Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan 2009-2010
Folkhögskolorna utfärdar grundläggande behörighet för högskolestudier efter bedömning av dels antalet studieår, dels kunskaper i kärnämnen. Intyg om särskild behörighet i enskilda gymnasiekurser kan också avges. Den studerande får inte ämnesbetyg. I stället kan den studerande erhålla ett studieomdöme, som grundas på en gemensam bedömning av studieförmåga. Folkhögskolan utfärdar också intyg om fullgjord fritidsledarutbildning och andra eftergymnasiala yrkesutbildningar. Folkbildningsrådet genomförde under juni 2010 en uppföljning av folkhögskolornas studieomdömen under läsår 2009/10. Av 150 skolor utfärdade 146 studieomdömen. Den 1 januari 2010 tillkom Agnesbergs och Kista folkhögskolor. Folkhögskolornas rapportering av deltagaruppgifter till Statistiska Centralbyrån (SCB) ligger till grund för uppföljningen av studieavbrott och utfärdade behörigheter. 2 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan
Innehåll Studieomdömen 4 Avvikelser och deras orsak 5 Omdömen i Allmän kurs 5 Utveckling över tid 5 Utfärdade behörigheter 6 Allmän kurs 6 Särskilda kurser 6 Avbrott läsåret 2009/10 7 2009-2010 3
Studieomdömen Folkbildningsrådet genomförde under juni 2010 en uppföljning av folkhögskolornas studieomdömen under läsår 2009/10. Av 150 skolor utfärdade 146 studieomdömen. Den 1 januari 2010 tillkom Agnesbergs och Kista folkhögskolor. Utöver dessa sattes inga omdömen vid Mo Gård och PRO:s Folkhögskola. Genomsnittstal för satta omdömen var 2,63. De flesta omdömen avges i den behörighetsgivande Allmänna kursen dit deltagare söker sig i behov av behörighet för vidare studier eller för komplettering av ofullständigt gymnasiebetyg. 82 procent av deltagare i denna kurstyp hade som högsta avslutade utbildning 2-årigt gymnasium medan andelen i de särskilda kurserna var 29 procent. Tabell Studieomdömen 2009/2010 antal totalt antal omdömen 5 900 därav på allmän kurs 5 764 på särskild kurs 136 antal procent 1. Mindre god 508 9% 2. God 2 185 37% 3. Mycket god 2 185 37% 4. Utmärkt 1 022 17% Summa: 5 900 100% Genomsnittstal 2,63 Enligt Folkbildningsrådets riktlinjer för omdömesgivningen ska genomsnittet av angivna studieomdömen sammantaget vara talet 2,7 (+/- 5%) om antal omdömen av var grad multipliceras med talen 1-4 enligt den givna viktningen. Produkterna summeras och divideras sedan med det totala antalet angivna studieomdömen. Under läsår 2008/09 var medeltalet för de 146 folkhögskolorna som utfärdade studieomdömen 2,66 - något under det övre gränsvärdet (2,84). 4 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan
Avvikelser och deras orsak Värden ligger i spannet 1,67 till 3,14. Tabell Genomsnittstal Spann Antal skolor Kumulativ procent <= 2,00 3 2 2,01-2,50 26 20 2,51-2,70 60 61 2,71-2,84 38 87 2,85+ 19 100 Total 146 87 procent (127 folkhögskolor) avger studieomdömen som ligger under snittvärdets övre gräns och 13 procent (19 folkhögskolor) över. Detta motiverar man bland annat med att deltagare som skulle ha fått omdömet Mindre god studieförmåga inte slutfört kursen. Omdömen i Allmän kurs Deltagare studerar mellan en termin till tre år i långa kurser. Utifrån folkhögskolans Deltagarregister kan utläsas att var tredje deltagare fortsätter ett andra år i Allmän kurs. Höstterminens deltagare används som ett schablonmått på faktiska deltagare under ett läsår, då samma elev kan förväntas gå höst- och vårtermin. Av de 12 020 deltagarna i Allmän kurs, även med de som fortsatte sina studier erhöll 5 764 (45 procent) omdömen. Skolornas praxis för omdömessättning skiljer sig åt. Generellt sätts färre omdömen till deltagare som studerar på en låg nivå eller med låg studietakt, i väntan på att målen ska uppnås. Utveckling över tid Sedan Folkbildningsrådet 1994 startade insamlingen av omdömessättningen har genomsnittet årligen totalt sett blivit 2,7 avrundat. Samtidigt har en viss förskjutning skett där fler deltagare erhållit omdömena Utmärkt och Mindre god. I det avseendet är studieomdömen läsår 2009/10 ett mindre trendbrott. Snittvärdet avrundat är 2,6 och andelen deltagare med omdömet Utmärkt minskar. Tabell Omdömenas fördelning Andel (%) Vikt 2009/10 2008/09 2007/08 1= Mindre god 8,6% 8,0% 8,6% 2= God 37,0% 36,9% 35,9% 3= Mycket god 37,0% 36,1% 36,5% 4= Utmärkt 17,3% 19,0% 19,0% Summa: 100% 100% 100% Snittvärde 2,63 2,67 2,66 1 Antal omdömen 5 900 5 262 5 311 I tidigare riktlinjer rekommenderades fördelningen (Utmärkt 15%, Mycket god 45%, God 35% och Mindre god 5%). 1 Snittvärden för 2008/09 och 2007/08 är korrigerade i förhållande till tidigare årsrapport. 2009-2010 5
Utfärdade behörigheter Allmän kurs Allmän kurs kan ge behörighet till fortsatta studier motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet. Den kan bedrivas på grundskole- och gymnasial nivå. I det senare fallet ska studierna kunna leda till grundläggande behörighet för högskolestudier. Av 12 020 deltagarna i Allmän kurs höstterminen 2010, hade 85 procent kortare utbildningsbakgrund än 3-årigt gymnasium. Studierna i Allmän kurs bedrivs mellan en termin och tre år. Under 2010 avslutade totalt 2 384 deltagare sina studier med intyg om grundläggande behörighet. Särskilda kurser Av deltagarna i de särskilda kurserna 2010 studerar i genomsnitt 2 660 deltagare vid eftergymnasial yrkesutbildning. Sådana kurser varierar i längd mellan en termin och fyra år. Under 2010 har 1 367 studerande erhållit intyg om avslutad eftergymnasial yrkesutbildning. Antalet deltagare som avslutat en eftergymnasial yrkesutbildning vid folkhögskola har ökat mot föregående år. Grundläggande behörighet för högskolestudier och fullgjord eftergymnasial yrkesutbildning: Tabell Långa kurser 2008-2010 Grundläggande behörighet Eftergymnasial yrkesutbildning Termin 2010 2009 2008 2010 2009 2008 höst 245 266 152 141 128 157 vår 2 139 1 941 1 875 1 226 1 085 1 269 Totalt 2 384 2 207 2 027 1 367 1 213 1 426 Tabell Per kurstyp och kön i långa kurser 2010 Kurstyp Kön Grundläggande Eftergymnasial Allmän kurs Kvinnor 1 378 2 Män 968 4 Deltagare inkl S* 2 361 7 Särskilda kurser Kvinnor 12 891 Män 11 467 Deltagare inkl S* 23 1 360 Not. * I Deltagare inkl S inkluderas deltagare med skyddad identitet för vilka uppgift om kön saknas, vilket gör värdet större än summan av kvinnor och män. En viss efterrapportering av utfärdade behörigheter gör värdena marginellt högre för tidigare år mot värden i föregående års rapport. 6 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan
Avbrott läsåret 2009/10 Samtliga folkhögskolor lämnar i deltagarrapport till SCB uppgifter om hur många deltagare som avbrutit sina studier. Skolorna redovisar antal studieavbrott per termin uppdelat på kurstyp. Dessa uppgifter utgör underlag i återrapporteringen. Samtliga deltagare i långa kurser vid folkhögskolorna ingår i studien. Studien presenterar termins- och årsuppgifter. Kurser av olika längd ingår, medan det för den Allmänna kursen finns en minimiomfattning av 30 veckor. Vid beräkning av andel avbrott hämtas antalet avbrott och deltagare 2009/2010 ur deltagarregistret. Snittvärde för deltagare används vid läsårsberäkning av avbrottsfrekvens. I genomsnitt deltog 12 500 studerande i Allmänna kurser under läsåret, varav 2 167 avbröt studierna, vilket motsvarar 17 procent av läsårsdeltagare. I den Särskilda kursen deltog i genomsnitt 16 100 studerande under läsåret i verksamheten, varav 1 233 avbröt studierna. Detta motsvarar 8 procent av snittdeltagarna under läsåret. Skillnaden i avbrott i de olika kurstyperna speglar skillnaden i kursernas inriktning och vilka deltagargrupper som rekryteras. Medan 75 procent av deltagarna i Särskilda kurser har utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre och därmed studievana, har den Allmänna kursens deltagare per definition huvudsakligen en kortare tidigare utbildning. 75 procent har en kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. I tidigare uppföljningar har skolor poängterat att deltagargruppen i Allmän kurs förändrats. Yngre elever som ej fullföljt studier i gymnasieskolan är en ökande andel av deltagarna. Avbrotten var 12 procent i de långa kurserna sammantaget. Totalt sett är avbrotten i långa kurser oförändrat mot föregående år. Tabell Avbrott i lång kurs läsår 2009/10 Allmän kurs Särskilda kurser Totalt Deltagare Avbrott Andel (%) Deltagare Avbrott Andel (%) Deltagare Avbrott Andel (%) höst 2009 12 804 1 092 9% 16 466 648 4% 29 270 1 740 6% vår 2010 12 265 1 075 9% 15 757 585 4% 28 022 1 660 6% Snitt 12 534 2 167 17% 16 111 1 233 8% 28 646 3 400 12% Not. Uppgifter hämtas ur deltagarregistret och avviker marginellt från statistikrapportens gruppstatistik. 2009-2010 7
Motiv till avbrott I en tidigare studie som på Folkbildningsrådets uppdrag genomfördes av Ramböll Management framkom att vanliga orsaker till avbrott, i synnerhet på Allmän kurs, är att eleverna inte är mogna för att studera vidare, att de har hemlängtan, motivationsbrist eller hög frånvaro på kurserna. Många elever inom just denna grupp har också en problematisk bakgrund med tidigare misslyckanden inom skolvärlden bakom sig. Andra anledningar kan vara familjeproblem, missbruk eller sjukdom. Tabell Deltagare och andel avbrott i Långa kurser 2009/10 fördelat på län Allmän kurs Särskilda kurser Län Deltagarsnitt Avbrott Procent Deltagarsnitt Avbrott Procent Stockholms län 2 153 371 17 2 781 187 7 Uppsala län 125 18 14 253 12 5 Södermanlands län 337 68 20 548 51 9 Östergötlands län 694 98 14 710 47 7 Jönköpings län 679 111 16 1 431 129 9 Kronobergs län 217 34 16 334 11 3 Kalmar län 565 80 14 423 32 8 Gotlands län 68 5 7 269 24 9 Blekinge län 236 44 19 360 14 4 Skåne län 1 736 386 22 1 802 160 9 Hallands län 178 30 17 278 40 14 Västra Götalands län 1 821 261 14 1 763 130 7 Värmlands län 430 85 20 623 50 8 Örebro län 428 90 21 594 26 4 Västmanlands län 232 42 18 318 31 10 Dalarnas län 593 109 18 767 54 7 Gävleborgs län 324 43 13 595 41 7 Västernorrlands län 403 94 23 695 78 11 Jämtlands län 249 22 9 303 10 3 Västerbottens län 598 72 12 536 28 5 Norrbottens län 472 104 22 736 78 11 Totalt 12 535 2167 17 16 112 1233 8 I en jämförelse med föregående läsår framkommer att Jämtlands län minskat sina avbrott i båda kurstyper med två procentenheter. Gotland och Södermanlands län minskar avbrott i Allmän kurs med sju procentenheter vardera. Sammantaget för båda kurstyper är avbrotten för folkhögskolan totalt på samma nivå som föregående läsår. I Värmlands- och Västernorrlands län ökar avbrotten i Allmän kurs med åtta respektive sex procentenheter. 8 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan
2009-2010 9
10 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan