FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB i Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -07-27 FM5001 M06

Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) FM5001tab1 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 MFIs utlåning fördelad på löptid Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 4.28 Värdepappersspecifikation banker 2.6 Monetära basen 4.29 Individuellt pensionssparande 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.1 Diagram balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.2 Metod räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.4 Bankers balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 3.13 MFIs balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.4 Penningmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster Del 7 MFIs utländska fordringar och skulder 4.2 Metod vissa BR poster 7.1 Diagram över utländska tillgångar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utländska tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utländska fordringar och skulder

Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. 01 Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Johannes Holmberg 08-5069 4511 fornamn.efternamn@scb.se Anders Nyberg 08-5069 4443 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-5069 4098 fornamn.efternamn@scb.se www.scb.se/fm5001 Telefon: 08-5069 4834 epost: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.

Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publicering avseende -04-30 räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot ej i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag (22+23+24+25) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll håll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS :2. Vid utgången av april fanns det 212 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter från denna 2 INSEKT 2000 grupp hämtas kvartalsvis via deras rapportering till Finansinspektionen. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december 2001. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

Snabbfakta -06-30 Penningmängdens årliga tillväxttakt M1 6,6 % M2 4,2 % M3 2,0 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO a), årlig tillväxttakt b) 8,9 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO a) 2 427 656 Mkr Tabell 2.4 Tabell 4.6.1 MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål 1 624 626 Mkr Tabell 4.15 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 2,33 % Tabell 5.3.2 Räntor för utestående lån vid månadens slut 2,55 % Tabell 5.3.1 Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus och bostadsrätter säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) MFI:s utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit c) Avbetalningskrediter Reverskrediter Betal- och kreditkortsfordringar Andra typer av krediter Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista 37 809 Mkr 27 109 Mkr 10 700 Mkr 2 413 416 Mkr 1 941 935 Mkr 296 695 Mkr 174 786 Mkr 5 360 094 Mkr 83 463 Mkr 3 676 599 Mkr 51 143 Mkr 1 548 889 Mkr 989 734 Mkr 164 024 Mkr 825 710 Mkr Tabell 5.9.2 Tabell 4.7.1 Tabell 4.16 Tabell 4.6.3 Ordlista a) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer b) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). c) Svensk allmänhet består av icke-finansiella företag, hushåll, kommuner och landsting, statlig förvaltning exkl. RGK mm.

1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 2002- juni 2001- juni 2003- juni 2004- juni 2005- juni 2006- juni 2007- juni 2008- juni - juni - juni - juni - juni 2008- juni 2007- juni 2006- juni 2005- juni 2004- juni 2003- juni 2002- juni 2001- juni 0% MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker 1.1.3 MFIs tillgångar, -06-30, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 7 307 328 4 852 032 1 035 699 420 832 556 335 442 430 Bostadsinstitut 2 431 139 2 263 243 57 463 10 137 66 242 34 054 Finansbolag 291 991 166 967 1 104 5 034 561 118 324 MFI 713 881 319 704 342 528 2 260 37 691 11 697 MFI totalt 10 744 338 7 601 947 1 436 793 438 263 660 830 606 505

1.2 MFIs skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 2002- juni 2001- juni 2003- juni 2004- juni 2005- juni 2006- juni 2007- juni 2008- juni - juni - juni - juni - juni 2008- juni 2007- juni 2006- juni 2005- juni 2004- juni 2003- juni 2002- juni 2001- juni 0% MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker 1.2.3 MFIs skulder, -06-30, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 7 307 328 3 975 576 1 755 518 531 937 640 614 403 683 Bostadsinstitut 2 431 139 628 572 1 631 522 33 760 47 689 89 596 Finansbolag 291 991 208 259 3 518 121 18 705 61 388 MFI 713 881 33 701 636 908 7 956 14 539 20 777 MFI totalt 10 744 338 4 846 107 4 027 465 573 774 721 548 575 443

1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20,0% 20,0% 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar 2005 2006 2007 2008 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar 2005 2006 2007 2008 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -06-30, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 1 994 679 780 675 1 048 445 1 859 583 Bostadsinstitut 2 059 880 1 544 150 492 526 5 152 Finansbolag 127 006 67 277 55 974 24 597 MFI 190 537 35 553 101 480 1 575 MFI totalt 4 372 102 2 427 656 1 698 425 1 890 906

1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor 6 % 6 % 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor 6 % 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 D J D Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar 2004 2005 2006 2007 2008 0 0 D J D 2004 Sep 2005 Mar 2006 Sep Mar 2007 Sep Mar 2008 Sep Mar Sep Mar 0 Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag jun-09 2,95 3,23 2,65 0,53 0,57 0,45 maj-10 2,47 2,66 2,29 0,27 0,27 0,27 jun-10 2,52 2,71 2,35 0,29 0,29 0,29

1.5 Penningmängd % 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 25 20 15 10 5 M1 M3 0 0-5 Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % jun-09 1 540 670 8,3 1 844 614 9,7 2 165 355 1,4 maj-10 1 599 602 6,0 1 886 295 3,9 2 185 122 0,3 jun-10 1 642 487 6,6 1 922 030 4,2 2 208 617 2,0

1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr 1.6.1 Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Obl. marknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, staten Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut jun-09 79 998 83 431 725 629 941 339 maj-10 125 570 83 887 734 374 1 070 251 jun-10 109 985 64 518 740 732 1 084 252

2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 25 20 15 10 5 0-5 Mar 2002 Sep Mar 2003 Sep Mar 2004 Sep Mar 2005 Sep Mar 2006 Sep Mar 2007 M1 M2 M3 0 Sep Mar 2008 Sep Mar Sep Mar

2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Fr.o.m. april publiceras även uppgifter om den monetära basen. Tidigare publicerades monetära basen endast på Riksbankens hemsida och definitionen har ändrats för att bättre överensstämma med det begrepp som IMF rekommenderar och ECB använder. I begreppet ingår nu: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat

Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), icke-finansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2007 var det nominella värdet för minnesmynt 656 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton. M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock k som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, icke-monetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, k d t övriga finansinstitut, i t hushåll håll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor.

Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGKs skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt av RGK utgivna statsskuldväxlar Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära investeringsfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut

2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 107 482 10 780 96 702 1 424 594 1 346 017 78 578 108 812 481 342 30 544 764 327 39 570 1 521 297 Aug 106 547 9 915 96 632 1 451 415 1 376 910 74 505 125 325 472 760 37 492 775 498 40 340 1 548 047 Sep 105 998 8 934 97 064 1 453 660 1 382 234 71 426 117 981 476 707 41 429 776 312 41 232 1 550 724 Okt 105 927 9 179 96 748 1 464 386 1 393 144 71 243 110 115 487 803 42 635 782 713 41 120 1 561 134 Nov 106 002 9 248 96 754 1 465 309 1 385 756 79 553 109 476 493 732 43 031 779 580 39 490 1 562 064 110 663 10 591 100 072 1 528 756 1 448 103 80 653 112 161 530 092 49 385 798 083 39 035 1 628 828 Jan 104 892 9 275 95 617 1 529 265 1 449 259 80 005 123 612 518 287 40 297 805 673 41 395 1 624 881 Feb 104 162 9 239 94 923 1 514 601 1 436 148 78 454 119 186 495 051 45 098 813 616 41 651 1 609 524 Mar 104 875 9 179 95 696 1 514 717 1 435 885 78 832 139 371 506 264 36 868 790 555 41 659 1 610 414 Apr 103 638 8 796 94 842 1 522 368 1 435 263 87 105 130 223 512 556 42 290 794 859 42 439 1 617 210 Maj 103 309 8 101 95 208 1 504 394 1 425 478 78 916 119 345 501 316 42 811 798 985 41 937 1 599 602 105 112 8 157 96 955 1 545 532 1 460 035 85 497 131 807 505 919 42 098 824 132 41 577 1 642 487 2.3 Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 299 168 280 432 18 736 14 840 83 238 5 020 189 636 6 434 1 820 464 9 364 79 720 217 989 2 127 536 Aug 293 439 274 134 19 306 15 443 78 521 9 031 184 136 6 309 1 841 487 10 660 79 680 217 049 2 148 875 Sep 289 652 269 346 20 306 18 223 75 573 8 853 180 916 6 087 1 840 376 16 072 69 663 207 234 2 133 346 Okt 281 437 259 885 21 552 22 606 68 225 9 292 175 205 6 110 1 842 571 25 542 69 646 208 940 2 146 700 Nov 284 674 266 984 17 690 24 009 75 783 7 750 171 676 5 456 1 846 738 26 291 69 656 219 100 2 161 784 280 273 266 625 13 648 22 211 76 202 5 439 171 079 5 342 1 909 101 15 022 68 349 197 036 2 189 507 Jan 282 905 262 845 20 060 24 274 77 469 6 044 170 292 4 827 1 907 786 29 284 68 391 222 680 2 228 142 Feb 278 727 260 108 18 619 24 034 74 656 5 668 169 489 4 879 1 888 251 23 816 68 348 224 849 2 205 264 Mar 284 313 265 057 19 256 22 491 77 605 9 932 168 697 5 588 1 894 727 28 271 67 383 216 695 2 207 077 Apr 284 756 263 936 20 820 23 718 77 741 10 009 167 760 5 527 1 901 966 24 363 67 410 196 885 2 190 624 Maj 286 693 262 423 24 271 30 413 74 248 8 329 168 455 5 248 1 886 295 28 338 67 324 203 165 2 185 122 279 543 259 398 20 146 23 511 72 232 8 416 170 232 5 153 1 922 030 32 199 67 371 187 016 2 208 617 M3

2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt sv allmänh 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M1 M2 M3 Sedlar & mynt sv allmänh M1 M2 M3 Jul 0,0 8,1 7,2-1,4 0,1 7,9 8,6 1,0 Aug 1,0 10,2 8,0-1,3 0,3 8,9 8,3-0,5 Sep 1,3 8,8 6,5-0,8 0,8 9,0 7,2-1,2 Okt -0,8 10,8 6,4-0,2 0,5 9,9 6,9-0,8 Nov -0,6 9,6 5,0 0,6 0,0 9,7 5,9-0,2 0,7 7,9 2,7-2,7-0,3 9,4 4,7-0,8 Jan 0,2 7,5 3,0 0,7 0,1 8,4 3,5-0,5 Feb 0,1 9,0 4,5 0,1 0,3 8,1 3,4-0,6 Mar 0,0 7,0 3,9 2,7 0,1 7,8 3,8 1,2 Apr -0,5 7,4 4,6 0,0-0,1 7,8 4,4 0,9 Maj -0,9 6,0 3,9 0,3-0,5 6,8 4,1 1,0-0,4 6,6 4,2 2,0-0,6 6,7 4,2 0,8

2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul 96 800 1 561 166 90 221 922 073 2 497 505 361 79 087 133 732 8 637 65 500 1 813 686 Aug 96 733 1 562 682 85 584 928 536 2 474 496 182 74 497 137 964 8 612 66 894 1 811 892 Sep 97 167 1 573 480 87 595 927 450 2 456 497 337 74 399 148 693 10 740 64 117 1 822 359 Okt 96 942 1 582 035 88 340 928 818 2 700 501 730 73 618 151 487 12 021 54 767 1 822 083 Nov 97 251 1 597 151 87 332 922 896 2 730 522 287 72 836 151 968 11 766 43 881 1 825 615 100 119 1 640 287 92 414 934 234 2 653 549 554 77 098 156 499 12 662 38 486 1 871 304 Jan 95 664 1 646 321 96 552 941 885 2 675 548 202 76 368 156 233 17 508 23 933 1 862 470 Feb 94 970 1 629 128 91 785 949 576 2 594 522 514 74 293 157 039 14 898 24 632 1 840 516 Mar 95 754 1 615 197 92 875 924 894 2 635 537 442 75 372 152 862 14 868 23 369 1 827 195 Apr 94 898 1 623 108 100 823 929 045 2 621 533 920 80 843 160 143 17 359 18 241 1 837 070 Maj 95 261 1 613 472 99 739 934 017 2 434 516 874 81 020 162 582 16 285 26 003 1 834 474 97 008 1 636 548 100 303 959 748 2 453 518 153 83 250 158 647 14 600 32 040 1 865 899

2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Särskild inlåning banker Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jul 107 482 200 666 38 200 628 0 0 123 194 431 342 Aug 106 547 47 912 889 47 023 0 0 256 988 411 447 Sep 105 998 109 073 17 109 056 0 0 227 489 442 560 Okt 105 927 76 674 21 76 653 0 0 213 490 396 091 Nov 106 002 115 972 17 115 955 0 0 258 487 480 461 110 663 171 163 56 171 107 0 0 192 222 474 048 Jan 104 892 95 236 22 95 214 0 0 274 487 474 615 Feb 104 162 98 428 16 98 412 0 0 272 387 474 977 Mar 104 875 115 037 23 115 014 0 0 250 288 470 200 Apr 103 638 89 452 19 89 433 0 0 282 986 476 076 Maj 103 309 106 834 40 106 794 0 0 240 988 451 131 105 112 104 039 26 104 013 0 0 145 592 354 743

2.7 Noter till del 2 penningmängden ember 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. April. Fr.o.m. publiceringen avseende -04-30 räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. November. I november omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning.

3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 8 000 000 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 8 000 000 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 7 000 000 7 000 000 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 Mar Sep 2006 Mar Sep 2007 Mar Sep 2008 Mar Sep Mar 0 Mar 2006 Sep Mar 2007 Sep Mar 2008 Sep Mar Sep Mar Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 90% 18% 80% 15% 70% 12% 60% 9% 50% 40% 6% 30% 3% 20% 0% 10% -3% 2001-juni 2002-juni 2003-juni 2004-juni 2005-juni 2006-juni 2007-juni 2008-juni -juni -juni MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker 0% -6% Mar 2004 Sep Mar 2005 Sep Mar 2006 Sep Mar 2007 Sep Mar 2008 Sep Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Mar Sep Mar

3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS :2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod

3.3 MFIs balansräkning -06-30 3.3.1 MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -24 491 85 235 7 601 947 5 516 605 2 085 342 Icke-MFI 27 850 114 236 5 442 642 4 281 869 1 160 773 Svenska icke-mfi 41 813 186 317 4 372 102 4 191 859 180 243 Icke-monetära finansiella företag 2 949 24 603 91 828 89 645 2 183 Icke-finansiella företag -2 073-60 773 1 698 425 1 523 716 174 709 Offentlig sektor 17 569 23 174 154 193 153 482 711 Hushåll inkl HIO 23 367 199 313 2 427 656 2 425 016 2 640 Utländska icke-mfi -13 963-72 081 1 070 540 90 010 980 530 EU-länder -9 265-57 594 505 830 35 565 470 265 utlandet -4 698-14 488 564 710 54 444 510 265 MFI -52 341-29 001 2 159 305 1 234 737 924 569 Svenska MFI -71 023-103 607 1 112 913 1 079 910 33 002 Banker -92 519-36 573 406 876 398 140 8 736 Bostadsinstitut 21 085-70 310 578 887 578 887 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 576 3 383 127 133 102 871 24 262 MFI -165-107 17 12 5 Utländska MFI 18 682 74 606 1 046 393 154 826 891 566 EU-länder -18 820 24 754 741 508 136 104 605 404 utlandet 37 503 49 852 304 885 18 723 286 162 Räntebärande värdepapper -58 690 117 352 1 436 793 895 739 541 054 Aktier och andelar 23 689 46 659 438 263 184 514 253 750 Derivatinstrument -67 342 7 193 660 830 382 962 277 867 tillgångar -43 745 104 117 606 505 372 463 234 042 SUMMA TILLGÅNGAR -170 579 360 555 10 744 338 7 352 283 3 392 055 Svenska kronor -130 880 387 925 7 352 283 Euro och EMU-valutor 4 757-105 906 1 545 239 EU-valutor -8 410-3 983 389 974 utländska valutor -36 046 82 519 1 456 842

3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -133 900-129 178 4 846 107 3 345 183 1 500 924 Icke-MFI 42 827 128 741 2 381 061 1 858 616 522 444 Svenska icke-mfi 30 302 98 578 1 890 906 1 776 459 114 447 Icke-monetära finansiella företag 7 052 24 669 178 433 154 796 23 637 Icke-finansiella företag 3 438 14 609 605 077 521 696 83 381 Offentlig sektor -7 060 14 613 70 491 65 944 4 546 Hushåll inkl HIO 26 872 44 687 1 036 905 1 034 022 2 883 Utländska icke-mfi 12 525 30 163 490 154 82 157 407 997 EU-länder -4 800-16 104 242 058 59 985 182 073 utlandet 17 325 46 267 248 096 22 172 225 924 MFI -176 726-257 919 2 465 047 1 486 567 978 480 Svenska MFI -122 841-155 913 1 247 833 1 205 147 42 686 Banker -106 926-132 658 1 067 116 1 029 838 37 279 Bostadsinstitut -9 659-23 147 146 846 146 815 31 Andra monetära kreditmarknadsföretag -5 801 1 155 27 803 22 964 4 839 MFI -455-1 262 6 067 5 530 537 Utländska MFI -53 885-102 006 1 217 214 281 420 935 794 EU-länder -37 849-89 338 751 414 212 512 538 902 utlandet -16 036-12 669 465 800 68 908 396 892 Emitterade värdepapper 20 213 242 345 3 958 588 1 623 885 2 334 702 Certifikat -17 623-172 439 671 325 82 904 588 422 Obligationer 16 185 407 733 2 994 247 1 490 651 1 503 597 Förlagslån -712-27 179 210 679 45 912 164 767 emitterade värdepapper 22 362 34 229 82 336 4 419 77 917 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 0-12 671 68 877 68 877 0 Derivatinstrument -54 266 4 863 573 774 364 242 209 533 skulder -2 959 230 150 721 548 572 765 148 784 Eget kapital 333 25 045 575 443 411 809 163 634 SUMMA SKULDER -170 579 360 555 10 744 338 6 386 760 4 357 578 Svenska kronor -188 500 431 831 6 386 760 Euro och EMU-valutor -22 794-41 023 1 896 780 EU-valutor 16 865-19 036 376 373 utländska valutor 23 849-11 217 2 084 425

3.4 Bankers balansräkning -06-30 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -20 318-114 707 4 852 032 2 958 600 1 893 433 Icke-MFI 6 671-107 934 2 903 250 1 910 592 992 658 Svenska icke-mfi 19 103-28 481 1 994 679 1 824 386 170 293 Icke-monetära finansiella företag 1 974 22 693 88 327 86 254 2 073 Icke-finansiella företag -5 815-119 378 1 048 445 882 804 165 641 Offentlig sektor 17 735 23 720 77 232 77 217 14 Hushåll inkl HIO 5 210 44 484 780 675 778 111 2 565 Utländska icke-mfi -12 432-79 452 908 572 86 206 822 366 EU-länder -6 052-55 086 463 317 32 382 430 936 utlandet -6 380-24 367 445 255 53 824 391 430 MFI -26 989-6 773 1 948 782 1 048 008 900 774 Svenska MFI -45 255-83 976 928 636 899 045 29 591 Banker -60 913 13 510 277 095 269 690 7 405 Bostadsinstitut 15 299-100 701 534 854 534 854 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 512 3 328 116 680 94 499 22 182 MFI -153-112 7 2 5 Utländska MFI 18 265 77 202 1 020 146 148 963 871 183 EU-länder -19 059 21 924 719 161 130 240 588 921 utlandet 37 325 55 279 300 985 18 723 282 262 Räntebärande värdepapper -56 952 86 015 1 035 699 694 413 341 286 Aktier och andelar 23 507 47 675 420 832 169 070 251 762 Derivatinstrument -60 438 10 765 556 335 328 366 227 969 tillgångar -32 817 98 070 442 430 239 399 203 031 SUMMA TILLGÅNGAR -147 018 127 817 7 307 328 4 389 848 2 917 479 Svenska kronor -114 875 141 303 4 389 848 Euro och EMU-valutor 9 708-88 389 1 324 567 EU-valutor -8 766-1 956 371 006 utländska valutor -33 086 76 860 1 221 906

3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -145 595-51 866 3 975 576 2 591 804 1 383 771 Icke-MFI 39 875 132 949 2 329 915 1 817 627 512 288 Svenska icke-mfi 27 760 83 285 1 859 583 1 745 268 114 315 Icke-monetära finansiella företag 6 060 22 131 174 705 151 069 23 637 Icke-finansiella företag 3 509 12 664 601 403 518 153 83 250 Offentlig sektor -7 085 14 227 68 925 64 380 4 545 Hushåll inkl HIO 25 275 34 263 1 014 550 1 011 667 2 883 Utländska icke-mfi 12 115 49 665 470 331 72 358 397 973 EU-länder -5 498-13 271 223 959 50 872 173 087 utlandet 17 614 62 935 246 372 21 486 224 886 MFI -185 470-184 815 1 645 661 774 177 871 483 Svenska MFI -131 296-83 811 532 920 515 331 17 589 Banker -109 446-30 981 405 401 391 405 13 996 Bostadsinstitut -15 445-53 280 102 982 102 951 31 Andra monetära kreditmarknadsföretag -5 951 1 678 18 482 15 457 3 025 MFI -455-1 229 6 056 5 519 537 Utländska MFI -54 174-101 005 1 112 740 258 846 853 894 EU-länder -37 506-88 905 701 790 194 303 507 487 utlandet -16 668-12 100 410 950 64 544 346 407 Emitterade värdepapper 32 174-50 925 1 755 518 352 230 1 403 288 Certifikat 3 687-113 703 569 423 53 706 515 716 Obligationer 6 461 57 181 916 229 267 270 648 958 Förlagslån -329-28 624 187 538 26 842 160 696 emitterade värdepapper 22 356 34 221 82 328 4 411 77 917 Derivatinstrument -53 058-1 025 531 937 330 155 201 782 skulder 20 159 225 942 640 614 511 347 129 267 Eget kapital -698 5 691 403 683 241 961 161 722 SUMMA SKULDER -147 018 127 817 7 307 328 4 027 497 3 279 830 Svenska kronor -174 147 338 657 4 027 497 Euro och EMU-valutor -5 013-98 491 1 458 278 EU-valutor 15 891-7 201 344 069 utländska valutor 16 251-105 148 1 477 483

3.5 Bostadsinstitutens balansräkning -06-30 3.5.1 Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -5 215 163 278 2 263 243 In- och upplåning 9 815-89 230 628 572 Icke-MFI 18 609 190 128 2 110 258 Icke-MFI 243-15 663 5 152 Svenska icke-mfi 18 192 187 812 2 059 880 Svenska icke-mfi 243 967 5 152 Icke-monetära finansiella företag 0 0 109 Utländska icke-mfi 0-16 630 0 Icke-finansiella företag 2 666 43 386 492 526 MFI 9 572-73 567 623 420 Offentlig sektor 442 240 23 096 Svenska MFI 8 406-74 305 576 669 Hushåll inkl HIO 15 084 144 185 1 544 150 Utländska MFI 1 167 738 46 751 Utländska icke-mfi 416 2 317 50 378 EU-länder 551 715 715 EU-länder 539 748 1 347 utlandet 615 23 46 036 utlandet -123 1 569 49 031 Emitterade värdepapper -3 210 228 184 1 631 522 MFI -23 824-26 850 152 984 Certifikat -17 495-25 759 73 847 Svenska MFI -23 824-26 308 152 984 Obligationer 14 357 252 025 1 538 854 Utländska MFI 0-542 0 Förlagslån -72 1 918 18 821 EU-länder 0 0 0 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 0-542 0 Derivatinstrument -722 7 846 33 760 Räntebärande värdepapper -2 602 1 153 57 463 skulder -27 933-4 960 47 689 Aktier och andelar 0 26 10 137 Eget kapital 1 068 8 486 89 596 Derivatinstrument -10 381-17 209 66 242 SUMMA SKULDER -20 982 150 327 2 431 139 tillgångar -2 784 3 080 34 054 Svenska kronor -24 084 75 228 1 934 429 SUMMA TILLGÅNGAR -20 982 150 327 2 431 139 Utländsk valuta 3 102 75 099 496 710 Svenska kronor -21 164 162 824 2 340 939 Euro och EMU-valutor 739 78 646 365 805 Utländsk valuta 182-12 497 90 200 EU-valutor 1 665-411 11 113 Euro och EMU-valutor -952-13 212 34 806 utländska valutor 697-3 136 119 792 EU-valutor 596 423 2 383 utländska valutor 538 292 53 011 Ställning

3.6 Finansbolagens balansräkning -06-30 3.6.1 Finansbolagens tillgångar, mkr 3.6.2 Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 2 944 13 127 166 967 In- och upplåning 5 397 8 628 208 259 Icke-MFI 3 223 7 208 152 519 Icke-MFI 2 709 11 070 44 256 Svenska icke-mfi 3 516 8 776 127 006 Svenska icke-mfi 2 300 13 761 24 597 Icke-monetära finansiella företag 993 1 935 3 055 Utländska icke-mfi 410-2 691 19 659 Icke-finansiella företag -1 106-1 401 55 974 MFI 2 687-2 442 164 003 Offentlig sektor 28 116 699 Svenska MFI 1 129-872 119 686 Hushåll inkl HIO 3 600 8 126 67 277 Utländska MFI 1 559-1 570 44 317 Utländska icke-mfi -292-1 568 25 513 EU-länder 1 205-2 440 37 947 EU-länder -708-1 907 16 799 utlandet 354 870 6 370 utlandet 416 339 8 714 Emitterade värdepapper -1 489 907 3 518 MFI -280 5 919 14 448 Certifikat -1 487 1 059 2 493 Svenska MFI -595 6 562 11 747 Obligationer 0 0 0 Utländska MFI 316-642 2 701 Förlagslån -9-160 1 016 EU-länder 782 548 2 254 emitterade värdepapper 6 8 8 utlandet -466-1 190 447 Derivatinstrument 35-220 121 Räntebärande värdepapper 118 778 1 104 skulder 1 113 3 508 18 705 Aktier och andelar 256 391 5 034 Eget kapital 426 2 858 61 388 Derivatinstrument -59 38 561 SUMMA SKULDER 5 482 15 681 291 991 tillgångar 2 223 1 345 118 324 Svenska kronor 6 508 23 284 237 860 SUMMA TILLGÅNGAR 5 482 15 681 291 991 Utländsk valuta -1 026-7 603 54 131 Svenska kronor 6 307 21 353 233 433 Euro och EMU-valutor -162-1 851 19 891 Utländsk valuta -825-5 673 58 557 EU-valutor -533-3 733 13 028 Euro och EMU-valutor -279-743 24 702 utländska valutor -332-2 019 21 211 EU-valutor -439-3 094 12 068 utländska valutor -107-1 836 21 787 Ställning

3.7 MFIs balansräkning -06-30 3.7.1 MFIs tillgångar, mkr 3.7.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -1 902 23 536 319 704 In- och upplåning -3 517 3 290 33 701 Icke-MFI -654 24 833 276 613 Icke-MFI 0 385 1 738 Svenska icke-mfi 1 001 18 211 190 537 Svenska icke-mfi 0 565 1 575 Icke-monetära finansiella företag -18-26 337 Utländska icke-mfi 0-180 163 Icke-finansiella företag 2 182 16 620 101 480 MFI -3 516 2 905 31 963 Offentlig sektor -636-902 53 166 Svenska MFI -1 080 3 075 18 558 Hushåll inkl HIO -527 2 518 35 553 Utländska MFI -2 437-169 13 405 Utländska icke-mfi -1 655 6 623 86 077 EU-länder -2 100 1 292 10 962 EU-länder -3 044-1 348 24 367 utlandet -337-1 462 2 443 utlandet 1 390 7 971 61 710 Emitterade värdepapper -7 262 64 179 568 031 MFI -1 248-1 297 43 091 Certifikat -2 328-34 035 25 563 Svenska MFI -1 349 115 19 545 Obligationer -4 632 98 527 539 165 Utländska MFI 101-1 412 23 545 Förlagslån -303-313 3 303 EU-länder -543 2 282 20 093 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 644-3 694 3 453 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 0-12 671 68 877 Räntebärande värdepapper 745 29 406 342 528 Derivatinstrument -521-1 738 7 956 Aktier och andelar -74-1 433 2 260 skulder 3 702 5 660 14 539 Derivatinstrument 3 536 13 598 37 691 Eget kapital -463 8 009 20 777 tillgångar -10 367 1 622 11 697 SUMMA SKULDER -8 061 66 729 713 881 SUMMA TILLGÅNGAR -8 061 66 729 713 881 Svenska kronor 3 223-5 338 186 975 Svenska kronor -1 148 62 445 388 063 Utländsk valuta -11 284 72 068 526 906 Utländsk valuta -6 913 4 284 325 818 Euro och EMU-valutor -18 358-19 327 52 805 Euro och EMU-valutor -3 721-3 563 161 164 EU-valutor -158-7 691 8 162 EU-valutor 199 644 4 517 utländska valutor 7 232 99 086 465 939 utländska valutor -3 391 7 203 160 138 Ställning