid valet 1982. Utländsk medborgare ingår inte i undersökningen. Precis som vid de tidigare undersökningarna sattes en övre åldersgräns för intervjuerna. Personer över 80 år kontaktades ej för intervju. En mindre del av de röstberättigade - totalt cirka 3 procent - bortdefinierades alltså på detta sätt från undersökningen.

76 Urvalen har dragits från statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen. Urvalsdragningarna har gjorts så att totalurvalet är ett obundet slumpmässigt urval. En detaljerad redogörelse för uppläggning och genomförande av 1982 års valundersökning utges separat. Intervjuarbetet genomfördes i två etapper. Halva antalet personer kontaktades för intervju före valet medan den andra hälften intervjuades efter valet. Fältarbetet startade i mitten av augusti och pågick till slutet av oktober. Några enstaka intervjuer gjordes i november månad. Intervjuerna genomfördes som besöksintervjuer hemma hos urvalspersonerna. I några fall utfördes intervjuerna per telefon. De personer som intervjuades före valet fick besvara en kort brevenkät efter valet. Enkäten innehöll ett antal frågor om hur intervjupersonerna röstat och om de såg på partiledardebatten i TV strax före valet. Bortfallet i brevenkäten blev litet (2,5 procent). Det totala antalet intervjuade personer i 1982 års valundersökning blev 2 943. Efter vägning - för att korrigera för att personer som var bortfall 1979 endast drogs med halv urvalssannolikhet 1979 blev antalet intervjupersoner 2 980. Bortfall och statistisk osäkerhet Bortfallet i 1982 års valundersökning blev totalt 18,2 procent. Större delen av bortfallet berodde på vägran att delta i undersökningen (14,6 procent), övriga bortfallsanledningar - sjukdom, ej anträffad eller intagen på institution - omfattade mycket få personer. Bortfallet är mindre än i 1976 och 1979 års undersökningar. Då var det 25,9 respektive 19,5 procent. 1982 års bortfall är dock större än i de första valundersökningarna på 1950-talet. Bortfallet i 1956 års valundersökning var t ex endast 5,1 procent. En av orsakerna till att bortfallet i 1982 års undersökning blev mindre än t ex 1976 är att vi tillät intervjuarna att genomföra förkortade intervjuer med personer som var ovilliga att ställa upp eller som hade ont om tid. Frågeformuläret var mycket omfattande. Den genomsnittliga intervjutiden för en fullständig intervju var hela 73 minuter. Den förkortade intervjun kunde genomföras på ungefär en halvtimme och omfattade bara de allra viktigaste frågorna (röstning, vissa attitydfrågor och bakgrundsfakta). Sammanlagt 246 personer (8,4 procent av totalurvalet) intervjuades med ett förkortat frågeformulär. Ett bortfall på 18 procent är en normal siffra för politiska intervjustudier i dagens Sverige. Siffran kan förefalla hög. Absolut sett - och i jämförelse med läget för tjugofem år sedan - är den naturligtvis det. Men om vi tänker på risken för att bortfallet skall snedvrida resultaten på något mer avgörande sätt är ett 18-procentigt bortfall inte speciellt allvarligt. Bortfallspersonerna måste avvika mycket drastikt från dem som ställer upp för intervjuer för att resultaten skall påverkas med mer än en eller annan procentenhet. De bortfallsanalyser som genomförts visar att vissa grupper är underrepresenterade bland de intervjuade medan andra grupper är överrepresenterade. Men skillnaderna är oftast obetydliga. Exempel på grupper som är underrepresenterade i intervjuurvalet - som alltså oftare vägrar att ställa upp för intervjuer än andra - är kvinnor, äldre personer, människor

77 som inte röstar, ogifta personer och människor i storstadsområden. Intervjubortfallet bland kvinnor var t ex 20,0 procent 1982 mot 16,3 procent bland männen. Bortfallet får allvarligare konsekvenser när det gäller gruppen ickeröstare. Människor som röstar är klart överrepresenterade i intervjuurvalet. Politiska intervjuundersökningar är ingen bra data insamlingsteknik om man vill studera valskolkare. Bortfallet bland dem blir alltid mycket stort. I 1982 års valundersökning blev bortfallet bland röstskol kärna 34,1 procent. Var tredje röstskol käre ställde inte upp för någon intervju. Bortfallet bland dem som röstade blev mycket lägre - endast 16,8 procent. Partiernas styrkeförhållanden är någorlunda väl representerade i intervjuurvalet. Resultaten i tabell 1 visar att inget parti är markant över- eller underrepresenterat. I tabellen jämförs uppgifter om hur intervjupersonerna röstade med motsvarande siffror för hur väljarna röstade i valet 1982. Tabell 1 Partifördelning i undersökningsurvalet och i valmanskåren 1982 (procent) Kommentar: Totala antalet intervjuade som röstade var 2 783. Av dem uppgav 96 (3,4 procent) inte vilket parti de röstade på medan 24 (0,9 procent) angav att de röstat blankt. Socialdemokraterna är något överrepresenterat i intervjuurvalet med 0,9 procentenheter medan främst centerpartiet är underrepresenterat. överrepresentationen för socialdemokraterna är ingenting speciellt för 1982 års valundersökning. Den har uppträtt i samtliga valundersökningar sedan 1956. Vid sidan av de mätfel som bortfallet och andra felkällor kan åstadkomma i en stickprovsundersökning måste man också räkna med vissa "slumpfel".

78 Alla resultat från urvalsstudier måste tolkas med en viss osäkerhetsmarginal. Resultaten i tabell 2 visar hur den statistiska osäkerhetsmarginalen varierar beroende på antalet intervjupersoner och på vilket procenttal det är som uppskattas. Siffrorna gäller på 95 procents säkerhetsnivå och kan användas vid läsningen av resultaten på de följande sidorna. Osäkerhetsmarginalerna gäller emellertid endast för uppskattningar av enskilda procenttal. De kan inte utnyttjas för att avgöra om skillnader mellan olika procenttal är statistiskt säkerställda. Tabell 2 Valundersökning 1982 osäkerhetsmarginaler för procenttal (95 procents säkerhetsnivå) Den statistiska säkerheten hos många av de resultat som presenteras i de följande analyserna är emellertid större än osäkerhetsmarginalerna i tabell 2 gör ett intryck av. Intervallerna i tabellen gäller för resultat från enstaka intervjuundersökningar. Men en stor del av de undersökningsresultat som kommer att presenteras har återfunnits i tidigare valundersökningar eller passar väl in i någon form av trend. Sannolikheten för att resultat av detta slag kan ha framkallats av slumpen är liten. Syfte och frågeställningar Syftet med denna redogörelse är tvåfaldig, dels att kartlägga väljarströmmarna mellan valen 1979 och 1982, dels att undersöka valdeltagandet och partival hos olika befolkningsgrupper. Frågeställningarna gäller rörligheten och stabiliteten i väljarkåren och i vilken utsträckning partival och valdeltagande skiljer sig åt i olika grupper i samhället. Frågeställning nummer ett gäller vilka effekter partibytena, förändringarna i valmanskårens sammansättning och förändringarna i valdeltagandet hade på valutslaget 1982. Den andra frågeställningen gäller partiernas förankring i olika grupper och hur utbrett valdeltagandet är i skilda befolkningsgrupper. Vi kommer att undersöka partival och valdeltagande i olika yrkes- och åldersgrupper och bland kvinnor och män. Men vi kommer också att studera röstningen bland villaägare och hyresgäster, bland medlemmar i olika fackliga organisationer och bland människor på landsbygden och i städerna. Hur människor med olika taxerad inkomst, utbildning och civilstånd röstar kommer också att redovisas. En omfattande analys av intervjumaterialet från 1982 års valundersökning återfinns i Sören Holmbergs bok Väljare i forändring (Liber. Valundersökningar. Rapport 6. SCB 1984). De analyser och det tabellmaterial som redovisas på de följande sidorna utgör i huvudsak en sammanfattning av delar av kapitel 2 och kapitel 4 i Väljare i förändring. Vissa resultat och tabeller presenteras dock för första gången i detta sammanhang. Det gäller t ex analysen av röstsplittringen vid riksdags-, kommunfullmäktige- och landstingsvalen 1982.

79 Rörlighet och stabilitet i valmanskåren Den socialdemokratiska segern i 1982 års val kom inte överraskande. Den var väntad i de flesta läger och vederbörligen förutspådd av alla politiska opinionsmätare. De fyra opionionsundersökningsinstitut - Sifo, IMU, Gallup (s) och Semca - som vågade sig på att göra valprognoser 1982 tippade samtliga en klar seger för socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna. Frågan om regeringsmakten och vilka som skulle sitta i Rosenbad var följaktligen inte det mest spännande inför 1982 års val. Regeringsskiftet och socialdemokraternas återkomst till makten var redan intecknade. Spänningen under valrörelsen koncentrerades istället till hur det skulle gå för flera av de mindre partierna. Låga opinionssiffror för vänsterpartiet kommunisterna i ett antal mätningar - t ex 3,0 respektive 4,0 procent i Sifo's juni- och augustiundersökningar 1982 - stimulerade till en debatt om partiet skulle klara fyraprocentsspärren. Folkpartiets överlevnad som riksdagsparti diskuterades också även om få kommentatorer på allvar trodde att valbakslaget skulle kunna bli så stort att partiet hamnade utanför riksdagen. Men att folkpartiet inte var helt utanför riskzonen visade Sifo's valprognos som enbart gav fp 4,9 procent. Ett annat mindre parti som det också spekulerades kring under 1982 års valrörelse var naturligtvis det nya miljöpartiet. Opinionsmätningar från IMU och vissa undersökningsresultat som miljöpartiet självt tagit fram och släppt ut tydde på att partiet hade en chans att klara fyraprocentsspärren. Miljöpartiet hade så höga siffror som 6-7 procent i några IMU-mätningar under våren 1982. I Sifo's undersökningar var dock miljöpartiet aldrig i närheten av några 4 procent. När det sedan drog ihop sig till valspurt krymte miljöpartiets opinionssiffror hos alla undersökningsinstitut, även hos IMU. Inget institut tippade till slut att miljöpartiet skulle komma in i riksdagen. IMU var det opinionsinstitut som gav miljöpartiet högst andel i sin prognos - 2,9 procent. Det officiella valresultatet från 1982 års riksdagsval återfinns i tabell 3. Resultatet från 1979 års val har också medtag its för jämförelsens skull. Vänsterpartiet kommunisterna gjorde ett överraskande bra val 1982 och lyckades behålla de 5,6 procent av rösterna som partiet erövrade 1979. En röstandel på 5,6 procent är hög för vänsterpartiet kommuni sterna. Man får gå tillbaka ända till 1948 för att hitta ett riksdagsval där vpk/skp fick ett större väljarstöd (6,3 procent). Vänsterpartiet kommunisterna gjorde ett klart starkare val 1982 än vad alla opinionsinstitut förutspådde. De olika instituten gav endast vpk mellan 4,5 och 5,1 procent före valet.

80 Tabell 3 Resultat av riksdagsvalen 1979 och 1982 Källa: Allmänna valen 1979 och 1982 (SOS), Statistiska centralbyrån, Stockholm. Miljöpartiets röstandel 1982 har i tabell 3 satts till 1,6 procent. I Allmänna valen 1982 anges 1,7 procent för miljöpartiet. Miljöpartiets röstandel var 1,65 procent med två decimaler. Vi har valt att redovisa 1,6 procent för miljöpartiet för att få procentsumman för samtliga partier att bli 100,0 procent. I Allmänna valen 1982 summerar partiernas procentandelar till 100,1 procent.

81 Socialdemokraternas klara frammarsch från 43,2 procent 1979 till 45,6 procent 1982 var däremot ingen överraskning för någon. Den hade samtliga institut lyckats pricka in tämligen exakt. Historiskt sett ä"r 45,6 procent dock inget speciellt bra resultat för socialdemokraterna. Det är det bästa val Olof Palme gjort som partiledare men det är sämre än alla riksdagsval utom ett (1956) som Tage Erlander gjorde som socialdemokratisk partiordförande. Under Erlanders period 1948-1968 nådde socialdemokraterna i genomsnitt 46,9 procent i de sju andrakammarvalen. Genomsnittet blir nåqot läqre, 46,4 procent, om vi bortser från det exceptionella valet 1968. Olof Palmes genomsnitt för de fem valen mellan 1970 och 1982 är 44,1 procent. De största förändringarna i 1982 års val inträffade dock bland de borgerliga partierna. Centerpartiet fortsatte den kräftgång som inleddes vid valet 1976. Partiet förlorade 2,6 procent av rösterna och gick från 18,3 procent 1979 till 15,5 procent 1982. Centern är tillbaka i samma styrkeposition bland väljarna som i slutet av 1960-talet under Gunnar Hedlunds sista år som partiledare. Alla röstvinster från det tidiga sjuttiotalets stora framgångsval har försvunnit. Centerpartiet var emellertid inte det parti som förlorade mest röster 1982. Den stora förloraren i 1982 års val var folkpartiet, som tappade nästan halva sin väljarkår och gick från 10,6 procent 1979 till 5,9 procent 1982; En förlust på hela 4,7 procentenheter. 1982 års valresultat är utan konkurrens det sämsta i folkpartiets historia. Segraren bland de borgerliga partierna hette moderata samlingspartiet som fortsatte den frammarsch som inleddes vid valet 1973. Moderaterna ökade från 20,3 procent 1979 till 23,6 procent 1982 - ett rösttillskott på hela 3,3 procentenheter, ökningen är den näst största i moderaternas historia. Endast röstökningen 1979 (4,7 procentenheter) var större. Moderaterna blev 1982 lika starka som de var för femtio år sedan. I 1932 års val fick högerpartiet 23,5 procent av rösterna. Men framgången 1982 blev kanske trots allt inte så stor som många moderater hoppats och trott på. Opinionsmätningarna - framför allt Sifo's - hade ingivit förhoppningar om en ännu större moderatseger än vad som blev fallet. I Sifo's augustimätning 1982 fick moderaterna hela 27,5 procent och i val prognosen före valet 25,5 procent. Kds lyckades inte heller 1982 komma in i riksdagen. Det var partiets sjunde misslyckade försök sedan starten 1964. Men 1982 års val är kds bästa någonsin. Väljarstödet ökade från 1,4 procent 1979 till 1,9 procent 1982. Även nya miljöpartiet misslyckades med att ta sig in i riksdagen i 1982 års val. Valresultatet (1,6 procent) blev en besvikelse för alla miljöpartister som satt sin tilltro till IMU's höga opinionssiffror under hela valåret. Om man vill analysera en valutgång räcker det inte med att studera officiella valresultat av det slag som redovisas i tabell 3. Man måste gräva djupare och undersöka hur de enskilda väljarna röstade. Procentsiffrorna för de olika partiernas upp eller nedgångar är endast nettoresultat. De säger ingenting om alla de olika förändringsprocesser som ligger bakom. Och de kan dessutom vara vilseledande. Bakom små nettoförskjutningar kan ligga stora bruttoförändringar. Man måste därför se bortom publicerade val siffror och analysera de väljarströmmar som gav upphov till resultatet. 6- Allmänna valen 1982 Del 3

82 Tre olika slag av förändringsprocesser kan åstadkomma förskjutningar i partiers röstetal i ett val. Den första är förändringar i valmanskårens sammansättning. Gamla väljare avlider och ersätts av unga förstagångsväljare. Invandrare blir svenska medborgare och får rösträtt i riksdagsvalen. Vissa väljare blir omyndigförklarade och förlorar rösträtten. Dessa förändringar kan vid första påseende förefalla oväsentliga men de omfattade trots allt cirka en halv miljon människor vid 1982 års val. De kan alltså i teorin ha gett upphov till förhållandevis stora partiförskjutningar. Den andra förändringsprocessen är individuella förändringar i valdeltagandet mellan olika val. De allra flesta väljare i Sverige röstar alltid när det är val. Deras valdeltagande varierar inte. De deltar regelbundet i valen. Men det finns en mindre grupp väljare som inte alltid ställer upp och röstar vid valtillfällena. Vi får en viss individuell variation i valdeltagandet som kan påverka partiernas valresultat. Den tredje förändringsprocess som kan inverka på partiernas valresultat är väljarnas partibyten. Den är potentiellt den process som kan ge upphov till de mest dramatiska partiförskjutningarna. Dess verkan är dubbelriktad. En förlorad röst för ett parti är en vunnen röst för ett annat. Den frågeställning som kommer att studeras i detta avsnitt gäller förskjutningarna i partiernas väljarstöd mellan 1979 och 1982. Frågan är i vad mån de olika partiernas bakslag eller framgångar berodde på förändringar i valmanskårens sammansättning, på förändringar i valdeltagandet eller på partibytena mellan valen 1979 och 1982. Förändringar i väljarkårens sammansättning Valmanskåren ökade i storlek mellan 1979 och 1982. Antalet röstberättigade steg med 90 532 personer. Orsaken till ökningen var att andelen förstagångsväljare var något högre (cirka 5 procent av valmanskåren) än andelen väljare som avled eller på annat sätt förlorade rösträtten mellan valen 1979 och 1982 (cirka 3,5 procent). Nytillskottet till valmanskåren bestod till ungefär 80-85 procent av ungdomsväljare mellan 18 till 21 år och till ungefär 15-20 procent av invandrare som blivit svenska medborgare sedan valet 1979. Resultaten i tabell 4 visar vilken betydelse dessa förändringar i valmanskårens sammansättning hade för partiernas röstökningar eller röstminskningar 1982. Uppgifterna om hur de avlidna väljarna röstade år 1979 har hämtats från panelurvalet 1979-1982. Antalsmässigt är de få (56 personer efter vägning till rätt proportion i total urval et). Den statistiska osäkerheten blir stor. Effektmåtten är teoretiska konstruktioner som visar hur partiernas väljarandelar skulle ha påverkats om förstagångsväljarna inte röstat 1982 respektive om de döda väljarna kunnat delta i valet och stött samma partier som de gjorde 1979.

83 Tabell 4 Förändringar i väljarkårens sammansättning 1979 1982 effekter på partiernas röstandelar 1982 (procent) Kommentar: Effektmåtten visar hur partiernas röstandelar 1982 skulle ha påverkats om förstagångsväljarna inte deltagit i valet respektive om de avlidna kunnat rösta och stött samma partier 1982 som de gjorde 1979. Uppgifter om de avlidna väljarnas röstning 1979 har hämtats från panelurvalet 1979-1982 (halva totalurvalet) och vägts upp till dubbla antalet för att få rätt proportion i det stora urvalet. Något över hälften (64 procent) av de väljare som avled mellan 1979 och 1982 var enligt våra siffror socialdemokrater. Det socialdemokratiska partiet förlorade alltså på avgången från valmanskåren. Om de väljare som dog mellan 1979 och 1982 fått leva och fortfarande stött sina gamla partier från 1979 hade socialdemokraterna vunnit +0,3 procentenheter fler röster. De partier som relativt sett vann något på avgången från valmanskåren var vänsterpartiet kommunisterna och centerpartiet. Deras väljarandelar hade vardera blivit -0,1 procentenheter lägre vid valet 1982 om de väljare som dött sedan 1979 kunnat delta och stödja sina gamla partier även 1982. Den sammanlagda effekten av avgången från valmanskåren på partiernas valresultat 1982 blev alltså inte särskilt stor. Att just det socialdemokratiska partiet drabbas hårdast av avgången från valmanskåren är inte någonting unikt för 1982 års val. Det samma inträffade vid valen 1976 och 1979. Hela 68 procent av de väljare som avled mellan 1973 och 1976 hade stött socialdemokraterna 1973. Andelen socialdemokrater bland de väljare som dog mellan 1976 och 1979 var också hög - 58 procent. Effekten av förstagångsväljarnas röstning på de olika partiernas väljarandelar blev också förhållandevis begränsad 1982. Socialdemokraterna (-0,1 procentenheter) och folkpartiet (-0,1) förlorade relativt sett något medan vänsterpartiet kommunisterna (+0,1) och småpartierna (+0,1) vann något. 1982 års förstagångsväljare röstade i allt väsentligt på samma sätt som övriga väljare. Det samma gäller om vi enbart undersöker de unga förstagångsväl ja ma. De avvek 1982 mycket lite från de äldre väljarnas röstning.

84 I tidigare val under efterkrigstiden har de unga förstagångsväljarnas röstning avvikit relativt kraftigt från övriga väljares. Resultaten i tabell 5 visar hur unga förstagångsväljare röstat i valen sedan 1956. Materialet har hämtats från tidigare valundersökningar. Antalet intervjupersoner är litet, speciellt för de äldsta studierna. Den statistiska osäkerheten är därför stor. Tabell 5 Unga förstagångsväljares partival 1956 1982 (procent) Källa: Valundersökningar 1956-1982. Kds och miljöpartiet fick 3 procent vardera bland 1982 års unga förstagångsväl jare. Vänsterpartiet kommunisterna var fortfarande starkare bland unga förstagångsväl jare än i väljarkåren som helhet vid 1982 års val. Sju procent av ungdorosväljarna stödde vpk 1982. Men partiets starka ställning bland de yngsta väljarna har försvagats i jämförelse med valen under 1970- talet då mellan 9 till 12 procent av de unga förstagångsväljarna stödde vänsterpartiet kommunisterna. Ett annat parti som också fått sin ställning försvagad bland de yngsta väljarna är centern. Under 1970-talet hade centerpartiet mer stöd bland de unga förstagångsväljarna än i väljarkåren som helhet. I valet 1982 fick centerpartiet något mindre röster (13 procent) bland väljarna mellan 18 till 21 år än bland samtliga väljare. De partier som blivit starkare bland ungdomsväljarna i jämförelse med valen under 1970-talet är socialdemokraterna och moderaterna. Socialdemokratiska partiet hade ett mycket starkt stöd bland de yngsta väljarna under åren 1956 till 1968. (52 till 65 procent av rösterna). Men under 1970-talet gick det sämre. Socialdemokraterna fick vid valen 1973, 1976 och 1979 endast 36, 41 respektive 33 procent av de unga förstagångsväljarnas röster enligt valundersökningarnas resultat. Vid 1982 års val återvann partiet en del av sin tidigare styrka bland de yngsta väljarna. Fyrtiofem procent av de unga förstagångsväljarna röstade på socialdemokraterna 1982. Det socialdemokratiska partiet fick

85 1982 ett nästan lika stort stöd bland de yngsta väljarna som i väljarkåren som helhet. Sjuttiotalets svaghetsperiod bland ungdomsväljarna övervanns för socialdemokraterna 1982 men inte i den utsträckning att partiet blev lika starkt bland de unga förstagångsväljarna som det var under 1950- och 1960-talen. Moderaterna har enligt valundersökningarnas resultat oftast varit svagare bland de yngsta väljarna än bland väljare i övrigt. Vid valen 1973 och 1976 hade t ex moderaterna endast stöd av 10 procent av de unga förstagångsväljarna. Valen 1979 och 1982 är de första där moderaterna fick ett lika starkt röststöd bland de yngsta väljarna som i väljarkåren som helhet. Tjugotre procent av de unga förstagångsväljarna röstade på moderaterna 1982. Förändringar i valdeltagandet Andelen väljare som växlade mellan att rösta och att inte rösta i de politiska valen var högre förr i tiden när valdeltagandet var lägre. Enligt en osäker och troligen något för låg siffra från den första valundersökningen 1956 bytte 14 procent av de röstberättigade från röstning till icke-röstning eller från icke-röstning till röstning mellan valen 1954 och 1956. Motsvarande siffra för växlingen mellan valdeltagandet och röstskolk var 12 procent mellan valen 1964 och 1968. Under 1970-talet har andelen väljare som växlar mellan att rösta och icke-rösta vid valen minskat något. Vid valen 1970, 1973, 1976 och 1979 var andelen väljare som satt hemma vid ett val efter att ha röstat i ett tidigare eller som tvärtom gick och röstade i ett val efter att ha röstskolkat i ett tidigare mellan 8 och 9 procent av de röstberättigade. De potentiella möjligheterna för partierna att vinna eller förlora röstandelar på grund av förändringar i det individuella valdeltagandet hänger naturligtvis samman med hur stor andel av väljarna som omfattas av rörligheten in och ut ur väljarkåren. Ju fler väljare som växlar mellan röstning och icke-röstning desto mer kan det påverka partiernas väljarandelar. När - som i Sverige under sjuttiotalet - endast åttanio procent av väljarna växlar mellan att rösta eller inte rösta vid valen blir sannolikheten liten att valdeltaganderörligheten skall ge upphov till stora vinster eller förluster för partierna. Mönstret från valen under 1970-talet gick igen även 1982. Andelen väljare som växlade mellan röstning och icke-röstning mellan valen 1979 och 1982 var 8 procent. Hela 88 procent av de väljare som var röstberättigade både 1979 och 1982 deltog i båda valen. Det var endast 4 procent av de röstberättigade som varken röstade 1979 eller 1982. Resultaten i tabell 6 visar vilka partier som gynnades och vilka som missgynnades av de individuella förändringarna i valdeltagandet mellan valen 1979 och 1982. Uppgifterna om intervjupersonernas valdeltagande bygger på information från de offentliga röstlängderna. Intervjupersonernas egna uppgifter om sitt valdeltagande används inte. De är mycket otillförlitliga. Människor som inte har röstat har en tendens att komma ihåg att de har röstat. Det sociala trycket gör det svårt för valskol käre att erkänna att de inte uppfyllt den förhärskande majoritetsnormen som är att "en svensk röstar när det är val". I 1982 års eftervalsundersökning intervjuades totalt 126 personer som inte röstade i valet enligt röstlängderna. Något över en fjärdedel av dem (26 procent) uppgav dock att de röstat.

86 Ett parti vann klart på de individuella förändringarna i valdeltagandet mellan 1979 och 1982. Det var socialdemokraterna. Hela 63 procent av de väljare som mobiliserades att rösta 1982 från att ha valskolkat 1979 stödde socialdemokratiska partiet. Andelen socialdemokrater bland dem som demobiliserades och stannade hemma 1982 efter att ha röstat 1979 var lägre - 48 procent. Socialdemokratiska partiet vann mer röster på mobiliseringen än vad det förlorade på demobiliseringen. Nettovinsten motsvarade +0,5 procentandelar av väljarkåren. I 1979 års val förlorade socialdemokraterna lika mycket (-0,5 procentenheter) på förändringarna i valdeltagandet. Moderaterna, som vann relativt mycket på de individuella valdeltagandeförändringarna 1979 (+0,5 procentenheter), vann mindre 1982 (+0,1 procentenheter). De partier som gjorde förluster 1982 på grund av växlingarna i det individuella valdeltagandet var vänsterpartiet kommunisterna (-0,2 procentenheter), centerpartiet (-0,3 procentenheter) och folkpartiet (-0,2 procentenheter). Tabell 6 Mobiliserade och demobiliserade väljare 1982 effekter av förändringar i valdeltagandet mellan 1979 och 1982 på partiernas röstandelar 1982 (procent) Kommentar: Uppgifter om valdeltagandet har hämtats från de offentliga röstlängderna 1979 och 1982. Analyserna omfattar, förutom intervjuade personer 1982, också ett antal väljare från panelurvalet 1979-1982 som enbart intervjuades 1979. Dessa personer återfinns bland de demobiliserade väljarna. Socialdemokraternas röstvinst på mobiliseringen i 1982 års val kunde potentiellt ha blivit ännu större än den blev. En analys av valskolkarnas partisympatier 1982 visar att en klar majoritet av dem var socialdemokrater (56 procent), övriga riksdagspartier var svagare representerade bland icke-röstarna än de var bland de väljare som röstade (se tabell 7.) De hade relativt sett förlorat på om valdeltagandet hade blivit hundraprocentigt.

87 Tabell 7 Partisympatier hos valskolkare 1979 och 1982 (procent) Korrmentar: Valskolkarnas parti sympatier har fastställts med hjälp av en serie frågor som gäller partipreferens och hur de skulle röstat om de röstat. Andelen intervjuade röstskolkare som inte angav någon form av parti sympati var 16 procent 1979 och 28 procent 1982. Partibyten mellan 1979 och 1982 Andelen väljare som byter parti vid valen har stadigt ökat sedan den första valundersökningen genomfördes 1956. Partibyten var sällsynta på 1950-talet. Andelen partibytare var t ex enbart 7 procent vid valen 1956 och 1960. Under 1960-talet ökade andelen partibytare vid varje valtillfälle och nådde 16 procent 1970. ökningen fortsatte under sjuttiotalet. Vid valen 1976 och 1979 var andelen partibytare 19 respektive 18 procent. Trenden mot en ökad rörlighet höll i sig även 1982. Andelen väljare som bytte parti mellan valen 1979 och 1982 var 20 procent (se figur 1). Rörligheten har alltså ökat i den svenska väljarkåren under de senaste årtiondena, men internationellt sett är svenska väljare fortfarande bland de mest stabila vi känner till. De flesta andra västliga demokratier har mer lättrörliga väljare. Andelen partibyten har under 1970-talet oftast legat Över 20 procent och i bland över 30 procent i sådana länder som t ex Danmark, Norge och Västtyskland. Den ökade rörligheten bland svenska väljare är i första hand ett borgerligt fenomen. Det är bland borgerliga väljare och inom det borgerliga blocket som andelen partibytare ökat mest. Vid yalet 1960 bytte 4 orocent av väljarna parti mellan centerpartiet, folkpartiet och dåvarande högerpartiet. Tjugo år senare vid valet 1979 hade motsvarande procentandel stigit till 10 procent (se figur 2).

88 Figur 1 Andel partibytare vid valen 1956-1982 (procent) Kommentar: Procentbasen vid varje mättillfälle är definierad som antalet intervjupersoner som röstat vid de båda relevanta valen. Resultatet har hämtats från valundersökningarna 1956-1982. Där det varit möjligt har paneldata använts för att fastställa andelen partibytare. Vid valet 1982 minskade dock andelen partibytare mellan de borgerliga partierna för första gången i valundersökningarnas historia. Andelen väljare som röstade både 1979 och 1982 och som bytte parti mellan två borgerliga partier utgjorde 8 procent. Andelen partibytare mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna ökade svagt under sextiotalet från 0,4 procent 1960 till 1,9 1970 men låg sedan still kring 2 procent under sjuttiotalet. Vid 1982 års val steg dock andelen partibytare inom det socialistiska blocket till 2,8 procent.

89 Figur 2 Partibyten inom och mellan de politiska blocken (procent) Andelen väljare som byter parti över blockgränsen mellan de borgerliga och de socialistiska partierna har alltid varit färre än andelen partibytare inom blocken. En majoritet av de människor som byter parti i Sverige har alltid gjort det inom det egna partiblocket. Men även blockbytarna har blivit fler genom åren. Andelen väljare som ändrade partival mellan ett borgerligt och ett socialistiskt parti var som lägst 1960 (2,7 procent) och steg sedan i varje val fram till 1976 års val då 7,3 procent av väljarna bytte parti mellan blocken. Vid 1979 och 1982 års val har dock andelen blockbytare minskat igen - först till 5,3 procent 1979 och sedan till 4,9 procent 1982. Blockbytärnas andel av samtliga partibytare höll sig under hela perioden 1960 till 1976 kring 40 procent. Vid 1979 års val sjönk den andelen till 30 procent och vid valet 1982 till 25 procent. Polariseringen mellan blocken har ökat. Det har blivit svårare för väljarna att ta sig över gränsen. När man talar om den ökade rörligheten bland svenska väljare bör man alltså hålla i minnet att rörligheten mellan de borgerliga och de socialistiska partierna minskat både i 1979 och 1982 års val. Den politiskt mest intressanta rörligheten bland väljarna - den som avgör regeringsmakten - har inte fortsatt öka. Den har istället minskat två val i rad.

90 En detaljerad analys av partibytena och väljarströmmarna mellan valen 1979 och 1982 återfinns i tabellerna 8-10. Uppgifterna om partival 1979 bygger för ena hälften av urvalet på paneldata inhämtade 1979 och för andra hälften på minnesdata från år 1982. Minnesdata är i sanmahanget underlägsna paneldata. De ger upphov till fler fel. Vissa människor har t ex en tendens att inte vilja medge att de bytt parti. Tidigare studier i Sverige men också i bl a Norge och USA har visat att minnesfel tenderar att undervärdera rörligheten i väljarkåren. Effekten brukar inte vara dramatisk men andelen partibytare kan komma att underskattas med någon eller några procentenheter. I 1982 års valundersökning var andelen partibytare 19,6 procent i panelurvalet 1979-1982 mot 19,4 procent i det urval där personerna enbart intervjuades 1982 och ombads att minnas sitt partival tre år tidigare. Andelen partibytare var alltså högre i panel urvalet, men endast 0,2 procentenheter högre. Storleken på minnesfelet när man ber väljare komma ihåg tidigare partival kan uppskattas genom att studera panelmaterial. Andelen personer i panelurvalet 1979-1982 som lämnade uppgift om partivalet 1979 både vid intervjun 1979 och vid intervjun 1982 och som uppgav olika partier var 9 procent. Motsvarande minnesfel var 10 procent i panelurvalet 1973-1976 och 8 procent i panelurvalet 1976-1979. Valdeltagandeuppgifterna i tabellerna 8-10 är dock inte behäftade med minnesfel. De har samlats in från röstlängderna. Socialdemokraterna och moderaterna hade 1982 - precis som vid valen under 1970-talet - de mest partitrogna väljarna. De allra flesta socialdemokrater (89 procent) och moderater (84 procent) från 1979 fortsatte att stödja sina partier även 1982. För moderaternas del var dock stabiliteten något mindre än 1979 då hela 93 procent av partiets väljare från 1976 ånyo stödde partiet. Socialdemokraterna tappade 1982 för första gången sedan valundersökningarna startade 1956 fler röster till moderaterna (2 procent) än till mittenpartierna (1 procent till centern och 0 procent till folkpartiet). Det parti som socialdemokraterna släpnte flest partibytare till 1982 var dock vänsterpartiet kommunisterna (3 procent). Folkpartiet, centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna har under hela sjuttiotalet haft mer lättrörliga väljare än socialdemokraterna och moderaterna. Det mönster gick igen även i 1982 års val. Folkpartiet förlorade över hälften av sina väljare från 1979 (56 procent). Vänsterpartiet kommunisterna och centern tappade nästan lika stora andelar av sina gamla väljare från tre år tidigare (40 respektive 35 procent).

91 Tabell 8 Röstförändringar 1979-1982: Vart gick 1979årsväljare? Tabell 9 Röstförändringar 1979-1982: Varifrån kom 1982 års väljare?

92 Tabell 10 Stabila partiväljare och partibytare 1979-1982 De väljare som lämnade vänsterpartiet kommunisterna gick i första hand till socialdemokraterna (26 procent) eller till miljöpartiet (5 procent). Centerns partibytare spred ut sig mer. De flesta gick till moderaterna (11 procent) och socialdemokraterna (9 procent) medan jämförelsevis få bytte till folkpartiet (endast 4 procent). Vid valen 1976 och 1979 var andelen centerpartister som bytte till folkpartiet mycket högre - 13 respektive 10 procent. Andelen centerväljare som bytte till kds (3 procent) och miljöpartiet (3 procent) var däremot förhållandevis hög 1982. Folkpartiet förlorade i främsta rummet sina partibytare till moderaterna. Hela 27 procent av folkpartiets väljare från 1979 bytte till moderaterna 1982. Till socialdemokraterna (10 procent) och centern (10 procent) tappade folkpartiet färre väljare. Miljöpartiet rekryterade sina flesta väljare från centerpartiet. Trettiofem procent av miljöpartiets väljare 1982 hade stött centern 1979. En relativt stor andel miljöpartiväljare kom också från vänsterpartiet kommunisterna (15 procent). Från socialdemokraterna och moderaterna vann miljöpartiet däremot förhållandevis få väljare. Endast 7 respektive 13 procent av miljöpartiets väljare vid valet 1982 kom från socialdemokraterna eller moderaterna. Kds framgång 1982 berodde precis som miljöpartiets till stor del på partibyten från centerpartiet. En fjärdedel av kdsväljarna 1982 var gamla centerväljare från 1979. Blankrösterna var ovanligt många i 1982 års val (52 001). De har ökat kraftigt vid de senaste valen. Vid valet 1976 var antalet blankröstare 19 295 och vid valet 1979 31 488. Uppgifterna gäller egentligen antalet ogiltiga valsedlar men de allra flesta ogiltiga valsedlar är blanka. En majoritet av de blankröstare 1982 som stött något parti 1979 var enligt våra resultat socialdemokrater (57 procent). Kanske ser vi här en liten effekt av den "kampanj" för blankröstning som riktades mot socialdemokratiska fondmotståndare i 1982 års valrörelse? En detaljanalys av de blankröstare bland de intervjuade som stödde socialdemokraterna 1979 visar att de flesta av dem (75 procent) var kritiska till kollektiva löntagarfonder. Vi talar dock endast om åtta intervjupersoner så resultatet skall inte tas alltför seriöst.

93 Vilka effekter partibytena mellan 1979 och 1982 fick på partiernas valresultat 1982 analyseras i tabell 11. Resultaten visar nettoeffekterna av partibytena mellan partierna. Procentfördelningarna har gjorts med samtliga partiröstande 1979 och 1982 som bas. Tabell 11 Partiernas nettovinster eller nettoförluster till följd av partibyten mellan valen 1979 och 1982 (procent) Kommentar: Procentbasen är definierad som partiväljare 1979 och 1982 (2 388 personer). Socialdemokraterna, moderaterna och kds vann fler röster än de förlorade på partibytena 1982 medan vänsterpartiet kommunisterna gick plus minus noll och centerpartiet och folkpartiet förlorade stort. Socialdemokraternas nettovinst blev +2,1 procentenheter och hämtades främst från centern (+1,4) och folkpartiet (+1,0) medan partibytena med vänsterpartiet kommunisterna (-0,1) och moderaterna (-0,2) ledde till mindre nettoförluster. Centerpartiets tillbakagång 1982 berodde främst på stora partibytarförluster. Partiet förlorade netto -3,9 procentenheter på partibytena mellan 1979 och 1982 enligt våra siffror. De största nettoförlusterna gjordes till socialdemokraterna (-1,4) och moderaterna (-1,4). Centern tappade också relativt många väljare till kds (-0,6) och miljöpartiet (-0,7). Partibytena med folkpartiet ledde däremot till nettovinster för centern (+0,3). Folkpartiet gjorde nettoförluster på partibytena med samtliga andra partier 1982. De största förlusterna kom i bytena med moderaterna (-2,0). Avtappningen till socialdemokraterna var också relativt omfattande (-1,0) medan förlusterna till centern (-0,3) och till småpartierna (-0,2 till både kds och mp) var mindre. Moderaternas stora partibytarvinst (+3,1 procentenheter) 1982 kom i första hand från de andra borgerliga partierna - (+2,0 från folkpartiet och +1,4 från centern). Från socialdemokraterna vann moderaterna endast +0,2 procentenheter. Moderaterna fick precis som centern och folkpartiet vidkännas vissa nettoförluster i partibytena med kds (-0,2) och miljöpartiet (-0,3).

94 Splittrad röstning Röstsplittringen har ökat något under 1970-talet. Men ökningen är inte speciellt dramatisk. Saratidiga val till riksdag, kommunfullmäktige och landsting hölls för första gången 1970. Resultaten i figur 3 visar att av de väljare som då deltog i både riksdagsoch kommunfullmäktigevalen var det sex procent som röstade på olika partier. Bland de väljare som deltog i både riksdagsoch landstingsvalen 1970 stödde fyra procent olika partier. Tolv år senare vid valet 1982 hade andelen röstsplittrare stigit till elva procent när det gäller riksdagsoch kommunfullmäktigevalen och till åtta procent när det gäller riksdagsoch landstingsvalen. Figur 3 Splittrad röstning andel väljare som röstade på olika partier i riksdagsoch kommunfullmäktigevalen respektive i riksdagsoch landstingsvalen 1970 1982 (procent) Kommentar. Procentbasen är definierad som de väljare som deltog i riksdags och kommunfullmäktigevalen respektive i riksdagsoch landstingsvalen vid de olika valtillfällena. En stor majoritet av väljarkåren röstade med samma parti i alla tre valen 1982. Hela 87 procent av de väljare som deltog i riksdags-, kommunfullmäktige- och landstingsvalen 1982 stödde samma parti. Resultaten i tabell 12 visar att det vanligaste splittringsmönstret var att rösta på ett parti i riksdagsoch landstingsvalen och på ett annat i kommunfullmäktigevalet (4,9 procent). Mycket få väljare stöder tre olika partier i de tre samtidiga valen (1,8 procent).

95 Tabell 12 Röstsplittring vid riksdags-, kommunfullmäktige- och landstingsvalen 1982 (procent) Kommentar: Resultaten i tabellens andra kolumn gäller för de väljare som enbart röstade på de fem riksdagspartierna. Väljare som i något val stödde något småparti är uteslutna. Resultaten visar röstsplittringen mellan de fem riksdagspartierna. Andelen väljare som splittrar sina röster varierar mellan partierna. Det är framförallt borgerliga väljare som röstar på olika partier i de samtidiga valen. Oftast delar de upp sina röster på två borgerliga partier. Röstsplittring över blockgränsen mellan de borgerliga och de socialistiska partierna är relativt ovanlig. Resultaten i tabell 13 visar hur stor andel av respektive partis väljare i riksdagsvalen 1970, 1973, 1976, 1979 och 1982 som röstade på annat parti i kommunfullmäktigevalen samma år. Resultaten i tabell 14 ger motsvarande uppgifter för landstingsvalen. Det parti som har haft störst andel röstsplittrare i kommunfullmäktigevalen är vänsterpartiet kommunisterna. Cirka en femtedel av vänsterpartiet kommunisternas väljare i riksdagsvalen under 1970-talet stödde andra partier - oftast socialdemokraterna - i kommunfullmäktigevalen. Vid valen 1982 röstade hela 26 procent av vpk's väljare i riksdagsvalet med andra partier i kommunalvalet. Andelen borgerliga väljare som röstar olika i riksdagsoch kommunfullmäktigevalen har vid valen 1976, 1979 och 1982 hållit sig kring 12-15 procent för center- och moderatväljare och kring 17 procent för folkpartiets väljare. Andelen socialdemokratiska röstsplittrare i kommunfullmäktigevalen har hållit sig på en mycket lägre nivå. Fem procent av socialdemokraternas väljare i riksdagsvalet 1982 stödde andra partier i de samtidiga kommunfummäktigevalen.

96 Tabell 13 Splittrade röster: partival i riksdagsvalen och de samtidiga kommunfullmäktigevalen 1970 1982 (procent) Tabell 14 Splittrade röster: partival i riksdagsvalen och de samtidiga landstingsvalen 1970 1982 (procent) Mönstret är detsamma när det gäller röstsplittringen vid landstingsvalen. Socialdemokraterna har haft den lägsta andelen väljare som röstar på olika partier i riksdagsoch landstingsvalen (2-3 procent) medan vänsterpartiet kommunisterna (24 procent 1982) och folkpartiet (15 procent) har haft de högsta andelarna. Resultaten i tabell 15 visar att av de väljare som stödde olika partier i riksdagsoch kommunfullmäktigevalen röstade 48 procent 1979 och 32 procent 1982 på två olika borgerliga partier. Andelen röstsplittrare mellan de borgerliga partierna minskade alltså något. Andelen röstsplittrare över blockgränsen var dock densamma både 1979 och 1982 (cirka 20 procent). Andelen röstsplittrande väljare som stödde något socialistiskt parti riksdagsvalet och något småparti kommunalt ökade mellan 1979 (2 procent) och 1982 (9 procent). Detsamma gäller för röstsplittrare som röstade borgerligt i riksdagsvalet men som stödde något småparti i komrnunfullmäktigevalen. De ökade från 9 procent 1979 till 19 procent 1982.

Tabell 15 Olika typer av röstsplittring i riksdagsoch kommunfullmäktigevalen 1979 och 1982 (procent) 97

98 Valdeltagande och partival i olika befolkningsgrupper Syftet med detta avsnitt är att undersöka valdeltagande och partival i olika befolkningsgrupper. Resultaten kommer att ge en bild av de svenska partiernas sociala förankring bland väljarna. På några punkter, t ex när det gäller sambandet mellan klasstillhörighet och röstning, kommer utvecklingen att följas över tid. Vi skall fullfölja de tidsseriemätningar som Bo Särlvik och Olof Petersson påbörjat och som sträcker sig ända tillbaka till 1956 års val. Kön och ålder Män och kvinnor har inte röstat exakt likadant under den tidsrymd vi kan överblicka med hjälp av surveyresultat, dvs perioden efter andra världskriget. Men de könsskillnader som funnits har för det mesta varit förhållandevis små - förutsatt att vi talar om partival. Tar vi också hänsyn till folkomröstningarna blir bilden något annorlunda. Män och kvinnor röstade relativt olika i folkomröstningen om kärnkraften 1980. Andelen kvinnor som stödde linje 3 var enligt 1980 års folkomröstningsundersökning 46 procent mot endast 32 procent bland männen. Män och kvinnor röstade även något olika i ATP-omröstningen 1975. Resultaten från Bo Särlviks väljarstudie 1957 visar att 45 procent av männen stödde linje 1 (socialdemokraternas segrande förslag) mot 40 procent bland kvinnorna. Ett intressant faktum är att män och kvinnor även röstade olika i 1922 års förbudsomröstning. Något över 60 procent av kvinnorna stödde förslaget om ett alkoholförbud medan en lika stor andel av männen var emot. Att vi känner till hur väljare med olika kön röstade 1922 beror på att mäns och kvinnors röstsedlar räknades separat. Resultaten i tabell 16 och 17 visar hur män och kvinnor röstade 1982. Analysen i tabell 18 gäller sambandet över tid mellan könstillhörighet och partival i Sverige. Siffrorna visar procentskillnaden mellan andelen man och andelen kvinnor som enligt valundersökningarnas material stött de olika partierna vid riksdagsvalen under perioden 1956 till 1982. För att ytterligare sträcka ut tidsserien har uppgifter insamlade av Svenska gallupinstitutet om mäns och kvinnors partisympatier år 1984 också tagits med i tabellen. Galuppmaterialet från 1948 redovisas av Hans Ingulfson och Rolf Hagman i boken Gallup oah den svenska väljarkåren. Plussiffrorna i tabell 18 betyder att ifrågavarande partier hade starkare stöd bland man än bland kvinnor vid de aktuella valen. Minussiffror betyder att röststödet var större bland kvinnor än bland män.

99 Tabell 16 Partival 1982 bland män och kvinnor (procent) Tabell 17 Partiernas väljare 1982 fördelade på män och kvinnor (procent) Tabell 18 Skillnader mellan mäns och kvinnors partival 1948-1982 (procentskillnader) Kommentar: Siffrorna är procentskillnader mellan andelen män och andelen kvinnor som röstade på de olika partierna vid de aktuella valen. En plussiffra anger att partiet fick mer stöd bland män än bland kvinnor. Minussiffror anger att röststödet var starkare bland kvinnor än bland män. Resultaten för åren 1956-1982 bygger på valundersökningsdata. Resultaten för år 1948 bygger på de parti sympatimätningar som gjordes av Gallupinstitutet juni - september 1948. De finns redovisade i boken Gallup och den svenska väljarkåren. Antalet intervjupersoner med partiuppgift i de olika undersökningarna var (ungefär hälften kvinnor och hälften män): 1948 9 352, 1956 937, 1960 1 281, 1964 2 421,1968 2 675, 1970 3 715,1973 2 263,1976 2 443, 1979 2 639 och 1982 2 663.

100 Resultaten i tabell 18 visar att män och kvinnor röstat mycket likartat under hela efterkrigstiden. De könsskillnader som finns är genomgående små - i genomsnitt cirka 2 procent för de fem riksdagspartierna över de tio valen mellan 1948 och 1982. De små skillnader som finns uppvisar dock ett systematiskt mönster. Vänsterpartiet kommunisterna har ända sedan 1948 fått cirka 1-2 procent fler röster från män än från kvinnor. Socialdemokraterna var precis som vänsterpartiet kommunisterna starkare bland män än bland kvinnor under valen 1948-1968 (undantaget 1960). Under sjuttiotalet ändrades den relationen. Vid valen 1970-1982 har socialdemokraterna varit ungefär lika starka bland män och kvinnor, med en viss övervikt för kvinnorna. I 1982 års val stöddes socialdemokraterna av 48 procent bland kvinnorna och av 46 procent bland männen. Centerpartiet var precis som vänsterpartiet kommunisterna och socialdemokraterna ett parti med starkare manligt än kvinnligt stöd under femtio- och sextiotalen. Den situationen förändrades under "kärnkraftsvalen" 1976 och 1979, då centerpartiet fick mer stöd av kvinnliga än manliga väljare. Vid valet 1982 hade dock den kvinnliga övervikten bland centerns väljare försvunnit. Centerpartiet fick 1982 ett lika starkt väljarstöd bland män och kvinnor. Folkpartiet uppvisar ett helt annorlunda mönster än centern. Folkpartiet har ända sedan 1948 haft ett något starkare stöd bland kvinnor än bland män. Vid 1982 års val fick folkpartiet 7 procent av kvinnornas röster mot 5 procent av männens. Moderata samlingspartiet är det parti som förändrats mest när det gäller röststödet från kvinnor och män. Under perioden 1948-1968 hade moderaterna (högerpartiet) cirka 3-4 procentenheters starkare stöd bland kvinnliga väljare än bland manliga (undantaget 1960 då högerpartiet ville avskaffa första barnbidraget). Under sjuttiotalet förbyttes emellertid den kvinnliga övervikten bland moderaternas väljare till en manlig övervikt. Vid barnbidraget). Under sjuttiotalet förbyttes den kvinnliga övervikten bland moderaternas väljare till en manlig övervikt. Vid valen 1970, 1973 och 1976 fick moderaterna ungefär samma stöd bland män och kvinnor. Men vid valen 1979 och 1982 fick moderaterna ett klart starkare röststöd bland männen än bland kvinnorna (4 procentenheter). Det samband mellan partival och kön som Herbert Tingsten tyckte sig kunna iaktta i boken Political Behavior från 1937 - att kvinnor röstade mer borgerligt och mindre socialistiskt än man - försvann i Sverige under 1970-talet. Det gällde ända fram till 1970 års val. Men från och med 1973 års val har svenska kvinnor och män inte skiljt sig åt när det gäller blockröstning.

101 Resultaten i tabellerna 19-21 visar att ålder precis som kön har ett förhållandevis svagt santoand med partival i Sverige. Svenska väljare har under hela efterkrigstiden röstat på ungefår sanna sätt oberoende av ålder. De små skillnader som kan iakttas i olika åldersgruppers partival genom åren är emellertid intressanta. De tenderar att bilda bestämda mönster för de olika partierna. Den historiska analysen av sambandet mellan ålder och partival vid valen 1948 till 1982 återfinns i tabell 21. Riksdagspartiernas röststöd i olika åldersgrupper (-30, 31-40, 41-50, 51-60, 61-80) har detaljstuderats vid valen mellan 1948 och 1982 och klassificerats i följande fem grupper: Röststödet för ett parti ökar (ju äldre desto starkare) eller minskar (ju yngre desto starkare) någorlunda linjärt med väljarnas ålder eller röststödet är starkast {medelåldern starkast) eller svagast {yngre och äldre starkast) bland väljare mellan 30-60 år. Sambandsformen är i dessa senare fall inte linjär utan kurvlinjär. Och slutligen, röststödet uppvisar inget samband med väljarnas ålder {inget ålderssamband). Det är i stort sett lika starkt eller svagt i samtliga åldersgrupper. Siffrorna inom parenteserna i tabellen ger ett slags maximumestimat på sambandens styrka. De visar procentskillnaderna mellan de yngsta och äldsta väljarna vid linjära samband och skillnaderna mellan de medelålders och antingen de yngsta eller de äldsta väljarnas röstning vid kurvlinjära samband (beroende på vilken grupp partiet är svagast i). Tabell 19 Ålder och partival 1982 (procent) Tabell 20 Ålderssammansättning på partiernas väljargrupper 1982 (procent)

102 Den genomsnittliga procentskin nåden för de fem riksdagspartiernas röststöd i olika åldersgrupper under tio val mellan 1948 och 1982 är 4,5 procent. Siffran kan tolkas som ett effektmått. Sannolikheten att rösta på ett visst parti under perioden 1948-1982 varierade maximalt med i genomsnitt 4,5 procent beroende på väljarnas ålder. Ålderns betydelse för partivalet har m a o varit förhållandevis liten under efter krigstiden. Den har dock ökat något i betydelse under 1970-talet. De genomsnittliga procentskillnaderna mellan partiernas röststöd i olika åldersgrupper höll sig mellan 2,0 och 3,3 (undantaget 1960) före 1973 års val. Vid valen 1973-1982 ökade motsvarande siffror till mellan 5,4 och 6,8. Formen på ålderssambanden varierar både mellan partierna och över tid. De allra flesta av de totalt 49 undersökta sambanden hade en linjär form - 14 stycken där röststödet avtog med ökande ålder och 19 stycken där röststödet steg med ökande ålder. Antalet kurvlinjära ålderssamband var 8. Antalet samband som inte uppvisade någon form av systematisk koppling mellan ålder och röstning var endast 8 stycken. En klar majoritet av ålderssambanden (41 av 49 (85 procent)) uppvisade m a o någon form av systematisk koppling mellan ålder och röstning även om skillnaderna mellan åldersgrupperna oftast var små. Resultaten för de olika partierna bildar ett förhållandevis klart mönster. Kommunisterna hade starkare stöd bland yngre än bland äldre väljare 1948. Under det kalla kriget på femtio- och början av sextiotalet ändrades det mönstret för kommunistpartiet. Partiet fick nu något starkare stöd bland äldre än bland yngre väljare. Under 1970- talet ändrades ånyo åldersstrukturen på vänsterpartiet kommunisternas väljare. Vid valen 1970 till 1982 har vänsterpartiet kommunisterna haft ett klart starkare stöd bland yngre än bland äldre väljare. Socialdemokratiska partiet hade ett lika starkt röststöd i alla åldersgrupper vid 1948 års val, men vid valen 1956 och 1960 var socialdemokraterna klart starkare bland yngre än bland äldre väljare. Under 1960-talet bröts emellertid det mönstret för socialdemokraterna. Vid valen 1964, 1968 och 1970 hade socialdemokratiska partiet ånyo ungefär samma väljarstöd i alla åldersgrupper. Socialdemokraterna var alltså inte starkare bland de yngre än bland de äldre väljarna vid det stora segervalet 1968. Under sjuttiotalets val ändrades åldersstrukturen på socialdemokraternas väljare ännu en gång. Vid valen 1973 och 1976 var socialdemokratiska partiet starkast bland medelålders väljare medan det var starkast bland de äldsta väljarna vid valen 1979 och 1982.

103 Tabell 21 Ålder och partival - sambandsform och styrka för de olika partierna vid valen 1948-1982 (procent) Kommentar: De fem riksdagspartiernas röststöd i olika åldersgrupper (-30, 31-40, 41-50, 51-60, 61-80) vid valen mellan 1948 och 1982 har klassificerats i fem olika grupper. (1) Ju yngre desto starkare - ett i huvudsak linjärt samband. Partiets stöd är störst bland unga väljare och avtar sedan med ökad ålder. (2) Ju äldre desto starkare - också ett linjärt samband. Partiets väljarstöd är starkast bland de äldsta väljarna och avtar sedan ju yngre väljarna blir. (3) Medelåldern starkast - ett kurvlinjärt saraband. Partiet är starkast bland väljare som är mellan 30-60 år och svagare bland yngre och äldre väljare. (4) Yngre ooh äldre starkast - ett kurvlinjärt samband. Partiet har mest stöd bland de yngsta och äldsta väljarna och mindre stöd bland medelålders väljare. (4) Inget ålderssamband - partiet är 1 stort sett lika starkt i samtliga åldersgrupper. Siffrorna inom parenteserna i tabellen ger ett slags raaximumestlmat på sambandens styrka. De visar procentskillnaderna mellan de yngsta och äldsta väljarnas röstning vid linjära samband och skillnaden mellan den starkaste medel åldersgruppens röstning och den svagaste gruppens röstning av de yngsta och äldsta väljarna vid kurvlinjära samband. Materialet bygger på data från valundersökningarna 1956-1982 och på data från gallupinstitutets partisympatimätningar 1948 (se kommentar under tabell 18). Antalet kommunister i 1956 års valundersökning var för få för att kunna analyseras statistiskt. De olika åldersgruppernas röstning vid valen 1960-1973 finns sammanställda i Petersson, 0. och Särlvik, B., Valet 1973. Allmänna valen 1973, del 3, Statistiska centralbyrån 1975.