Koloniområdet Zenith (Kv. Lärkträdet) Kulturhistorisk utredning som underlag för detaljplan. 2002
Innehållsförteckning Innehållsförteckning sidan 2 Inledning sidan 3 Historik sidan 3 Kolonirörelsens födelse i Malmö sidan 3 Koloniområdet Zeniths historik sidan 4 Koloniområdet Zenith sidan 4 Zeniths koloniområde idag sidan 5 Kulturhistorisk värdering sidan 6 Bevarande riktlinjer sidan 7 Källförteckning sidan 8 Fågelbord hos kolonist nr 36 2
Inledning Följande utredning har tillkommit på uppdrag av Malmö Stadsbyggnadskontor i samband med upprättandet av en detaljplan för Zenith koloniområde i kvarteret Lärkträdet. Syftet har varit att utreda koloniområdets kulturhistoriska värde samt att upprätta antikvariska riktlinjer för ett framtida bevarande. Området har inventerats och fotodokumenterats under april 2002 av Eva Eriksson, Malmö Kulturmiljö. Historik Kolonirörelsens födelse i Malmö Kolonirörelsens uppkomst och utveckling kan sättas i samband med den strukturella omvandling Sverige genomgick under slutet av 1800-talet. Landet utvecklades alltmer, från att ha varit ett utpräglat bondesamhälle, mot ett industrisamhälle. Fabriker uppfördes i en allt snabbare takt och på landsbygden tvingades stora skaror bryta upp från byarna på grund av minskade arbetstillfällen. Detta ledde till en ökad inflyttning till städerna där de nyetablerade fabrikerna erbjöd arbetstillfällen. Den snabba befolkningsökningen innebar akut bostadsbrist i städerna och trångboddheten ledde till stora sociala och medicinska problem. Krav på sociala reformer hördes snart från den framväxande arbetarrörelsen, men också från liberala socialfilantropiska grupper som betonade hur viktigt det var för stadens arbetare att få tillgång till mark för odling. I Tyskland hade filantropen Schreber vid mitten av 1800-talet grundat kolonirörelsen vars tankar kom att spridas till Skandinavien. I Landskrona uppkom redan 1880 ett spontant koloniområde vid Citadellet, som innebar att man anlagt odlingar på slottsvallarna. Detta område hade i slutet av 1880-talet omvandlats till ett organiserat koloniområde i vedertagen mening. 1893 sändes Malmös stadsträdgårdsmästare I.C. Wolf till Köpenhamn, på uppdrag av Malmö planteringsförening, för att där studera koloniträdgårdar och upprätta en plan som sedan kunde appliceras i staden. Resultatet blev anläggandet av 68 lotter på vardera 72 kvadratmeter till en avgift på tio kronor per år och lott som kunde tas i bruk vid Pildammarna 1895. Efterfrågan ökade i takt med stadens befolkning, och 1907 bestod Pildammskolonierna av 250 lotter. Koloniområdet Zenith 1913. (Malmö museers bildarkiv) 3
Koloniområdet Zeniths historik Malmö planteringsföreningen var i början av 1900-talet bara en bland många arrendatorer som hyrde före detta gårdejord av staden. Slaktare Sjöström och Herr Brink var andra arrendatorer. De hyrde jord vid gamla epidemisjukhuset på Celsiusgatan. Denna mark kom dock att övertas av Malmö planteringsförening 1907 efter det att Sjöström och Brink dömts för kontraktsbrott. Zeniths koloniområde blev föreningens tredje koloniprojekt och områdets namn togs efter den intilliggande margarinfabriken. 1908 ansökte Malmö Planteringsförening som nu bytt namn till Malmö förskönings- och planteringsförening om att få utvidga koloniområdet. Staden tvekade vad det gällde området intill epidemisjukhuset men godkände utvidgningen mot margarinfabriken Zenith, Sallerupsvägen och Arbetsinrättningen. Först i ett senare skede godkändes utvidgningen mot epidemisjukhuset och här anlades koloniområdet Täppan. Under årens lopp har Zeniths koloniområde decimerats. Första gången var på 1930talet i samband med framdragandet av Nobelvägen. Andra gången var i mitten av 1970-talet då ett 30-tal kolonier försvann i samband med uppförandet av flerfamiljshusen nordväst om koloniområdet på den tomt där Mejerifabriken en gång legat. I samband med detta flyttades entré från Sallerupsvägen till Celsiusgatan och koloniområdet Täppan införlivades i koloniområdet Zenith. Plan över området troligtvis 1914. (Malmö museers Plan över området 2002 Plan över området 1914 Plan över området 2002 Koloniområdet Zenith Området hade i stort sätt samma lott indelning som det har nu. Det har varit förändringar i områdets utbredning men om man jämför planen från 1914 med dagens plan, så är det inte mycket som skiljer planerna åt. På gamla foton från området ser man att stugorna har legat i den bakre delen av lotten. Från dessa bilder kan man också dra slutsatsen att de äldsta stugorna var målade i ljusa oljefärger med snickerierna målade i antingen vitt eller i mörkare avvikande kulörer så som Malmö grönt, Engelskt rött eller okra, vilket stämmer bra med den färgskala som man vet var rådande vid denna tid. Stugorna var klädda i hyvlad stående spontad- eller locklist panel och hade papp- eller spåntak. Grönsaksodlingar och fruktträd var det som dominerade trädgården och bersåer som skydd vid uteplatser var vanliga vid denna tid. Flaggstång på lotten var också vanligt, det speglar den nationalism som fanns då. Avgränsningarna till lotterna var ofta spjälträstaket med dito grind. På 1940-1950-talet blev det vanligt att man målade stugorna i rött med snickerier i vitt. Det blev också vanligt med hyvlad liggande spontad panel och ospröjsade två- eller treluftsfönster. 4
Zeniths koloniområde i dag Idag består Zeniths koloniområde av 60 lotter med 61 kolonistugor. Området har två gemensamhetsplatser. En centralt placerad i området där en kaffestuga, en föreningsstuga och en dansbana finns. Föreningsstugan är från 1930-talet, men har byggts till och förändrats genom åren. Dansbanan byggdes i början av 1980-talet och kaffestugan tillkom i slutet av 1990-talet. När kaffestugan byggdes, återanvändes gamla fönster från en intilliggande kolonistuga. Den andra gemensamhetsplatsen är belägen i områdets sydöstra hörn. Här finns den gemensamma toaletten, verktygsboden, en plats för uppställning av container och en sopstation för hushållssopor som sköts av Renhållningsverket. Vattenförsörjningen på området sker genom kommunal vattenledning som leder fram till en vattenpost vid varje kolonilott. Vattenledningen fungerar som sommarvattenledning. Elektricitet finns indraget till ett antal centraler på området. Alla de gemensamma byggnaderna har panel som målats röda med vita eller svarta knutar. Byggnaderna är rikligt dekorerade med snickarglädje på vindskivor och dörr- och fönsterfoder. Grinden på Celsiusgatan Allén längs huvudgången Huvudgrinden, som för övrigt är återanvänd från den tidigare entrén ut mot Sallerupsvägen, är idag placerad mot Celsiusgatan. Grinden utgörs av en svartmålad järngrind med stora, kraftiga vitmålade grindstolpar i järn. Ovan grinden står texten Zeniths kolonier att läsa. Från grinden löper en gång som är kantad av en allé, till den centralt placerade gemensamhetsplatsen. Alla gångar på området är jordgångar som varje kolonist håller ren och krattad utanför respektive lott. Kolonistugorna är placerade i fonden av lotterna, vilket gör att upplevelsen från gångarna domineras av de prunkande trädgårdarna. Det samlade intrycket är att området utgörs av stora grönskande tomter med små stugor. Flertalet av stugorna är utbyggda och tillbyggda i flera etapper under årens lopp men i de flesta fallen kan man trots detta klart urskilja vad som är den ursprungliga stugan. I de fall 5
som det kan vara svårt att se vad som är det ursprungliga beror det på att tillbyggnaden förmodligen gjorts i ett tidigt skede. Planformen på de flesta av stugorna är rektangulär men även L-formen och T-formen finns på ett antal stugor. Trots dessa förändringar har flertalet av stugorna bibehållit mycket av sin ursprungliga karaktär med spröjsade fönster, papptak, snickarglädje och oljemålade träfasader med knutar i avvikande kulör. Flertalet av stugorna är röda med vita knutar men även gula med vita knutar är vanligt. Några enstaka stugor är bruna, blåa eller vita. Sadeltak är den takform som dominerar, endast två stugor har pulpettak och en har valmat sadeltak. Flertalet av kolonisterna lägger idag tyngdpunkten på blomsterrabatter och gräsmattor istället för på grönsaksodlande, som var den ursprungliga tanken. Planeringen av trädgårdarna följer dock vissa mönster, rabatterna anläggs längs med gången som leder fram till stugan och längs lottens sidor. Bågar med klängrosor eller andra klätterväxter är vanligt förekommande och äldre fruktträd finns på flertalet av lotterna. Den gamla traditionen med buxbomshäckar längs gången återfinns dock endast vid en koloni. Lyckebo i början av 1900-talet. (Malmö museers bildarkiv) Lyckebo 2002 Kulturhistorisk värdering Zeniths koloniområde är Malmös äldsta bevarade koloniområde och också ett av landets äldsta. Eftersom fritiden var kort och kommunikationerna dåliga på den tiden när koloniområdet anlades, så har området placerats i utkanten av staden men i närheten av där arbetarna bodde. Koloniområdet Zenith är det område som finns kvar av de kolonier som anlades i stadens utkanter vid sekelskiftet. Dess karaktär är väl bevarad och tomtindelningen till stora delar intakt. Trots förändringar och tillbyggnader av stugorna är de fortfarande små enheter och man kan klart urskilja det ursprungliga. Flertalet av stugorna har bibehållit mycket av sin ursprungliga karaktär med spröjsade fönster, papptak, snickarglädje och oljemålade träfasader med knutar i avvikande kulör. Vilket gör att området har en tydlig karaktär av ett gammalt koloniområde. Det är därför av yttersta vikt att denna karaktär bevaras genom att byggnadernas småskaligheten, dominansen av de prunkande trädgårdarna, genomsiktligheten och mångfalden bibehålls och att området inte tillåts omvandlas till ett sommarstugeområde utan bevarar sin småskalighet. 6
Bevaranderiktlinjer Tomterna får inte slås samman till större enheter. Vid ett eventuell nybygge skall kolonistugan placeras på den bakre halvan eller mitt på kolonilotten. Detta gäller även mindre uthus, bodar, uterum m.m. Kolonistugorna skall endast utgöra små enheter och uppföras i ett plan. Fasadmaterial skall vara träpanel och bör vara målad i ljusa oljefärger eller rött beroende vilken tidsepok stugan är ifrån. Taket bör vara sadeltak, täckt med svart eller gråsvart papp eller annat taktäckningsmaterial som är historiskt belagt. Fönstren skall vara av trä, sidohängda eller mötande, och i proportion till stugan. Även tillbyggnader så som uthus, uteplatser, bodar, uterum mm. bör uppföras i träpanel och målas i kulörer anpassade till stugan. Avskärmningar vid uteplatser bör i första hand skapas med västmaterial. Lättare träkonstruktioner eller skärmar i naturmaterial som exempelvis pilflätning, vass eller spån kan monteras upp till 1 meters höjd. Avskärmning runt lotten bör vara genomsiktlig, exempelvis låga spjälträstaket, Gunnebostängsel mm. och inte vara högre än 1,0 meter, murar bör undvikas. Tomtens hårdgjorda ytor bör minimeras och gamla träd som borttages bör ersättas med nya träd. Även känslan av genuinitet är viktig. Detta innebär att valet av material och kulören är väsentlig samtidigt som de små detaljerna, så som spröjsade fönster, spegeldörrar, snickarglädje och trägrindar bevaras. Vid nybyggande kan med fördel äldre byggnadsdetaljer återanvändas. Malmö kulturmiljö anser härmed att området bör q-märkas i plan. Holken i början av 1900-talet. (Koloniföreningens bild) Holken 2002 7
Källförtäckning Malmö Fornminnesförening, Årsskrift 1946, Malmö Malmö Förskönings- och Planteringsförening 1881-1932, 1932, Malmö Malmö Förskönings- och Planteringsförening 100 år, 1981, Lund Översyn av regler och policy för koloniverksamhet inom Malmö stad 1989, 1989, Fastighetskontoret, Malmö Almén, Pontus, Andersson, Bo 1995. Kolonirörelsen i Malmö 100 år, 1895-1995, Malmö Hansson, Marie 1997. De skånska trädgårdarna och deras historia, Lund Annorlunda kolonistuga 8