Dricksvattenberedning med nya reningstekniker resultat från en pilotstudie

Relevanta dokument
Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren

Rapport Nr Dricksvattenberedning med nya reningstekniker en pilotstudie

Test av effektivare och mer klimatanpassad reningsteknik vid Norrvatten och Stockholm Vatten

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Granulerat aktivt kol (GAK) som kemiskt barriär

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Förslag till mastersarbeten

Efterbehandling & Distribution

SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten

Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten

Per Ericsson Norrvatten

GenoMembran för avskiljning av NOM i svenska ytvatten. Kenneth M Persson och Alexander Keucken

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll.

Reduktion av läkemedelsrester

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken!

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

Ultrafilter för att säkra den framtida kvaliteten på dricksvattnet i Varberg

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Hälsofarliga kemikalier i dricksvatten

Nytt membrankoncept för humusrika ytvatten kapillär nanofiltration. Kristina Dahlberg / Processingenjör Norrvatten

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

Berndt Björlenius

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen

Rapporter från regeringsuppdrag om läkemedel HaV-projekten

Reduktion av organiskt material med MIEX. Sara Abrahamsson

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Rening av bionedbrytbart löst organiskt kol (BDOC) i dricksvatten

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Color of Water Formas Starka forskningsmiljöer, Interaktion med klimat och effekter på drickvattentäkter

Vad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA. Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten

Reningstekniker för länsvatten. NRM Västerås Henrik Ekman

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning

Enkla Processer spar energi

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Grundvattenrening

Förenklad MBA, Mikrobiologisk BarriärAnalys

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen

BNV i Norrtälje, frågestund / Henrik Janson

Löst organiskt kol i dricksvatten

MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Förbehandling av råvattnet vid Gälleråsen. för bibehållen dricksvattenkvalité

EGENKONTROLL FÖR DRICKSVATTENANLÄGGNING

Uthållig drift av Uppsalaåsen vad händer med naturligt organiskt material (NOM)

AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Skickas till: Tranås kommun Bygg- och miljöförvaltningen TRANÅS. bygg livsmedel miljö

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

11. DRICKSVATTENBEREDNING

Vattenverk i Askersund kommun

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Datum. Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad):

Vattenbehandling för bassängbad

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

90 år med det godaste från Mälaren

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

FoU för säkert dricksvatten så detekteras kemiska hälsorisker Karin Wiberg

Kontrollprojekt 2015

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Erfarenheter från undersökningar av Uppsalas konstgjorda infiltration

Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

REACH Kort information för vattenverk om skyldigheter enligt Reach samt råd om vad man bör göra Ordning och reda på kemikalierna!

Miljökontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING DRICKSVATTENANLÄGGNING. Anmälan avser (ett eller flera alternativ) Livsmedelsföretagaren Företagets namn

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361

Livsmedelsföretagare. Anläggning. Faktureringsadress. (uppgifter för registrering) Härryda kommun. Miljö- och hälsoskydd.

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Filtralite Pure. Filtralite Pure DRICKSVATTEN. Filtrerar framtidens vatten

Transkript:

Dricksvattenberedning med nya reningstekniker resultat från en pilotstudie Nationella Dricksvattenkonferensen Västerås, 2018-10-23 Elin Lavonen 1, Ida Bodlund 2, Kristina Dahlberg 1, Ulf Eriksson 2, Anna Andersson 3, David Bastviken 3, Henrik Kylin 3, Camilla Frösegård 4, Stefan Bertilsson 4, Vera Franke 5, Oksana Golovko 5, Lutz Ahrens 5 1 Norrvatten, 2 Stockholm Vatten och Avfall, 3 Linköpings Universitet, 4 Uppsala Universitet, 5 SLU

Dricksvattenproduktion i Stockholm Två dricksvattenproducenter: Norrvatten samt Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) Råvatten från Östra Mälaren, Sveriges 3:e största sjö Produktion av dricksvatten till 2 miljoner invånare via 3 vattenverk Lovöverket och Norsborgsverket (SVOA) samt Görvälnverket (Norrvatten) ~550 000 m 3 /d

Lovöverket och Görvälnverkets processer Liknande produktionsmängd, reningsprocess och utmaningar Konventionell rening med Fällning/flockning/sedimentering + sandfiltrering, Aktivt kol (GAC) (Görväln) eller långsamsandfiltrering (Lovö), UV-desinfektion, Dosering av monokloramin och kalk

Utmaningar, mål och strategier Produktionen är nära maxkapaciteten och processen behöver optimeras för att möta framtida behov i närtid Öka antalet mikrobiologiska barriärer (Görväln) Kemisk barriär mot organiska spårämnen (OMPs) Öka borttagning av naturligt organiskt material (NOM) Bibehålla eller öka biostabiliteten Minska användning av kemikalier och produktion av slam Gemensam studie av en ny processkombination inklusive suspenderat jonbyte (SIX ) och filtrering genom ett keramiskt mikrofilter (CeraMac )

Pilotanläggning Processlösning från PWN Technologies i Holland Ettårig pilotstudie (Oktober 2016-2017), samarbete mellan Norrvatten och Stockholm Vatten & Avfall Råvatten SIX O 3 ILCA Ceramic MF GAC

Pilotanläggning

Projektstruktur Samarbete med forskare från 3 universitet möjliggjordes via finansiering från Svenskt Vatten Utveckling (SVU)

Suspenderat jonbyte (SIX ) Mål: Öka borttagning av NOM jämfört med kemisk fällning Jonbytarmassa: Lewatit S 5128 (gel, basisk anjonbytare) Primära testförhållanden: 15 ml resin/l, 30 min kontakttid Sidovy 5 kontaktutrymmen Renat vatten Framsida 3 delar per kontaktutrymme Obehandlat vatten Kontinuerligt luftflöde

Resultat SIX Borttagning av löst organiskt kol (DOC): 63 ± 3 % Kemisk fällning i fullskala: 40 ± 4 % (Lovö, 2017) Lägre minskning av SUVA än fällning = mindre selektiv mot aromatiskt NOM Lovande alternativ för råvatten med låg SUVA Investeringskostnader, hantering av salthaltig restström, jonbytarmassa mikroplast?

Keramiskt mikrofilter (CeraMac ) Mål: partikelreduktion, mikrobiologisk barriär för bakterier och parasiter Keramiskt MF, 0.1 µm porstorlek, 25 m 2 (Metawater) Dead-end-filtrering, konstant flux Kemisk backspolning (CEB) med NaOCl eller H 2 O 2 /HCl Förbehandlingar 1. SIX 2. SIX + O 3 3. SIX + O 3 + ILCA CIP med O 3 Mål med test Flux:150-400 lmh 5 veckors optimeringstid CIP-frekvens > 3 mån O 3 i matarvatten = inget behov av oxiderande CEB

Keramiskt mikrofilter (CeraMac ) Mål: partikelreduktion, mikrobiologisk barriär för bakterier och parasiter Keramiskt MF, 0.1 µm porstorlek, 25 m 2 (Metawater) Dead-end-filtrering, konstant flux Kemisk backspolning (CEB) med NaOCl eller H 2 O 2 /HCl CIP med O 3 Förbehandling 1. SIX 2. SIX + O 3 3. SIX + O 3 + ILCA Membrane test aims Flux tests 150-400 lmh Upprepade driftproblem för samtliga förbehandlingar 5 weeks optimization CIP frequency > 3 months O 3 in feed = no need for hypo EBW

Sammansättning av NOM Snabbfraktionering (Chow et al. 2004, Eikebrokk och Thorvaldsen 2010) Filtrerade (0,45 um) prov pumpas genom 3 kolonner i serie till vilka olika fraktioner av NOM binder VHA very hydrophobic acids SHA slightly hydrophobic acids CHA charged hydrophilics NEU neutral hydrophilics

Resultat snabbfraktionering av NOM SIX tog bort hela den laddade fraktionen och 64-69 % av de hydrofoba Ozon påverkade inte DOC-koncentrationen men omvandlade fraktioner Minskning i UV-absorbans för den mest hydrofoba fraktionen p.g.a. klyvning av aromatiska strukturer Direktfällning (ILCA) tog bort mer av det hydrofoba materialet Den neutrala fraktionen påverkades minst och dominerade i GAC-effluenten

Biostabilitet Biostabilitet utvärderades som: Mängd substrat BDOC: minskning i DOC-koncentration under inkubation (med bakterier från filtersand) Mikrobiologisk tillväxt genom mätningar av cellkoncentration med flödescytometri (inhemsk flora) Syrgasförbrukning mättes med icke-invasiv syrgasprob Testförhållande Predatorer Typ av kontroll Filtrering 1.2 um Miljö Mörker, 20 C Näringsämnen Desinfektionsmedel Konstaterat DOC-begränsat system Tillsats av tiosulfat för BDOC

Resultat Biostabilitet, BDOC BDOC kunde endast kvantifieras i ozonerat vatten O 3 ** (12 timmars reaktionstid ozon): 0,66 mg BDOC/L O 3 (tiosulfat vid provtagning): 0,42 mg BDOC/L Majoriteten av BDOC (65 %) bildas inom 5-10 min reaktion med ozon Mindre syre/doc förbrukas vid inkubation av O 3 ** = högre substratvärde pga mer oxiderad ΔDOC = 0,42 ΔDOC = 0,66

Resultat Biostabilitet, mikrobiologisk tillväxt Jämförelse mellan pilotanläggningen och Lovöverket Lovöverket: Fällning och långsamsandfiltrering minskade cellantalet med 73 och 41 % Minskning efter UV-desinfektion indikerar sinifikanta cellskador Monokloramin hämmade tillväxten över tid OBS! Högre förbrukning ledningsnät/biofilm Pilot: ingen effekt från SIX, 97 % minskning vid ozonering (cellskador), ingen ytterligare effekt från CeraMac Återväxt i ozonerat vatten efter 6-11 dagar visar att efterbehandling krävs (biofilter, desinfektion)

Resultat Organiska spårämnen 59 läkemedel, bekämpningsmedel, personal care products analyserades Jämförelse mellan Görvälnverket, Lovöverket och pilotanläggningen 13 st över kvantifieringsgränsen i halter på 0,53 till 29 ng/l Läkemedel indikerar avlopp som spridningsväg Dålig borttagning i nuvarande fullskaleprocess (ca 18 % totalt)

Resultat Organiska spårämnen 59 läkemedel, bekämpningsmedel, personal care products analyserades Jämförelse mellan Görvälnverket, Lovöverket och pilotanläggningen 13 st över kvantifieringsgränsen i halter på 0,53 till 29 ng/l Läkemedel indikerar avlopp som spridningsväg Dålig borttagning i nuvarande fullskaleprocess (ca 18 % totalt) Ozonering reducerade de flesta ämnena (70-80 % reduktion) Biprodukter?

Resultat Desinfektionsbiprodukter Tillskott av NaOCl i överskott Maximal THM-bildning + bildningspotential Störst minskning i THM-bildning från SIX och GAC Till följd av störst DOC-reduktion Ingen effekt från O 3 kan bero på låg SUVA innan ozonering (Hua & Reckhow 2013) Större andel brominnehållande THM ju renare vatten Indikerar större fraktion hydrofilt NOM (Liang et al. 2003), vilket stöds av resultat från snabbfraktionering THM = trihalometaner

SVU-rapport Samtliga resultat redovisas i SVU-rapport 2018-07

Slutsatser och framåtblick Jonbyte är ett lovande alternativ till fällning för borttagning av NOM från råvatten med lägre SUVA Det keramiska mikrofiltret var inte lämpligt för att behandla vatten från Östra Mälaren Oxidation är en generell barriär mot organiska spårämnen Biprodukter och bildning av BDOC måste hanteras Låg borttagning av hydrofilt NOM kan resultera i större proportion av brom-innehållande DBPs Urval av nuvarande pilotförsök på Lovöverket och Görvälnverket: Ozon + GAC SIX + direktfällning UF NF

Tack för uppmärksamheten! elin.lavonen@norrvatten.se