Hångsdala RAÄ 4:1 - förmodad grav vid Gissebergets fot

Hångsdala RAÄ 4:1 - förmodad grav vid Gissebergets fot Arkeologisk förundersökning av fornlämning 4:1 i Hångsdala socken, Tidaholms kommun, Västergötland Anders Berglund Västergötlands museum Rapport 2017:24

Hångsdala RAÄ 4:1 - förmodad grav vid Gissebergets fot Arkeologisk förundersökning av fornlämning 4:1 i Hångsdala socken, Tidaholms kommun, Västergötland Rapport 2017:24

Författare/rapportansvarig: A Berglund Omslagsbild: AB Gisseberget är till ytan kanske världens minsta Västgötska platåberg, men det är sannolikt med sina 327 meter det högsta. Vi ser bergets östra sida från åkerfältet strax nordväst om grävningsplatsen, där man kan ana att bergets flank byggs upp i stegvisa platåer för att slutligen skjuta upp i höjden. Västergötlands museum Box 253 532 23 Skara Tel 0511-260 00 www.vastergotlandsmuseum.se

Innehåll: Inledning... 1 Målsättning med undersökningen... 2 Arbetsgång, metod... 2 Topografi och fornlämningsmiljö... 3 Resultat... 4 Sammanfattning - undersökningens konsekvenser... 8 Bilagor: Tekniska & administrativa uppgifter Två Planritningar över Fornlämning 4:1 i Hångsdala sn, Vg

Sammanfattning: En arkeologisk förundersökning har gjorts av och i anslutning till fornlämning 4:1 i Hångsdala socken i Västergötland. Undersökningen föranleddes av planer på att odla upp i åkermark ingående impediment eller odlingsrösen, där ett av dem var klassificerat som fornlämning. Förundersökningen kom att omfatta hela fornlämningen. Anledningen var att syftet skulle uppfyllas och vid den genomförda grävningen hittades inga tecken på fornlämning. Alltså fick ytan vidgas, men utan resultat. Formationen tolkas som en blandning av större hopsamlad sten och jord. I det område som nu undersökts fanns inga indikationer på fornlämning. Formationen eller odlingsstenen med beteckningen Hångsdala 4:1 är i och med förundersökningen helt borttagen.

Inledning Västergötlands museum har utfört en arkeologisk förundersökning, föranledd av avsikt att odla upp mark med däri ingående impediment. Markstycket som ska odlas upp ligger inom fastigheten Hångsdala 11:6 mellan Hångsdala och Folkabo i Tidaholms kommun. Eftersom en fornlämning vars status kan anses något oklar berörs av planerna bedömde Länsstyrelsen i Västra Götaland att ett fördjupat kunskapsunderlag skulle tas fram i syfte att fastställa fornlämningens antikvariska status och utbredning. Det fördjupade kunskapsunderlaget skulle ske i form av en arkeologisk förundersökning. Den genomfördes fredagen den 1 december 2017 av A Berglund (Västergötlands museum, Skara) med hjälp av grävmaskin Huddig 1160, förd av M Brisbo (Schakt- & Kanal, Falköping). Övriga tekniska och administrativa uppgifter redovisas i bilagan. Bild 1 Karta över Hångsdala 4:1 inom fastigheten Hångsdala 11:6, mellan samhällena Hångsdala och Folkabo i Tidaholms kommun. Lämningen ligger i stort sett mitt i kartvyn. 1

Målsättning med undersökningen Undersökningens målsättning fastställs bland annat i länsstyrelsens förfrågningsunderlag: att ett fördjupat kunskapsunderlag måste tas fram i syfte att fastställa fornlämningens antikvariska status och utbredning. Undersökningen inriktades på att besvara följande frågor: Om det är en fornlämning av det slag som beskrivits (antikvarisk status) Om det är en fornlämning fastställa utbredning Bevarandegrad Bedömning av fortsatta åtgärder i relation till förändrad markanvändning Målsättningen med undersökningen bedöms som uppfylld och genom val av arbetsgång (se nedan) har den inte genomförts till kostnader högre än vad som motiverats. Arbetsgång, metod Förundersökningen utfördes genom maskinell fingrävning, som föregåtts av detaljerad inmätning. Grävningen inleddes med nedgrävningar i kanterna av den förmodade graven, sedan borttagning av större sten, följt av avjordning och skiktvis grävning ned genom sten- och jordblandning. Arbetet följdes hela tiden och kompletterades med handgrävning. Vid undersökningen provgrävdes även i anslutning till en samling odlingssten ca 55 m norr om Hångsdala RAÄ 4:1. De schakten grävdes uteslutande med maskin ned i alven, med kontroll av lagerföljd och observans under den skiktvisa grävningen ned i alven. Inmätning i plan gjordes med GPS/nätverks-RTK. Några andra ritningar än inmätning i plan gjordes inte. Fotografier som redovisas i rapporttexten togs vid tillfället. 2

Bild 2 Vy mot undersökningsplatsen från det NÖ hörnet av Stora Stubbagårdens vinklade ladugård (se karta bild 1). Marken faller från en platåliknande avsats utmed vilken det finns stensättningar. Topografi och fornlämningsmiljö Fornlämningen Hångsdala 4:1 ligger i svagt öst-sydostsluttande åkermark vid en utlöpare eller platåbildning en kort bit från Gissebergets sydöstra flank. Vid inventeringen 1985 beskrivs marken som hagmark, men marken har odlats kring lämningen i recent tid. Vid undersökningen var det stubbåker i den omgivande marken. Lämningen ligger på marker som hört till den litet högre belägna Stora Stubbagården som ligger väster om och en bit ovan Hångsdala 4:1. Utmed den här platåkanten finns flera gravar av det slag som förväntats vid Hångsdala 4:1 (se karta bild 3). Lämningen i sig beskrevs 1985 som en rest av en stensättning med oregelbunden form. Den anges i registret vara 10-12 meter i diameter och upp mot cirka en halv meters höjd gentemot den omgivande markytan. I ytan finns enstaka kännbara stenar. I södra och östra delarna tyckte man sig se en rest av en s k kantkedja med 2 dm höjd och med drygt halvmeterstora stenar. Gravens yta var redan då kraftigt skadad med intill fyra meter stora urgröpningar i nordost och den södra sidan (de syns i plan, se inmätning i bilagd ritning). 3

Bild 3 Karta över närområdet med fokus på topografi (jmf med foto bild 2) och fornlämningar. Gravarna samlas i regel mot något högre belägna nivåer. I bildmitt markerar en pil platsen för Hångsdala RAÄ 4:1. Resultat Det i formationen ingående stenmaterialet var överlag stort, likt större odlingssten som samlats ihop i åkermarken. Den kantkedja som omnämns vid inventeringen 1985 kunde inte fastställas/beläggas och det gick heller inte att uttyda någon konstruktion i stenmaterialet som i stort sett bara låg blandat med mörk matjord (det är överlag mörk mossjord här, vid en ganska låg punkt i terrängen). Den i planritningen (se bilaga) som Gravlik höjd redovisade knappt halvmeterhöga gräsvallade kulle som grävdes ut rymde inslag av större, pålagd odlingssten och förmodligen tippad matjord, men inga spår av konstruktioner, lager, iakttagelser eller fynd som kan ses som indikationer på att lämningen varit en grav av något slag. Skadorna/tidigare urgrävningar i den NO kvadranten beskrivs i fornminnesregistret 1985 liksom de odlingsstenar man då uppfattat som kantkedja i S och Ö. De stenar som 4

inmätts och som redovisas i planen är de ytligt synliga/kännbara stenblocken. Det fanns ingen anledning att mäta in eller dokumentera de stenar som låg spridda i matjordsfyllningen. Påfallande var att det saknades plocksten av utpräglad mansbörde - storlek. Även om det är antikverat uttryck antyder det väl att sten av viss fraktionsstorlek saknas; det berättar att det i jordmassorna inte fanns ansamlingar med åkersten, eller för den delen gravfyllningssten som är handplockbar och som förekommer i t ex stenpackningar. Vid den fortsatta grävningen hittades inget som tydde på att detta var en grav. Snarare var formationen ett av de flera odlingsrösen som ligger och har legat i markerna. Bild 4. Vy från den förmodade gravens sydvästra kvadrant över dess yta och upp mot Gisseberget i bakgrunden. Kring GPS-utrustningen: tuvig, torvig mark med inslag av spridda stenblock och fullt synbart den äldre urgrävning som tidigare gjorts i den flacka förhöjningens nordöstra kvadrant. Närmast i bild syns det påbörjade schaktet. 5

Bild 5 Vy mot nordost med undersökningsområdet i mitten. Vid fototillfället hade den sporadiskt förekommande stenen (av storstens/ större odlingsstensformat) grävts bort och matjord genomgicks med planeringsskopa under observation. Framgrävd stor sten lades utanför den förmodade omkretsen i strängar. Bild 6 Odlingsröse cirka 55 meter norr om Hångsdala 4:1, ett tydligt, modernt-toppigt odlingsröse med plana sidor och grovt sett en ellipsoid form i plan, och med likartat stenmaterial som storstenarna i 4:1. Två schakt grävdes i dess kanter, men utan att ge någon indikation på att odlingssten lagts på en äldre grav som till exempel en stensättning. Objektet är ingen fornlämning. I bakgrunden ser vi det lilla Gisseberget (det minsta av de Västgötska platåbergen), utmed vars kant det finns flera stensättningar och andra gravar. Läget i nedslänt där RAÄ 4:1 låg, kan knappast ses som representativt för stensättningar. I omgivningen finns flera utpräglade odlingsrösen av vilket det i bilden är en god exponent. 6

En kort bit norr om den förmodade fornlämningen ligger en toppig samling maskinellt tippad odlingssten. Med tanke på att det i omgivning finns flera stensättningar (se karta ovan) sågs det som motiverat att titta litet extra på den här samlingen odlingssten så att den vid ett eventuellt borttagande inte skulle visa sig vara en grav. Omkretsen till objektet mättes in liksom några av de större stenblocken i dess sidor. Därefter grävdes två schakt med grävmaskin, skiktvis en bit djupt ned i alven på östra och västra sidan av stensamlingen. Inte heller här fanns några spår av fornlämning och man kan helt utesluta att det är frågan om en fornlämning. Bild 7 Återställning med planeringsskopa: den genomgångna jorden ströks ut och uppgrävd sten flyttades till anvisad stentipp. När de undersökande momenten slutförts återställdes marken, med undantag av de större stenarna som grävts fram. De transporterades till en anvisad stentipp i åkerkanten. 7

Sammanfattning - undersökningens konsekvenser En arkeologisk förundersökning har gjorts av och i anslutning till fornlämning 4:1 i Hångsdala socken i Västergötland. Undersökningen föranleddes av planer på att odla upp i åkermark ingående impediment eller odlingsrösen, där ett av dem var klassificerat som fornlämning. Förundersökningen kom att omfatta hela fornlämningen. Anledningen var att syftet skulle uppfyllas och vid den genomförda grävningen hittades inga tecken på fornlämning. Alltså fick ytan vidgas, men utan resultat. Formationen tolkas som en blandning av större hopsamlad sten och jord. I det område som nu undersökts fanns inga indikationer på fornlämning. Formationen eller odlingsstenen med beteckningen Hångsdala 4:1 är i och med förundersökningen helt borttagen. A Berglund 1:e antikvarie Västergötlands Museum Bilagor: Tekniska & administrativa uppgifter Planritningar 8

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsen, beslut diarienummer: 431-37339-2017 Västergötlands museum, dnr: 3.5.1-2017-56 Västergötlands museum, proj ID: 17 074 Landskap: Län: Kommun: Socken: Västergötland V Götaland Tidaholm Hångsdala Fastighet: Hångsdala 11:6 Ekonomiskt kartblad: Koordinatsystem: Koordinat (mittpunkt): 7D9g Sweref 99 TM använt vid UN X6443098 Y429033 Fornlämning nr: Hångsdala 4:1 Lämningstyp: Datering: Art av undersökning: Arbetet föranlett av: Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektansvarig: Stensättning Ingen uppgift Arkeologisk förundersökning Jordbruksarbete Länsstyrelsen V Götaland Västergötlands museum A Berglund VGM Tidpunkt fört arbetet: 2017-12-01 Personal: A Berglund VGM Fälttid: Arkivmaterial: Ca 1 dag Västergötlands museum ATA Fynd: - (inga fynd)

åkermark Upplag med odlingssten, modernt åkermark åkermark fastighet HÅNGSDALA 11:6 åkermark Hångsdala 4:1 Plan över fornlämning 4:1 samt ett odlingsröse i Hångsdala socken, Tidaholms kommun, Västergötland Arkeologisk undersökning och borttagande av förmodad fornlämning 1.12.2017 Gravlik höjd ( stensättning ) Stenblock, sten Tidigare urschaktad yta Tidigare urgrävd håla Schakt/grävd yta (2017) Markering för RAÄ 4:1 i FMIS

Gravlik höjd ( stensättning ) Stenblock, sten Tidigare urschaktad yta Tidigare urgrävd håla Schakt/grävd yta (2017) Markering för RAÄ 4:1 i FMIS Den i planritningen som Gravlik höjd redovisade knappt halvmeterhöga gräsvallade kulle som grävdes ut rymde inslag av större, påförd odlingssten och förmodligen tippad matjord, men inga spår av konstruktioner, lager, iakttagelser eller fynd som kan ses som indikationer på att lämningen varit en grav av något slag. Skadorna/tidigare urgrävningar i den NO kvadranten beskrivs i fornminnesregistret 1985 liksom de odlingsstenar man då uppfattat som kantkedja i S och Ö. De stenar som redovisas i planen är de ytligt synliga/kännbara. Plan över Förutvarande fornlämning 4:1 i Hångsdala socken, Tidaholms kommun, Västergötland Arkeologisk undersökning och borttagande av förmodad fornlämning 1.12.2017

Rapporter 2016 2016:1 Maria Norrman Planerad kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen - alternativ väst, Ryd. Starrkärr och Stora Lundby socknar, Ale och Lerums kommuner, Västergötland 2016:2 Maria Norrman Planerad kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen - arkeologisk utredning steg 2, Hjärtum, Romelanda och Starrkärr socknar, Ale, Kungälv och Lilla Edets kommuner, Västergötland 2016:3 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning Skövde Raä 73, kv. Rönnen, Skövde socken, Skövde kommun, Västergötland 2016:4 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning, Raä nr 76, Residenset i Mariestad, Leksbergs socken, Mariestads kommun, Västergötland 2016:5 Catharina Henriksson Arkeologisk undersökning, urnegravfält Raä nr 46, Timmersdala socken, Skövde kommun, Västergötland 2016:6 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning, Varnhems klosterkyrka, Raä 94:1 Varnhem, Skara kommun, Västergötland 2016:7 Catharina Henriksson Fördjupat kunskapsunderlag, Raä nr 26:1, Tiarps socken, Falköpings kommun, Västergötland 2016:8 Maria Norrman Väg E20, Ribbingsberg - Vara, Kulturarvsanalys, Väg E20 delen Ribbings berg - Vara, Essunga och Vara kommuner, Västra Götalands län 2016:9 Maria Norrman Inför ombyggnad av väg E20 förbi Mariestad. Arkeologisk utredning steg 1. Berga, Hassle, Leksberg, Lyrestad och Mariestads socknar, Mariestads kommun, Västergötland 2016:10 Anders Berglund E20 Etapp Ribbingsberg - Eling. Arkeologisk utredning steg 1. Essunga och Vara kommuner, Västergötland 2016:11 Anders Berglund E20 Etapp Eling - Vara. Arkeologisk utredning steg 1. Vara kommun, Västergötland 2016:12 Anders Berglund Arkeologi i förbifarten E20 Ledsjö - Götene. Om de arkeologiska under sökningarna 2007 2016:13 Maria Norrman Inför ombyggnad av E20 - delen Vilan - Ledsjö, arkeologisk utredning steg 1. Ledsjö, Skara och Skånings-Åsaka socknar, Skara och Götene kommuner, Västergötland. 2016:14 Anders Berglund Arkeologisk förundersökning - schaktkontroll inom Kv Klockaren 1 & 2, fornlämning 40, Falköpings stad och kommun, Västergötland 2016:15 Anders Berglund Arkeologisk utredning steg 1, E20 Etapp Vårgårda - Ribbingsberg, Vårgårda kommun, Västergötland 2016:16 Anders Berglund Arkeologisk utredning för Trädgårdsstaden 3, Skövde stad och kommun, Västergötland 2016:17 Maria Norrman Inför ombyggnad av E20 - delen Götene-Mariestad, arkeologisk utredning steg 1 2016:18 Anders Berglund Arkeologisk besiktning i samband med schaktningar vid f d Godsmagasinet, Skövde stad och kommun, Västergötland 2016:19 Catharina Henriksson Arkeologisk utredning inför ny 33 kv-ledning, Härja, Velinga, Vättak socknar, Tidaholms kommun, Västergötland 2016:20 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning, Friggeråker Raä 106, Friggeråker socken, Falköpings kommun, Västergötland 2016:21 Catharina Henriksson Arkeologisk utredning inför byggnation av ny väg inom fastigheten Lövängen 1, KSS, Ryd socken, Skövde kommun, Västergötland 2016:22 Catharina Henriksson Arkeologisk utredning Vad 1:9 Tidan, Vad socken, Skövde kommun, Västergötland 2016:23 Catharina Henriksson Arkeologisk utredning fastigheten 29:1, Vara socken, Vara kommun, Västergötland Rapporter 2017 2017:1 Maria Norrman Inför planering av nytt avloppsreningsverk, Lidköpings kommun. Arkeologisk utredning steg 1 2017:2 Maria Norrman Mindre utredning inför borttagande av jordkällare, RAÄ Norra Vånga 1:1, Norra Vånga socken, Vara kommun, Västergötland

2017:3 Anders Berglund I Biskopsgårdens hage - sommaruniversitetet gräver på Bissgårn Arkeologisk forskningsundersökning 2010. Fornlämning 18 Husaby socken, Götene kommun, Västergötland 2017:4 Catharina Henriksson Arkeologisk utredning inför detaljplan för Skaraborgs sjukhus, Ryd socken, Skövde kommun, Västergötland 2017:5 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning RAÄ Skara 83:1, Hospitalsgården, Skara socken, Skara kommun, Västergötland 2017:6 Catharina Henriksson Inför nytt reningsverk i Lidköpings kommun. Arkeologisk utredning steg 2, Lidköpings socken, Lidköpings kommun, Västergötland 2017:7 Catharina Henriksson Arkeologisk schaktningsövervakning inom kv. Venus 12, fornlämning Skara 68, Skara socken, Skara kommun, Västergötland 2017:8 Maria Norrman Arkeologisk utredning för djurstall vid Lunneberg 3:1, Sävare socken, Lidköpings kommun, Västergötland 2017:9 Maria Norrman Arkeologisk utredning för ny lokalväg vid Skålltorp 2:4 med flera, Skärv socken, Skara kommun, Västergötland 2017:10 Anders Berglund Arkeologisk utredning för området Simmesgården i Varnhem, Klostret 22:1 i Skara kommun, Västergötland 2017:11 Maria Norrman Kulturhistoriskt underlag, Billingebacken, Skövde socken, Skövde kommun, Västergötland 2017:12 Maria Norrman Inför ombyggnad av E 20 - delen Vilan-Ledsjö, arkeologisk utredning steg 2. Ledsjö, Skara och Skånings-Åsaka socknar, Götene och Skara kommuner, Västergötland 2017:13 Maria Norrman Arkeologisk utredning vid väg 26/2859, Friggeråker 19:1 med flera, Friggeråker socken, Falköpings kommun, Västergötland 2017:14 Maria Norrman Arkeologisk utredning inför bergtäkt, Sörby 7:10 m fl, Sörby socken, Falköpings kommun, Västergötland 2017:15 Anders Berglund Arkeologisk schaktkontroll vid Gudhems kyrka fornlämning 72 och 195, Gudhems socken, Falköpings kommun, Västergötland 2017:16 Anders Berglund Arkeologisk schaktkontroll inom och vid fornlämning 27:1 i Fullösa socken, Götene kommun, Västergötland 2017:17 Anders Berglund Arkeologisk utredning steg II. Inför ombyggnad av väg E 20 delen Ribbingsberg - Eling, Vara och Essunga kommuner, Västergötland 2017:18 Anders Berglund Arkeologisk utredning steg II. Inför ombyggnad av väg E 20 delen Eling - Vara, Vara kommun, Västergötland 2017:19 Maria Norrman Arkeologisk förundersökning inför anläggande av djurstall RAÄ Vättlösa 31:1, Vättlösa socken, Götene kommun, Västergötland 2017:20 Catharina Henriksson Arkeologisk schaktningsövervakning inom kv. Markisen 2, fornlämning Skövde 169, Skövde socken, Skövde kommun, Västergötland 2017:21 Maria Norrman Arkeologisk utredning inför anläggande av djurstallar, Ottravad 5:9, Ottravad socken, Tidaholms kommun, Västergötland 2017:22 Catharina Henriksson Arkeologisk schaktningsövervakning inom fornlämning RAÄ Mariestad 22:1 inom fastigheten Gamla Staden 6:1 Mariestads socken, Mariestads kommun, Västergötland 2017:23 Maria Norrman Schaktningsövervakning förbi RAÄ Flistad 12:1, Flistad socken, Skövde kommun, Västergötland 2017:24 Anders Berglund Hångsdala RAÄ 4:1 - förmodad grav vid Gissebergets fot. Arkeologisk förundersökning av fornlämning 4:1 i Hångsdala socken, Tidaholms kommun, Västergötland