CIVILINGENJÖRSUTBILDNING I LANTMÄTERI - EN BESKRIVNING AV UTBILDNINGEN

CIVILINGENJÖRSUTBILDNING I LANTMÄTERI - EN BESKRIVNING AV UTBILDNINGEN Del 4-5 Specialiseringar Programledningen för LANTMÄTERI 2007-03-01 (revidering av del av programbeskrivning vt 2006) 1

4. Valfria kurser 4.1 Specialiseringar Under det fjärde läsåret läses 60 högskolepoäng 1 (hp) valfria kurser. 45 hp skall väljas inom utbudet av valfria kurser inom lantmäteri, medan resterande 15 hp kan väljas fritt. Specialiseringarna görs inom sex st specialiseringar, med kravet att minst 45 hp läses inom en och samma specialisering. Av dessa poäng skall minst 30 hp vara på s k A-nivå avancerad nivå. Det är en ny klassificering enligt Bolognamodell. De grundläggande kurserna delas in i G1 och G2-nivå, där den första nivån omfattar de två första årens kurser på L-programmet, och kurserna i årskurs 3 på G2-nivå. I beskrivningen nedan över specialiseringar anges kursernas nivå (G2- eller A-nivå för kurser i åk 4). Som student väljer du kurser efter eget intresse för att skaffa sig en specialisering. Det sker inom de sex alternativ som redovisas nedan. Dessa studier är till för att du skall fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet.??? Särskild betoning av de största områdena FR och Fast-utv(FE).??? Kursutbudet inom det fastighetsrättsliga och fastighetsekonomiska området kan för läsåret 2007/2008 illustreras enligt figur 1 nedan. Kursutbudet inom geomatik presenteras i avsnitt 4.5. Observera nivåklassificeringen av kurserna (inom parentes), enligt Bolognamodellen, dvs G1, G2 och A-nivå. Några kurser kan komma att ges på engelska. De är markerade med Eng efter nivåklassen. Motivet är att öka möjligheterna till internationellt studentutbyte. Hösttermin 1 Hösttermin 2 Vårtermin 1 Vårtermin 2 Fastighets bildning VFT 011 Marksamverkan VFR 130 (A Eng) Speciell fastighetsrätt VFR 180 Fastighets vetenskap liga seminarier VFT 181 Exploatering VFT008 (A- Eng)* Fastighets finansiering VFR 120 Lokalhyrror och arrenden VFRN01 ** Internationell fastighetsrätt VFR 071 Husbyggnadsoch installationsteknik VBF 015 (G1) Fastighetsförvaltning VBE 031 9 hp (G2) Byggledning VBE 041 Kommersiella fastighetsköp VFRN05 ** Fastighetsmarknaden VFT 015 Fastighetsföretagande och FM VFR 081 15 hp Entreprenörsskap och affärsutveckling GEMA40 (G1) Stadsbyggnad - Grumdkurs ASB 170 (G2) Stadens Utveckling ABV 060 4,5 hp (G1) Shelter AAU 260 1,5 hp (G2) Miljörätt TEK 255 (G2) Internationell miljövård, tematisk kurs FMI 070 Stadsutformning Urban design ASB 191 15 hp (G2) Stadsförnyelse ASB 060 Översiktlig planering på regional och kommunal nivå VTT 071 Figur 1: Kursutbud inom fastighetsrätt och fastighetsekonomi * VFT008 är periodiserad under år 2007 och ges nästa gång ht 2008. ** VFR065 Fastighetsrättsliga avtal ges för sista gången vt 2007 (vt1). Den ersätts från vt 2008 av.vfrn01 och VFRN05. Byggprocessen och företagsekon omi VBE 013 10,5 hp (G1) Bostadsrätt VFR 035 (G2) Miljöpsykologi AAM 010 (G2) Bostadsrätt VFR 035 (G2) Beskattningsrätt TEK 050 15 hp (G2) Fastighets värdering VFT043 Beskattningsrätt TEK 050 15 hp (G2) 1 Kurserna anges i högskolepoäng (hp), vilka ersätter tidigare svenska kurspoäng (p). 1 p = 1,5 hp, dvs en 5 p kurs blir. Ett års heltidsstudier omfattar 60 hp. Högskolepoäng är en anpassning till ett gemensamt europeiskt kurspoängsystem, som redan används vid utbytesstudier ECTS (European Credit Transfer System), dvs 1 hp = 1 ECTS. 2

4.2 Fastighetsrätt Den fastighetsrättsliga specialiseringen syftar till att ge kunskaper om hanteringen av markresurser med ett integrerat synsätt i juridik, ekonomi, teknik, planering och miljö. Den skall vidare ge färdigheter i att genomföra mark- och exploateringsprojekt i sin helhet. Dessutom skall den färdiga civilingenjören ha djupa kunskaper i det fastighetsjuridiska lagsystemet för att kunna arbeta självständigt med detta på avancerad nivå. Här återfinner vi förrättningslantmätare, mark- & exploateringsingenjörer och projektledare inom bygg- & fastighetsbolag. Denna civilingenjör L ska också kunna delta i samhällsbyggnadsprocessen och på ett konstruktivt sätt komplettera andra yrkesgrupper i denna process, t ex arkitekter, ekonomer och byggare. Kärnområdet för denna specialisering utgörs av följande kurser: Ht 1 Ht 2 Vt 1 Fastighetsbildning VFT 011 Marksamverkan VFR 130 (A Eng) Speciell Fastighetsrätt VFR 180 Exploatering VFT008 (A Eng)* Fastighetsvärdering VFT043 Vt 2 Översiktlig planering på regional o kommunal nivå VTT 071 * VFT008 är periodiserad under år 2007 och ges nästa gång ht 2008. Internationell fastighetsrätt VFR071 Alternativa kurser kan vara: VFR120 Fastighetsfinansiering, (A; ht2), EXTN10 Webb- GIS, (A Eng, vt1), TEK255 Miljörätt, (G2; vt1 och 2), samt VFT181 Fastighetsvetenskapliga seminarier, (A; vt2). Grundutbudet innehåller: 52,5 hp A-kurser, 0 hp G2-kurser, samt 0 hp G1-kurser Alternativa utbudet innehåller: 22,5 hp A-kurser, G2-kurser, samt 0 hp G1-kurser. 3

4.3 Stadsutveckling och infrastruktur Observera: kursutbudet är inte komplett. Informationen nedan är från tidigare beskrivning av inriktningen Stadsbyggnad, som togs upp som möjligt alternativ inom fysisk planering. Under jan 2007 har L- och V-programmen försökt hitta en gemensam profilering inom detta område, inklusive kursutbud inom trafikplanering. Stadsutveckling och infrastruktur (tidigare Stadsbyggnad) ger en specialisering inom exploatering och fysisk planering. Flera av kurserna läses tillsammans med A- och V- studenter. Specialisering ger möjlighet att arbeta framför allt inom kommunernas planeringsoch exploateringskontor, samt i konsultbolag som arbetar med uppdrag åt kommuner. En annan möjlighet är arbete på Boverket, Länsstyrelse eller annan statlig myndighet som arbetar med fysisk planering. Följande kurser kan väljas för en specialisering: Ht1 Ht2 Vt1 Stadsutformning - urban design ASB 190 15 hp (G2) Vt2 Översiktlig planering på regional o kommunal nivå VTT 071 * VFT008 är periodiserad under år 2007 och ges nästa gång ht 2008. Stadsbyggnad-grundkurs ASB 170 (G2) eller Exploatering VFT008 (A Eng)* Stadens utveckling ABV 060 4,5 hp (G1) Shelter AAU 260 1,5 p (G2) Stadsförnyelse ASB 060 Trafikprojekt i tätort VTT151 (A???) Alternativa kurser kan vara: EXTN10 Webb-GIS, (A Eng, vt1), TEK255 Miljörätt, (G2; vt1 och vt2), samt VFT181 Fastighetsvetenskapliga seminarier, (A; vt2) Inom V-programmets specialiseringar Stadsbyggnad och Trafikplanering finns också följande kurser och förkunskapskrav: Infrastruktursystem gator och trafik VVB095 12 hp (G2???; vt1&2) Utformning av vägar och järnvägar VVB027 12 hp (G2???; ht1&2) Trafikens uppkomst och drivkrafter VTT131 (G2???; ht1) Trafikslagens förutsättningar och egenskaper VTT141 (G2???; ht2) Grundutbudet innehåller: 22,5 hp A-kurser, 16,5 hp G2-kurser, samt 4,5 hp G1-kurser Alternativa utbudet innehåller: 15 hp A-kurser, 0 hp G2-kurser, samt G1-kurser 4

4.4 Fastighetsutveckling Tidigare beskrivning av inriktning fastighetsekonomi/fastighetsföretagande Utbildningen i fastighetsutveckling ger färdigheter att lösa komplexa problem vid ekonomiska analyser av fastigheter och fastighetsföretag i samband med projektering, byggande och i förvaltningsskedet. Analysförmågan baseras på tillämpning av finansiella analysmetoder, ekonomisk teori och metodik, och på kunskaper i teknik, juridik och statistik. Denna civilingenjör L ska kunna leda och medverka i projekt där fastighetsekonomisk kompetens krävs, t ex i fastighetsföretag, och samverka med olika yrkesgrupper, såsom byggare, arkitekter, ekonomer, jurister och fastighetsförvaltare. Denne civilingenjör L har även kompetens att värdera fastigheter för skilda ändamål. Kompletterande beskrivning i jan/feb 2007: Specialiseringen innehåller ett spektrum av ämnesområden som byggteknik, byggproduktion, fastighetsföretagande och fastighetsekonomi. De ingående kurserna i specialiseringen speglar väl de kunskapsområden som kan anses relevanta för framtida ingenjörer verksamma som fastighetsföretagare, beställare, byggherrar eller entreprenörer. Förslag till kursutbud Befintliga kurser VBE041 Byggledning VBE031 Fastighetsförvaltning VFR081 Fastighetsföretagande och Facility Management VFR120 Fastighetsfinansiering VFT043 Fastighetsvärdering VFT015 Fastighetsmarknaden VFT008 Exploatering VFRN01 Lokalhyror och arrenden (kurskod saknas) VFRN05 Kommersiella fastighetsköp (kurskod saknas) Nya kurser VBF050 Byggnadsteknik vid nybyggnad VBF045 Byggnadsteknik-komplexa byggnader MTT202 Logistik i byggprocessen VBE024 Byggproduktion och produktionssystem 9 hp 9 hp 15 hp 6 hp 9 hp (G2) Summa 108 hp Kommentar om de föreslagna nya kurserna: De nya kurserna finns i V-programmet och har identifierats som möjliga för L-studenter att läsa för att skaffa sig en bredare kompetens inom ämnet. Några av dessa kurser bygger på förkunskaper från kurser som ges i V-programmets obligatoriska del. Enligt KAbeskrivningarna (år 2006) gäller följande: - VBF050: krav = VBF055 Klimatfysik och klimatsystem, som i sin tur har förkunskapskrav VFB060 Byggnadsteknik. - VBF045: krav = VBF055 Klimatfysik och klimatsystem, som i sin tur har förkunskapskrav VFB060 Byggnadsteknik. - MTT202: inga förkunskapskrav - VBE024: krav = VBE013 Byggprocessen och företagsekonomi 5

Generella kommentarer Det finns idag förkunskapskrav inom V och L programmen som hindrar en gemensam specialisering, vilket innebär att förkunskapskrav bör justeras så att de grundläggande 120 poängen inom respektive program räcker för kurser på G1 och G2 nivå i specialiseringen. Till exempel bör VBE031 Byggprocessen och företagsekonomi likställas med VFT045 Fastighetsekonomi. Det saknas även en grundläggande kunskap om beställarrrollen och upphandling för byggoch fastighetsrelaterade tjänster, en sådan kurs bör inrättas. Detta område är till exempel av Byggherreforum (www.byggherre.se) identifierat som ett relevant och till viss del undervärderat kunskapsområde. Tidigare beskrivning och kursutbud inom inriktning Fastighetsekonomi/fastighetsföretagande Den som vill arbeta med fastighetsvärdering kan välja följande kurser: Ht 1 Ht 2 Vt 1 Fastighetsmarknaden VFT 015 Fastighetsförvaltning VBE 031 9 hp (G2) Fastighetsvärdering VFT043 Bostadsrätt VFR 035 (G2) Husbyggnads- och installationsteknik VBF 015 (G1) Fastighetsfinansiering VFR 120 Vt 2 Kommersiella fastighetsköp VFRN05 ** ** VFR065 Fastighetsrättsliga avtal ges för sista gången vt 2007 (vt1). Den ersätts från vt 2008 av.vfrn01 och VFRN05. Som alternativ kan följande kurser läsas: VBE013 Byggprocessen och företagsekonomi, 10,5 hp (G1, ht1), VFT008 Exploatering, (A - Eng; ht1), TEK050 Beskattningsrätt, 15 hp (G2; ht2 eller vt2), TEK255 Miljörätt, (G2; vt1 och vt2). VFR035 Bostadsrätt, (G2), ges även i ht1. Kursen läses i Malmö, tillsammans med mäklarstudenterna. Grundutbudet innehåller: 29,5 hp A-kurser, 16,5 hp G2-kurser, samt G1-kurser Alternativa utbudet innehåller: A-kurser, 22,5 hp G2-kurser, samt 10,5 hp G1-kurser Om specialiseringen i stället skall ske inom fastighetsföretagande kan följande kurser väljas: Huvudintresse Teknik Teknik-ekonomi Ekonomi Juridik Ht 1 Husbyggnadsoch installationsteknik VBF 015 Byggprocessen och företagsekonomi VBE 013 10,5 hp (G1) (G1) Ht 2 Fastighetsförvaltning VBE 031 9 hp (G2) Fastighetsfinansiering VFR 120 Vt 1 Byggledning Fastighetsföretagande Entreprenörsskap och Lokalhyror och arrenden 6

VBE 041 9 hp och FM VFR 081 15 hp affärsutveckling TNX 170 (G1) VFRN01 ** Vt 2 Kommersiella fastighetsköp VFRN05 ** ** VFR065 Fastighetsrättsliga avtal ges för sista gången vt 2007 (vt1). Den ersätts från vt 2008 av.vfrn01 och VFRN05. Som alternativ kan följande kurser läsas: TEK250 Beskattningsrätt, 15 hp (G2; ht2 eller vt2), VFR035 Bostadsrätt, (G2; ht2 eller vt 2), TEK255 Miljörätt, (G2; vt1), AAM010 Miljöpsykologi, (G2, vt1). Grundutbudet innehåller: 46,5 hp A-kurser, 9 hp G2-kurser, samt 18 hp G1-kurser Alternativa utbudet innehåller: 0 hp A-kurser, 3 G2-kurser, samt 0 hp G1-kurser 7

4.5 Specialisering Finansiering och Risk L-programmet har tillsammans med I-programmet en gemensam profil i specialiseringen Finansiering och Risk. Specialiseringen har utvecklats inom I-programmet och funnits där som en specialisering sedan år 2000. Profilkurserna i den avslutande terminen, f n, vt i åk 4, utgör kurser som en civilingenjör L också kan ha stor nytta av. Det finns ingen etablerad yrkesprofil, dvs civilingenjörer L inom detta område. Det finns dock en potentiell arbetsmarknad som högt kan värdesätta kompetensen från de tre grundläggande årens kurser, samt en profilering inom fastighetsekonomi samt I-programmets paket inom finansiering och risk Det är framför allt värderingsinstitut och banker som kan värdesätta dessa civilingenjörer. Det kan också finnas behov inom större företag inom bygg och fastighetsförvaltning. Området finansiering och risk inom I-programmet beskrivs på följande sätt: Den mest avancerade grenen av finansiell analys och beslutsfattande, vilket omfattar bedömning och värdering av risk i allmänhet och värdering av finansiella instrument i synnerhet. Fokus ligger på att ge goda färdigheter i att använda avancerade matematiska verktyg for analys av finansiella fenomen, särskilt värdering av finansiella instrument, samt hur man inkluderar begreppet risk i denna typ av problemställningar. Specialiseringen ger en fördjupning inom matematik, matematisk statistik och finansiell ekonomi, och passar för den som vill arbeta inom finansiell analys, investering, samt strategisk ledning av större företag och organisationer. Specialiseringen utgörs av ett antal obligatoriska kurser, som bildar en kurskedja. De grundläggande kurserna startar f n i årskurs 3 (en kurs på hösten och två på våren). Det kommer dock att ske en revidering av specialiseringen för att anpassas till den nya 5-åriga civilingenjörsexamen (300 hp), med krav att ingen specialisering får påbörjas förrän i årskurs 4. I det nuvarande L-programmet (180 p) utgörs kurserna i åk 3 ett obligatorium, förutom specialiseringen teknisk geomatik. De två kurserna på vårterminen i åk 3 i specialiseringen Finansiering och risk omöjliggör studier av tematerminskursen VFT085 Fastighetsteknik. Möjlighet till individuell studieplan finns för att lösa detta. Kontakta programledaren. Kurskedjan för finansiering och risk omfattar följande kurser: Årskurs 3 MIO012 Industriell ekonomi 6 hp (G1, ht) FMS045 Stationära stokastiska processer, (G2, vt); eller FMS051 Matematisk statistik, tidsserieanalys, (A, vt) Årskurs 4 MIO040 Industriell ekonomi fk, 6 hp (G2, ht 1) MIO140 Finansiell ekonomi, (G2, ht 2) FMS161 Finansiell statistik, 7,5 p (A, vt 1) FMS170 Prissättning av derivattillgångar, 9 hp (A, vt 1 & 2) TEK180 Värdering och hantering av finansiell risk, (A, vt 2). Den fastighetsekonomiska delen av specialiseringen utgörs av L-specifika kurser. Utbudet i årskurs 4 utgörs av följande kurser: 8

Valfria spec-kurser Obligatoriska kurser Ämnesområde Teknik-ekonomi Ekonomi Ekonomi-statistik Ht 1 Byggprocessen och företagsekonomi VBE 013 10,5 hp (G1) Fastighetsmarknaden VFT 015 MIO040 Industriell ekonomi, (G2) Ht 2 Vt 1 Vt 2 Fastighetsförvaltning VBE 031 9 hp (G2) Entreprenörsskap och affärsutveckling TNX 170 (G1) Kommersiella fastighetsköp VFRN05 ** Fastighetsfinansiering VFR 120 Fastighetsvärdering VFT043 TEK180 Värdering och hantering av finansiell risk, MIO140 Finansiell ekonomi, (G2) FMS161 Finansiell statistik, 7,5 p (A - vt 1) FMS170 Prissättning av derivattillgångar, 9 hp (A vt 1 & 2) De obligatoriska kurserna i åk 3 omfattar 13,5 hp, varav en A-kurs och en 6 hp G2- kurs. Till detta kommer höstterminens tematerminskurs i fastighetsekonomi (27 hp G2-kurs). I årskurs 4 omfattar kurserna 61,5 hp, varav 46,5 hp A-kurser och 15 hp G2-kurser. De valfria kurserna inom specialisering innehåller: 34,5 hp kurser, varav en A-kurser, en 9 hp G2-kurs, samt 18 hp G1-kurser. 9

4.6 Geografisk informationsteknik Under de tre första obligatoriska åren på L-utbildningen har studenten fått en bred bas inom Lantmäteriområdet. De studenter som väljer specialiseringen geografisk informationsteknik (GIT) kompletterar denna bas med kurser inom geografisk informationsteknik. Det gör att en civilingenjör L med denna specialisering ska kunna förstå både tillämpningsområdet (inom samhällsbyggnad) samt veta vilka möjligheter det finns att stödja denna verksamhet med geografisk informationsteknik. De studenter som valt denna inriktning arbetar ofta med att utveckla informationssystem i nära samarbete med tillämpade verksamheten (samhällsplanering, förrättningar, etc.) i statlig, kommunal och privat verksamhet (en vanlig betecknig på dessa är GIS-samordnare). De studenter som väljer GIT måste läsa kurser inom GIS och geodesi under vårterminen årskurs 4 (markerade med fet stil nedan). Dessa kurser är ett krav för att göra examensarbete inom specialiseringen. Valfria kurser Kurstyp Ht 1 Obligatoriska kurser Lämplig för den datalogiskt intresserade Algoritmer och datastrukturer EDA027 (G1) valfri Lämpligt för den som vill få en profil mot fastighetsbildning och planering Höstterminen Fastighetsbildning VFT 011 Valfri Exploatering VFT008 (A-Eng) valfri Exempel på andra lämpliga L-kurser Programvaru teknik för stora system ETS032 (G2) (period 1 och 2) Valfri Ht 2 Vt 1 Algoritmer i GIS TEK 230 (A- Eng) Webb-GIS EXTN10 (A- Eng) Databasteknik EDA 216 (G2) Valfri (kräver EDA027) Datorgrafik EDA221 (G2) valfri (kräver EDA027) Marksamverkan VFR130 (A Eng) Valfri Vårterminen Stadens utveckling ABV 060 4,5 hp (G1) Shelter AAU 260 1,5 hp (G2), valfri ETS032 (fortsättn) Vt 2 A G2 G1 Geodetisk mätningstek nik FK VGM 021 9 hp 31,5 hp A-kurser 0 hp G2-kurser 0 hp G1-kurser Fjärranalys, digitala metoder EXTN15 (A- Eng) Numerisk analys FMN011 6 hp (G2) Valfri 0 hp A-kurser 21 hp G2-kurser G1-kurser Ev någon mer programmerings kurs här Översiktlig planering på regional o kommunal nivå, VFT 131 valfri 30 hp A-kurser 1,5 hp G2-kurser 4,5 hp G1-kurser Fjärranalys och globala biogeosfärssystem NGE 609 15 hp (???) valfri 0 hp A-kurser G2-kurser 0 hp G1-kurser 15 hp???-kurser 10

(4.7 Teknisk geomatik) Kommentar febr 2007: enligt LTHs ledning får specialisering ej påbörjas förrän efter de grundläggande tre första åren. Det innebär att möjligheten till specialisering i teknisk geomatik måste utgå för antagna fr o m ht 2007) Teknisk geomatik är till för de L-studenter som vill få en teknisk inriktning på sina studier. Huvudprincipen är att tematermin 5 och 6 2 byts ut mot befintliga LTH-kurser, främst inom datalogi och matematik. LTH-kurserna är valda utifrån att de ska ge en matematisk-datalogisk allmänbildning (som man har nytta av i alla tekniska yrken) och att de ska ge stöd för bättre förståelse för teorin inom geografisk informationsteknik. Det som skiljer inriktningarna teknisk geomatik med geomatik är att teknisk geomatik ger en bättre teknisk teoretisk grund på bekostnad av mindre tillämpade lantmäterikurser. Detta gör att de studenter som läser teknisk geomatik delvis får en annan arbetsmarknad än övriga lantmäteristudenter (en arbetsmarknad mer inriktat mot teknisk konsulting och IT-företag). Utbildningen har följande kurser: LTH-kurser, termin 5 EDA027 Algoritmer och datastrukturer (period ht1) (G1) EDA216 Databasteknik (ht2) (G2) EDA221 Datorgrafik (ht2) (G2) Valfria kurser 3 LTH-kurser, termin 6 TEK230 Algoritmer i geografisk informationsbehandling (vt1) (A Eng) VGM021 Geodetisk mätningsteknik FK (vt1 och vt2) 9 hp EXTN15 Fjärranalys, digitala metoder (vt2) (A-Eng) Valfria kurser 1 LTH-kurser, termin 7 ETS032 4 Programvaruteknik för stora system (ht1) (G2) Valfria kurser 1 22,5 hp LTH-kurser, termin 8 EXTN10 Webb-Gis (vt1) (A-Eng) Valfria kurser 1 22,5 hp Grundutbudet innehåller: 31,5 hp A-kurser, 22 hp G2-kurser, samt G1-kurser 2 Denna specialisering från årskurs 3 kommer att upphöra för de som antas från ht 2007, pga kravet om en sammanhållen utbildning under de tre första åren, med specialisering under de avslutande två årens studier (för 300 hp examen). 3 Valfria L-kurser 60 hp, varav minst 30 hp ska tas ur listan för valfria kurser och 15 hp ur valfria kurser eller andra L-kurser. Helt valfria kurser 15 hp (samma regel som för övriga specialiseringar). 11

Valfria kurser i teknisk geomatisk inriktning: Höstterminen FMA030 Linjär analys (ht2-vt1) 9 hp (3 hp - ht2; G2) FMA170 Matematik fk, bildanalys (ht1) 6 hp FMS150 Statistisk bildanalys (ht2) FMN100 Numeriska metoder för datorgrafik (ht1) 6 hp EDA040 Realtidsprogrammering (ht1-2) 6 hp (G2) EDA061 Objektorienterad modellering och design (ht1) 4,5 hp (G2) EDA110 Algoritmteori (ht1) 6 hp Totalt utbud 39 hp Vårterminen FMA030 Linjär analys (ht2, vt1 och vt2) 9 hp (6 hp vt 1; G2) FMA120 Matematik fk, matristeori (vt1 och vt2) 6 hp FMS180 Markovprocesser (vt2) 6 hp MIO012 Industriell Ekonomi AK (ht1, går även under vt) 6 hp (G1) MTT105 Logistik 4,5 hp (G2) EDA031 C++ - programmering (G2) FMN011 Numerisk analys (vt2) 6 hp (G2) Totalt utbud 42 hp Grundutbudet innehåller: 3 A-kurser, 5 G2-kurser, samt 6 hp G1-kurser. De obligatoriska kurserna omfattar 60 hp och är relativt jämt fördelade under de två åren. Det förekommer inga schemakrockar mellan dem. Av de s k valfria geomatiska kurserna skall minst 30 hp ingå i inriktningen, dvs att de får väljas fritt inom utbudet på 81 hp. Av resterande 30 hp kan 15 hp väljas av valfria L-kurser (geomatiska eller andra L-kurser) och 15 hp kan vara helt valfria kurser. 12

4.8 Landinspektør LTH har skrivit avtal om dubbelexamen med Aalborgs universitet. Det innebär att en student ska kunna läsa i både Lund och Aalborg för att få examen från båda universiteten. Det ger då också möjlighet att arbeta på den danska arbetsmarknaden, utifrån de krav som ställs för landinspektører. Grundmodellen är att man studerar först de tre första åren i Sverige (eller Danmark för danskarna), och därefter 1,5 år i Danmark (motsvarande 90 hp kurser; 1 hp = 1 ECTS). Dessutom ska examensarbetet göras i samarbete mellan båda universiteten. Undervisningen sker på danska, men det förekommer litteratur på engelska. Det första året i Danmark utgörs av kurser i huvudsak i deras årskurs 3, dvs tematermin 5 Landmåling, och termin 6 Udstykningsprocessen. Det andra årets kurser (höstterminen) väljs från någon av de tre specialiseringarna Opmåling og Kortlægning, Geografiske informationssystemer eller Planlægning og Arealforvaltning. Specialiseringen Geografiske informationssystemer ges i Ballerup strax norr om Köpenhamn. De två specialiseringarna Opmåling og Kortlægning och Geografiske informationssystemer ges helt på engelska. Möjlighet kan ges att studera även vårterminens kurser i påbörjad specialisering, men för examen krävs enbart 1,5 års kurser (90 hp/ects) i Danmark, samt examensarbetet (30 hp/ects). På liknande sätt som ovan kan en dubbelexamen LTH och Aalborg beskrivas på följande sätt i djupkorgar: Ht 1 och 2 Ht 2, Vt 1 och 2 ht 1 och 2 Vt 1 och 2 Landmåling 25 hp (ECTS) (G2) Udstykningsprocessen 35 hp (ECTS) (G2) Opmåling og Planlægning og Kortlægning Arealforvaltning 30 hp 30 hp (ECTS) (ECTS) - Aalborg Aalborg Examensarbete 30 ECTS Aalborg/Köpenhamn och Lund Geografiske informationssystemer 30 hp (ECTS) - Köpenhamn 13