INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafväsendet. Telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år... Stockholm : Isaac Marcus, 1862-1911. Täckningsår: 1861-1910. 1909 ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafoch telefonväsendet. Efterföljare: Telefon och telegraf / av Kungl. Telegrafstyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, 1912-1943. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1942. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 82: Tab. 52. Telegraf och telefon 1855-1886/1890. S. 83: Tab. 53. Telefon 1890-1950/1951. S. 84: Tab. 54. Telegraf 1890-1950/1951. BISOS I digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. urn:nbn:se:scb-bi-i0-0801_
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. I) TELEGRAFVÄSENDET. NY FÖLJD 48. TELEGRAFSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1908. STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 1909.
Innehållsförteckning. Table des matières. A. Berättelse för år 1908: Sid. I. Linjer och ledningar VI. II. Stationer XVI. III. Personal XVIII. IV. Apparater XIX. V. Förråd och inventarier» VI. Verkstaden XX. VII. Fastigheter» VIII. Trafik XXII. IX. Den ekonomiska ställningen XXIV. X. Reglementariska föreskrifter m. m. XXIX. XI. Hos Styrelsen handlagda mål» XII. Tekniska anordningar och undersökningar m. m....» XIII. Undervisningsväsendet» XIV. Studieresor» XV. Pensionsväsendet XXX. A. Rapport pour l'année 1908: Pag. I. Lignes et circuits VI. II. Bureaux.. XVI. III. Personnel XVIII. IV. Appareils XIX. V. Dépôts de matériel» VI. Atelier XX. VII. Immeubles...» VIII. Mouvement des correspondances XXII. IX. Résultat financier XXIV. X. Dispositions réglementaires etc. XXIX. XI. Dossiers de l'administration Centrale» XII. Dispositifs techniques, recherches etc.» XIII. L'école professionnelle» XIV. Voyages d'étude» XV. Pensions XXX. B. Bilagor: Tab. 1. Öfversikt af personal, apparater, telegraf- och telefonkorrespondens samt inkomster och utgifter; bihang 2.» 2.»» telegramväxling och inkomster vid kontrollstationerna 20.» 3.»» telegramväxling och telegramafgifter..»» 4.»» antalet apparater i telegrafverkets telefonnät 21. B. Annexes: 1. Tableau du personnel, des appareils, des correspondances télégraphiques et téléphoniques et des résultats financiers dans les différents bureaux avec tableau annexé 2. 2.» du mouvement des télégrammes et des recettes dans les bureaux frontières 20. 3. Résumé du mouvement des télégrammes et des recettes» 4.»» nombre des appareils dans les réseaux téléphoniques 21.
T I L L K O N U N G E N. Jämlikt föreskrift i nådiga instruktionen för Telegrafstyrelsen don 11 oktober 1907 far Styrelsen härmed i underdånighet afgifva berättelse om telegrafverkets förvaltning under ar 1908. De vid denna förvaltning följda normer skilja sig i flera väsentliga afseenden från de under föregående ar tillämpade. Den nya organisationen leder sitt ursprung från Eders Kungl. Maj:ts den 22 juni 1906 at statsradet och cheten för civil-
VI TELEGRAF- OCH TELEFONNÄTENS OMFATTNING. departementet lämnade nådiga bemyndigande att åt särskilda sakkunnige uppdraga att afgifva yttrande och förslag i fråga om förändrad organisation af telegrafstyrelsen m. m. Detta uppdrag afsåg dels frågan, huruvida de former, enligt hvilka telegrafstyrelsen på grund af då gällande 1878 års instruktion förvaltades, kunde anses fortfarande ändamålsenligt motsvara telegrafverkets uppgift och om icke åt styrelsen borde gifvas en annan organisation, som mera vore afpassad efter telegrafverkets luifvudsakligen industriellt-okonomiska verksamhot och underlättade en affärsmässig förvaltning däraf, dels utredning af frågan om uppförande å ordinarie stat af åtminstone en större del af det antal underbefäl och reparatörer, som funnes anställdt vid telegrafverkets linjearbeten, dels ock en med ledning af den erfarenhot, som vunnits under verkets alltjämt fortgående utveckling, gjord undersökning, huruvida de vid 1902 ars Riksdag fastställda nya staterna för telegrafverkets distrikts- och lokalförvaltningar vore lämpade efter för handen varande förhållanden. Det af de sakkunnige den 14 januari 1907 afgifna förslaget blef, med några smärre ändringar, af Eders Kungl. Maj:t förelagdt 1907 års Riksdag och i det väsentliga af denna antaget. Den sålunda beslutade omorganisationen, hvilken med 1908 års ingång börjat genomföras, kännetecknas af väsentliga lättnader i do äldre administrativa forniorna, där dessa visat sig vara för handhafvandet af ett tekniskt-industriellt affärsverk mindre praktiska., samt utsträckning af telegrafstyrelsens handlingsfrihet. Bland donna nya organisations grundtankar må särskildt framhållas följande: förenkling af det direkta arbetssättet genom afskaffando af allt onödigt avbote, införande af praktiska arbetsmetoder och utsträckt tjänstgöringstid, medförande på en gång besparing af arbetskrafter och raskare behandling af ärendena, fördelning å tjänstemännen af ärendenas handläggning i den utsträckning hänsynen till deras allsidiga prof ning medgifver, skärpande af ansvarskänslan hos tjänstemännen genom att pålägga enhvar ansvar för sin del i ärendenas handläggning, undvikande af högre kvalificerad personals användning än arbetet i hvarje fall kräfver, samt höjning af personalens aflöningsförmåner jämte tätare lönotillägg. Genom fastställande af ny arbetsordning för styrelsen samt fullständigt omarbetande af instruktionerna för verkets linje- och stationspersonal hafva do nya grundsatserna omsatts i praktiken. Och då nu den nya organisationen har sin till lämpning på andra året samt dess verkningar sålunda redan äro skönjbara, kan såsom ett allmänt omdöme om densamma sägas, att den till fullo infriat de förväntningar, som varit fastade därvid. Däremot hafva genom rasering och ombyggnad till dubbeltrådiga de enkeltrådiga tolefonförbindolsoledningarna under året minskats med 156'o km. och do enkeltrådiga abonnenttelefonledningarna med 955-1 km. Vid årets slut omfattade näten: Uti förestående summa af stolplinjernas längd äro äfven inbegripna de statens eller enskilda järnvägar tillhöriga stolplinjer, å hvilka telegrafverket tillhöriga ledningstrådar, enligt mod vederbörande förvaltningar träffade öfveronskommelser, äro upplagda, och utgör längden af sådana stolplinjer 863-o km. Stolplinje- och kabelnätet omfattade vid 1908 års slut följande hufvudgrupper: I. Linjer och ledningar. Nätens omfattning. Telegrafverkets telegraf- och telefonnät. Telegraf- och telefonnäten hafva under år 1908 genom ny- och ombyggnader äfvensom genom inköp af enskilda telefonnät tillökats med:
TELEGRAF- OCH TELEFONNÄTENS OMFATTNING. VII Kablar ocli stolplinjer voro vid 1908 års slut sålunda framdragna inom do särskilda linjedistrikten: Tolegrafledningar samt intenirban- och telefonförbindolsclodningar voro vid 1908 års slut sålunda framdragna: Bland ofvannämnda kabellcdningar är inräknad den andni, eller hälften, som Sverige äger i de med Danmark och Tyskland gemensamma kablarna. Dessa omfatta tillsammans 2(il-o km. kabellängd med 704 o km. telegrafledning, G.S-o km. dubbeltrådig telefonledning samt 62o km. reservledning. Antalet abonnentledningar i rikstelefon nätet utgjorde vid 1908 års slut 87,(178, däraf 86,705 dubbeltydiga med.o» sammanlagd längd af ] 15,r>5(>-5 km. och 973 onkeltradiga mod en längd af 2,258-'> km., och var således medellängden af hvarje abonnentledning omkring 1'4 km. Förändringarna under tioårsperioden 1899 1908 beträffande längd och antal af stolplinjer och ledningar, däri inberäknado abonnenttelefonledningar, iifvonsom telefonstationer och telefonapparater framgå af nedanstående tabell:
VIII STOLPAR. UNDERHÅLL OCH FÖRÄNDRING AF LINJER, STATIONER OCH NÄT. Ombyggnad. Järnvägarnas telegrafnät. Enligt lämnade uppgifter omfattado statsbanornas och de enskilda järnvägarnas telegraflodningar vid 1908 års slut: i stolplinjer, som icke voro gemensamma med telegraf- Enskilda telefonnät. Enligt lämnade uppgifter utgjorde do enskilda telefonföreningarna och telefonbolagen tillhöriga ledningarnas sammanlagda längd vid 1908 års slut omkring 77,120 km. Spänn- eller säkerhetsstagning. Stolpar. Med impregnerade eller till skydd mot röta särskildt bohandlade stolpar funnos vid 1908 års utgång stolplinjer anlagda till en längd af 14,633-4 7 km. eller 54-3 0 procent af hela linjenätet. Med oimpregnerade stolpar voro uppförda 11,633-35 km. eller 43-17 procent, och återstoden eller 2-53 procent af hela linjonätet utgjordes af kablar. För telegrafverkets räkning hafva under år 1908 inköpts 49,830 stolpar. Under året hafva 28,013 stolpar impregnerats mod kopparvitriol, däraf 7,866 vid Åryds, 7,190 vid Köpmannabro, 3,388 vid Åsbro, 3,813 vid Oullringons, 2,547 vid Artens och 3,209 vid Östavalls impregneringsanstalter. Vid Ed hafva kreosoterats 6,795, vid Mölnbo 1,110, vid Broddbo 3,991 och vid Pålsboda 3,578 stolpar. Sammanlagda kostnaden för inköp och impregnering af stolpar har under året uppgått till kr. 391,279co. Reparation. Underhåll och förändring af linjer och nät. Under år 1908 hafva å linjerna följande större underhållsoch förändringsarbeten vidtagits:
UNDERHÅLL OCH FÖRÄNDRING AF LINJER, STATIONER OCH NÄT. ANORDNINGAR FÖR DUPLEXTELEFONERING. IX Rasering. Fotbesiktning. Inom do olika linjedistrikten hafra nedanstående antal kilometer stolplinjer tillsetts af därför särskildt utsedda arbetslag, hvarvid äfven de å stolplinjcrna upplagda ledningarna reglerats m. ni. Förbindelseledningar: Mera afsevärda underhållsarbeten hafva utförts i telefonnäten å följande orter: Ombyggnad. Reparation. Arboga, Åxvall, Boden, Grästorp, Gustafs, Härnösand, Höganäs, Ljusdal, Luleå, Moliolm, Ronneby, Sala, Skara, Sundsvall, Tierp, Tranås, Åmål. Alfvesta, Kopparberg. Lilla Edct, Löberöd, Nyland, Skurup, Sollefteå, Strömstad, Ulricehamn, Vara, Värnamo, Alms. Anordningar för duplextelefonering samt för samtidig telegrafering och telefonering. Anordningar för duplextelefonering voro vid 1908 års slut vidtagna å följande ledningar mellan nedannämnda stationer:
X DUPLEXTELEFONERING. TRAFIKSTÖRNINGAR OCH LINJEFEL. Anordningar för samtidig telegrafering och telefoneriog voro vid 1908 års slut vidtagna å följande telefonledningar: Större trafikstörningar och mera anmärkningsvärda linjefel. Den 6 januari inträffade en del rubbningar i trafiken å västkusten, förorsakade af våt snö och storm. Sålunda kullvräktes å Koön flere stolpar, hvarigonom fel uppstod å samtliga ledningar till Marstrand. Äfven ledningarna efter västkustbanan ramponerades, särskildt mellan Kungsbacka och Varberg, likaså blofvo alla ledningar åt Varahållet felaktiga till följd af stolpbrott strax utanför Vänersborg. Samtliga fel voro afhjälpta den 9 januari. Natten mellan den 29 februari och 1 mars föll ymnigt med vät snö öfver Hälsingborg och Landskrona med omnejd, och gjorde afbrott på de flesta telegraf-, interurban- och för-
TRAFIKSTÖRNINGAR OCH LINJEFEL. ANLÄGGNINGSARBETEN. XI bindelseledningar samt på omkring 300 abonnontledningar i Hälsingborg och 250 i Landskrona. Telegraf-, interurban- och förbindelsoledningarna blefvo klara den 1 mars på aftonen, abonnontledningarna den 3 mars. Den 5 mars uppstod fel å alla ledningar som passera Danvikstull samt omkring 200 abonnentledningar i Stockholm, beroende på att vatten inträngt i en 500 tråds vattonkabel, som var nedlagd vid Slussen. Sedan ledningarna omkopplats i en befintlig reservkabel, upptogs don felaktiga kabeln, hvarvid det befanns, att fabrikationsfel förelåg. Till följd af svårt snöglopp och storm uppstod den 10 mars fel å samtliga telegraf- och telefonledningar till Valdemarsvik och Söderköping, hvarjämto tolofonnäten där fullständigt ramponerades. Äfven i Nyköping och Oxelösund åstadkoms stor förödelse å näten. Alla fel voro afhjälpta don 18 mars. Telefonstationen i Kinnarod nedbrann den 23 mars. Redan nästa dag var emellertid ny provisorisk station anordnad. Natten till den 3 april nodbrann växolstationon i Amot, livarvid man dock lyckades rädda växelbordet. Den nya stationen var färdig att öppnas don 4 april på förmiddagen. Den 16 april uppstod fel å vattenkaboln mollan Helloviksstrand och Käringön, antagligen förorsakadt af någon segeljakt. På grund af storm och oväder kunde intet åtgöras förrän den 24 april, då ny kabel nodlados och inkopplades. Allt var åter klart den 26 april. Natten mellan don 17 och 18 juni skadades telefonnäten i Västergötland af åskväder. Svårast hemsöktes Sköfdonätct, inom hvilket 18 interurban- och förbindolselodningar samt ett 70-tal abonnontledningar blefvo felaktiga. Vid närmare undersökning visade det sig, att blixten slagit hål pä tro luftkablar samt sönderbrännt 10 telefonapparater och 2 extra ringklockor. Alla fel voro afhjälpta den 21 juni. Don 7 juli förstördes genom eldsvåda ett 200-trådigt utgreningsfäste i Boden, hvarvid öfver 50 abonnontledningar blefvo obrukbara. Felen afhjälptes provisoriskt genom omkopplingar tills ny utgrening hunnit anordnas. Den 16 september konstaterades fel å telegrafledningen till Vinga. Undersökning visade, att felet låg i vattenkabeln mollan Galtö och Vinga. Sedan behöflig kabel och erforderliga verktyg erhållits, utgick en kabolexpedition den 22 på morgonen och lyckades det genom att skarfva i ny kabel att afhjälpa felet till don 23 september på aftonen. Den 17 september förstördes genom eldsvåda ett 100- trådigt utgreningsfäste, uppsatt å orgelfabriken i Arvika, hvarvid ett 50-tal abonnentledningar förstördes. Dessa blefvo emellertid omedelbart provisoriskt lagade och den 14 oktober var skadan fullständigt afhjälpt. På grand af storm och ymnigt snöfall uppstod den 22 och 23 november en mängd fel å linjer och ledningar i Bohuslän och Västergötland. Svårast skadad blef linjen Hindås Borås, där ett 30-tal stolpar afbrötos. Enstaka stolp- och trådbrott förekommo därjämte å Hisingen, Orust och Tjörn samt efter Bergslagsbanan och Västra stambanan. Lokala nätet i Göteborg skadados däremot endast obetydligt. Alla fel voro afhjälpta den 27 november. Anläggningsarbeten. Nya telegrafledningar. Nya telefonledningar. Mod anledning af därom utaf Eders Kungl. Maj:t framställd nådig proposition har 1908 ars Riksdag för fortsatt utveckling af statens tclefonväscndo anvisat ett liinebolopp för ar 1908 af 5,000,000 kronor att, sodan detta för h varje gäng blifvit af Eders Kungl. Maj:t pröfvadt, af Telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande don ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnando till Telegrafstyrelsen förorsakados Riksgäldskontoret, inom tjugu år frän första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den män telegrafverkets medol därtill lämnade tillgång, dock så att dylika afbetalningar borde en månad förut af Telegrafstyrelsen för lliksgäldskontorot tillkännagifvas. Enligt bemyndigande i nådiga brefvot den 3 april 1908 har Telegrafstyrelsen hos Riksgäldskontoret Jyftat ofvanberörda lånebelopp, 5,000,000 kronor, att användas till utförande af vissa, af Eders Kungl. Jlaj:t enligt samma nådiga bref medgifna telefonanläggningar. Under året ha följande interurbanledningar blifvit färdiga.
XII ANLÄGGNINGSARBETEN. Å de i nedanstående förteckning angifna orter, där rikstelefon ej funnits förut, liar under 1908 anordnats växel-eller samtalsstationer, hvilka genom i förteckningen angifna ledningar satts i förbindelse med rikstelefonnätot.
ANLÄGGNINGSARBETEN. XIII
XIV ANLÄGGNINGSARBETEN. Förutom i ofvanstående tabell upptagna förbindelsoledningar till nya stationer hafva därjämte följande förbindelseledningar mellan förutvarande stationer under året fullbordats.
ANLÄGGNINGSARBETEN. XV
XVI ANLÄGGNINGSARBETEN. STATIONER. Telefonnäten. Äfven inom telefonnäten hafva nybyggnader utförts under året, hvarvid näten i Arvika, Borås, Eskilstuna, Flen, Gäfle, Götoborg, Halmstad, Hedomora, Hjo, Hudiksvall, Hvotlanda, Jönköping, Karlskrona, Katrineholm, Kinna, Kiruna, Krylbo, Kungsör, Köping, Linköping, Ludvika, Luleå, Malmö, Mora, Munkodals bruk, Mönsterås, Norrtälje, Nyköping, Nässjö, Oskarshamn, Piteå, Saltsjöbaden, Simrishamn, Sköfde, Sollefteå, Stockholm, Söderhamn, Sölvesborg, Torshälla, Uddovalla, Umeå, Uppsala, Vänersborg, Åby och Örebro utvidgats. II. Stationer. Telegrafstationernas klassindelning. Vid 1908 års utgång voro stationerna efter tjänstgöringstiden indelade i klasser sålunda: Första klassen, med oafbritten tjänstgöring dag och natt: Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall 1 ), eller 4 stationer. Andra klassen, med hel dagstjänst: Arboga, Arvika, Askersund, Backe, Boden, Bollnäs, Borås, Bysko, Djursholm, Eksjö, Enköping, Eskilstuna, Eslöf, Falkenberg, Falköping, Falun, Filipstad, Gäile, Gällivare, Halmstad, Haparanda, Hedemora, Hessleholm, Hudiksvall, Hultsfred, Hälsingborg, Härnösand, Höganäs, Hörby, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskoga, Karlskrona, Karlstad, Katrineholm, Kiruna, Klippan, 1) Denna station stänges dock i regel kl. 12 midnatt.
Kolbäck, Kopparberg, Kramfors, Kristianstad, Kristinehamn, Krylbo, Köping, Landskrona, Lidköping, Lindesberg, Linköping, Ljusdal, Luleå, Lund, Lysekil, Mariestad, Marstrand, Mjölby, Mora, Motala, Nederkalix, Nora, Norberg, Nordmaling, Norrköping, Norrtälje, Nyköping, Nyland, Nässjö, Oskarshamn, Oxelösund, Piteå, Eamsele, Ronneby, Sala, Saltsjöbaden. Simrishamn, Skara, Skellefteå, Sköfdo, Sollefteå, Strömstad, Söderhamn, Södertälje, Sölvesborg, Tranås, Trelleborg, Trollhättan, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Vadstena, Vara, Varberg, Varekil, Vinga, Visby, Vänersborg, Värnamo, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Åhus, Ängelholm, Örebro, Örnsköldsvik och Östersund, eller tillhopa 106 stationer. Tredje klassen, med inskränkt dagstjånst: Bergkvara, Bjästa, Borgholm 1 ), Båstad, Dalarö, Drottningholm, Finspång, Fjällbacka, Gamleby, Gräbbestad, Hjo, Holmsund 1 ), Husum, Hvetlanda, Junsele, Karlsborg, Landsort, Leksand, Lilla Edet, Ljusne, Lycksele, Mariefred, Munkedals bruk, Mönsterås, Mörbylånga, Eobertsfors, Råneå, Sandhamn, Seffle, Slite, Smedjebacken, Smögen, Sofiero, Strängnäs, Stugsund 1 ), Sunne, Surahammar, Sveg, Söderköping >), Tidaholm, Tullgarn, Ullångor, Ulricehamn, Valdemarsvik, Vaxholms fästning, Vifstavarf, Åmål, Ange, Öregrund och Östhammar, eller tillhopa 50 stationer. Till dessa, sammanlagdt 160 telegrafstationer, komma i Stockholm 12 filialtelegrafstationer, nämligen 5 å Norrmalm, 2 å Östermalm, 1 å Södermalm, 1 å Kungsholmen, 1 i riksdagshuset, 1 å börsen och 1 i Grand hotell, samt i Göteborg 2 filialtelegrafstationer, 1 vid Stigbergstorget och 1 vid Drottningtorget, eller tillhopa 14 filialtelegrafstationer. Dessutom äger fullständig telegramexpodition rum å de s. k. rikstelefonstationerna Flen, Furusund och Gaesta. Telegramexpeditioner och telegraminlämningsställen. Vid 1908 års utgång funnos 754 telegramoxpeditionor inrättade dels å växeltelefonstationer och dels hos telefonabonnenter, hvarjämte 81 telegraminlämningsställen voro anordnade. STATIONER. a) stationer för ledningarnas växling: b) samtalsstationer för allmänheten: Enskilda telefonstationer. Enligt från do enskilda telefonbolagen lämnado uppgifter funnos vid 1908 års utgång enskilda central- och växelstationer till ett antal af 209. Sammanfattning. Telegrafstationer: XVII Järnvägstelegrafstationer. Under år 1908 hafva, enligt till Styrelsen inkomna anmälningar, följande antal för telegrafering inrättade järnvägsstationer blifvit satta i förbindelse med telegrafnätet: Telefonstationer: a) stationer för ledningarnas växling: b) samtalsstationer för allmänheten: Telefonstationer. Statstelefonstationer. Vid 1908 års utgång funnos statstelefonstationer af följande slag till nedanstående antal: 1 ) Sommartiden hel dagstjänst.
XVIII STATIONER. PERSONAL. Stationernas underhåll. Telegrafstationerna. Telegrafstationerna i Falköping, Karlsborg, Klippan, Ljusdal, Mora, Piteå, Skara, Stockholm (filialen vid Jakobsgatan), Sölvesborg, Umeå och Örnsköldsvik hafva under årets lopp flyttats till andra lokaler. Telefonstationerna. Telefonstationerna i Falköping, Hallsberg, Holmsveden, Karlsborg, Klippan, Ljusdal, Lund (interurbanstation), Malmö (interurbanstation), Malung, Mora, Orsa, Piteå, Riksgränsen, Rättvik, Skara, Sölvesborg, Umeå, Älfdalen, Ödåkra och Örnsköldsvik hafva under årets lopp flyttats till andra lokaler. A telefonstationerna i Arboga, Bollnäs, Burgsvik, Båstad, Djursholm, Fksjö, Falköping, Flen, Fårösund, Gnosta, Hemse, Hjo, Hudiksvall, Hultsfred, Hälsingborg, Karlsborg, Karlskoga, Karlstad, Katrineholm, Klintehamn, Landskrona, Lindesberg, Ljungby, Lund, Lysekil, Malmö, Mariestad, Marstrand, Mönsterås, Ncttraby, Nora, Norrköping, Nyland, Nässjö, Ramnäs, Ronneby, Sandviken, Simrishamn, Sköfde, Stockholm, Strömstad, Särö, Trollhättan, Ullångor, Ulricohamn, Varberg, Värnamo, Västervik, Åhus, Ange, Öfverhogdal, Örebro och Östersund hafva under året uppsatts nya växolbord, å do flesta ställena på grund af otillräckligt utrymme i förut befintliga växelbord. III. Personal. Den ordinarie personalen utgjordes enligt gällande stater vid 1908 års utgång af 1,620 personer, men voro 35 tjänster ej tillsatta. Af denna personal tjänstgjorde i Styrelsen 64, vid linjedistriktsförvaltningarna326,vidtrafikdistriktsförvaltningarna och stationerna 1,221 samt vid verkstaden 9 personer. Den extra ordinarie personalen samt personer, använda såsom biträden och arbetare vid telegrafverket,utgjorde omkring 4,430. Ilela antalet personer, som under 1908 sysselsattes vid telegrafverket, uppgick således till omkring 6,050, hvartill komma omkring 1,800 personor, använda såsom biträden vid understationerna. Styrelsens ordinarie personal utgjordes af 1 generaldirektör och chef för telegrafverket, 3 byråchefer, däraf 1 för administrativa byrån, 1 för linjobyrån och 1 för trafikbyrån, och tjänstgjorde chefen för linjebyrän tillika såsom generaldirektörens ställföreträdare, 14 byråtjänstemän, däraf 1 sekreterare, 1 kamrer, 1 byråingenjör tills vidare vakant och 1 förrådsintendont med tjänster motsvarande förutvarande andra lönegraden, 1 kontrollör, 8 assistenter däraf dock 6 vakanta 1 föreståndare för katalogoxpoditionen, 4 telegrafister däraf dock 2 vakanta och 18 kontorsskrifvare däraf dock 3 vakanta samt 6 vaktmästare. Därjämte voro anställda dels 1 föreståndare för matorialprofningsanstalten, dels 4 e. o. byråtjänstemän och 14 amanuenser af hvilka likväl två voro tjänstlediga 8 o. o. kontorsskrifvare och kontorsbiträden samt 2 e. o. vaktmästare. På gammal stat kvarstå med tjänstgöringsskyldighot 2 andra och 6 första gradens tjänstemän, däraf 1 tjänstledig. Den ordinarie personalen vid linjedistrikten utgjordes af 7 linjedirektöror, 16 linjeingenjörer, 7 kassörer, 6 bokhållare, 9 linjemästare af l:a lönegraden, 24 linjemästare af 2:dra lönograden, 36 linjeförmän af l:a lönograden, 1 material vakt, 40 linjeförmän af 2:dra lönegraden och 180 reparatörer. Därjämte voro anställda vid linjedistrikten 9 e. o. linjeingenjörer och 14 o. o. bokhållare. Vid linjearbetena samt vid arbeten inom telefonnäten sysselsattes dessutom 66 tillfälliga reparatörer. Antalet linjearbetare har i medeltal uppgått under månaderna maj september till 1,415 man och under öfriga månaderna till 1,170 man. Samtliga ofvannämnda kassörer, linjemästare, linjeförmän och reparatörer hafva tillträdt sina ordinarie befattningar med 1908 års ingång. Dessutom har under samma år följande personal tillträdt ordinarie befattningar, nämligen: 1 linjedirektör, 10 linjeingenjörer, 2 bokhållare och en reparatör. Vid trafikdistrikten tjänstgjorde enligt förordnanden 4 kommissarier såsom telegrafinspektörer, 4 assistenter samt 5 kvinnliga biträden, af hvilka kommissarierna och assistenterna tillhöra den ordinarie stationspersonalen. Don ordinarie personalen vid stationerna utgjordes enligt stat af 2 telefondirektörer, 4 telegrafdirektörer, 12 kommissarier af l:a lönegraden, 17 kommissarior af 2:a lönograden, 23 kommissarier af 3:e lönegraden, däraf 20 tillsatta, 18 kommissarier af 4:e lönegraden, däraf 15 tillsatta, 36 kommissarior af 5:o lönegraden, däraf 33 tillsatta, 40 kommissarier af 6:o lönegraden, däraf 39 tillsatta, 24 kommissarier af 7:e lönegraden, däraf 13 tillsatta, eller tillhopa 176 stationsföreståndaro, däraf 155 tillsatta. Därtill komma följande biträdande tjänstemän: 6 kontrollörer af l:a lönegraden, 7 kontrollörer af 2:a lönegraden, 120 assistenter, däraf 118 tillsatta, 300 telografister, 50 vaktföreståndare, däraf 48 tillsatta, 1 kvinnlig kassör af l:a lönegraden, 12 kvinnliga kassörer af 2:a lönegraden, 2 kvinnliga bokhållare, 500 intorurbantelefonister, 8 stationsförmän, 35 stationsbiträden, eller sammanlagdt 1,041 biträdande tjänstemän, däraf 1,037 tillsatta, samt dessutom på öfvergångsstat: 2 kommissarier af 3:e klass och 2 kontrollörer. Don extra ordinarie tjänstemannapersonalon.vid stationerna utgjordes vid 1908 års slut af 41 e. o. assistenter, 202 e. o. telegrafister, 203 e. o. intorurbantelefonister, 194 landslinjetelefonister, 1,208 lokaltelefonistcr och 8 o. o. stationsbiträden oller sammanräknadt 1,856 personer. Af den extra ordinarie telegrafpersonalen hafva 96 innehaft telegrafförordnande hela året, 93 under minst 3 månader, 7 varit anställda vid linjedistrikten, 57 icke innehaft något förordnande vid verket samt do återstående i mån af bohof anlitats för tillfällig tjänstgöring. Antalet telegrambärare och vaktmästare vid stationerna förutom ofvannämnda ordinarie och extra ordinarie stationsbiträden uppgick till sammanlagdt 374. Den ordinarie och extra ordinarie stationspersonalen uppgick alltså till ett antal af 3,426 personer. För tjänstgöring å understationer användes dessutom omkring 1,800 personer. Af hela den ordinarie personalen hafva 5 under år 1908 aflidit samt 61 efter erhållet afskod afgått, däraf 25 mod åtnjutande af pension. Till ordinarie befattningar att tillträdas under år 1908 hafva befordrats 403 personer inom trafikdistrikten och vid stationerna, nämligen: till telefondirektör 1, till kommissarier af l:a lönegraden 7, till kommissarie af 2:a lönegraden 1, till kommissarier
APPARATER. FÖRRÅD. XIX af 4:e lönegraden 2, till kommissarier af 5:e lönograden 34, till kommissarier af 6:e lönegraden 41, till kommissarier af 7:e lönegraden 14, till kontrollörer af l:a lönegraden 6, till kontrollörer af 2:a lönegraden 7, till assistenter 16, till telegrafister 63, till kassör af l:a lönegradon 1, till kassörer af 2:a lönegraden 12, till bokhållare 1, till vaktföroståndaro 4, till interurbantelefonister 180 och till stationsbiträden 13. Vid verkstaden voro anställda 1 verkstadsdirektör, 3 verkstadsingenjörer hvaraf 1 vakant 1 verkstadskassör och bokhållare, 1 materialförvaltare, 4 verkmästare samt i öfrigt förmän och arbetare till ett antal af mellan 600 och 700. V. Förråd och inventarier. 1 likhet med livad förhållandet varit under do senare åren, hafva under år 1908, förutom hufvudförrådot i Stockholm, filialförräd funnits inrättade vid linjcdistriktsbyråerna i Malmö, Göteborg, Norrköping, Stockholm, (Jätte, Sundsvall och Luleå äfvensom vid linjeingcnjörsexpeditioncrna i Hälsingborg, Växjö, Jönköping, Karlstad, Örebro, Uppsala, Västerås och Östersund. Inköp af inventarier. IV. Apparater. För befordring af telegram voro vid utgången af år 1908 i bruk: Antalet i telegrafverkets telefonnät uppsatta telefonapparater (utom växolapparater) utgjorde vid 1908 års slut 109,939, däri inberäknade ofvanstäondo telefonapparater. Antalet apparater, uppsatta inom de enskilda bolagens och föreningarnas nät, var vid 1908 års slut omkring 52,100. Hela antalet inom landet i bruk varande telefonapparater var således omkring 162,000. Värdet af de vid 1908 års slut i förråden befintliga effekter redovisas sålunda:
XX VERKSTAD. FASTIGHETER. VI. Verkstaden. Värdet af under är 1908 vid verkstaden tillverkade och därifrån levererade arbeten liar uppgått till ett belopp af kr. 2,055,309-22, visande en ökning af kr. 442,120-22 utöfver motsvarande summa år 1907. De väsentligaste tillverknings- utsträckning samt utförande af nya växelbordstyper och därmed sammanhörande ändringar af stationsanordningarna i öfrigt. Den 11 februari drabbades verkstaden å Mosebacke af eldsvåda, som förstörde do öfver brandbotten befintliga hopsättnings- och justeringsafdelningarna åt Svartensgatan. Något afsevärdt afbräck i arbetet orsakados dock ej däraf. Hela den öfriga delen af verkstaden kunde redan följande dag sättas i gång och arbetena från de förstörda verkstäderna flyttades dels till Henriksborgsverkstaden och dels till lokaler åt Fiskaregatan. Huru elden uppkommit har ej kunnat fullt utredas. Verket erhöll i brandskadeorsättning 74,582 kronor 52 öre, hvarmed ungefär sjuttio procent af den till 106,612 kronor 20 öre beräknade skadan täcktes. Arbetarnas antal liar i medeltal under aret uppgått till (S67, däribland 61 kvinnliga och 135 minderåriga. Verkstadens affärsställning don 31 december 1908 framgår af nedanstående tablå: Tillgångar: VII. Fastigheter. Nedanstående tablå utvisar värdet af telegrafverkets fastigheter vid 1908 års utgång. Skulder: Till diverse personer för inköpta rämate- Verkstadens tillgångar utöfver skulderna uppgingo vid ingången af år 1908 till kr. 1,944,267-7 8 och harva sålunda under året ökats med kr. 560,261-27. Det lager af äldre effekter, som till verkstaden inkommit för reparation och hvilket den 31 december 1908 uppgick till ett värde af kr. 630,680 3 3, är ej inräknadt i ofvanstående tablå. Under 1908 har verksamheten vid verkstaden varit synnerligen Mig. Med don utvidgning, som under 1907 ägt rum. afsågs i första rummet att nedbringa den stora balans som uppstått mellan rekvirerad och tillverkad tolefonmateriel. Ifråga om vanliga telefonapparater var bristen omkring 3,500 st. Denna brist fylldes under första halfåret, och äfvon beträffande materiel af annat slag har sådan under året kunnat i tillräcklig mängd tillhandahållas distrikten från verkstaden. Visserligen har äfven i år i några fall dröjsmål vid leveranser uppstått, men detta har berott på utförandet af nya konstruktioner till följd af användning af underjordskablar i större
Enligt nådigt bref den 7 februari 1908 har Edors Kungl. Maj:t bemyndigat Telegrafstyrelsen att för telegrafverkets behof inköpa tomton n:r 22 inom kvarterot Gamla Stranden i Landskrona vid hörnet af Norra Långgatan och Trädgårdsgatan, innefattande en areal af 577 kvm., för en köpeskilling af 52,500 kronor. Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref don 28 juni 1907 bemyndigat Telegrafstyrelsen att af de utaf 1907 års Riksdag för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof anvisade lånemedel å 3,000,000 kronor i Eiksgäldskontoret lyfta, förutom 350,000 kronor för inköp för telegrafverkets behof af egendomarna n:r IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö, 169,000 kronor för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af stationslokalerna i Malmö, har Eders Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 28 februari 1908 bemyndigat Telegrafstyrelsen att, i den mån de anvisade medlen förslå, låta utföra ifrågavarande byggnadsarbeten i enlighet med de af arkitekten Fr. Fredriksson i Malmö uppgjorda ritningar mod vissa af Öfverintendontsämbetet föreslagna ändringar. I nådigt bref den 17 juni 1908 har Eders Kungl. Maj:t moddelat, att Eiksdagen af nyssnämnda lånemodel, 3,000,000 kronor, anvisat ytterligare 61,000 kronor för utförande af dessa byggnadsarbeten. Enligt nådigt bref den 20 mars 1908 bar Edors Kungl. Maj:t funnit godt att, med godkännande af do genom Telegrafstyrelsens försorg af arkitektfirman Fritz Ullrich & E. Hallquisth uppgjorda ritningar mod däri af Öfverintendentsämbetet gjorda ändringar, bemyndiga Telegrafstyrelsen att låta å telegrafverket tillhörig tomt i Härnösand i enlighet med do godkända ritningarna uppföra on telegrafstationsbyggnad, inrymmande jämväl lokaler för postkontoret i nämnda stad, för eu kostnad af högst 252,500 kronor. I nådigt bref den 1 maj 1908 har Eders Kungl. Maj:t meddelat, att 1908 års Riksdag dels medgifvit, att för telegrafverkets behof finge inköpas tomtorna n:r 3, 21, 22 och 25 i kvarteret Jericho i Stockholm för 646,000 kronor och att å nämnda tomtor finge uppföras en telefonstationsbyggnad för on kostnad ej öfverstigando 914,000 kronor; att å telegrafverket tillhörig tomt i Göteborg finge uppföras en stationsbyggnad för en kostnad oj öfverstigando 1,251,000 kronor; att för gäldande af den vid tillträdet förfallna del af köpeskillingen för tomterna i kvarteret Jericho i Stockholm äfvensom för byggnadsarbetenas påbörjande å samma tomtor finge användas de för utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm reserverade model, 500,000 kronor, äfvonsom det belopp, 500,000 kronor, som af det utaf 1907 års Riksdag anvisade byggnadslån å.3,000,000 kronor afsetts för stationsbyggnad i Stockholm; och att för påbörjande af byggnadsarbetet i Göteborg finge användas det belopp, som, efter gäldando af köpeskillingen för den i nämnda stad inköpta tomt, återstode af do 900,000 kronor utaf samma byggnadslån, som afsetts för inköp af tomt och uppförande af stationsbyggnad i Göteborg; dels ock bemyndigat Riksgäldskontoret att tillhandahålla Telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets behof i Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för FASTIGHETER. hvarje gång hlifvit af Eders Kungl. Maj:t pröfvadt, af Telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfvorlämnando till Telegrafstyrelsen förorsakados Riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i don mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en manad förut af Telegrafstyrelsen för Riksgäldskontorot tillkännagifvas. I samma nådiga bref har Eders Kungl. Maj:t dels uppdragit åt Telegrafstyrelsen att för telegrafverkets behof inköpa tomterna n:r 3, 21, 22 och 25 i kvarteret Jericho i Stockholm för on köpeskilling af 646,000 kronor att erläggas på sätt i ett preliminärt köpekontrakt af don 8 januari 1908 angifvits, dels ock bemyndigat Telegrafstyrelsen att, för gäldandet af don vid tillträdet förfallna del af köpeskillingen fur ifrågavarande tomter, utaf do af 1907 års Riksdag anvisade lånemedel för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof, 3,000,000 kronor, i riksgäldskontorot lyfta 446,000 kronor. Enligt nådigt bref don 8 maj 1908 har Eders Kungl. Maj:t funnit godt att, med godkännande af de utaf arkitekten Anm Johansson uppgjorda ritningar till en telefoiistatiunsbyggnad ä tomterna 3, 21, 22 och 25 i kvarteret Jericho i Stockholm, uppdragit åt Telegrafstyrelsen att låta å nämnda tomter i enlighet mod ritningarna uppföra on telefonstationsbyggnad för en kostnad oj öfverstigando 914,000 kronor. Genom nådigt bref den 12 juni 1908 liar Eders Kungl. Maj:t dols bemyndigat Telegrafstyrelsen att för telegrafverkets behof för on köpeskilling af 300,000 kronor inköpa fastigheten n:r 1 i kvadraten Kronan i Norrköping, att tillträdas den 1 oktober 1908, dels ock anmodat fullmäktige i Riksgäldskontorot att till Telegrafstyrelsen på rokvisition i mån af behof utanordna nämnda belopp, att utgå af det utaf 1907 års Riksdag för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof anvisade lånebelopp af 3,000,000 kronor. Uti nådigt bref den 17 juni 1908 liar Eders Kungl. Maj:t bl. a. meddelat, dels att Riksdagen medgifvit, att ä telegrafverket tillhörig tomt i Ludvika finge uppföras on telegrafstationsbyggnad fölen kostnad, icke öfverstigando 43,500 kronor: dols att, såvida Riksdagen lämnade sitt tillstånd till att den Riksbanken tillhöriga fastigheten i Kristianstad af bankon till telegrafverket öfverlätes, Riksdagen medgifvit, att för fastighetens förvärfvande af telegrafverket finge utgå en köpesumma af 173,000 kronor, samt att för utförande af vissa ombyggnadsarbeten å. fastigheten finge användas ett belopp af 46,000 kronor, att utgå af de för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets behof reserverade medel; dels att Riksdagen medgifvit, att för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets behof finge reserveras ett belopp af 14,500 kronor: dels att Riksdagen medgifvit, att för telegrafverkets behof fingo efter Edors Kungl. Maj:ts pröfning och godkännande inköpas för byggnadstomter lämpliga fastigheter i Lund, Eskilstuna och Borås, äfvensom att köpeskillingarna för dessa fastigheter finge utbetalas af de utaf 1907 års Riksdag för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof beviljade lånemedel, 3,000,000 kronor. Telegrafstyrelsen har genom nådigt bref don 19 juni 1908 bomyndigats att för telegrafverkets behof inköpa fastighoton, XXI
XXII FASTIGHETER. TELEGRAFTRAFIK. gärden och tomten mr 296 A vid Lilla Gråbrödorsgatan i Lund fur 011 köpeskilling af 70,000 kronor att erläggas å tillträdesdagen den 1 juli 1008. Enligt nådigt brof den 19 juni 1908 har Eders Kungl. Majt funnit godt bifalla af Telegrafstyrelsen gjord framställning om bemyndigande att, utan crläggando af mollanafgift, utbyta fastigheten n:r V 43 i Östersunds stads tredje kvarter mot fastigheten n:r 47 i samma kvarter; och har slutligen Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 18 september 1908 funnit godt dels godkänna af arkitekten Hans Hedlund i Götoborg utförda ritningar till stationsbyggnaden i Göteborg, dels ock uppdraga åt Telegrafstyrelsen att låta i enlighet med do sålunda godkända ritningarna uppföra ifrågavarande stationsbyggnad för en kostnad ej öfverstigande 1,251,000 kronor. VIII. Trafik. Telegraftrafiken. Telegramväxling. Af tabellbilagan 3, jämförd mod don i tabellbilagan 2 lämnade uppgiften om antalet transittolegram, inhämtas, att antalet taxerade telegram utgjort 3,574,115 däri inberäknado 069,586, som befordrats dels å direkt ledning Kristiania Köpenhamn och dels å Stora Nordiska Telegrafsällskapets direkta linjer (so Tab. 3 not 2) samt antalet tjänstetelegram och meteorologiska expeditioner 248,782, eller sammanlagdt 3,822,897. A. Taxerade telegram. Af de utländska torminala presstelegrammen hafva utväxlats med: De utländska telegrammens fördelning på särskilda länder. Sveriges telegramväxling mod utlandet under år 1908 utvisas, med fördelning på do särskilda länderna eller grupper af länder af följande siffror, därvid endast de telegram medtagits, som äro underkastade taxering. B. Afgiftsfria telegram och meteorologiska expeditioner. 1. Tjänstetelegram och cirkulär: 2. Meteorologiska expeditioner: Repetitionerna hafva varit 4,187,397, hvaraf 1,251,499 telefonbefordrade telegram. Bland de taxerade terminaltelegrammen hafva förekommit: Procenttalet af mellan Sverige och utlandet direkt växlade, taxerade telegram utgjorde för:
Tyskland 29'7, Storbritannien 25-7, Danmark 12-4, Norge 9'8, Frankrike 5i, Finland 4o, Ryssland utom Finland 3-3, Nederländerna 3'0, Belgien 1-8, öfriga länder med europeisk taxering 3'3 samt länder med utomeuropeisk taxering 1-9. TELEGRAFTRAFIK. TELEFONTRAFIK. XXIII Medelantalet ord i utländska telegram. Medelantalet ord i telegram till och från de särskilda länderna äfvensom vid terminalkorrespondensen i dess helhet har varit följande: Kvarliggande telegram. Af samtliga ankomna in- och utländska taxerade telegram hafva 8,347 eller något öfver 0-39 procent icke kunnat tillställas adressatorna, hvarför dessa telogram förblifvit kvarliggande å stationerna för att efter förloppet af den i telografreglcmentct bestämda tid förstöras. Telegram under åren 1899 1908. Förhållandet med hänseende till do befordrade, taxering underkastade telogrammens antal under ofvannämnda tioårsperiod har varit följande: I medeltal: Samtliga länder med europeisk taxering Medelordantalet år 1907: Telegramväxlingen under årets särskilda månader. Tolegrafkorrespondonsen var minst under februari med 584,624 och störst under juli med 830,343 expeditioner. Jämförelse med år 1907. Jämföros hela antalet under år 1908 befordrade, taxerade telegram, uppgående till 3,574,115, mod motsvarande antal under år 1907, hvilket utgjorde 3,510,150, visar år 1908 en ökning af 63,965 telogram eller 1-8 procont. Om åter de båda åren jämföras mod hänsyn till de särskilda slagen af taxerad telegramväxling, den inländska, don utländska terminala där antingen afgångs- eller ankomststationen är svensk och den utländska transiterande, framgå följande sifferförhållanden: 1) Beträffande Danmark, Frankrike, Norge, Portugal, Storbritannien och Österrike äro vid beräkning af medelantalet ord prcsstclcgrammen icke medtagna, vaio sig med hänsyn till dessa länder nyart for sig ollet till den europeiska korrespondensen i dess helhet. Medelantalet ord i dessa telegram har utgjort: i de afsända till Danmark 106-4, till Frankrike 1139, till Norge 130'fi och till Storbritannien 84'9 samt i do från Danmark, Frankrike, Norge och Storbritannien ankomna resp. 157 4, 67-6, 184-8 och 100-9 samt frsn Portugal 588 och från Österrike 48o. Telegramtrafik, som icke berört statstelegrafledningarna. Antalet betalda telegram, som uteshitando passerat järnvägarnas telegralledningar, uppgick under år 1908 till 129.70N. Hela antalet betalda telegram år 1908 utgjorde således 3,703,883, däraf 710,614 telegram, hvilka via Sverige utväxlats mellan främmande länder. Telefontrafiken. Såsom af tabellbilagan 1 synes, uppgingo telefonsamtalen vid telegrafverkets stationer till ncdaimämnda antal:
XXIV TELEFONTRAFIK. DEN EKONOMISKA STÄLLNINGEN. Ilsamtalsperioderna hafva utgjort 766,916, seriesamtalsperioderna 91,990 och nattsamtalsperioderna 431,746. Vid jämförelse med föregående år visar sig ökningen utgöra för telefonsamtal mot abonnemangsafgift 3'7 procent och för telefonsamtal mot särskild afgift 14'l procent. Fördelas hela antalet samtal på antalet apparater, komina omkring 2,842 samtal på hvarje apparat. Frekvensen är dock mycket olika på olika platser. Öfversikt af telefonverksamheten. Af bola antalet mellan Sverige och utlandet växlade samtalsperioder belöpte på: Norge 41.1, Danmark 56o samt Tyskland 2-9 procent. IX. Den ekonomiska ställningen. Rörelsens inkomster och utgifter hafva för år 1908 varit följande: Inkomster: A. Telegrafinkomster: I. Telegramafgifter: Samtalsutväxlingcn med Norge, Danmark och Tyskland omfattade följande antal perioder: Afdragas härifrån följande belopp, hvilka skolat åter utgifvas, nämligen: a) för telegrams vidarebefordring inom landet med järnvägstelegraf, gång- eller ilfa) enligt afräkningar: med danska telegraf- genonigängstrafiken från Norge till Danmark med 5,073 perioder Dä till summan för de till Sverige ankomna samtalsperioderna läggas genomgängspcrioderna, må fördelning å de länder, från hvilka desamma afgått, erhållas följande siffror:
DEN EKONOMISKA STÄLLNINGEN. XXV B. Telefoninkomster: C. Öfriga inkomster: försäljningssummor för ordböcker, taxor och telegramblanketter samt afgifter å öfvergångsstat: hyror, influtna: från telegrafverkets fastig- å indragningsstat: pensionsväsendet: a) lifräntor och understöd enligt särskilda Enär Telegrafstyrelsen, vid uppgörande af förslag till de sedermera genom Kungl. brefvet den 11 oktober 1907 fastställda staterna för telegrafverket för år 1908 beräknat inkomsterna stationers och linjers underhåll: Utgifter: aflöning till personalen vid Styrelsen, linje- och trafikdistrikten, stationerna och verkstaden: underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler: underhåll af telegrafverresekostnads- och traktamentsersättblanketter, telefonkataloger, skrifmatcrialier, böcker, renskrifning tjänstelokaler:
XXVI inköp och underhåll af inventarier, verktyg m. m.: DEN EKONOMISKA STÄLLNINGEN. Denna ökning förskrifver sig till stor del därifrån, att å skulden till Riksgäldskontoret kunnat amorteras betydligt större belopp än som beräknats vid statens uppgörande. Beträffande öfriga utgiftstitlar hafva särskildt förslagsanslagen för arfvodon till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning m. m. samt de flesta under omkostnadsstaten uppförda förslagsanslagen öfverskridits med större eller mindre belopp. Att förstnämnda anslag öfverskridits, beror förnämligast däraf, att den extra ordinarie personalens arfvoden höjts, sedan förslaget till 1908 års stater uppgjordes. Tidkommande åter anslagen under omkostnadsstaten, äro desamma synnerligen svåra att beräkna så långt i förväg som nu sker. Till öfversikt af det ekonomiska resultatet af rörelsen under de senaste 10 åren äro i efterföljande tabell sammanställda bruttoinkomsterna af de båda hufvudgrenarna af rörelsen jämte öfriga inkomster, som icke kunna hänföras till den ena eller andra grenen af rörelsen, samt inkomsten från telegrafverkets verkstad, äfvensom utgifterna för aflöningar, pensionering, öfrig drift och räntor samt öfverskott af rörelsen och beloppen, som af öfverskottet användts till amortering. Inkomster: Utgifter: Dä enligt hvad ofvan anförts intill inköp och bebyggande af fastigför utvidgning af telehvarefter till Statskontoret inleve- Enligt de af Eders Kungl. Maj:t genom nådiga brefvet den 11 oktober 1907 fastställda staterna för år 1908 hade utgifterna sammanlagdt beräknats till 10,018,000 kronor. Då de tillsammans med de belopp, som enligt samma Kungl. bref reserverats för anskaffande m. m. af lokaler för telegrafverkets behof, i verkligheten uppgått till 12,455,552 kronor 57 öre, hafva utgifterna sålunda öfverskjutit de beräknade med 2,437,552 kronor 57 öret
DEN EKONOMISKA STÄLLNINGEN. XXVII Inkomst af telegraftrafiken. Enligt tabellbilagan 3 utgör summan af debiterade porto- och andra afgifter för 1908 års telegramväxling 2,984,553 kr. 57 öre, däri inberäknadt ett belopp af 7,644 kr. 40 öre, utgörande ersättning på grund af särskild öfverenskommelse för befordring af vissa sjöfarts- och väderlekstelegram m. m. Från förstnämnda summa böra dock afräknas de belopp, som blifvit utbetalda: dels för telegrams vidarebefordring inom landet m. m., dels för telegrambefordring i utlandet, dels ock till Stora Nordiska Telegrafsällskapet för dess andel i Sveriges terminal- och transitporto. Dessa belopp hafva sammanräknade uppgått till 756,059 kr. 80 öre, så att återstoden 2,228,493 kr. 77 öre utgör telegrafverkets behållna portoinkomst för året. Motsvarande inkomst för år 1907 uppgick till 2,292,864 kr. 77 öre, hvadan således en minskning för det sist förflutna året uppstått till belopp af 64,371 kr. eller 2'8 procent. Betraktas detta resultat med hänsyn till dels in- och dels utländsk korrespondens, framgår, att inkomsten minskats af den förra med 61,593 kr. 21 öre eller 6o procent samt af den senare med 2,777 kr. 79 öre eller med 0-2 2 procent. Jämföres den portoinkomst, som den inländska och den utländska telegrafkorrespondensen år 1908 hvar för sig tillfört telegrafverket, visar det sig, att för 1,596,193 inländska telegram influtit 941,148 kr. 84 öre, eller i medeltal per telegram kr. Os9, och for 1,977,922 utländska telegram 1,279,700 kr. 53 öre, eller i medeltal per telegram kr. 0-6 5, hvartill komma förenämnda 7,644 kr. 40 öre för sjöfartstelegram ni. m. Beträffande Sveriges utländska telegramväxling, fördelad i terminal- (från och till Sverige) och transitkorrespondens, har medelportot per telegram för den förstnämnda, omfattande 1,261,308 telegram med en inkomst af 1,099,791 kr. 39 öre, uppgått till kr. 0 87 och för den sistnämnda 716,614 telegram med en inkomst af 179,909 kr. 14 Öre (inkl. portoandelen för Libautrafiken) till kr. 0-2 5. Afgifter för lokaltelegrafabonnemang hafva utgjort 5,200 kronor. Tillgångar: Skulder: Inkomst af telefontrafiken. Telegrafverkets inkomst af inträdes- och telefonabonnemangsafgifter under är 1908 utgjorde 5,695,571 kr. 29 öre mot 5,177,170 kr. 83 öre år 1907, hvadan uppstått en ökning af 518,400 kr. 46 öre eller 10 procent. Inkomsten af särskildt betalda telefonsamtal uppgick till 4,525,004 kr. 20 öre mot 4,099,413 kr. 47 öre år 1907, och har således denna inkomstpost ökats med 425,590 kr. 73 öre eller 10-4 procent. Inkomsten för samtal fördelar sig sålunda, att den inländska korrespondensen inbragt 4,355,579 kr. 58 öre och den utländska 169,424 kr. 62 öre, mot 3,940,234 kr. 17 öre resp. 159,179 kr. 30 öre år 1907. Således har uppkommit en ökning å den inländska korrespondensen med 415,345 kr. 41 öre eller 105 procent och å den utländska med 10,245 kr. 32 öre eller 6-4 procent. Resultatet af rörelsen. Yid 1908 års slut var den genom telegrafverkets rörelse uppkomna ställning sådan, som framgår af nedanstående utdrag af rörelsens utgående balanskonto:
XXVIII DEN EKONOMISKA STÄLLNINGEN. Kapitalbehållning. Tid årets slut utgjorde alltså telegrafverkets skuld till: Värdet af telegrafverkets kapitaliseradc egendom vid 1907 års utgång utgjorde: Om från förenämnda Om till värdet af förestående tillgångar lägges den ökning, som skett under år 1908, nämligen: Anläggningskostnader åren 1881 1908. Utgifter för statens telefonanläggningar samt inköp af enskilda telefonnät bafva från början af år 1881 till slutet af år 1908 uppgått till följande belopp: utgjorde värdet af tillgångarna vid 1908 års utgång, fördoladt å: Terkots fonderade skulder, som ådragits för bildande af kapitaltillgångarna, utgjordes vid 1907 års utgång af lån hos: Dessa skulder ökades under år 1908 med nja lån från Riksgäldskontoret:
REGLEMENTARISKA FÖRESKRIFTER. HANDLAGDA MÅL. TEKNISKA ANORDNINGAR. UNDERVISNINGSVÄSENDET. STUDIERESOR. XXIX X. Reglementariska föreskrifter m. m. I nådiga instruktionen för Telegrafstyrelsen den 11 oktober 1907 har Eders Kungl. Maj:t, genom nådig kungörelse den 17 juni 1908 angående ändrad lydelse af 38 mom. 1 i nämnda instruktion, infört bestämmelse i Syfte att förebygga obehörigt nedläggande eller fördröjande af arbete, som utföres af telegrafverkets tjänstemän. Genom nådig kungörelse den 4 december 1908, angående tillägg till nådiga kungörelsen den 21 februari 1908 angående reglemente för befordring af telegram- och telefonmeddelanden vid krig, har Eders Kungl. Maj:t förordnat om delvis tillämpning af ifrågavarande reglemente jämväl för det fall, att Eders Kungl. Maj:t till stillande af uppror inkallar till tjänstgöring beväringens första uppbåd eller de större eller mindre delar däraf, som finnas bohöfliga. Sedan svenska och norska telegrafstyrelserna, under förbehåll af vederbörande regeringars godkännande, träffat öfvorenskommelso om sådan ändring af taxan för telefonsamtal mellan Sverige och Norge, att afgifter för vanliga samtal, som utväxlades under tiden mellan kl. 9 e. m. och kl. 7 f. m., nedsattes från 50 till 30 öro per zon för hvarje påbörjad samtalsperiod, så har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 8 maj 1908 för Sveriges del godkänt en mellan de bada styrelserna i berörda syfte aftalad ändring af artikel IV mom. 3 i telefonöfverenskomtnelsen mellan Sverige och Norge. Vidare har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 4 september 1908 godkänt en ändring af 3 i överenskommelsen mellan Sverige, Norge och Danmark om direkt telefonförbindelse mellan Kristiania och Köpenhamn, hvarigenom Eders Kungl. Maj:t gifvit giltighot åt en mellan vederbörande telegrafförvaltningar pä grund af bestämmelserna i det vid konferensen i London reviderado reglementet för den internationella telegraf- och telofontjäostgöringen träffad öfverenskommelse om införande i trafiken mellan Norge och Danmark af nattseriesamtal, för hvilka transitafgiften utgör hälften af afgiften för ett vanligt samtal. Genom nådigt bref den 27 mars 1908 har Eders Kungl. Maj:t fastställt ändrade bestämmelser rörande villkoren för åtnjutande af den åt viss i telegrafverkets tjänst befintlig personal medgifna rättighet att erhålla kostnadsfri läkarvård jämte medikamentor m. m. XI. Hos Styrelsen handlagda mål. Med anledning af den väsentliga inskränkning i registreringen af inkomna ärenden, hvilkon med år 1908 blifvit inom Styrelsen införd, kan någon exakt uppgift å antalet under nämnda år till Styrelsen inkomna och af denna handlagda ärenden icke lämnas. Emellertid har Styrelsen från och med år 1909 gått i författning om att genom en enkel räkning af do inkommande, ärendena, sedan dessa blifvit. uppdelade i sina olika grupper, för framtiden kunna meddela uppgift angående dessa ärendens antal och art. XII. Tekniska anordningar och undersökningar m. m. Vid Styrelsens materialprofningsanstalt under år 19ÖS undersökta och profvadé leveranser hafva uppgått till 393. Utom dessa profningar af mer ingående art har anstalten haft att verkställa allmän besiktning af den materiel och de verktyg, som levererats till telegrafverkets hufvudförråd. Bland öfriga å matorialprofningsanstalten utförda arbeton må nämnas, förutom kontrollering af anstaltens instrument, undersökning af nya torrelementtyper, beräkning och justering af pupinspolar för telefonkablar, undersökning af kabelboxar och isolatorhylsor, profning af nya typer för maskininduktorer, undersökning och beräkning af apparater för centralbatteri. Dessutom hafva nya specifikationer utarbetats. Tillsammans med statens järnvägars byrå för elektrisk järnvägsdrift hafva undersökningar verkställts öfvor den induktion och öfvorledning, som enfas växelström med jord och skenor till återledning åstadkommer i närbelägna telegraf- och telefonledningar. XIII. Undervisningsväsendet. Under är 1908 har icke vid verkets undervisningsanstalt varit anordnad någon lärokurs. De nya bestämmelserna angående villkoren för antagande till tolegvafolov och don i sammanhang därmed utsträckta tiden för vissa af lärokurserna hafva nämligen kraft en del förarbeten vid undervisningsanstalten, hvilka under året blifvit utförda. XIV. Studieresor. Byråchefen A. Rydin och telefondirektören A. Hultman ha som telegrafverkets ombud deltagit i den internationella tekniska telegraf- och tolefonkonferonscn i Budapest under september månad 1908. Under resan studerades telefonanläggningarna i Warschau, Wien, Mitnchon och Hamburg. Under 1908 har förrådsintendenton S. Ljungqvist studerat förhållandena vid telegraf- och telefonförråden i Danmark och Tyskland. Linjeingenjören Elis Wallin har sedan oktober månad vistats i Amerika för att därstädes studera de senaste framstegen inom telefonteknikon.