PROTOKOLL

Utdrag ur utbildningsnämndens arbetsutskott PROTOKOLL 2017-05-02 50 Egentillsyn Thunmanskolan UN-2016/508 Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta att godkänna redovisade tillsynsrapport för Thunmanskolan att rektor vid Thunmanskolan vid nämndens sammanträde i juni 2017 skriftligen och muntligen redovisar hur man avser att arbeta med i rapporten upptagna utvecklingsområden Ärende Tjänsteskrivelse 2017-04-20 med bilaga har varit utsänt Exp till: Akten Exp av: Cecilia HAlling Exp datum: 2017-05-08

Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Karin Carlsson Datum UN-2016/508 Verksamhetscontroller 2017-04-20 Utbildningsnämnden Egentillsyn av Thunmanskolan UN-2016/508 Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna redovisade tillsynsrapport för Thunmanskolan att rektor vid Thunmanskolan vid nämndens sammanträde i juni 2017 skriftligen och muntligen redovisar hur man avser att arbeta med i rapporten upptagna utvecklingsområden. Sammanfattning Bedömningen vid egentillsynen av Thunmanskolan är att verksamheten är inne i ett förändringarbete som kräver en del insatser men att den nya skolledningen redan lyckats åtgärda brister i verksamheten. Ledning och personal följer och bedriver verksamheten utifrån läroplanen för grundskolan (Lgr 11). 1 Egentillsyn innehåller endast en bråkdel av alla styrkor och utvecklingsområden, men är ett verktyg för skoledning och personal i deras utvecklingsarbete och en möjlighet för huvudmannen att få en samlad bild av hur verksamheterna fungerar. Bakgrund I enlighet med Utbildningsnämndens internkontrollplan för 2017 har en egentillsyn av Thunmanskolan genomförts av kommunens verksamhetscontroller med stöd av utbildningskontorets utvecklingschef. Tillsynen är utformad utifrån Skollagen 26 kap 4, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11), och genomfördes med hjälp av dokumentationsgranskning, besök, intervjuer och auskultationer i verksamheten. En rapport har skrivits, där skolans verksamhet har beskrivits och en bedömning gjorts utifrån de områden som granskats. Egentillsynen har i sin bedömning lyft fram utvecklingsområden vid skolan, vilket framgår av bilagd rapport. Rapporten har återkopplats till verksamheten i form av sakgranskning av intervjumaterialet, presentation av rapporten på skolans arbetsplatsträff samt i kontakt med skolans ledning. 1 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Sida 2 av 3 Ekonomisk konsekvensanalys Egentillsynen avser endast tillsyn av verksamheten vilket innebär att ingen ekonomisk konsekvensanalys upprättas. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Hans Åhnberg Utbildningschef Bilaga 1; Rapport egentillsyn Thunmanskolan Beslutet ska expedieras till: Rektor vid Thunmanskolan Utbildningschef Skolchef

Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja X Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Tillsynen genomförs för att främja barnens utveckling, lärande och trygghet. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? De utvecklingsområden som finns framtagna syftar till att ytterligare bidra till att utveckla verksamheten och att barnens bästa beaktas. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja X Nej Förklara oavsett svar. Vid egentillsynen genomfördes intervju med en elevgrupp i årskurserna 6-8.

[Välj datum] Rapport från egentillsyn Thunmanskolan Februari 2017 Dnr UN-2016/508 Karin Carlsson Verksamhetscontroller, strategiskt ledningsstöd i Knivsta kommun

Innehåll Sammanfattande bedömning... 2 Bakgrund... 4 Egentillsynens syfte och fokus... 5 Genomförande och metod... 5 Beskrivning av Thunmanskolan... 7 Beskrivning av skolan utifrån dokumentation, intervjuer och auskultationer... 8 Resurser... 8 Styrning, ledning, planering, uppföljning och kvalitetsarbete... 11 Arbetsmiljö och delaktighet... 14 Den pedagogiska verksamheten... 17 Normer och värden... 22 Skola och hem... 24 Elever i behov av särskilt stöd... 26 1

Sammanfattande bedömning Bedömningen vid egentillsynen av Thunmanskolans grundskola är att verksamheten är inne i en intensiv förändringsprocess och att skolan är på god väg att nå uppsatta mål. Ledning och personal följer och bedriver verksamheten utifrån läroplanen för grundskolan (Lgr 11). 1 En egentillsyn innehåller endast en bråkdel av alla styrkor och utvecklingsområden som finns på en skola, men är ett verktyg för skolledning och personal i deras utvecklingsarbete och en möjlighet för huvudmannen att få en samlad bild av hur verksamheten fungerar. Thunmanskolan är en skola med flera utmaningar på grund av ett stort antal rektorsbyten de senaste åren. Både personalen och elevernas upplevelse är att skolledningen som anställdes till höstterminen 2016 har satt mål och riktning för skolan samt är lyhörda i sitt ledarskap. Utmaningar som skolan står inför är att systematiskt bygga en organisation för att utveckla lärarnas arbetssituation och profession samt att lyfta skolans kunskapsresultat och säkra alla elevers rätt till särskilt stöd. Vid egentillsynen framkom både styrkor och möjliga utvecklingsområden, vilket rapporteras nedan. Styrkor - Skolan har en hög andel behöriga lärare. - Skolan har ändamålsenliga lokaler. - Skolledning kommunicerar organisation och utmaningar med personalgruppen kontinuerligt. - Upplevelsen är att det kollegiala lärandet fungerar väl på skolan. - Uppföljningar och utvärderingar sker både på lärarnivå, ämnesnivå och på arbetslagsnivå. - Elever är medvetna om vem rektor är och har blivit inbjudna att diskutera skolan när den nya skolledningen tillträdde. - Majoriteten av eleverna är nöjda med sin skola som helhet. - Eleverna upplever att skolledning och lärare lyssnar på dem. - Resultaten i medarbetarenkäten har ökat i jämförelse med 2014. - Flera av tillsynsgruppens klassrumsobservationer visar på engagerade och strukturerade lärare. - Pojkars kunskapsresultat har ökat i jämförelse med 2015. - Skolan har styrdokument som verktyg i arbetet med normer och värden. - Skolan har skapat ett trygghetsteam som får uppdrag från skolledning i enskilda ärenden. - Skolan har upprättade rutiner för rapportering av kränkningar och inlett ett värdegrundsarbete. - Skolledning har skapat rutiner och instruktioner till skolans lärare hur skolan arbetar med befintliga informationskanaler. 1 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 2

- Personalen upplever att skolledning stödjer dem i kommunikationen med föräldrar. - Skollednings engagemang och kompetens gällande elever i behov av särskilt stöd är tillräckligt. - Skolan har anställt två specialpedagoger som ska vara ett stöd i samtliga processer. Utvecklingsområden - Skolledning bör analysera hur man ska arbeta för att locka fler elever till skolan och se över sina klasstorlekar för att minska skolans underskott. 2 - Skolledningen bör analysera studie- och yrkesvägledarnas uppdrag för att säkra att alla elever får det stöd de har rätt till. 3 - Huvudmannen och skolledning bör säkerställa skolans digitala utveckling. 4 - Skolan bör implementera sina rutiner för arbetsmiljöarbete. 5 - Skolan bör följa upp variationerna av ledning och studiero i klassrummet. 6 - Lärarna bör arbeta med elevinflytande i klassrummet. 7 - Skolan bör se till att läraren gör en allsidig bedömning av kunskaper utifrån de nationella kunskapskraven samt ge eleven och dess vårdnadshavare information om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. 8 - Skolledningen bör utöka användningen av de resultat som finns att tillgå för att fördjupa analysen i syfte att förbättra undervisningen. 9 - Skolan bör se till att skapa förutsättningar för att utveckla arbetsformer samt utmana lärarnas undervisningsstrukturer på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. 10 2 Skollagen kap 2 10 ; Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. 3 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.6; Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning. 4 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.2; Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 5 5 AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete 6 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.8; Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. 7 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.3; Skolans mål är att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 8 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.7; Bedömning och betyg 9 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.8; Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. 10 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.2; Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. 3

- Skolledningen bör systematisera kartläggning av trivseln och riskområden på skolan, samtala med personal och elever, finna bakomliggande orsaker och upprätta planer som ska verka förebyggande, främjande och åtgärdande. 11 - Skolledning bör följa upp arbetet med normer och värden samt säkra att personal och elever på skolan är delaktiga i skolans arbete med värdegrund och likabehandling. 12 - Skolan har stadgar för ett skolråd men saknar ett formellt föräldraengagemang. 13 - Skolledning bör säkerställa att informationsvägar till elever och föräldrar används på ett likvärdigt sätt av alla lärare, för att alla elever och föräldrar ska få information om elevens kunskapsutveckling och vilka utvecklingsbehov eleven har. 14 - Skolan bör tillsammans med elevhälsan klargöra ansvar, rollfördelning och processer för alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. 15 - Skolan bör utveckla och systematisera sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd. 16 - Skolan bör utveckla samarbetet med föräldrarna till elever i behov av särskilt stöd. 17 Bakgrund I enlighet med den av utbildningsnämnden fastställda internkontrollplanen för uppföljning, utvärdering och tillsyn av förskolans och skolans verksamhet skall kommunen göra egentillsyn vid en kommunal grundskola under 2017. 11 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.1: Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. 12 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling: Huvudmannen bör se till att varje verksamhet regelbundet kartlägger och analyserar sin organisation och sina arbetssätt för att försäkra sig om att det inte finns något som leder till eller riskerar att leda till diskriminering eller kränkande behandling. 13 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.4: Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling. 14 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.4; Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. 15 Skollagen (2010:800), 3 kap. Barns och elever utveckling mot målen, 3 16 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.8; Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. 17 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram; Rektor bör så snart som möjligt informera och samverka med eleven och elevens vårdnadshavare om att det kan finnas behov av extra anpassningar, eller behov av att göra en utredning om särskilt stöd. 4

Egentillsynens syfte och fokus Egentillsynen skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur skolan arbetar i riktning mot de nationella målen samt tillse att gällande nationella styrdokument följs. Tillsynen uppmärksammar följande områden; Grundskolan; Resurser, t.ex. personal, kompetensutveckling, resursfördelning och lokaler Styrning, ledning, planering, uppföljning och kvalitetsarbete Arbetsmiljö och delaktighet Den pedagogiska verksamheten Normer och värden Skola och hem Elever i behov av särskilt stöd Genomförande och metod Egentillsynen genomförs av kommunens verksamhetscontroller och utbildningskontorets utvecklingschef. Inför tillsynen tas kontakt med skolans rektor för att informera om och planera för besöket. Tillsynsgruppen samlar in information om skolan genom att ta del av aktuella styr- och planeringsdokument samt genom att besöka skolan under två dagar. Vid besöket genomförs intervjuer med rektor, biträdande rektor, personal, elever och föräldrar. Tillsynsgruppen deltar i ordinarie verksamhet genom auskultationer. Under besöket koncentreras uppmärksamheten särskilt på de områden som är kopplade till syftet med egentillsynen. Minnesanteckningar från de intervjuer som genomförts sammanställs och lämnas till berörda grupper för sakgranskning. Därefter skrivs egentillsynsrapporten där det framgår i vilken mån de nationella kraven följs samt en bedömning av verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse i relation till de nationella målen inom de granskade områdena. Resultat från egentillsynen återkopplas till skolan, skolchef, kommunens utbildningschef och redovisas i utbildningsnämnden. Verksamheten ges därefter möjlighet att beskriva för nämnden hur man avser att arbeta med föreslagna utvecklingsområden. Under två dagar, 27 februari och 28 februari 2017, genomförde en tillsynsgrupp bestående av verksamhetscontroller Karin Carlsson och utvecklingschef Monika Warsén, intervjuer och verksamhetsbesök på Thunmanskolans grundskola. Vid besöket hölls fyra intervjuer vid olika tillfällen. Intervju med fem elever, lärare, skolans rektor, biträdande rektor samt en föräldrarepresentant. I övrigt ägnades tiden till auskultationer i verksamheten och klassrumsobservationer. 5

Tillsynsgruppen har dessutom tagit del av följande dokumentation från skolan: - Likabehandlingsplan - Rutin elevhälsomöten - Översikt ansvarsfördelning och insatser - Verksamhetsplan och vision - Informationskanaler - Stadgar skolråd - Rutin för kris och katastrof - Organisationsbeskrivning för skolan - Eget informationsmaterial till föräldrar - Minnesanteckningar personalmöten - Utvecklingsarbete värdegrunden - Dokumentation av planeringsarbete, uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet - Ekonomisk prognos 6

Beskrivning av Thunmanskolan Bakgrundsfakta Thunmanskolan är en skola i centrala Knivsta med ändamålsenliga lokaler. Skolans historia går tillbaka till 1955. Då invigdes en ny skolbyggnad, Centralskolan i Knivsta. Innan dess var platsen en stor äng med betande kor. Thunmanskolan är en 6-9 skola, med 16 klasser fördelade på fyra arbetslag. Samtliga klasser på skolan har sitt eget hemklassrum och personalens arbetsrum ligger i nära anslutning till dessa. Ledning Skolans ledning består av rektor och biträdande rektor. Rektorerna har delvis olika ansvarsområden men arbetar majoriteten av tiden tillsammans för att minska sårbarheten. Skolans utvecklingsgrupp består av rektorerna och arbetslagsledarna för de fyra arbetslagen. Skolan har en samverkansgrupp med representanter från Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund, vilka träffas cirka var tredje vecka. Rektors ledningsdeklaration 7

Thunmanskolan Beskrivning av skolan utifrån dokumentation, intervjuer och auskultationer Resurser Dokumentation Bokslut för 2016 & prognos för 2017, organisationsbeskrivning och statistik. Resurser Antal elever Årskurs Antal elever per heltidstjänst Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Thunmanskolan 409 6-9 13,2 89 Knivsta 14 92 (uppgifter gäller för 2015/2016 och är hämtade från Skolverket) Grundskola Under läsåret 2017/2018 beräknas skolan ha färre elever då årskurs 6 tas bort. Klasstorlekarna varierar från 21 till 29 elever. Årsredovisning Skolans ekonomi är en viktig förutsättning för möjligheten att ge varje elev en god utbildning i trygg miljö. Delårsbokslut 2016 och prognos för 2016 visar på ett negativt resultat för Thunmanskolan. Det stora underskottet för 2016 befinner sig inom området barn i behov av särskilt stöd och personalkostnader. Skolans organisation är större än vad det finns elevunderlag för. Förberedelseklasserna gjorde ett plusresultat under 2016 men en hög oförutsagd kostnad på grund av ett inbrott ökar underskottet. Sammanställning från intervjuer, föräldrar, elever, personal och rektor samt dokumentation Både lärare och elever är överlag nöjda med skolans lokaler. Eleverna lyfter i elevintervjun att klassrummen och grupprummen i vissa delar av skolan skulle kunna bli bättre men att toaletterna är fina och bra städade. Vid auskultation i verksamheten upplever tillsynsgruppen att både lokaler och utrustning är i gott skicka och skapar en god arbetsmiljö. Både slöjdlokaler, matsal och bibliotek är ändamålsenliga. Elevgruppen framhåller att det är brist på tekniska verktyg i undervisningen, för få datorer. Systemtekniska skäl medför att det kan ta upp emot 15 minuter att starta en dator och då har halva lektionen gått. Eleverna beskriver att dem i flera ämnen skulle vilja kunna ta del av digitala hjälpmedel. Skolledning arbetar aktivt för att minska skolans underskott och ser över alla effektiviseringsmöjligheter både i och utanför klassrummet. Trots en höjd skolpeng för 8

högstadiet har skolan svårt att minska underskottet på grund av antalet elever i förhållande till organisation. Personaltäthet är något lägre än kommunens snitt. Personaltätheten i riket är 12,2 18 elever per lärare. Antalet elever per klass på Thunmanskolan är i snitt 24 men variationen är stor och ligger mellan 21 till 29 elever. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 89 procent vilket är något lägre än kommunsnittet. Skollagen ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. 19 På Thunmanskolan delar 1063 elever i årskurs 7-9 på en heltidstjänst studie-och yrkesvägledare, samma siffra för riket är 524 elever per studie-och yrkesvägledare, i Uppsala kommun är siffran 888 elever och i Håbokommun 484 elever 20. Skolledningen upplever att studie- och yrkesvägledningen fungerar bra på skolan men ser behov av en genomlysning om skolan uppfyller uppdraget till fullo eller om det bara är högstadieeleverna som får det som de har rätt till. Sammanfattande diskussion och bedömning Skolans utrymmen är ett verktyg för personal och elever under skoldagen. Skolans lokaler upplevs överlag som bra och skolan bör framgent värna om det. Skolan gick under 2016 med underskott och en process för att ro i land detta har inletts men det är stora förändringar som kräver engagemang från personal, skolledning och huvudman. Personaltätheten på skolan är förhållandevis god men eleverna har en önskan om att det ska finnas mer personal då de upplever att det finns för lite tid för återkoppling och muntliga diskussioner med sina lärare. Andelen lärare med pedagogisk högskolexamen är hög vilket skolan bör utnyttja. Enligt huvudregeln får endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning bedriva undervisningen. 21 Skolan säkerställer även att är rätt lärare som undervisar i rätt ämne trots att det är en behörig pedagog. Antalet elever per klass på Thunmanskolan är i snitt 24 elever. Större klasser är en väg för skolan att se över sina resurser framförallt när man till nästa läsår blir en renodlad högstadieskola. Forskningen är delad när det gäller vilken betydelse klasstolekarna har för undervisningens kvalitet. Likväl är det lärmiljöernas betydelse och lärarnas kompetens som har en stor inverkan på utbildningens kvalitet. Eleverna lyfter bristen på digitala verktyg i undervisningen, vilket också eleverna på kommunens andra högstadieskola gjorde vid tillsyn 2016 22. Tekniska verktyg är både ett stöd för eleverna i skolan men även något som samtliga elever måste lära sig att bemästra trots vad 18 Statistik skolverket.se, 2015/2016 19 Skolverket.se, Studie- och yrkesvägledare 20 Statistik skolverket.se, 2015/2016 21 Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen). 22 Egentillsyn Alsike skola och fritidshem, UN 2016-363. 9

man har att tillgå i hemmet. 23 Skolans elever lyfter att andelen datorer är för få och att många av dem inte fungerar. Styrkor - Skolan har en hög andel behöriga lärare. - Skolan har ändamålsenliga lokaler. - Skolledning kommunicerar organisation och utmaningar med personalgruppen kontinuerligt. Utvecklingsområden - Skolledning bör analysera hur man ska arbeta för att locka fler elever till skolan och se över sina klasstorlekar för att minska skolans underskott. 24 - Skolledningen bör analysera studie- och yrkesvägledarnas uppdrag för att säkra att alla elever får det stöd de har rätt till. 25 - Huvudman och skolledning bör säkerställa skolans digitala utveckling. 26 23 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.2; Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 24 Skollagen kap 2 10 ; Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. 25 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.6; Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning. 26 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.2; Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 10

Styrning, ledning, planering, uppföljning och kvalitetsarbete Dokumentation Skolans verksamhetsplan 2016/2017, skolans värdegrund och vision, skolans att göra-lista och en samling av rutiner. Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskole enhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. (Skollagen 2 kap 9 ) Sammanställning från intervjuer, föräldrar, personal, elever och rektor samt dokumentation Skolledningen är nyrekryterad till skolan och har arbetat under en termin när tillsynsbesöket genomfördes. Under den första terminen har man arbetat intensivt tillsammans med elever och personal för att åter bygga upp ett förtroende för varandra och skapa en gemensam värdegrund. Skolans ledning består av rektor och biträdande rektor, de styr skolan med hjälp av en ledningsgrupp/utvecklingsgrupp med arbetslagsledare och övrig personal. Skolan består av fyra arbetslag och administration/vaktmästeri. Personalen upplever styrningen av skolans som positiv och beskriver processen från rekryteringen av de nya rektorerna till tillsynsbesöket som genomtänkt och transparent. Lärarna beskriver att det är en god kommunikation mellan personal och skolledning, dock anger endast 27 procent av personalen i medarbetarenkäten att de är positiva till hur deras närmaste chef lyssnar på dem. Att ha i åtanke är att rektorerna inte befunnit sig länge på sin position när medarbetarundersökningen genomfördes och att instruktionerna som personalen fick inför undersökningen var att ha den tidigare rektorn i åtanke. Vid intervjuer med elever var upplevelsen att rektorerna var tillräckligt synliga och kända för dem. Rektorerna bjöd in alla elever till fokusgruppsdiskussioner med rektorerna när de började på skolan, något som uppskattats hos eleverna. Både lärare och skolledning är eniga om att styrkedjan från utbildningsnämnd ner till enskild elev är otydlig. För att få en stark styrkedja behöver alla delar samspela med varandra. Här är samarbete, tillit och god kommunikation tre viktiga nyckelord. 27 Lärarna upplever att de inte har information i tillräcklig utsträckning, vissa beslut märks senare på ekonomin, beslutvägarna är inte så korta som de borde vara och att återkopplingen ner till lärare och elev i vissa avseenden är obefintlig. Endast 23 procent av medarbetarna ställer sig positiv till området Kommunledning i medarbetarenkäten. Rektor ska, genom ett verksamt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, gemensamt med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Dessa delar 27 Skolinspektionen.se, Skolans lokala styrkedja 11

var något som skolan fick kritik från skolinspektionen på under deras prioriterade tillsyn 2015. Man angav då att det saknades kontinuitet i skolans utvecklingsarbete. Skolinspektionen godkände Thunmanskolans systematiska kvalitetsarbete i april 2017. Tillsynsgruppen upplever i samtal med lärare att det systematiska kvalitetsarbetet är på väg i rätt riktning och att uppföljning av året som gått sker på lärarnivå, ämnesnivå och arbetslagsnivå. Utvärderingarna är ett gränsöverskridande material som är en viktig del både för att utveckla organisationen, lärandet och medarbetarna. Skoledningen har tillsammans med personalen långsamt byggt upp rutiner för verksamheten men fler delar fattas fortfarande och fokus ligger på att effektivisera arbetet och stödja lärarna i deras processer. Lärarna är positiva till detta arbete och upplever att de får en snabb återkoppling från skolledningen när något önskas. Skolledningen har skapat flera utvecklingsgrupper på skolan som arbetar över arbetslagsgränserna och skollednings intention är att fler frågor ska lyftas nerifrån och upp, lärarnas analys och åtgärdsförslag kring skolans brister har störst möjlighet att ge effekt på utvecklingsarbetet. Skolans arbetslag fungerar förhållandevis bra enligt personal och skolledning. Stödet mellan lärarna och det kollegiala lärandet fungerar. Skolledningen behöver dock vara tydlig till alla medarbetare över vilket stöd de kan erbjuda. Att arbetslagens mandat och arbetsätt bör förtydligas och utvecklas är rektorer och personal eniga om. Fler beslut kan delegeras ner till arbetslagen för att avlasta rektorerna i deras arbete men även för att verksamhetsnära beslut ska tas på rätt nivå. En stor del av rektors arbetstid går idag till elevhälsosamtal och föräldrakontakt. Sammanfattande diskussion och bedömning Skolledning bör när den nya organisationen satt sig fokusera på att skapa tydliga processer där dokumentation är avgörande. Rutiner, information, ansvarsfördelning, arbetsbeskrivningar och handlingsplaner som är implementerade i verksamheten ger ett stöd och en samsyn kring skolans riktning. Vår tillsyn visar att rektorerna behöver ha god kunskap om vad som händer i undervisningen för att kunna identifiera, analysera och besluta nödvändiga utvecklingsåtgärder. Rektorerna behöver ge lärarna information om vilket stöd de kan vara och vilka krav som ställs på dem. I dessa processer har rektor samtidigt möjlighet att följa upp lärarnas arbete kontinuerligt ute i klassrummen. Nationella granskningar visar att rektorer inte följer upp elevernas kunskapsutveckling i tillräckligt hög utsträckning. 28 I dagsläget är Thunmansskolans verksamhetsplan inte tillräckligt utarbetad men arbetet finner i dagsläget stöd i andra styrande dokument såsom ansvarsfördelningsdokument och att göralistor. En verksamhetsplan bör användas som en riktning för att personal och elever gemensamt ska arbete för att utveckla skolan. Precis som skolinspektionens bedömning av styrning och ledning ser tillsynsgruppen att Thunmanskolan bör bygga upp ett systematiskt kvalitetsarbete där skolledningens processer ska ge stöd och vägledning ända ut i klassrummet. Medarbetare och elever måste vara delaktiga i analyser, sökning av orsaker samt tydliggöra åtgärder för att förbättra skolans verksamhet. 28 Skolinspektionen, Råd och vägledning- kvalitetsarbete, 10 juni 2015 12

För att rektorerna ska få mer utrymme i sitt uppdrag bör rektorerna tillsammans med lärarna klargöra arbetslagsledarnas mandat. Arbetslagsledarna kan frigöra tid från rektor genom att fler beslut tas på arbetslagsnivå, delegation bör vara tydligare. Styrkor - Upplevelsen att det kollegiala lärandet fungerar väl på skolan. - Uppföljningar och utvärderingar sker både på lärarnivå, ämnesnivå och på arbetslagsnivå. - Elever är medvetna om vem rektor är och har blivit inbjudna att diskutera skolan när den nya skolledningen tillträdde. Utvecklingsområden - Skolan bör skapa ett årshjul för uppföljning och för det systematiska kvalitetsarbetet. 29 - Rektorerna bör tillsammans med medarbetarna skapa tydliga uppdragsbeskrivningar för skolans funktioner och tydliggöra arbetslagens mandat. 30 - Skolledning bör ta fram en verksamhetsplan för skolan som visar tydliga och klarar mål samt att rektor och huvudman bör skapa en bättre dialog samt se till att lärare och elev innefattas av skolans styrkedja. 31 29 Kap. 4-7 g skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar 30 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.8; Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. 31 Skolinspektionen.se, Skolans lokala styrkedja; För att styrkedjan ska fungera måste huvudmannen, rektor och lärare ta ansvar för att deras delar fungerar, men också för att skapa och stärka det som håller samman kedjan. En kedja består av personer, men främst åtgärder som måste genomföras på olika nivåer från huvudmannens strategiska arbete till lärarens insatser i klassen. 13

Arbetsmiljö och delaktighet Dokumentation Skolans verksamhetsplan, skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, medarbetarenkät, elevenkät och föräldraenkät. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (Skollagen 5 kap 3 ) Sammanställning från intervjuer, föräldrar, elever, personal och rektor samt dokumentation Skolan är landets största arbetsplats eftersom både lärare, övrig personal och elever omfattas av arbetsmiljölagstiftningen. Totalt har arbetsmiljön i drygt 30 procent av landets 6 000 skolor inspekterats under åren 2013-2016. I mars 2017 släppte arbetsmiljöverket en rapport som tyder på stora brister i arbetsmiljön på landet skolor. Nio av tio skolor har brister när det kommer till det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det saknas bland annat dokumentation som skriftliga handlingsplaner och riskbedömningar om ohälsosam arbetsbelastning. 32 Skolan har dokumentation över hur de ska riskanalysera, följa upp och åtgärda sin arbetsmiljö på skolan. Arbetsmiljöplan, mallar och rutiner upplevs inte implementerat i verksamheten. Skolans lokaler upplevs som ändamålsenliga och trevliga av tillsynsgruppen, matsalen är tillräckligt stor och inbjudande. Eleverna i intervjun framhåller att lokalerna generellt är fina, att det finns tillräckligt med grupprum och att toaletterna är fräscha. I intervjun under egentillsynen med personalen så beskriver de att arbetsmiljön på skolan är bra tack vare en god stämning i personalgruppen där alla gör sitt bästa för att stötta och hjälpa varandra. En hög trivsel i lärargrupen är något som också skolledning beskriver vid flera tillfällen under egentillsynen. Skolans medarbetarundersökning från hösten 2016 har förhållandevis låga resultat i jämförelse med hela utbildningskontoret och kommunens resultat. 41 procent upplever den psykosociala arbetsmiljön som positiv medan 31 procent upplever den som negativ. I undersökningen från 2014 angav endast 20 procent att de upplevde den psykosociala arbetsmiljön som positiv. På frågan om den fysiska arbetsmiljön så har resultatet förbättrats och ligger från 2016: års undersökning på 50 procent positiva vilket är sju procentenheter under kommunsnittet. Under avsnitt inflytande i skolans medarbetarenkät så har resultatet på samtliga frågor förbättrats i jämförelse med den senaste undersökningen. I personalintervjun så förstärks denna upplevelse med beskrivningar om en god relation mellan kollegor och ett öppnare klimat mellan skoleldning och medarbetare. 32 Arbetsmiljöverket, Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan 2013-2016, www.av.se 14

Under tillsynsgruppens klassrumsobservationer upplevdes stämningen god mellan lärare och elever. Det finns en respekt mellan lärare och elev som skapar en god lärmiljö. Läraren upplevs prestigelös, vilket skapar en god stämning i klassrummet. Från 2016: års elevenkät för årskurs 9 visar resultatet på frågan I min skola respekterar elever och lärare varandra att 25 procent av elever inte upplever att man respekterar varandra. Resultatet är något högre än på Alsike skola där siffran är 20 procent. Alla elever har rätt till en skolmiljö som präglas av studiero. Inspektioner av Skolinspektionen visar att var fjärde grund- och gymnasieskola inte lyckas skapa en sådan skolmiljö. Av eleverna på Thunmanskolan i årskurs 9 upplever sig 66,6 procent av eleverna sig ha studiero på lektionerna medan 77,2 procent av eleverna anger att lärarna ser till att det är studiero på lektionerna. Under elevintervjun anger eleverna att lektionerna ser väldigt olika ut beroende på vem som är undervisande lärare. Eleverna upplever att de överlag har en god arbetsmiljö och studiero. De anger att det är lärarens ledarskap som avgör nivån på arbetsmiljön och studieron samt önskar mer dialog med lärarna om arbestmiljö. Eleverna är överlag nöjda med skolans arbetsmiljö. Elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Elevinflytande främjar elevernas förmåga att ta eget ansvar och ökar lusten att lära. Det stärker även relationen mellan lärare och elever och leder till en större acceptans för de beslut som fattas. 33 Elever har rätt till formellt demokratiskt inflytande genom elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud, det står i skollagen och i arbetsmiljölagen. Från och med årskurs 7 i grundskolan har eleverna rätt att medverka i skolans arbetsmiljöarbete genom att utse elevskyddsombud. Elevskyddsombuden utses av alla elever, och representerar alla eleverna. Skolan är skyldig att se till att elevskyddsombuden får den utbildning som krävs för uppdraget. 34 Eleverna i elevintervjun upplever att deras formella inflytande via klassråd och elevråd fungerar ganska bra. Både elevråd och klassråd finns men det skulle kunna utvecklas mer. Skolledning instämmer i denna bild och ser att formerna bör fördjupas och att skolledning har planer för hur de ska kunna stödja i denna process. I elevenkäten för årskurs 9 var det endast 60,9 procent av eleverna som upplevde att de kunde vara med och påverka skolmiljön. Elevernas upplevelse av inflytandet i klassrummet är i elevenkäten lågt och elevintervjun bekräftar resultatet till viss del. I elevintervjun beskriver eleverna att en del lärare ger eleverna alternativ till hur de ska lära sig ett visst område men att det är väldigt få lärare som ger dem insyn i planeringen. I elevintervjun beskriver eleverna att skolledning och lärare är lyhörda när de kommer med synpunkter på skolan. Eleverna uppskattade de inledande samtal som skolledningen hade med nästan alla elever när de tillträdde sina tjänster. De elever som intervjuades lyfte även fram skolans standardiserade kursutvärderingar som ett bra verktyg för eleverna att få ge respons på lärarnas och skolans arbete. 33 Skolverket, Elever och föräldrar, Elevinflytande 34 Arbetsmiljöverket.se, Elevskyddsombud 15

Sammanfattning och bedömning Ett systematiskt arbete kring arbetsmiljön på skolan bör ses över och tas fram tillsammans med personal och elever. Det materialet och dokumentationen som skolan idag använder sig utav upplevs inte implementerat i verksamheten. Medarbetarenkäten bekräftar personalintervjuns beskrivning om ett bättre klimat på skolan. Majoriteten av områdena i medarbetarenkäten har fått ökade resultat trots att skolledning inte varit anställda på skolan i mer än en termin när enkäten genomfördes. Under personalintervjun beskriver lärarna att det finns ett gott samarbete i personalgruppen och kollegorna ställer upp för varandra. Det är viktigt att skolan värnar om miljön då en dålig arbetsmiljö sätter sina spår i elevernas studieresultat och det finns risk att skolan tappar kompetent personal. Alla elever har enligt skollagen rätt till en likvärdig utbildning. Studiero och ordning i klassrummet kan ge effekter på utbildningen vilket innebär att skickliga lärare ska sättas in där de behövs och lärare med specialistkompetens eller lång erfarenhet ska sprida sina kunskaper i lärarkåren. Elevernas beskrivning är att studiero och ordningsregler är skiftande beroende på lektion och lärare. Elevernas inflytande i klassrummet och det formella inflytandet på Thunmanskolan bör ses över. Utifrån skollag och barnkonventionen ska eleverna få inflytande över sin vardag i förhållande till ålder och mognad. Eleverna beskriver att delaktighet och inflytande i klassrummet beror på vilken lärare som undervisar. Det är viktigt att både elever och lärare vet vilka frågor som eleverna kan ha inflytande över och inte. Att eleverna har inflytande över utbildningen är inte detsamma som att det är de som fattar besluten. Samtidigt är det viktigt att läraren gör det synligt och tydligt för eleverna när det varit med och påverkat något. Skolledningens intentioner med att fördjupa elevrådets arbete bör fortsätta och ett ökat stöd till elevgruppen kan behövas inledningsvis. Styrkor - Majoriteten av eleverna är nöjda med sin skola som helhet. - Eleverna upplever att skolledning och lärare lyssnar på dem. - Resultaten i medarbetarenkäten har ökat i jämförelse med 2014. Utvecklingsområden - Skolan bör implementera sina rutiner för arbetsmiljöarbete. 35 - Skolan bör följa upp variationerna av ledning och studiero i klassrummet. 36 - Lärarna bör arbeta med elevinflytande i klassrummet. 37 35 5 AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete 36 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.8; Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. 16

Den pedagogiska verksamheten Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (Skollagen 3 kap 3 ) Dokumentation Skolans värdegrund, skolans verksamhetsplan, elevenkät och anteckningar från klassrumsobservationer vid tillsynsbesöket. Sammanställning från intervjuer, föräldrar, elever, personal och rektor samt dokumentation Thunmanskolan har under de senaste åren haft en hög omsättning av rektorer. Skolans personal beskriver i intervjun att det har saknats kontinuitet, stöd och ledning. För att uppnå hög kvalitet hela vägen ner i klassrummet krävs det ett ledarskap som genom uppföljning driver utveckling av arbetsformer, som utmanar lärarnas undervisningsstruktur och samtidigt främjar en kultur som stimulerar och engagerar. Skolledning framhåller vid intervjun att det finns en gemensam kunskapssyn på skolan och att lärarna stödjer varandra i arbetet. Att medarbetare visa uppskattning för varandra framgår också tydligt i medarbetarenkäten där 81 procent svara positivt på påståendet Jag tycker det arbete jag utför uppskattas av mina arbetskamrater, ingen av medarbetarna svarar negativt. Både stöd och utbyte är en nyckel för att skapa ett gott kollegialt lärande. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Den gemensamma kunskapssynen diskuteras i orienteringsgrupper och utvecklingsgrupper på skolan. Flera utvecklingsområden har blivit eftersatta på grund av bristen på ett kontinuerligt ledarskap. Skolans utvecklingsområden är förankrade i personalgruppen och lyfts på gemensamma träffar med personalen. I år är dessa områden värdegrund, kunskap och bedömning. Personal och skolledning beskriver vid intervjun en elevgrupp med många olika behov vilket ställer höga krav på hur lärare möter, anpassar, stöttar och följer upp elever. Skolledning framhåller att en gemensam elevsyn är avgörande för att uppnå goda resultat och därför arbetar skolan intensivt med området. Eleverna som tillsynsgruppen pratade med under besöket beskriver att majoriteten av alla lektioner följer en struktur som är tydlig. Alla lektioner har en planering men eleverna upplever att lärarna i språkämnena och SO tydligare förmedlar planering, kunskapsmål och uppföljning. Skolans lärare beskriver en likanade struktur som eleverna och framhåller att en god struktur och en välplanerad lektion syns i kunskapsresultaten. 37 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.3; Skolans mål är att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 17

Vid tillsynsbesöket genomfördes auskultationer i årskurs 7-9 i engelska, SO, slöjd och musik. Skolans undervisningsmetoder består till stor del av den klassiska katederundervisningen. Dialogen mellan lärare och elev är respektfull och majoriteten av elever i klassrummet är delaktiga samt koncentrerade under lektionens gång. Ett par av klassrumsobservationerna sticker ut och överträffar tillsyngruppens förväntningar. Under dessa lektioner finns en tydlig planering, ett tydligt mål med lektionen, studiero i klassrummet, delaktiga elever, engagerad och entusiasmerande lärare, öppet klimat, svåra ämnen som presenteras på elevernas nivå, som fångar elevernas intressen och lektionen avrundas genom att återkoppla till en aktuell händelse i omvärlden. Något som är gemensamt för alla lektioner som auskulterades är att lärare behöver utveckla förmedling av mål och kunskapskrav samt ha en tydligare presentation av lektionens syfte. Eleverna upplever sig ha en god lärmiljö men önskar sig mer inflytande i klassrummet över hur de kan lära sig och hur de kan redogöra vad de lärt sig. Eleverna anger att undervisningssituationen oftast är densamma och att skriftliga prov är genomgående den vanligaste examinationsformen. Eleverna upplever dock att det är enkelt att prata med lärarna om undervisningen och att nästan alla lärare tar till sig synpunkterna, eleverna anger att motiverade lärare sprider god stämning. 86 procent av eleverna i årkurs 9 anger i elevenkäten att deras lärare har höga förväntningar på att eleverna gör sitt bästa. Siffran är lägre än i jämförelse med Alsike skola. Goda relationer mellan lärare och elever och höga förväntningar från lärarens sida på samtliga elever har visat sig ha påvisbar betydelse. Andra viktiga faktorer är lärarens förmåga att fokusera på vad som är väsentligt i undervisningen, och att elever ges regelbunden återkoppling. 38 Enligt eleverna beskriver lärarna kraven för eleverna men vid bedömning upplever elever väldigt lite återkoppling, de saknar återkopplingar under terminens gång. Det är uteslutande vid utvecklingssamtal och terminens slut som återkoppling ges. Om man som elev tar egna initiativ så går det att få svar från lärarna. Eleverna som intervjuades använder UNIKUM tillsammans med sina föräldrar men önskar mer muntlig feedback. I föräldraenkäten från vårterminen 2016 svarar endast 54 procent av föräldrarna att de efter utvecklingssamtalet vet hur skolan ska arbeta med deras barns kunskapsutveckling, rikssnittet för föräldrar till barn i grundskolan är 80 procent. Skolledning får information om elevernas kunskapsutveckling via möten med arbetslagsledarna och via UNIKUM. I slutet av varje termin sker uppföljning av kunskapsresultaten och reflektioner kring resultaten. Uppföljning sker både på lärarnivå, ämnesnivå och tillsammans med arbetslaget. Skolledningen följer även upp kunskapsutvecklingen i mitten av varje termin i samråd med elevhälsan. 38 Skolinspektionen, Forskningsöversikt; framgång i undervisningen, www.skolinspektionen.se 18

Resultaten på skolan är förhållandevis höga. Andel procent av eleverna som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är ett sätt att mäta slutbetygen från årskurs 9. Det finns många faktorer som kan påverka resultaten på en skolenhet och inom en kommun, allt från faktorer på samhällsnivå till klassrumsnivå. 39 100 95 90 85 80 75 70 Elever i åk.9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Flickor Pojkar Flickor Pojkar 2015 2016 Knivsta, Totalt Knivsta, Kommunal Alsike skola Thunmanskolan Resultaten på kommunnivå gällande kunskapskraven i årskurs nio är en liten ökning i jämförelse med 2015. Till skillnad från 2015 så är det flickorna som står för den stora ökningen i jämförelse med 2015, från 82 procent till 100 procent. På Thunmanskolan har flickors resultat sjunkit något medan pojkarna resultat har ökat från 78 procent till 80,4 procent. Pojkarnas resultat på Alsike skola har minskat något från 100 procent till 97,3 procent. I Knivsta kommunens egna skolor är det stor skillnad mellan elevernas resultat beroende på föräldrarnas utbildningsbakgrund. Resultatet nedan indikerar att kommunen och Thunmanskolan inte arbetar tillräckligt med det kompensatoriska uppdrag som åligger skolan att arbeta med. Med kompensatoriskt uppdrag menas att skolan ska ge lika goda förutsättningar och möjligheter till eleverna att klara skolan oavsett föräldrarnas utbildningsbakgrund eller socioekonomiska bakgrund. Knivsta, kommunal huvudman Förgymnasial eller gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Andel elever Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde (17) Andel elever Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde (17) 36,7 % 81,5 % 209,9 63,3 % 92,5 % 255,5 Thunmanskolan 44,7 % 73,7 % 206 55,3 % 87,2 % 247,2 40 39 Kolada.se 40 Skolverket, Skolverket SIRIS, www.siris.skolverket.se 19

Skolans förbättrade resultat under 2015 är positivt men sjönk under 2016. Under 2016 var skolans SALSA-värde 41-3, siffran är under det förväntade värdet för skolan. Skolan bör utveckla sina analyser av kunskapsresultaten och söka orsaker till skolans positiva/negativa utveckling beroende på klass, ämne eller lärare. Skolan saknar en uppföljning av verksamhetsplanen som innehåller analyser och jämförelser av kunskapsresultat utifrån kön och bakgrund. Thunmanskolan har en förberedelseklass med 5 elever, många elever har redan tagit plats i ordinarie klass. Mottagandet av eleven sker i enlighet med skolverkets underlag för kartläggning och mottagande för nyanlända. En lärare med svenska som andraspråkkompetens ansvarar för gruppen. Sammanfattning och bedömning Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Personalen i alla verksamheter upplevs ha ett stort engagemang. Det bedrivs ett medvetet pedagogiskt arbete som utgår från läroplanen. Skolledning och lärare har ett gemensamt ansvar att utveckla undervisningen och stimulera eleverna i undervisningen. Lärarens kompetens, förmåga och engagemang är alltså de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevers resultat. 42 Vid egentillsynen framkommer det att elever och föräldrar inte anser sig få tillräcklig information om elevens kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Både personal och skolledning saknar tydliga rutiner från huvudmannen hur arbetet med UNIKUM ska ske och vad föräldrar/elever kan förvänta sig. Bristen på återkoppling av kunskapsresultat framkom även vid skolinspektionens prioriterade tillsyn 2015. 43 Då tilldelades skolan ett föreläggande utifrån följande delar i styrdokumenten: Eleven och elevens vårdnadshavare informeras om elevens 41 Skolverket.se, Resultaten som visas i SALSA är framtagna med hjälp av regressionsanalys. I modellen jämförs varje skolenhets genomsnittliga resultat med samtliga skolenheters genomsnittliga resultat. Samtidigt konstanthålls olika bakgrundsfaktorer som har stor betydelse för resultatet i skolarbetet och ger varje skolenhet ett modellberäknat betygsvärde. 42 Skolinspektionen, Forskningsöversikt; framgång i undervisningen, www.skolinspektionen.se 43 Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn Thunmanskolan belägen i Knivsta kommun 2015, skolverket.se 20

utveckling. (3 kap. 4 och 10 kap. 12 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.7 Bedömning och betyg). Vid egentillsynen är det fortfarande påtagligt att detta område behöver ses över och att lärarna behöver verktyg och metoder för att uppfylla kraven för bedömning och återkoppling till elev och förälder. Styrkor - Flera av tillsynsgruppens klassrumsobservationer visar på engagerade och strukturerade lärare - Pojkars kunskapsresultat har ökat i jämförelse med 2015 Utvecklingsområden - Skolan bör se till att läraren gör en allsidig bedömning av kunskaper utifrån de nationella kunskapskraven samt ge eleven och dess vårdnadshavare information om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. 44 - Skolledningen bör utöka användningen av de resultat som finns att tillgå för att fördjupa analysen i syfte att förbättra undervisningen. 45 - Skolan bör se till att skapa förutsättningar för att utveckla arbetsformer samt utmana lärarnas undervisningsstrukturer på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. 46 44 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.7; Bedömning och betyg 45 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.8; Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. 46 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.2; Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. 21

Normer och värden Dokumentation Skolans verksamhetsplan, uppdragsbeskrivning trygghetsteamet, skolans värdegrund, skolans likabehandlingsplan, elevenkät och föräldraenkät. Sammanställning från intervjuer, föräldrar, elever, personal och rektor samt dokumentation Under rektorernas första termin har mycket fokus lagts på skolans värdegrund och för att skapa en samsyn över vart skolan är på väg. Skolan har arbetat med värdegrundsfrågor den senaste terminen och även varit en del av huvudmannens satsning på hälsofrämjande skolutveckling med utgångspunkt i Liv och hälsa UNG undersökningen från 2015. Skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rektorerna upplever att arbetet kring skolans värdegrund och arbetet mot kränkande behandling fortsatt kommer att vara ett prioriterat område som kräver fler insatser och engagemang. Skolan ska enligt lagstiftningen arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever eller vuxna på skolan. Skolan är en arbetsplats där respekten mellan elever och mellan vuxna och elever är avgörande för en trygg och utvecklande arbetsmiljö. Skolans rektorer redovisar hur arbetet med rapportering av kräkande behandling sker till huvudmannen och tillsynsgruppen upplever at dokumentation och stöd till lärarna är gott. Eleverna under elevintervjun beskriver skolans värdegrundsord Trygghet, respekt och ansvar. Ibland stämmer det på en skoldag och ibland inte, alla elever tar inte ansvar för sitt skolarbete och visar andra elever respekt i klassrummet. Eleverna upplever att det inte alltid är tryggt i skolans korridorer under rasterna och att det främst är oroligt i sjuans korridor, fler rastvärdar efterfrågas. Alla arbetslag har kamratstödjare men eleverna upplever att de fungerar olika bra. I elevenkäten för vårterminen 2016 anger 88 procent av elever i årskurs 5 att de är trygga i skolan och 14 procent anger att det finns elever på skolan som de är rädda för. Tryggheten i årskurs 9 från enkätundersökningen höstterminen 2016 är sämre, 75 procent. I årskurs 9 anger 12,7 procent av eleverna att det finns vuxna på skolan som de är rädda för på skolan. En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. 47 I årskurs 9 på Thunmanskolan anger 20,9 procent av eleverna i enkäten att vuxna på skolan inte reagerar om en elev blir kränkt. Personalen lyfter i intervjun att stämningen på skolan är god överlag. Stämningen skiljer sig mellan klasser men personalen uppfattar sig ha goda relationer med eleverna trots en del dålig ordning. Kränkningar på sociala medier är det som personalen ser som den största utmaningen för tillfället eftersom en del av elevernas sociala sfär är flyttad till nätet. Skolan har ett trygghetsteam vars syfte är att skapa en trygg plats där alla accepteras för sin unika person och där ingen utsätts för kränkningar. Att känna sig trygg och säker är en förutsättning för att kunna utvecklas till sin fulla potential, såväl socialt som kunskapsmässigt. 47 Skollagen (2010:800), 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling, 10 22

Trygghetsgruppen får uppdrag i enskilda ärenden från skolledningen. I beskrivningen fram hålls att det är viktigt att antalet inblandade i komplicerade ärenden är så få som möjligt för att undvika missförstånd och ineffektivitet. Sammanfattning och bedömning I skolinspektionens analyser av elevenkäter synliggörs att en tillitsfull relation mellan lärare och elever har positiv inverkan på i stort sett alla andra aspekter av undervisningen och elevernas lärande (exempelvis upplevelse av trygghet i klassrummet eller möjligheten att anpassa undervisningen). Eleverna upplever att vuxna på skolan lyssnar på dem, vilket är en viktig del i värdegrundsarbetet. Det är viktigt att rektor och skolpersonal är uppmärksamma på den jargong och de förhållanden som råder mellan eleverna och mellan skolpersonal och elever. Normer och föreställningar om vad som betraktas som normalt ligger ofta bakom kränkningar och diskriminering. Vuxennärvaro i skolan är viktig, även utanför lektionstid. 48 Skolans trygghetsteam är viktiga i denna process och att deras uppdrag är kända för elever och föräldrar på skolan. Skolan bör arbeta systematiskt för att eleverna ska tillägna sig grundläggande värderingar och attityder. Skolledning bör analysera och plocka fram orsaker till varför tryggheten på skolan är mindre bra. En del för att kunna lösa situationen är att intensifiera värdegrundsarbetet och vara lyhörda när elever kommer med synpunkter. Skolan bör engagera eleverna så att möjligheter finns att utveckla arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I dagsläget är inte likabehandlingsplanen förankrad i elevgruppen, däremot är skolans värdeord självklara. Viktigast är att skapa en trygg miljö utan kränkningar, trakasserier och diskriminering. Bra skollokaler med närvarande skolpersonal och en elevhälsa som tar om hand om problemen i tid förebygger också. 49 Styrkor - Skolan har styrdokument som verktyg i arbetet med normer och värden. - Skolan har skapat ett trygghetsteam som får uppdrag från skolledning i enskilda ärenden. - Skolan har upprättade rutiner för rapportering av kränkningar och inlett ett värdegrundsarbete. Utvecklingsområden - Skolledningen bör systematisera kartläggning av trivseln och riskområden på skolan, samtala med personal och elever, finna bakomliggande orsaker och upprätta planer som ska verka förebyggande, främjande och åtgärdande. 50 48 Våld i skolan, skolverket.se 49 Våld i skolan, skolverket.se 50 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.1: Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. 23

- Skolledning bör följa upp arbetet med normer och värden samt säkra att personal och elever på skolan är delaktiga i skolans arbete med värdegrund och likabehandling. 51 Skola och hem Dokumentation Skolans verksamhetsplan, föräldraenkäten, rutin infokanaler och stadgar för skolrådet. Sammanställning från intervjuer, föräldrar, elever, personal och rektor samt dokumentation På skolan finns ett skolråd som består av föräldrarepresentanter. Stadgar för skolrådet finns men skolan har en utmaning att få föräldrar engagerade i skolrådet, vilket är endast en del av föräldrarnas inflytande. Skolrådet är en möjlighet för föräldrarnas inflytande men också en informationskanal för skolledning och lärare ut till föräldrarna. På frågan Jag behöver mer information från skolan om vad mitt barn ska klara av i skolarbetet i föräldraenkäten från vårterminen 2016 instämmer 51 procent av föräldrarna på påståendet, vilket är 11 procentenheter högre än rikssittet. Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barn och ungdomars utveckling och lärande. Skolledning har tagit fram en temporär rutin för informationskanaler på skolan som ett stöd till lärarna i deras arbete. Rutinen beskriver vid vilka tillfällen som exempelvis Office 365 och UNIKUM ska användas. Skolledning upplever att huvudmannen bör bli tydligare i sin styrning av de digitala systemen. Elever anger i intervjun att UNIKUM inte används i den utsträckning som de önskar men att dem använder systemet tillsammans med sina föräldrar. Som tidigare nämnts i rapporten anser eleverna att återkopplingarna av kunskapsresultaten sker för sällan när de endast är vid utvecklingssamtal samt eventuellt i slutet på terminen. Skolledning framhåller att lärarnas användning av verktyget ser olika ut och att plattformen har potential för mer. Variationerna mellan lärarnas uppdateringar är stora. Övergripande information till elever och föräldrar förmedlas via månadsbrev. I föräldraenkäten anger 62 procent av föräldrarna att Mitt barns klasslärare/mentor informerar mig om vad som ska göras i skolarbete, 52 vilket är mycket lägre än rikssnittet på 82 procent. Lärarna i personalintervjun anger att lärarna överlag har en god relation till skolans föräldrar och att den nya skolledningen verkligen mött upp lärarna i de situationer då kontakten med hemmet kan vara komplicerad. Personalen beskriver att de ofta får möta eleven i uppfostringsituationer vilket inte är hållbart i längden. En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att sju av tio lärare upplevt att föräldrar försökt påverka undervisningen. Besvikna föräldrar kan kontakta pedagogerna under kvällstid och helger för att framföra klagomål och kräva snabba svar. Detta upplever även lärarna på Thunmanskolan som ett 51 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling: Huvudmannen bör se till att varje verksamhet regelbundet kartlägger och analyserar sin organisation och sina arbetssätt för att försäkra sig om att det inte finns något som leder till eller riskerar att leda till diskriminering eller kränkande behandling. 52 Skolinspektionens Skolenkäten våren 2016, Enkätresultat för vårdnadshavare grundskola Thunmanskolan, Knivsta kommun 24

problem men de anger att de har skollednings fulla stöd i hur de ska bemöta föräldrar och att det är viktigt att föräldrar blir lyssnade på. Personalen upplever att tydlig information och ett proaktivt arbete är en förutsättning för kommunikationen med hemmet. Skolan bör ta fram ett informationshäfte som riktar sig till föräldrar och elever på skolan. Materialet bör innehålla skolan värdegrund, förväntningar på skola, elev och förälder samt annan praktisk information. Detta är ett proaktivt sätt att möta elever och föräldrar. Sammanfattning och bedömning Förtroendefulla relationer mellan lärare och elevernas vårdnadshavare är viktigt eftersom det kan bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna. 53 Thunmanskolan har en grund för ett skolråd men saknar ett föräldraengagemang. Information om elevens kunskapsutveckling i UNIKUM till föräldrar kan förbättras och skolledning bör ta tillvara på personalens idéer om hur man kan arbeta proaktivt med information. Minst en gång varje termin ska eleven, elevens förälder och läraren ha ett utvecklingssamtal. Samtalet handlar både om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling i förhållande till läroplanen, kursplaner och kunskapskrav. Utöver dessa samtal bör skolan arbeta för att göra eleven och föräldrarna delaktiga i elevens utveckling. Detta ska ske löpande under studietiden och inte bara genom utvecklingssamtal. Lärare bör informera om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling och hur eleven bäst kan stödjas. Styrkor - Skolledning har skapat rutiner och instruktioner till skolans lärare hur skolan arbetar med befintliga informationskanaler. - Personalen upplever att skolledning stödjer dem i kommunikationen med föräldrar. Utvecklingsområden - Skolan har stadgar för ett skolråd men saknar ett formellt föräldraengagemang. 54 - Skolledning bör säkerställa att informationsvägar till elever och föräldrar används på ett likvärdigt sätt av alla lärare, detta för att alla elever och föräldrar ska få information om elevens kunskapsutveckling och vilka utvecklingsbehov eleven har. 55 53 Skolverket, Skolan och hemmet, 2015 54 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.4: Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling. 55 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.4; Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. 25

Elever i behov av särskilt stöd Dokumentation Skolans verksamhetsplan, föräldraenkät, elevenkät, rutin elevhälsomöte, skolinspektions protokoll och avidentifierade åtgärdsplaner. Sammanställning från intervjuer, föräldrar, elever, personal och rektor samt dokumentation Sedan den 1 juli 2014 lyfter skollagen fram extra anpassningar i undervisningen. Skolan är skyldig att erbjuda extra anpassningar som svarar för elevens individuella behov. Dessa anpassningar ska göras skyndsamt och utvärderas kontinuerligt. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. (Skollagen 3 kap 9 ) Thunmanskolan har i skolinspektionens prioriterade tillsyner fått omfattande kritik inom området extra anpassningar och särskilt stöd. Skolans brister är inom anpassningar inom ordinarie undervisning, att skolans ansvarige ser till att eleven utreds för särskilt stöd skyndsamt, att eleven efter utredning får det stödet som krävs och att insatta åtgärder följs upp. Av skolans redovisning över vidtagna åtgärder i inspektionens senaste protokoll framgår bland annat att skolan har utarbetat nya rutiner för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd som uppfyller författningarnas krav och att dessa nu följs på skolan. Rektorernas upplevelse är att rutinerna för att slussa tillbaka elever från skolans mindre undervisningsgrupp till ordinarie undervisning behöver förtydligas. I detta arbete behöver också arbetet med extra anpassningar utvecklas. Rektorerna använder skolans nya specialpedagoger som stöd i arbetet. Åtgärdsprogram för elever med stöd fungerar bra och rektorerna framhåller att skolledningen är delaktiga vid de fall där de extra anpassningarna inte har fungerat. På Thunmanskolan arbetar lärarna efter och följer skolans åtgärdsprocess som bygger på skolverkets mallar för att kvalitetsäkra så att samtliga moment finns med i genomförandet. Det är pedagogerna som undervisar eleven ansvarar för genomförandet av kartläggningen. Om det behövs tar lärarna hjälp av specialpedagog. Anpassningsrutiner har specialpedagogerna i uppdrag att ta fram under våren 2017. För att skapa struktur och effektivitet kring skolans elevhälsomöten har en rutin tagits fram som beskriver hur dessa möten ska gå till. Rutinen är ett gott stöd i arbetet men bara en del av ett större stödmaterial som krävs för att uppfylla kraven på kvalitet, likvärdighet och rättsäkerhet. En gemensam syn på elever i behov av stöd är en utgångspunkt för ett välfungerande arbete på skolan. Personalen och skolledningen ser och tar hänsyn till elevernas olika behov och jobbar på att uppväga skillnaderna i deras förutsättningar att nå kunskapskraven. Eleverna beskriver i elevintervjun att lärarna ofta stödjer dem om de är i behov av stöd. Eleverna upplever däremot att lärarna ofta inte har tid för varje elev och att lärarna ibland får prioritera de elever som är i behov av särskilt stöd. I elevenkäten för årskurs 9 från hösten 2016 anger 86,1 procent av eleverna att deras lärare hjälper dem med skolarbetet om det behövs. I föräldraenkäten från våren 2016 är upplevelsen från föräldrar att skolan inte passar 26

elevernas sätt att lära sig, endast 9 procent instämmer helt och hållet på påståendet Undervisningen i skolan passar mitt barns sätt att lära sig, samma resultat för riket är 30 procent Upplevelsen från föräldrar på skolan som har barn som får särskilt stöd visar att stödet inte är tillräckligt, 54 procent av de svarande svarar nej på frågan Upplever du att ditt barn idag får det stöd hon/han behöver? 56 När lärare eller övrig skolpersonal har uppmärksammat att en elev kan vara i behov av särskilt stöd är det viktigt att så snart som möjligt informera eleven och elevens vårdnadshavare. Då finns möjlighet att samverka kring behovet av att göra en utredning för att ta reda på vari elevens svårigheter i skolsituationen består samt vilka eventuella behov av särskilt stöd eleven har. 57 Den centrala elevhälsan är en viktig del för att skolan ska få stöd och den kompetens som krävs vid varje enskilt fall. I dagsläget upplever skolledningen att det är svårt att få en klar bild av vad som den centrala elevhälsan kan bistå med, när ska skolan klara uppdraget på egen hand och när kliver elevhälsan in med sin spetskompetens? Det finns risker att skolan och elevhälsa arbetar parallellt och att skolledning samt skolans specialpedagoger inte är helt insatta i ärenden som elevhälsan har inlett eller tvärtom. I föräldraenkäten från våren 2016 svara 23 procent Vet ej på frågan Jag upplever att elevhälsoarbetet på skolan är tillräckligt utifrån mitt barns behov, vilket är 10 procentenheter högre än rikssnittet. Information om vad föräldrar kan förvänta sig från skolan och elevhälsan är avgörande för att kommunikationen med föräldrarna framgent ska fungera. Skolan använder sig utav bärbara datorer för de elever som behöver extra stöd. I dessa finns särskilt anpassade applikationer för respektive elev. Anpassade pedagogiska metoder och en individuellt anpassad studieplan förbygger risken att eleverna inte når kunskapskraven. Sammanfattning och bedömning Thunmanskolan har fått alla förelägganden från Skolinspektionens godkända där elever med särskilt stöd var majoriteten av åtgärdspunkterna. Tillsynsgruppen upplever dock att detta område har getts en hög prioritering av skolledning men att rutiner måste implementeras och spridas på hela skolan för att området ska fortsätta hålla godkänd kvalitet. Från upptäckt till uppföljning av åtgärder fattas en röd tråd i syften och metoder. Rektors inblandning i frågorna bör vara på en övergripande nivå, samtidigt som rektor måste följa upp och övervaka framsteg och bakslag i åtgärderna. Föräldraenkäten från våren 2016 visar att föräldrarna på skolan som har barn med behov av särskilt stöd inte anser att eleven får det stöd som de behöver. Det är viktigt att skolan tar tillvara barnets och förälderns synpunkter. Skolinspektionen har i sina tillsyner kunnat se att skolornas åtgärsprogram är otydliga vilket kan skapa en osäkerhet från föräldrar vilket stöd som barnet får. 58 Missnöjet från föräldrarna på Thunmanskolan kan ha många orsaker och det är viktigt att skolledning analyserar och för samtal med dessa föräldrar för att synliggöra utvecklingsområden. 56 Skolinspektionens Skolenkäten våren 2016, Enkätresultat för vårdnadshavare grundskola Thunmanskolan, Knivsta kommun 57 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 58 Skolinspektionen, Otydligt vilket stöd eleven ska få, www.skolinspektionen.se 27

Skolledning bör i processen för att säkra det systematiska kvalitetsarbetet inom området arbeta tillsammans med den centrala elevhälsan för en ökad samsyn och en mer likvärdig och effektiv organisation. Styrkor - Skollednings engagemang och kompetens gällande elever i behov av särskilt stöd är tillräckligt. - Skolan har anställt två specialpedagoger som ska vara ett stöd i samtliga processer. Utvecklingsområden - Skolan bör tillsammans med elevhälsan klargöra ansvar, rollfördelning och processer för alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. 59 - Skolan bör utveckla och systematisera sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd. 60 - Skolan bör utveckla samarbetet med föräldrarna till elever i behov av särskilt stöd. 61 59 Skollagen (2010:800), 3 kap. Barns och elever utveckling mot målen, 3 60 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.8; Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. 61 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram; Rektor bör så snart som möjligt informera och samverka med eleven och elevens vårdnadshavare om att det kan finnas behov av extra anpassningar, eller behov av att göra en utredning om särskilt stöd. 28