Remissvar pa betankandet En inkluderande kulturskola pa egen grund (SOU 2016:69)

Relevanta dokument
Kulturrådets yttrande över "Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop" (Ds 2017:8)

Yttrande över En inkluderande kulturskola på egen grund Betänkande av Kulturskoleutredning (SOU 2016:69)

Remissvar - En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Remissyttrande över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Yttrande över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Betänkandet SOU 2016:69: En inkluderande kulturskola på egen grund, Ku2016/02380/KO

En inkluderande kulturskola på egen grund, SOU 2016:69. Svar på remiss från Kulturdepartementet

En kommunal kulturskola för framtiden en strategi för de statliga insatserna (prop. 2017/18:164)


Juridisk ram önskvärd men inte genomförbar

Yttrande över betänkandet SOU 2016:69 En inkluderande kulturskola

Remissvar på betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Region Gävleborg, org.nr , Box 834, Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För kronor av de

Föreslagna nationella mål bör omformuleras. Placering och föreslagna uppgifter för ett kulturskolecentrum bör vidare utredas.

Kulturskolerådets remissyttrande på SOU 2016:69 En inkluderande kulturskola på egen grund

Förslag till remissvar

Remissyttrande Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop - Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen,ds 2017:8

Kulturradets yttrande over "Nasta steg? Del 2. Forslag for en starkt minoritetspolitik" (SOU 2017:88)

X1 2D0 DnGD r 2016/6677. Kulturradet yttrar sig har ayseende ovan rubricerade forslag. I missivet

KULTURRADET. Are nde FOrdelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet for car 2017 inom ramen for kultursamverkansmodellen

Kulturrådets beslut Statens kulturråd beviljar bidrag och bidragsbelopp enligt bilaga l.

REMISSYTTRANDE

Riktlinjer för statsbidrag till musikarrangörer

Riktlinjer för statsbidrag till Skapande skola, kulturell verksamhet i skolan

Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

Betänkandet SOU 2016:69 En inkluderande kulturskola pa egen grund

En inkluderande kulturskola på egen grund, (SOU 2016:69)

Kulturrådet har ordet svensk kulturpolitik i endring. Benny Marcel, Kulturrådet Ställföreträdande generaldirektör

Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Lärarsvar Kulturskoleutredningen Kulturskolan Nässjö

Datum/Date Kungliga bibliotekets remissvar på SOU 2018:23 Konstnär - oavsett villkor?

Remissvar: Kulturskoleutredningens betänkande En inkluderande kulturskola på egen grund

En inkluderande kulturskola på egen grund

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

KUR 2018/3416 GD 2018:83 KULTURSKOLE- CENTRUM

En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar

Utbetalning av statsbidraget sker kvartalsvis, utan rekvisition, till. Ovriga villkor for beslutet om att bevilja statsbidrag framgar av

Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

YTTRANDE GD 2017:80. DET Dnr 2017/1756

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet

Villkor för bidraget framgår av beslutsbilaga l.

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8

PRESENTATION KARTLÄGGNING AV KULTURSKOLORNAS BEHOV AV STÖD

Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet för år 2018 inom ramen for kultursamverkansmodellen

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

medlen galler sarskilda villkor som framgar av beslutsbilagan. Utbetalning av statsbidraget sker kvartalsvis, utan rekvisition, till

Betänkandet SOU 2018:33 Konstnär oavsett villkor?

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

Uppdrag att kartlägga behovet av och informera om högskoleutbildning av relevans för den kommunala kulturskolan

Kulturskolerådet Hornsgatan 103 S STOCKHOLM

Yttrande avseende Departementsskrivelsen (Ds 2017:8) Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop

YTTRANDE GD 2016:192. DET Dnr KUR 2016/2905. Yttrande over betankandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19)

KU LTU R RA DET Yttrande

KULTURRÅDET. Utbetalning av statsbidraget sker kvartalsvis, utan rekvisition, till det plus- eller bankgirokonto som angivits i framställan.

Kulturskolan och de regionala kulturplanerna. En genomgång av de regionala kulturplanerna 2018

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Aktuella kulturpolitiska frågor Ulf Nordström

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

Remissvar - En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Det här är Kulturrådet. Myndighet under Kulturdepartementet Ca 75 anställda Styrelse Referens- och arbetsgrupper samt sakkunniga

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Riktlinjer för statsbidrag till kulturtidskrifter

Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Utbetalning av statsbidraget sker kvartalsvis, utan rekvisition, till det plus - eller bankgirokonto som angivits i framstallan.

Kulturrådets riktlinjer för uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet

Verksamhetsplan sid 1. Kulturskolerådet Hornsgatan 103 S STOCKHOLM

Kulturrådets internationella strategi

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun

KULTURRADET. Protokoll

KULTURRADET Styrelsen

Diskussionsunderlag om statens utredning om kulturskolor

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

KULTURRÅDET 2poROJofåLL


DIVISION Kultur och utbildning

Fördelning av statliga bidrag 2017

Protokoll. Ulrika Stuart Hamilton, ordfdrande. Kjell Englund Staffan Forssell, generaldirektar Ann- Sofie Koping Olsson Bo Netz Anna Sparrman

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag

Sammanfattning. Bilaga 2

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Kulturskolerådet Hornsgatan 103 S STOCKHOLM

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Biblioteksverksamhet

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Remissyttrande avseende Konstnär - oavsett villkor?

Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet

Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulnrj^erksarnhet 2012 inom ramen för lcultursamverkansmodellen

Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksarnhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen

Film och rörlig bild

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Transkript:

2017-03-09 Box 27215, 102 53 Stockholm Besok: Borgvagen 1-5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Sid 1 Dnr Ku2016/02380/KO Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remisssvar@regeringskansliet.se Remissvar pa betankandet En inkluderande kulturskola pa egen grund (SOU 2016:69) Sammanfaftning Betankandet ger ett vardefullt kunskapsunderlag for aft diskutera kulturskolans framtidsfragor, vilket ocksa har skett i manga olika sammanhang. Utredningen framhaller de stora skillnaderna mellan landets kommuner som far till foljd att tillgangen till kulturskola varierar stort. Aven ur ett barn - och ungdomsperspektiv varierar mojligheterna att agna sig at konst - och kulturuttryck. Fattigdom, socioekonomiska forhallanden och funktionsnedsattningar ar nagra faktorer som paverkar de faktiska mojligheterna for barn och unga att lara sig, uppleva och uttrycka sig genom konst och kultur. Kulturskolan kan och ska strava till att utjarnna skillnaderna. En inkluderande och jamlik kulturskola ska vara malet, men kommunerna maste sjalva avgora hur detta bast kan ske med barns och ungas olika behov och forutsattningar i fokus. KulturrAdet gar bedomningen aft utredningens fcirslag om en forstarkt infrastruktur for kulturskolan i huvudsak ar positivt. Nationella vagledande mal, forstarkta utbildningsvagar och forskning kan bidra till aft starka ferutsattningarna for barns och ungas raft till kultur i overensstammelse med de kulturpolitiska malen. Utredningen diskuterar en eventuell kulturskolelag, men aystar fran att foresla detta framst pa grund av de ekonomiska konsekvenser for staten detta skulle KulturrAdet instammer i denna slutsats. En lagreglering skulle inte heller stimulera eller ge incitament till en lokal kulturskoleutveckling. Daremot har ett nationellt st6dsystem med statsbidrag goda mojligheter aft oka tillgangligheten, likvardigheten och aft framja lcvalitetsutvecklingen. Nedan ger Kulturradet synpunkter ph - De nationella malen - Ett nationellt kulturskolecentrum; organisation, arbetsuppgifter och finansiering

KU LT U RRAD ET NW-03-09 Sid 2 (6) - Bidragen - Forstarkta utbildningsvagar - Forskning - Utvardering - Arbetssatt och verksamhetsformer samt - Inkludering 6.2 Nationella mal (s.203) Kulturradet star bakom utredningens intention aft formulera nationella mal for kulturskolan, i likhet med de riksdagsbundna malen inom litteratur och lasframjande, inom film, arkitektur, formgivning och design, inom arkivomradet samt inom kulturmiljoomradet. Det ar dock viktigt att malen inte ar detaljstyrande for att kunna anpassas till lokala forutsattningar och till barns olika forutsattningar och behov. Malen bor vara overgripande och kunna foljas upp over tid. Kulturradet foreslar att malen ses over i enlighet med delta. Relevanta mal kan vid behov aven preciseras i de forordningar som kan bli aktuella. 6.3 Nationellt kulturskolecentrum (s.209) I betankandet foreslas att ett nationellt kulturskolecentrum inrattas som ett sarskilt beslutsorgan inom Kulturradet. Kulturradet delar utredningens uppfattning om att en nationell overblick behovs for att framja barns och ungas tillgang till kulturskoleverksamhet av god kvalitet Over hela landet, men menar att det bor ske inom en ekonomisk ram som inte aventyrar livskraften hos ett statligt stott kulturliv som ska finnas i hela landet, for en vaxande befolkning. Kulturradet foreslk darfor att det statliga stodet f6r kulturskolan inforlivas inom Kulturradets ordinarie myndighetsuppdrag. Det innebar en kostnadseffektivitet, dar man inom ramen for myndigheten kan skapa synergieffekter som kommer bade kulturskolan och kulturlivet i stort till del. Da det nya uppdraget forutsatter att medel är det av yttersta vikt att det inte finansieras genom omfordelning inom kulturbudgeten, som redan nu ar hart anstrangd. Detta medfor att man far noga overvaga hur stora satsningar som ar motiverade. Kulturradets roll som central forvaltningsmyndighet inom kulturomradet innebar ett omfattande uppdrag och ett antal mal som beslutas av regeringen genom regleringsbrev for innevarande budgetar, samt de forordningar som styr bidragsgivningen. Ett uppdrag att ha den nationella overblicken och bedriva utvecklingsarbete genom framjande och bidragsgivning aven pa kulturskolans omrade kan naturligt integreras i Kulturradets arbete. Kulturradets instruktionl "att, med utgangspunkt i de nationella kulturpolitiska malen, verka for kulturens Forordning (2012:515) med instruktion for Statens kulturrad

2017-03-09 Sid 3 (6) utveckling och tillganglighet genom att fordela och folja upp statliga bidrag och genom andra framjande atgarder" mojliggor detta utan tillagg eller andringar. Kulturradet ska som statlig myndighet stodja, samordna och driva pa fragor om jamstalldhet, hbtq, mangfald och tillganglighet, sa aft konst- och kulturlivet blir fillgangligt for alla oaysett till exempel etnisk och kulturell bakgrund, funktionsnedsattning, sexuell laggning, kon, konsidentitet eller konsuttryck. Utgangspunkten ar aft kulturverksamhet praglad av jamstalldhet, mangfald och interkulturell utveckling bidrar till okad kvalitet och tillganglighet. Denna samsyn, tillsammans med de mangariga erfarenheterna av bidraget Skapande skola, dar kulturskolan ofta ar en part, mojliggor kunskapsvinst och synergieffekter. Kulturradet avvisar darfor utredningens forslag aft inriitta ett slirskilt beslutsorgan inom Kulturradet och foreslar i stallet att ett uppdrag kring kulturskolan ges till Kulturradet genom sarskilt regeringsbeslut och i kommande regleringsbrev. Den specifika sakkunskap som behaver tillforas myndigheten kan garanteras genom samverkan med foretradare f6r breda kompetenser inom omradet, som exempelvis Kulturskoleradet, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Stiftelsen El Sistema samt representanter fran utbildningsinstitutioner och intresseorganisationer. Uppgifterna aft fcirdela statsbidrag och aft arbeta framjande med erfarenhetsutbyte och samverkan kan med fordel bedrivas inom enheten fcir regional kulturverksamhet och uppfdljning, dar Skapande skola finns och dar aven det tillfalliga utvecklingsbidraget for musik- och kulturskolor om 100 mnkr per ar fardelas. Arbetet inom enheten bedrivs med stod av Kulturradets gemensamma resurser inom till exempel juridik, kommunikation, IT-stud och bidragsadministration. Kulturradet bor sjalvklart tillforas resurser for de nya arbetsuppgifterna, dock inte av den storleksordning som utredningen namner. Utredningen foreslar ocksa att det nationella kulturskolecentrumet ska felja upp de kommunala kulturskolornas verksamhet och ansvara for den officiella kulturskolestatistiken. Kulturradet anser aft detta bor vara ett ansvar for Myndigheten fcir kulturanalys, i enlighet med deras uppdrag att folja den nationella kulturpolitiken. Vidare anser Kulturradet att utvecklingsbidraget, det tidsbegransade verksamhetsbidraget och bidrag till nationell spetskompetens (se 6.4, 6.5 och 6.6. nedan) med fordel kan rymmas inom samma bidragsforordning. For att kulturskolor och musikskolor av olika omfattning ska kunna soka statsbidrag ar det onskvart med en ferordningstext utan detaljstyrning.

KULTUR RADET 2017-03-09 Sid 4 (6) 6.4 Utvecklingsbidrag (s.223) Kulturradet instammer i utredningens uppfattning att ett utvecklingsbidrag behovs for saval breddning och fordjupning av konstomraden, for inkludering och tillganglighet samt for pedagogisk utveckling i kulturskolan. Sma kommuner med knappa administrativa resurser skulle amen gagnas om regioner/landsting kunde soka utvecklingsbidrag, till exempel for samverkan med regionala institutioner, for gemensam kompetensutveckling och transporter/resor for kulturskolelever mellan kommunerna. Daremot staller vi oss tveksamma till det foreslagna bidragets storlek, dels av de finansiella skal som anfordes ovan, dels utifran den erfarenhet som Kulturradet har av det tillfalliga utvecklingsbidraget for kulturskolor 2016. Kulturradet menar att utvecklingen inte entydigt gynnas av stora bidrag som tillater kulturskoloma att tillfalligt expandera sin verksamhet. Kulturskolornas verksamhet riskerar att "projektifieras" i stallet for att insatserna grundar sig pa behoven pa den egna often och kan inforlivas i den dagliga verksamheten. Dartill finns en risk att kulturskoloma inte har praktisk mojlighet att anvanda sina bidragsmedel under projekttiden av olika orsaker, till exempel pa grund av bristen pa pedagoger. 6.5 Tidsbegransat verksamhetsbidrag till kulturskola (s.228) Kulturradet menar att kommunens invanarantal inte ar av avgorande betydelse for forutsattningarna att bedriva kulturskola. Det kan aven handla om kommunens ekonomi, geografi, socioekonomiska grupper, demografi eller oforutsedda handelser. Darfor ska en forordningstext vara tydlig, men inte avgransande genom detaljstyrning, for att kommuner med olika slag av utmaningar ska kunna s6ka tidsbegransat verksamhetsbidrag. 6.6 Bidrag till nationell spetskompetens (s.232) Kulturradet ser precis som utredningen ett behov av att barn och unga som vill fordjupa sift konstnarliga intresse pa avancerad niva far utveckla en spetskompetens och mota professionellt verksamma redan i unga ar inom kulturskolan. Ett samarbete mellan olika professionella aktorer kan med fordel bedrivas inom ramen for den ordinarie verksamheten. Ur ett barnperspektiv och ur jamlikhetssynpunkt ar det viktigt att elever med sarskild fallenhet och intresse ska ha mojlighet att utveckla sin fulla potential inom det konstnarliga omradet utan att behova flytta eller lita till kostsamma privata losningar. Har finns lardomar att hamta fran idrotten, dar forskningen menar att en varierad och genomtankt traning fran unga ar leder till talangutveckling. 6.7 Bidrag till regional samordning (s.234) Kulturradet staller sig positivt till att forstarka den regionala samordningen i syfte att framja samverkan och gemensamma strukturer. Kulturradet vill dock understryka att om nya verksamhetsomraden laggs in i kultursamverkansmodellen krays utokad

2017-03-09 KU R 2016/7484 Sid 5 (6) finansiering. For att en funktion for regional kulturskolesamverkan ska fa de effekter utredningen beskriver krays att resurser tillfars anslaget enligt farslaget. Kulturradet bedomer att sadan ny inriktning kan rymmas inom ramen for farordningens konst - och kulturframjande verksamhet, och forordar darfar inget tillagg i fcirordningen. Om omradet ands tillfors bor tillagget lyda "framjande av kulturskoleverksamhet". Medel som fordelas genom kultursamverkansmodellen bor tilidelas regioner med fartroende for att de kan bedoma hur pengarna ska fordelas vidare till kulturverksamheterna for att na bdsta mojliga effekt. Medlen skulle under en uppbyggnadsfas kunna fordelas som utvecklingsbidrag for att ge mojlighet att bygga upp verksamhet utifran regionernas olika behov och ambitionsniva. Pa sikt bor dock medlen hanteras som ovriga medel i modellen och overlatas till regionerna att besluta om. Om regeringen vill oronmarka medel till ett omrade inom den regionala kulturpolitiken bor det g8ras som ett separat bidrag utanfor kultursamverkans - modellen. 6.8 Forstarkta utbildningsvagar for att uppna en inkluderande kulturskola pa egen grund (s.240) Kulturradet delar utredningens uppfattning att fragan om kompetensfarsorjning ar central, men vill vidga fragan till att generellt galla larare inom estetiska amnen aven inom grundskolan, gymnasieskolan och inom andra utbildningssystem. Pa mindre orter maste det vara mojligt att vara larare hos olika aktorer, eftersom elevunderlaget ar sa litet att heltidstjanster inte kan erbjudas. Kraven pa behorighet och legitimation hos olika arbetsgivare maste darfor tas i beaktande. Kulturradet vill understryka behovet av en h8g konstnarlig och pedagogisk kompetens, ddr professionaliteten kan certifieras. Med delta tillagg stoder Kulturradet utredningens forslag om farstarkta utbildningsvagar. 6.9 Kulturskolerelaterad forskning (s.253) Forskning ger legitimitet for kulturskolans verksamhet och en valbehovlig kunskapsutveckling inom ett brett forskningsfalt. Kulturradet stodjer darfar utredningens farslag om kulturskolerelaterad forskning med tillagget att samrad bor ske med relevanta aktorer. 6.10 Utvardering och nasta steg (s.256) Utredningen fareslar att en utvardering ska genomfaras tre ar efter att farslagen tratt i kraft. En delutvardering kan genomfaras efter tre ar for att fa syn pa tendenser som kan paverka till exempel inriktningen pa bidragsgivningen. Men Kulturradets bedomning ar att fem ar behovs for en grundligare analys av om tillgangligheten, jamlikheten och inlduderingen okat i kulturskoleverksamheten och for att pa allvar kunna se kvarstaende effekter och relatera dem till vidtagna atgarder.

2017-03- 09 Sid 6 (6) Kulturradet foreslar att Myndigheten for kulturanalys far i uppdrag aft Ora en nulagesanalys for att ha en utgangspunkt for utvardering av effekterna tre respektive fern ar efter aft forandringarna tratt i kraft. 6.11.1 Arbetssatt och verksamhetsformer som utgar ifran barns och ungas perspektiv (s.259) Kulturradet instammer i utredningens bild av barns och ungas raft att delta i kulturverksamhet for sin egen skull. Kommunens olika verksamheter kan ses som potentiella konstnarliga motesplatser, som kulturskolan kan samverka med. Fritidsgfirden och biblioteket kan till exempel utg8ra sadana arenor, men det maste finnas personella resurser med egen amneskunskap om aktuella konst - eller kulturomraden, och en pedagogisk kunskap for aft kunna mota barn och unga. 6.11.2 Inkludering (s.265) Kulturridet instammer i utredningens bedomning aft en bredd av insatser behovs f6r att na barn och unga oaysett bakgrund och eventuella funktionsnedsattningar. Kulturradets slutsats är aft undervisningen darfiir bor anpassas efter malgrupp, verksamhet och onskat resultat snarare an utifran specifika normer. Bade gruppundervisning och enskild undervisning har sina fordelar beroende pa situation. Det finns ingen motsattning mellan det sociala samspelet och enskild undervisning, som kan anpassas efter elevens behov och intresse. I mariga fall kan en situation dar larare och elev mots regelbundet under en lfing tid, vara viktig for saval den personliga som den konstnarliga utvecklingen. I de fiesta fall ar en kombination av individuella lektioner samt grupplektioner naturliga. Utredningen foresprakar en inidudering oaysett kon och Alder, vilket Kulturradet instammer i. Ett forslag ar aft erbjuda nyborjarkurser riktade mot ungdomar. Vi vill to fragan ett steg langre och inkludera ett livslingt larande. Mojligheterna aft i vuxen Alder fa nyborjarundervisning room ett konstomrade ar idag begransat till folkbildningen. Det gor att man gfir miste om effekterna med generations - overskridande m8ten i estetiska verksamheter. Beslut i detta arende har fattats av generaldirektor Staffan Forssell med handlaggare Tua Stenstrom som foredragande. I beredningen av arendet har aven enhetscheferna Magnus Bostrom och Lotta Brilioth Biornstad, verksamhetsstrateg Signe Westin, koordinator Lisa Poska saint handlaggama Malin Palm och Nardin Crisbi deltagit. 6141111111111 Forsse 111111111kan ()J.. Tua Stenstrom