FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Maj Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -06-30 FM5001 M05

Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september Publikationen Finansmarknadsstatistik har från och med publiceringen avseende september uppdaterats och delvis fått nytt utseende. Dispositionen i publikationen är i stort densamma däremot har förändringar genomförts för tabeller, diagram och metoddelar. Vissa tabeller och diagram är helt nya medan andra är förändrade eller borttagna. För detaljer kring förändringarna se dokumenten Förändringar Finansmarknadsstatistik september samt Tabell- och diagramförteckning som finns publicerade i anslutning till publikationen. Bakgrunden till förändringarna är att nya rapporteringsformulär införts, i första hand för att anpassa statistiken till nya rapporteringskrav från Europeiska centralbanken. Det innebär samtidigt att osäkerheten i inrapporterade uppgifter ökar. Vissa serier kommer därför inte att publiceras de första månaderna. Den ändrade insamlingen tillsammans med att många rapportörer sett över sina rapporteringssystem gör att vissa serier får större tidsseriebrott, dessa är markerade i tabeller och beskrivs i noter. I samband med uppdateringen har även äldre uppgifter uppdaterats vilket gör att vissa serier reviderats I samband med uppdateringen har även äldre uppgifter uppdaterats vilket gör att vissa serier reviderats historiskt.

Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Specifikation av vissa tillgångs- och skuldposter 4.1 Diagram specificerade balansräkningsposter 4.36 Specifikation av MFI:s dagslån, repor och andra krediter 4.2 Metod specificerade balansräkningsposter 4.37 Specifikation av bankernas dagslån, repor och andra krediter Metod 4.38 Värdepappersspecifikation MFI Utlåning till svenska hushåll och offentlig sekto 4.39 Värdepappersspecifikation banker Snabbfakta 4.3 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor fördelat på undersektorer 4.40 Värdepappersspecifikation bostadsinstitut 4.41 MFI:s derivatinstrument, motpartsspecifikation Del 1 Inledning Specifikation av utlåningsposter fördelat på löptid, ändamål och säkerhet 4.42 Bankernas derivatinstrument, motpartsspecifikation 1.1 MFI:s tillgångar 4.4 MFI:s utlåning fördelad på löptid 4.43 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 1.2 MFI:s skulder 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid Del 5 Räntestatistik 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag 4.7 Utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 5.1 Diagram räntestatistik 1.5 Penningmängd 4.8 MFI:s utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.2 Metod räntestatistik 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.9 Bankernas utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.3 MFI:s utlåningsräntor 1.7 Noter till del 1 Inledning 4.10 Bostadsinstitutens utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.4 Bankernas utlåningsräntor 4.11 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.5 Bostadsinstitutens utlåningsräntor Del 2 Penningmängden 4.12 Bankernas utlåning fördelad på säkerhet 5.6 Utlåningsräntor till hushåll fördelad på långivande sektor och ändamål 2.1 Diagram penningmängden 4.13 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på säkerhet 5.7 Finansbolagens och övriga MFI:s utlåningsräntor 2.2 Metod penningmängden 4.14 Finansbolagens utlåning fördelad på säkerhet 5.8 Bankernas inlåningsräntor 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 4.15 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.9 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3, 12-månaders tillväxttakt % 4.16 MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto 5.10 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 5.11 MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.6 Monetära basen Specifikation av utlåningsposter fördelat på typ av kredit samt kortstatisti 5.12 Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.17 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.13 Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 4.18 Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.14 Noter till del 5 Räntestatistik Del 3 Balansräkningar 4.19 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 3.1 Diagram balansräkningar 4.20 Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit Del 6 Värdepappersmarknaden 3.2 Metod balansräkningar 4.21 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 6.1 Diagram värdepappersmarknaden 4.22 MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.2 Metod värdepappersmarknaden Balansräkning per referenssektor innevarande period 4.23 Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.3 Penningmarknaden 3.3 MFI:s balansräkning 4.24 Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.4 Obligationsmarknaden 3.4 Bankernas balansräkning 4.25 Antal utgivna betal- och kreditkort 6.5 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 3.6 Finansbolagens balansräkning Specifikation av bostadsinstitutens utlåningsposter Del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.7 MFI:s balansräkning 4.26 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi 7.1 Diagram utländska fordringar och skulder 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankernas balansräkning 7.2 Metod utländska fordringar och skulder Leasing 7.3 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet Balansräkning per referenssektor, tidsserier 4.27 Leasing från MFI, objektfördelad 7.4 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar 3.9 MFI:s balansräkning tidsserier 4.28 Leasing från banker, objektfördelad 7.5 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet, tidsserie 3.10 Bankernas balansräkning tidsserier 4.29 Leasing från finansbolag, objektfördelad 7.6 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar efter slutlig risk, tidsserie 3.11 Bostadsinstitutens balansräkning tidsserier 4.30 Leasing från MFI, motpartsfördelad 7.7 Noter till del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.12 Finansbolagens balansräkning tidsserier 4.31 Leasing från banker, motpartsfördelad 3.13 MFI:s balansräkning tidsserier 4.32 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad Ordlista 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier In- och upplåning från hushåll samt hushållens individuella pensionssparand 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 4.33 MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll 3.17 Sparbankernas balansräkning tidsserier 4.34 Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 4.35 Individuellt pensionssparande

Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Fr.o.m. publiceringen avseende september har publikationen omarbetats. Bakgrunden är en ändrad insamling där också innehållet i publikationen setts över. En rad nya tabeller har lagts till och ett fåtal har tagits bort. Vissa tabeller har annan numrering än tidigare. Se tabell- och diagramförteckningen. En del tabeller har reviderats p.g.a. definitionsändringar. Se respektive metoddel för en detaljerad beskrivning. I samband med omarbetningen har alla serier uppdaterats för att få med revideringar av äldre uppgifter. Den gamla publikationen med uppgifter t.o.m. augusti finns för jämförelse på SCB:s hemsida. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFI:s balansräkningar - MFI:s räntesättning - värdepappersmarknaden Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Johannes Holmberg 08-506 945 11 fornamn.efternamn@scb.se Anders Nyberg 08-506 944 43 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-506 940 98 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-506 942 40 e-post: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De följs av fliken snabbfakta där särskilt efterfrågade uppgifter presenteras. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFI:s balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande m.m. redovisas. Del 5: MFI:s in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas. Del 7: Svenska MFI:s utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFI:s konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet.

Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 2 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Penningmängden beräknas numera exklusive svenska MFI:s utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212+213) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun- och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publiceringen avseende april 2009 ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Finansiella företag, ej MFI (22+23+24+25) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EMU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag och pensionsinstitut finansinstitut, ej MFI Icke-finansiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( EU och övriga utlandet exkl. Sverige) Offentlig sektor exkl. centralbanker Icke-finansiell företagssektor Hushåll motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EUländer motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Allmänheten Icke-MFI I Finansmarknadsstatistiken per september har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av icke-mfi. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av referenssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, socialförsäkringsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del två, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition än den ovan beskrivna (se Metod 2.2). Tabellerna 4.17-4.21 och 4.26 visar fr.o.m. september svensk och utländsk icke-mfi. Tidigare visade motsvarande tabeller svensk och utländsk allmänhet. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS :1. Vid utgången av augusti fanns det 207 institut som klassificerades som MFI. verksamhet. g g g I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Detta sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFIblanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis, eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende september. Den största innehållsliga förändringen skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag började rapportera MFI-blanketten mars 2003 och finansbolag i december 2001. De är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. Även s.k. penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder) är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas 2 INSEKT 2000. Uppgift kan ej förekomma

Snabbfakta -05-31 Penningmängdens årliga tillväxttakt M1-0,7 % M2 3,9 % M3 3,8 % Tabell 2.4 MFI:s a) utlåning till svenska hushåll inkl. HIO b), årlig tillväxttakt 6,9 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO 2 569 886 Mkr Tabell 4.3.1 MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål 2 057 725 Mkr Tabell 4.7 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 4,05 % Tabell 5.6.2 Räntor för utestående lån vid månadens slut 3,80 % Tabell 5.6.1 MFI:s utlåning till icke-finansiella företag 1 781 355 Mkr Tabell 3.9.1 Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) 27 902 Mkr 14 514 Mkr 13 388 Mkr 2 556 742 Mkr 2 057 725 Mkr 321 024 Mkr 177 994 Mkr Tabell 4.26.4 Tabell 4.11.1 Betal- och kreditkortsfordringar till svenska hushåll 42 147 Mkr Tabell 4.22 Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista 1 057 174 Mkr 192 916 Mkr 864 258 Mkr Tabell 4.33.1 Ordlista a) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). b) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer.

1. INLEDNING 1.1 MFI:s tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2002-Maj 2003-Maj 2004-Maj 2005-Maj 2006-Maj 2007-Maj 2008-Maj 2009-Maj -Maj -Maj 0% 2002-Maj 2003-Maj 2004-Maj 2005-Maj 2006-Maj 2007-Maj 2008-Maj 2009-Maj -Maj -Maj 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFI:s tillgångar, -05-31, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 7 094 540 4 827 632 918 549 445 260 421 569 481 530 Bostadsinstitut 2 336 934 2 262 259 20 430 1 31 772 22 471 Finansbolag 298 421 166 601 5 406 6 076 249 120 088 MFI 730 402 357 059 314 603 907 44 869 12 964 MFI totalt 10 460 297 7 613 551 1 258 989 452 244 498 459 637 053

1.2 MFI:s skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2002-Maj2003-Maj2004-Maj2005-Maj2006-Maj2007-Maj2008-Maj2009-Maj-Maj-Maj 0% 2002-Maj 2003-Maj 2004-Maj 2005-Maj 2006-Maj 2007-Maj 2008-Maj 2009-Maj -Maj -Maj 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFI:s skulder, -05-31, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 7 094 540 3 789 349 1 915 607 435 218 532 591 421 775 Bostadsinstitut 2 336 934 617 102 1 549 592 40 081 43 872 86 286 Finansbolag 298 421 202 422 9 269 131 17 436 69 162 MFI 730 402 20 352 627 944 25 125 32 983 23 999 MFI totalt 10 460 297 4 629 225 4 102 411 500 555 626 883 601 222

1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20% 20% 15% 15% 10% 10% 5% 5% 0% 0% -5% -5% -10% 2006 2007 2008 2009-10% 2006 2007 2008 2009 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -05-31, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 2 166 848 831 927 1 129 973 2 009 355 Bostadsinstitut 2 147 066 1 633 843 488 226 0 Finansbolag 120 860 68 084 51 932 23 763 MFI 212 095 36 032 111 224 860 MFI totalt 4 646 870 2 569 886 1 781 355 2 033 978

1.4 Ut- och inlåningsräntor % 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % % 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 8 8 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 0 2006 2007 2008 2009 0 0 2006 2007 2008 2009 Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag, procent MFI:s utlåning till Bankernas inlåning från Hushåll Ickefinansiella företag Hushåll Ickefinansiella företag maj-10 2,64 2,25 0,27 0,27 apr-11 3,91 3,70 1,28 1,46 maj-11 4,00 3,72 1,41 1,46

1.5 Penningmängd % 25 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 20 15 M1 M3 10 0 5 0-5 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 M1, Mkr 12-mån förändr i M2, Mkr 12-mån förändr i M3, Mkr 12-mån förändr i M1, % M2, % M3, % maj-10 1 454 787 6,2 1 888 615 4,0 2 141 489 1,2 apr-11 1 523 139-0,6 1 984 328 4,2 2 224 751 4,0 maj-11 1 503 499-0,7 1 962 521 3,9 2 222 528 3,8 Tillväxttakten för M1 anges justerad för omklassificeringar som gjordes i november, se not i 2.7.

1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr 1.6.1 Utestående belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Obl. marknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, staten Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut maj-10 125 570 83 887 771 774 1 070 251 apr-11 97 915 19 682 770 887 1 128 588 maj-11 95 418 21 603 777 135 1 144 117

1.7 Noter till del 1 Inledning September. I september ändrades tabell 1.4.3 från att tidigare visa in- och utlåningsräntorna för allmänheten till att istället visa svenska hushåll och icke-finansiella företags ut- och inlåningsräntor. September. I september ändrades tabell 1.6.2 så att statens emissioner på obligationsmarknaden även innefattar premieobligationer. Tidigare var endast statsobligationer inräknat.

2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 25 20 15 10 5 0-5 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 M1 M2 M3 0

2.2 Metod penningmängden Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens t utländska filialer l har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Fr.o.m. november publiceras tillväxttakten i M1 både inklusive och exklusive omklassning. Detta eftersom villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med villkor till avistakonto. Fr.o.m. april 2009 publiceras även uppgifter om den monetära basen. Tidigare publicerades monetära basen endast på Riksbankens hemsida och definitionen har ändrats för att bättre överensstämma med det begrepp som IMF rekommenderar och ECB använder. I begreppet ingår nu: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat Sedan hösten clearas vissa repor på den svenska marknaden via central motpart istället för att som tidigare handlas direkt mellan banker. Då repor clearas via central motpart blir motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag) i statistiken. Exempel: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke-mfi) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke-mfi.

Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGK:s skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.o.m. september genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Emittentsektorn: Riksbanken och banker Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, monetära och icke-monetära investeringsfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags ickevinstdrivande organisationer, investmentbolag, ickemonetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor.

Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Investmentbolag, Icke-finansiell företagssektor, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut

2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 105 165 8 843 96 322 1 393 238 1 296 386 96 851 125 113 508 336 40 204 679 900 39 685 1 489 560 Aug 104 113 7 729 96 384 1 377 876 1 292 646 85 230 120 181 497 920 40 848 679 606 39 322 1 474 260 Sep 103 125 8 644 94 481 1 399 163 1 315 502 83 661 130 201 495 238 45 156 688 949 39 619 1 493 644 Okt 102 657 8 558 94 099 1 421 019 1 327 714 93 305 124 722 510 060 42 836 703 810 39 592 1 515 118 Nov 102 153 7 653 94 500 1 450 857 1 368 087 82 769 121 437 499 996 36 398 753 839 39 187 1 545 356 105 401 9 007 96 394 1 488 259 1 397 219 91 039 115 088 535 220 39 598 760 173 38 179 1 584 653 Jan 100 099 8 331 91 768 1 473 662 1 381 185 92 477 131 190 521 359 27 842 755 153 38 117 1 565 429 Feb 99 246 8 207 91 039 1 424 954 1 340 517 84 437 120 330 483 991 33 909 747 980 38 744 1 515 993 Mar 98 580 8 472 90 108 1 428 810 1 345 046 83 764 124 882 505 614 24 636 734 490 39 189 1 518 918 Apr 99 555 8 850 90 705 1 432 434 1 343 297 89 138 115 774 506 460 30 055 740 380 39 766 1 523 139 Maj 98 543 8 183 90 360 1 413 139 1 324 450 88 689 120 374 491 549 30 854 730 070 40 291 1 503 499 2.3 Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl. HIO Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 443 089 418 140 24 949 22 800 86 689 8 599 318 810 6 193 1 932 649 57 727 74 018 125 263 2 189 657 Aug 441 009 422 261 18 747 21 175 79 889 12 394 321 626 5 924 1 915 269 62 446 73 975 112 603 2 164 293 Sep 446 731 429 477 17 254 19 226 81 481 9 292 330 866 5 866 1 940 375 69 808 74 214 110 124 2 194 520 Okt 454 861 431 894 22 966 19 631 85 985 7 963 335 614 5 668 1 969 979 67 367 74 213 106 068 2 217 627 Nov 420 310 399 391 20 919 38 475 93 669 5 343 276 504 6 319 1 965 666 81 463 74 213 118 088 2 239 430 424 783 407 351 17 431 28 656 85 721 5 498 293 286 11 622 2 009 435 76 646 68 041 118 469 2 272 592 Jan 439 710 412 086 27 624 34 356 93 399 5 457 298 535 7 962 2 005 139 94 969 67 990 111 523 2 279 621 Feb 445 241 419 753 25 488 30 760 98 823 5 773 303 331 6 555 1 961 234 96 255 67 951 111 141 2 236 581 Mar 472 094 446 116 25 978 32 869 110 606 5 395 316 207 7 016 1 991 012 86 513 76 905 109 422 2 263 852 Apr 461 189 445 807 15 382 31 331 97 109 5 900 319 380 7 470 1 984 328 64 896 76 900 98 627 2 224 751 Maj 459 022 442 926 16 097 31 592 84 668 8 015 326 837 7 911 1 962 521 70 364 76 904 112 738 2 222 528 November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med villkor minskar, se not i 2.7 M3 (k) =

2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt sv allmänh M1 M1 justerat för omklassn 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M2 M3 Sedlar & mynt sv allmänh M1 M1 justerat för omklassn M2 M3 Jul -0,4 8,0 8,0 6,2 5,6-0,6 7,1 7,1 4,8 3,2 Aug -0,3 5,1 5,1 4,0 3,4-0,3 6,7 6,7 4,8 4,0 Sep -2,7 6,0 6,0 5,4 5,8-1,1 6,4 6,4 5,2 4,9 Okt -2,7 6,8 6,8 6,8 5,9-1,9 6,0 6,0 5,4 5,0 Nov -2,3 8,8 4,7 6,4 5,9-2,6 7,2 5,8 6,2 5,9-3,7 6,6 2,7 5,1 6,4-2,9 7,4 4,7 6,1 6,1 Jan -4,0 5,7 1,7 5,0 5,0-3,3 7,0 3,1 5,5 5,8 Feb -4,1 3,5-0,5 3,7 3,8-3,9 5,3 1,3 4,6 5,0 Mar -5,8 3,4-0,6 4,9 5,4-4,7 4,2 0,2 4,5 4,7 Apr -4,4 3,3-0,6 4,2 4,0-4,8 3,4-0,6 4,3 4,4 Maj -5,1 3,3-0,7 3,9 3,8-5,1 3,3-0,6 4,4 4,4

2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul 96 375 1 649 037 115 141 961 617 2 576 531 236 98 431 156 184 14 135 32 343 1 892 897 Aug 96 437 1 654 026 100 202 964 478 2 582 528 777 83 685 160 770 13 935 28 723 1 879 387 Sep 94 578 1 685 165 93 101 984 188 3 103 539 667 77 010 161 310 12 988 25 298 1 898 142 Okt 94 198 1 727 633 108 592 1 004 282 3 195 535 211 93 788 188 140 11 608 19 066 1 949 489 Nov 94 599 1 746 831 99 321 1 000 658 3 203 540 992 85 782 205 181 10 337 21 423 1 962 174 96 911 1 759 322 104 272 1 021 577 3 349 546 058 91 508 191 686 9 415 17 061 1 977 567 Jan 92 285 1 773 058 110 666 1 022 097 3 562 546 151 89 238 204 809 17 865 13 990 1 989 998 Feb 91 559 1 746 633 106 199 1 020 571 3 875 511 167 87 922 214 895 14 403 13 165 1 957 557 Mar 90 587 1 768 541 109 745 1 020 540 3 832 541 715 95 337 206 287 10 577 17 524 1 986 398 Apr 91 200 1 759 718 100 656 1 030 361 3 967 535 086 84 868 194 271 11 822 17 206 1 968 781 Maj 90 836 1 734 994 102 528 1 027 204 4 180 507 129 87 488 200 661 10 860 20 143 1 948 502 Maj. Allmänhetens innehav av bankcertifikat reviderad september -april

2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Särskild inlåning banker Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jul 105 165 71 088 18 71 070 0 0 156 578 332 831 Aug 104 113 23 753 58 23 695 0 0 94 733 222 599 Sep 103 125 46 088 25 46 063 0 0 67 893 217 106 Okt 102 657 18 882 24 18 858 0 0 0 121 539 Nov 102 153 14 449 14 14 435 0 0 0 116 602 105 401 5 142 45 5 097 0 0 0 110 543 Jan 100 099 9 984 29 9 955 0 0 0 110 083 Feb 99 246 10 717 37 10 680 0 0 0 109 963 Mar 98 580 11 633 64 11 569 0 0 0 110 213 Apr 99 555 16 871 49 16 822 0 0 0 116 426 Maj 98 543 17 971 75 17 896 0 0 0 116 514

2.7 Noter till del 2 penningmängden a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september. Fr.o.m. september avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. ember 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. April 2009. Fr.o.m. publiceringen avseende 2009-04-30 räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit en metodförändring hur penningmarknadsfonderna hanteras i penningmängden vilket gett vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. November 2009. I november 2009 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. September. Revideringar (tabell 2.3) för tidsperioden januari 1998-februari 2002, efter en översyn av ingående uppgiftslämnargrupper. Tillväxttakten (tabell 2.4) påverkas för januari 1999-februari 2003. Oktober. Revidering av emitterade värdepapper som hålls av svensk allmänhet (kolumn j) januari 2008-september. November. Ett antal konton med begränsat antal fria uttag har tidigare legat som avistainlåning, dessa omklassificeras nu till inlåning med vissa villkor. Det påverkar M1 som minskar med 50-150 miljarder för perioden december 2003-oktober. Mindre revideringar även 1998-2003. November. Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med vissa villkor till avistakonto. M1:s tillväxttakt beräknas därför både med och utan omklassificering fr.o.m. november.

3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 8 000 000 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 8 000 000 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 7 000 000 7 000 000 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 2006 2007 2008 2009 0 2006 2007 2008 2009 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 21% 90% 18% 80% 15% 70% 12% 60% 50% 9% 40% 6% 30% 3% 20% 0% 10% -3% 2002-Maj 2003-Maj 2004-Maj 2005-Maj 2006-Maj 2007-Maj 2008-Maj 2009-Maj -Maj -Maj 0% -6% 2005 2006 2007 2008 2009 Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0

3.2 Metod balansräkningar Teckenförklaring De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS :1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, dvs. inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive i finansiell i leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

3.3 MFI:s balansräkning -05-31 3.3.1 MFI:s tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -47 672-39 802 7 613 551 5 563 870 2 049 681 Icke-MFI 71 026 234 800 5 667 210 4 558 061 1 109 148 Svenska icke-mfi 85 268 301 157 4 646 870 4 470 540 176 329 Finansiella företag, ej MFI 22 699 28 010 128 382 126 600 1 782 Icke-finansiella företag 35 111 77 430 1 781 355 1 610 192 171 162 Offentlig sektor 14 922 30 017 167 247 166 087 1 160 Hushåll inkl. HIO 12 535 165 700 2 569 886 2 567 660 2 225 Utländska icke-mfi -14 242-66 357 1 020 340 87 521 932 819 EU-länder -16 203-6 587 510 463 45 780 464 682 utlandet 1 961-59 770 509 877 41 741 468 136 MFI -118 698-274 602 1 946 342 1 005 809 940 533 Svenska MFI -3 803-272 097 917 172 852 667 64 505 Banker 6 199-266 992 237 736 228 856 8 880 Bostadsinstitut -11 538 8 641 566 443 530 667 35 776 Andra monetära kreditmarknadsföretag 1 687-13 597 112 960 93 114 19 847 MFI -150-149 33 31 2 Utländska MFI -114 895-2 505 1 029 170 153 142 876 028 EU-länder -107 363-94 909 669 384 114 451 554 933 utlandet -7 532 92 403 359 785 38 690 321 095 Räntebärande värdepapper 2 611-236 495 1 258 989 757 422 501 567 Aktier och andelar 7 971 37 670 452 244 173 468 278 776 Derivatinstrument -15 780-245 716 498 459 293 126 205 333 tillgångar 8 851-11 916 637 053 362 856 274 197 SUMMA TILLGÅNGAR -44 020-496 259 10 460 297 7 150 742 3 309 555 Svenska kronor 22 307-356 758 7 150 742 Euro och EMU-valutor -55 273-120 488 1 413 933 EU-valutor 8 460 2 778 412 675 utländska valutor -19 514-21 791 1 482 947

3.3.2 MFI:s skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -106 000-380 135 4 629 225 3 144 311 1 484 914 Icke-MFI -17 955 188 895 2 547 178 2 011 507 535 671 Svenska icke-mfi 1 764 155 518 2 033 978 1 919 308 114 670 Finansiella företag, ej MFI 8 569 37 021 219 895 202 965 16 930 Icke-finansiella företag -25 406-7 874 597 198 509 515 87 683 Offentlig sektor 20 627 32 948 111 106 105 734 5 372 Hushåll inkl. HIO -2 026 93 424 1 105 779 1 101 093 4 686 Utländska icke-mfi -19 719 33 377 513 200 92 199 421 001 EU-länder -9 272 43 248 855 66 287 182 568 utlandet -10 447 33 334 264 345 25 912 238 432 MFI -88 045-569 030 2 082 047 1 132 804 949 243 Svenska MFI -14 586-482 935 893 078 816 401 76 677 Banker -16 500-382 695 796 687 725 092 71 595 Bostadsinstitut -1 883-103 362 53 143 53 143 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 3 279 3 684 37 289 32 557 4 731 MFI 518-562 5 960 5 609 350 Utländska MFI -73 458-86 095 1 188 969 316 403 872 566 EU-länder -47 000-76 155 717 073 219 787 497 285 utlandet -26 458-9 940 471 896 96 615 375 281 Emitterade värdepapper 88 148 84 239 4 022 614 1 739 498 2 283 117 Certifikat 30 236-59 320 671 891 47 880 624 011 Obligationer 54 279 131 270 3 067 070 1 632 693 1 434 377 Förlagslån 11 422-41 257 170 134 43 731 126 403 emitterade värdepapper -7 789 53 546 113 520 15 194 98 326 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 0 10 920 79 797 79 797 0 Derivatinstrument -38 480-135 545 500 555 333 886 166 669 skulder 11 470-101 863 626 883 442 122 184 761 Eget kapital 841 26 125 601 222 438 578 162 645 SUMMA SKULDER -44 020-496 259 10 460 297 6 178 191 4 282 106 Svenska kronor 17 033-435 579 6 178 191 Euro och EMU-valutor -71 651-105 039 1 815 771 EU-valutor 5 965-11 111 348 469 utländska valutor 4 633 55 471 2 117 866

3.4 Bankernas balansräkning -05-31 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -70 486-71 633 4 827 632 2 968 696 1 858 936 Icke-MFI 53 988 99 649 3 013 845 2 082 543 931 302 Svenska icke-mfi 72 851 175 850 2 166 848 1 999 181 167 667 Finansiella företag, ej MFI 22 700 30 051 127 897 126 211 1 686 Icke-finansiella företag 33 233 72 286 1 129 973 966 786 163 186 Offentlig sektor 13 271 16 947 77 051 76 413 639 Hushåll inkl. HIO 3 647 56 565 831 927 829 771 2 156 Utländska icke-mfi -18 863-76 201 846 997 83 362 763 635 EU-länder -19 686-14 496 456 827 42 468 414 359 utlandet 822-61 705 390 170 40 894 349 276 MFI -124 474-171 282 1 813 787 886 153 927 634 Svenska MFI -8 820-160 575 818 649 757 932 60 717 Banker 1 623-193 610 149 732 142 543 7 189 Bostadsinstitut -11 538 46 888 566 443 530 667 35 776 Andra monetära kreditmarknadsföretag 1 251-13 696 102 472 84 722 17 750 MFI -156-158 2 0 2 Utländska MFI -115 654-10 707 995 138 128 221 866 917 EU-länder -108 172-104 272 637 913 89 555 548 358 utlandet -7 482 93 564 357 225 38 666 318 559 Räntebärande värdepapper -6 711-174 101 918 549 566 712 351 837 Aktier och andelar 7 971 47 934 445 260 168 595 276 664 Derivatinstrument -24 176-195 203 421 569 266 027 155 542 tillgångar 8 054 6 283 481 530 235 368 246 162 SUMMA TILLGÅNGAR -85 348-386 720 7 094 540 4 205 399 2 889 141 Svenska kronor -10 702-326 238 4 205 399 Euro och EMU-valutor -53 365-65 903 1 248 956 EU-valutor 8 316 9 217 388 989 utländska valutor -29 596-3 796 1 251 195