STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Statistiens framställning version 1 1 (14) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Analyser och statisti om befolningens utbildning Ämnesområde Utbildning och forsning Statistiområde Befolningens utbildning Produtod UF0549 Referenstid Hösten 2016 Kontatuppgifter Statistiansvarig myndighet Kontatinformation E-post Paula Kossac paula.ossac@scb.se Telefon 010 479 6005

Statistiens framställning version 1 2 (14) Innehåll 1 Statistiens sammanhang... 3 2 Undersöningsdesign... 3 2.1 Målstorheter... 3 2.2 Ramförfarande... 3 2.3 Förfaranden för urval och uteslutning... 4 2.4 Insamlingsförfarande... 4 2.4.1 Datainsamlingsmetoder... 4 2.4.2 Mätning... 4 2.4.3 Bortfallsuppföljning... 5 2.5 Bearbetningar... 5 2.6 Gransning... 5 2.6.1 Gransning under insamlingen... 5 2.6.2 Gransning av mirodata... 5 2.6.3 Gransning av marodata... 5 2.6.4 Gransning av redovisning... 6 2.7 Sattningsförfarande... 6 2.7.1 Principer och antaganden... 6 2.7.2 Sattningsförfarande för målstorheter... 6 2.7.3 Sattningsförfarande för tillförlitlighet... 8 2.7.4 Röjandeontroll... 8 3 Genomförande... 8 3.1 Kvantitativ information... 8 3.2 Avvielser från undersöningsdesignen... 8 Bilaga. Frågeformulär... 9

Statistiens framställning version 1 3 (14) 1 Statistiens sammanhang Statistien bygger på en undersöning ritad mot lärarexaminerade som har lämnat läraryret och utbildningsbranschen. Undersöningen syftar till att ta reda på vila fatorer som bidrar till att personer med lärarexamen väljer ett annat yre utanför utbildningsbranschen. Det handlar bland annat om varför de valde att utbilda sig till lärare, vila de huvudsaliga anledningarna var till att de slutade sin anställning som lärare och vad som eventuellt sulle unna få dem att återvända till yret. En linande undersöning som ritade sig till sjusötersor utanför yret genomfördes samtidigt. Det är första gången undersöningen genomförs. Läs om statistiens valitet i valitetsdelarationen som finns tillgänglig på www.scb.se/uf0549 under rubrien Doumentation. 2 Undersöningsdesign 2.1 Målstorheter De vitigaste målstorheterna är antal och andel lärare utanför yret efter olia anledningar att välja lärarutbildningen upplevd valitet och nytta av lärarutbildningen bidragande orsaer till att lämna läraryret lön och arbetstider vid senaste anställning som lärare intresse att arbeta som lärare igen vitiga fatorer för att unna täna sig återvända till yret. Målpopulationen består av personer som har en lärarexamen och som har arbetat som lärare, men som vid tidpunten för undersöningen arbetar i en annan bransch än utbildningsbranschen, med ett annat yre än lärare. 2.2 Ramförfarande Ramen har sapats utifrån följande riterier: Personen har tagit en svens lärarexamen någon gång fram till och med vårterminen 2013 enligt SCB:s Universitets- och högsoleregister. Personen är under 65 år vid 2014 års slut. Personen har någon gång arbetat som lärare (SSYK: 232, 233, 234, 235) inom branschen utbildning (SNI 2007: 85 Utbildning) enligt SCB:s Yresregister 2005 2013. Personen arbetar inte som lärare och inte heller inom branschen utbildning enligt SCB:s Yresregister 2014. Observationsobjeten är personerna i ovan nämnda population. Observationsobjeten stämmer överens med uppgiftsällorna.

Statistiens framställning version 1 4 (14) 2.3 Förfaranden för urval och uteslutning Inget urval och ingen uteslutning föreommer i denna undersöning. 2.4 Insamlingsförfarande 2.4.1 Datainsamlingsmetoder Datat samlas in diret från observationsobjeten genom en enätundersöning. Insamlingen genomfördes med ett pappersfrågeformulär men uppgiftslämnarna har även möjlighet att svara på webben. Den första omgången med frågeformulär sicades ut den 12 september 2016. Tac- och påminnelseort sicades den 22 september och påminnelsebrev med ny blanett den 5 otober samt 18 otober. Insamlingen avslutades den 7 december 2016. Samtliga inomna frågeblanetter pricades av i ett så allat avregistreringssystem. Registrering av data från pappersblanetter sedde genom att inomna frågeformulär lästes in masinellt (sanning). Sanningsprogrammet ontrollerade så att orreta värden registrerades vid sanningen, till exempel om svar var otydligt marerade. De värden som föll ut som fel vid dessa ontroller rättades upp manuellt med stöd av sanningsprogrammet, genom så allad verifiering. Vid föreomst av dubbelmareringar, det vill säga om fler svarsalternativ fanns angivna för en fråga som bara fic ha ett svar, gjordes en marering i datafilen för senare manuell ontroll. 2.4.2 Mätning Frågorna i frågeformuläret formulerades av SCB i samråd med statistianvändarna, en testpanel med privatpersoner som arbetar eller arbetat som lärare och mättenier på SCB, som är specialister på frågeonstrution. Frågeformuläret innehåller 25 numrerade frågor och några av dem hade delfrågor vilet genererade totalt 49 frågor. Se frågeformuläret i bilagan. Frågorna handlade om: anledningar att välja lärarutbildningen upplevd valitet och nytta av lärarutbildningen bidragande orsaer till att lämna läraryret lön och arbetstider vid senaste anställning som lärare intresse att arbeta som lärare igen vitiga fatorer för att unna täna sig återvända till yret. Statistiens valitet besrivs valitetsdelarationen och där finns även mer information om observationsvariablerna.

Statistiens framställning version 1 5 (14) 2.4.3 Bortfallsuppföljning Ingen bortfallsuppföljning görs. 2.5 Bearbetningar Från Yresregistret hämtas uppgifter om yre, bransch för senaste arbetsställe, ommungrupp för senaste arbetsställe och huvudsalig inomställa. Från Registret över totalbefolningen hämtas uppgifter ön, ålder och ommungrupp för folboföring. Från Universitetsoch högsoleregistret hämtades uppgifter om examen. Redovisningsvariabeln Arbetsområde har sapats utifrån svaren på fråga 3: Inom vilet område arbetade du huvudsaligen vid din senaste anställning som lärare inom solväsendet?. Antal år i yret är sapad utifrån svaren på fråga 4: Hur många år har du totalt arbetat som lärare inom solväsendet?. Antal år sedan byte har sapats utifrån fråga 2: Vilet år avslutade du din senaste anställning som lärare inom solväsendet?. Inga imputeringar av partiellt bortfall eller objetsbortfall har gjorts. 2.6 Gransning 2.6.1 Gransning under insamlingen Registrering av data från frågeformulär på papper sedde genom att inomna formulär lästes in masinellt (sanning). Sanningsprogrammet ontrollerar att orreta värden registrerades vid sanningen, till exempel om svar var otydligt marerade. De värden som föll ut som fel vid dessa ontroller rättades upp manuellt med stöd av sanningsprogrammet, genom så allad verifiering. 2.6.2 Gransning av mirodata Vid föreomst av dubbelmareringar, det vill säga om fler svarsalternativ fanns angivna för en fråga som bara fic ha ett svar, gjordes en marering i datafilen för senare manuell ontroll. Rättning av dubbelmareringar sedde efter en viss prioritetsordning eller i vissa fall slumpmässigt mellan två svar alternativt utifrån svaren på andra frågor i frågeformuläret. Ytterligare ontroller som gjordes var bland annat att endast valida värden föreom i materialet samt att så allade hoppinstrutioner hade efterföljts och att rätt antal svar för varje fråga hade lämnats. Det gjordes även rättning utifrån svar på öppna frågor i frågeformulären. 2.6.3 Gransning av marodata Eftersom många totaler och deltotaler återommer i flera av de tabeller som tas fram och publiceras, an belopp och antalsuppgifter stämmas av och jämföras mellan tabellerna.

Statistiens framställning version 1 6 (14) 2.6.4 Gransning av redovisning Inför publicering gransas samtliga delar av materialet efter laddning i SCB:s webbpubliceringsvertyg. 2.7 Sattningsförfarande Undersöningen är en totalundersöning med bortfall. Kalibrering används för att ompensera för bortfallet. 2.7.1 Principer och antaganden Viter har beränats så att resultat an redovisas för hela populationen och inte bara för de svarande. Viterna ompenserar för objetsbortfallet men inte för det partiella bortfallet. Om viterna inte används så an resultaten bli helt missvisande, speciellt som olia urvalspersoner haft olia sannolihet att omma med i urvalet. De alibrerade viterna har den egensapen att de vid sattning av populationstotalen, för var och en av de hjälpvariabler som används för att fastställa de alibrerade viterna, resulterar i en sattning som överensstämmer exat med den registertotal som används för att fastställa de alibrerade viterna. Detta innebär bland annat att alla antalssattningar för hjälpvariablerna som baseras på de alibrerade viterna överensstämmer med de storheter som finns i undersöningens rampopulation. Kalibreringen (puntsattningar och onfidensintervall) och de tabeller som presenteras i temarapporten har tagits fram med hjälp av SAS och variansprogrammet ETOS. 2.7.2 Sattningsförfarande för målstorheter I en totalundersöning uppommer fel om vi inte lycas få svar från alla personer (bortfall) och om de avvier från de svarande med avseende på undersöningsvariablerna. Detta fel allas för bortfallsfel. Kunsap om bortfallsfelet an i regel bara fås på ett indiret och approximativt sätt genom att utnyttja registervariabler. Bortfallsfel an reduceras genom att använda ett effetivt uppräningsförfarande (vägning som ompenserar för bortfallet). I följande avsnitt redovisas hur det görs i denna undersöning. Vägning görs genom att beräna s.. alibrerade uppräningsviter. Detta förfarande utnyttjar hjälpinformation i form av registervariabler. I alibreringen används följande registervariabler (hjälpvariabler): Kön, ålder, födelseland, förvärvsinomst, område som man arbetade i när man bytte yre, år för bytet och region. Var och en av de hjälpvariabler som används i alibreringen har valts utifrån minst ett av följande tre riterier: (i) de samvarierar med svarsbenägenheten

Statistiens framställning version 1 7 (14) (ii) samvarierar med (vitiga) undersöningsvariabler (iii) avgränsar (vitiga) redovisningsgrupper Viterna i denna undersöning an besrivas med formeln w där = 1 + ( w s r 1 x x ) ( x x ) x s r r = vit/uppräningstal för objet x = hjälptotaler för hela urvalet x = hjälptotaler för de svarande Viterna/uppräningstalen multipliceras med objetens variabelvärden för att sapa statistivärden gällande för populationen. För beräning av sattningen av totaler används följande formel: Yˆ = r w y där w = vit/uppräningstal för objet y = variabelvärde för objet Och för beräning av sattningen av medelvärden används följande formel: Yˆ = r w r w y summering ser av de svarande (r). Svarsandelar för olia grupper har beränats enligt nedanstående formel SA = T S T S + ( 1 a) T B där TS är antal svarande personer, TS utgörs av antal personer bortfallet och a är en sattning av hur stor andel av bortfallet som inte tillhör målpopulationen. Sattning av a görs enligt TO a = T + T O S

Statistiens framställning version 1 8 (14) 2.7.3 Sattningsförfarande för tillförlitlighet Konfidensintervall är beränade enligt en metod som i 95 procent täcer in det sanna värdet och beränas enligt formeln:: puntsattning + 1,96 * sattning av estimatorns medelfel. 2.7.4 Röjandeontroll I tabellerna redovisas inga resultat för frågor med färre än 4 svar samt för svarsalternativ med färre än 3 svar. I det första fallet seretesspricas svar för samtliga svarsalternativ. I det andra fallet seretesspricas enbart svarsalternativet med färre än 3 svar. 3 Genomförande 3.1 Kvantitativ information Totalt ingic 7 261 personer i populationen varav 868 utgjorde övertäcning identifierad via frågor i formuläret (ontrollfråga i frågeformuläret för att identifiera personer som fortfarande arbetar eller återgått till att arbeta som lärare, eller arbetar som retor inom solväsendet, studerade heltid eller gått i förtidspension). Svar inom från 3 921 personer. Den vägda svarsandelen var 68,1 procent. 3.2 Avvielser från undersöningsdesignen Inga avvielser har gjorts.

Statistiens framställning version 1 9 (14) Bilaga. Frågeformulär

Statistiens framställning version 1 10 (14)