Höstsådda arealer JO 18 SM 0701 korrigerad version. Höstrapsarealen fortsätter att öka. Höstvete kvar på en hög nivå. Höstkornarealen ökar

Relevanta dokument
I korta drag. Höstsådda arealer Stora höstsådda arealer JO 18 SM Höstvete dominerar. Höstrapsarealen ökar

Stor höstveteareal även denna höst

I korta drag. Höstsådda arealer 2017 JO 18 SM 1701

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Spannmålsskörden på samma nivå som förra året. Stor totalskörd av raps och rybs

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Höga skördenivåer per hektar i Skåne

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Största spannmålsskörden på 17 år. Totalskörden av raps och rybs tangerar fjolårsnivån

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2005

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Låga skördenivåer per hektar i östra Sverige. Totalskörden av spannmål avsevärt lägre än förra året

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2016

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Höstsådda arealer 2005

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Höstsådda arealer 2000

6WRUD UHJLRQDOD YDULDWLRQHU I U VN UGHQ

Höstsådda arealer 2006 JO0604

Höstsådda arealer 2009 JO0604

Höstsådda arealer 2014 JO0110

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Höstsådda arealer 2015 JO0110

Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2004

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2009

Höstsådda arealer 2016 JO0110

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Ogynnsamt väder gav låg spannmålsskörd

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi,

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2012

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

KVALITETSDEKLARATION Höstsådda arealer Ämnesområde Statistikområde Produktkod Referenstid

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, ärter, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Mycket låg spannmålsskörd Anders Grönvall,

Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter och slåttervall 2018

Åkerarealens användning i juni 2001

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Årets spannmålsskörd uppskattas minska med 4 %

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

KVALITETSDEKLARATION Höstsådda arealer Ämnesområde Statistikområde Produktkod Referenstid

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar

Voluntary set-asides and area under forest management certification schemes

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2014

Organic farming 2015, converted areas and areas under conversion. Liten ökning av den omställda arealen. Arealen under omställning ökar igen

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Årets spannmålsskörd prognostiseras till 5,9 miljoner ton. Större skörd av oljeväxter enligt prognosen

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2018

Organic farming 2013, converted areas and areas under conversion. Arealen under omställning minskade för tredje året i rad

Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

11 Ekologisk produktion

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Årets spannmålsskörd uppskattas bli 6,1 miljoner ton

11 Ekologisk produktion

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

Organic farming 2016, converted areas and areas under conversion. Kraftig ökning av arealen under omställning till ekologisk produktion

Stabil utveckling av antalet djur

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

Markpriserna fortsätter stiga. Anders Grönvall,

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Årets spannmålsskörd prognostiseras till 5,7 miljoner ton

Minskade arealer för äpplen och päron. Cecilia Branzén,

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Ökad andel kvinnor som företagare i enskild firma. Cecilia Branzén,

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2013

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

6N UGHSURJQRVI UVSDQQPnORFKROMHYl[WHU

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Mer höstvete bidrog till högre spannmålsskörd. Största raps- och rybsskörden sedan 1990

Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade Betesmarksarealen beräknas till hektar

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Figur A. Antal nötkreatur i december

Arealen åkermark minskar något. Oförändrad areal för spannmålsodling. Ökad areal för raps och rybs. Arealen för vall och grönfoderväxter ökar

Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik

I korta drag. Viltskador i lantbruksgrödor 2014 JO 16 SM 1502

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag

Transkript:

JO 18 SM 0701 korrigerad version Höstsådda arealer 2007 Areas of cereals and oilseed crops sown in autumn 2007 I korta drag Korrigerad 2009-03-20 Den tidigare publicerade versionen av detta SM innehöll för stora arealer av ekologisk höstsådd. Revideringen gäller tablå 1 och text kopplad till denna. Höstrapsarealen fortsätter att öka Arealen med höstraps uppgår i år till 65 800 hektar. Det är 22 procent mer än förra årets höstsådda areal av raps och 57 procent mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Höstrapsarealen har ökat i så gott som alla län där grödan odlas. De största arealtillskotten finns i de stora jordbrukslänen Skåne och Västra Götalands län. Efter en svacka under slutet av 1990-talet har odlingen av höstraps ökat under de senaste fem åren. Arealen är nu tillbaka på de nivåer som odlades i början av 1990-talet. Höstvete kvar på en hög nivå Höstvete är den vanligaste grödan som sås på hösten. Hösten 2007 var sådden av höstvete 316 900 hektar. Arealen är i samma storleksordning som 2006. Höstkornarealen ökar Framförallt på Gotland och i Kalmar län, där de vårsådda grödorna ofta drabbas av försommartorka, har odlingen av höstkorn ökat. På riksnivå har arealen ökat med 35 procent och uppgår nu till 10 500 hektar. Varierade väderförhållanden inför höstsådden I Hallands län och i de västra delarna av Skåne län kom det mycket regn i september när marken skulle förberedas för höstsådden. En del av den planerade sådden blev därför inte av. På de flesta andra håll i landet var det dock gynnsamma förhållanden för höstsådd. Gerda Ländell, SCB, tfn 019-17 68 07, gerda.landell@scb.se Olle Funcke, SCB, tfn 019-17 60 51, olle.funcke@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Jordbruksverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5834 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 29 november 2007. Korrigerad version den 20 mars 2009. URN:NBN:SE:SCB-2007-JO18SM0701_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

Jordbruksverket och SCB 2 JO 18 SM 0701 EU slopar kravet på träda Under 2007 har det varit höga priser för både spannmål och oljeväxter. EU har fattat beslut om att slopa den obligatoriska trädan inför 2008 års odlingssäsong. Dessa faktorer kan ha påverkat intresset för höstsådd i positiv riktning. Den totala höstsådda arealen ökade ändå bara med två procent jämfört med föregående år, vilket kan bero på det regniga höstvädret i sydvästra Sverige.

Jordbruksverket och SCB 3 JO 18 SM 0701 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Den höstsådda arealen ökar med två procent 4 Höstvete i nivå med förra årets areal 4 Rågarealen ökar med åtta procent 4 Höstkornarealen ökar kraftigt 4 Rågvetearealen minskar något 4 Höstrapsarealen fortsätter att öka 5 Ekologisk höstsådd minskar 5 Varierande väder påverkade möjligheterna att höstså 6 EU slopar kravet på träda 6 Kommentarer till tabellerna 6 Tabeller 7 Teckenförklaring 7 1. Höstsådda arealer av höstvete och höstråg 2007 8 2. Höstsådda arealer av höstkorn och rågvete 2007 9 3. Höstsådda arealer av höstraps och höstrybs 2007 10 Fakta om statistiken 11 Detta omfattar statistiken 11 Definitioner och förklaringar 11 Så görs statistiken 11 Statistikens tillförlitlighet 11 Bra att veta 12 In English 13 Summary 13 List of tables 13 List of terms 13

Jordbruksverket och SCB 4 JO 18 SM 0701 Statistiken med kommentarer Den höstsådda arealen ökar med två procent Årets höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter beräknas till 472 000 hektar totalt för riket. Det är två procent mer än både förra årets arealer och genomsnittet för de senaste fem åren. Uppgifterna har samlats in från ett urval av cirka 3 900 lantbrukare. Höstsådden utgörs av 316 900 ha höstvete, 25 800 ha höstråg, 10 500 ha höstkorn, 52 000 ha rågvete, 65 800 ha höstraps samt 900 ha höstrybs. Höstvete i nivå med förra årets areal Höstvete är den höstsådda gröda som odlas mest. På riksnivå är arealen är i nivå med 2006 års areal och sju procent under genomsnittet för de senaste fem åren. I Skåne län och framförallt i Hallands och Västra Götalands län har höstvetearealen minskat mycket jämfört med 2006 och även jämfört med femårsgenomsnittet. Exempel på län där höstvetearealen istället har ökat är Uppsala och Södermanlands län. Rågarealen ökar med åtta procent För riket totalt är rågarealen åtta procent större än förra året och nio procent större än femårsgenomsnittet. På länsnivå har sådden av råg ökat mest i Uppsala och Skåne län. Nästan hälften eller 12 000 hektar av landets rågodling finns i Skåne län. Höstkornarealen ökar kraftigt Framförallt på Gotland och i Kalmar län, där de vårsådda grödorna ofta drabbas av försommartorka, har odlingen av höstkorn ökat. På riksnivå har arealen ökat med 34 procent och uppgår nu till 10 500 hektar. Rågvetearealen minskar något I genomsnitt för landet som helhet är arealen rågvete något mindre än förra året men i nivå med femårsgenomsnittet. Exempel på län där rågvetearealen har minskat är Uppsala, Västra Götalands, Värmlands och Örebro län. Ökad odling noteras bl.a. i Jönköpings, Kalmar, Gotlands och Skåne län. Diagram 1. Höstsådda arealer av spannmål 1998-2007 Hektar 600 000 500 000 Rågvete Höstkorn Höstråg Höstvete 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Jordbruksverket och SCB 5 JO 18 SM 0701 Höstrapsarealen fortsätter att öka Sådden av höstraps är 22 procent större än förra året och 57 procent över femårsgenomsnittet. Den ökade arealen kan vara en följd av både ökat intresse för odlingen på grund av höga rapspriser och relativt gynnsamma förhållanden för höstsådd. Odlingen av höstraps har ökat kraftigt under senare år och är nu tillbaka på de nivåer som odlades i början av 1990-talet. Årets höstsådda rapsareal kommer dock inte riktigt upp till rekordnivåerna 1989 och 1990 då den höstsådda arealen var större än 80 000 hektar. De största arealtillskotten finns i de stora jordbrukslänen Skåne och Västra Götalands län. I Skåne län har arealen ökat med nästan 4 000 hektar och i Västra Götalands län med nästan 2 000 hektar. I Östergötlands och Gotlands län har ökningen varit större än 1 000 hektar. Eftersom odlingen av höstrybs är begränsad är den beräknade arealuppgiften om cirka 900 hektar osäker. Diagram 2. Höstsådda arealer av oljeväxter 1998-2007 Hektar 100 000 90 000 Höstrybs Höstraps 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Ekologisk höstsådd minskar Den ekologiskt odlade arealen av de höstsådda grödorna är i år cirka 22 000 hektar och 10 procent mindre än förra året. I tablå 1 redovisas de beräknade arealerna för 2006 och 2007. Uppgifter om ekologiskt odlad areal av höstkorn redovisas inte eftersom det är för få observationer. Även inom den ekologiska odlingen är höstvete den höstsådda gröda som odlas mest. Andelen höstvete är dock lite lägre än inom den konventionella odlingen. Höstråg och rågvete är två höstsådda grödor som odlas i något större utsträckning inom den ekologiska odlingen. Västra Götalands län är det län där det finns mest höstsådd areal som odlas ekologiskt, sammanlagt 5 900 hektar. Där har arealen dock minskat med närmare 3 000 hektar jämfört med 2006.

Jordbruksverket och SCB 6 JO 18 SM 0701 Med ekologisk höstsådd avses höstsådda arealer som lantbrukaren har för avsikt att odla enligt ekologiska produktionsformer. Uppgifter om ekologisk höstsådd samlades in för första gången hösten 2005. Tablå 1. Höstsådda arealer som odlas med ekologiska produktionsformer Gröda Ekologisk höstsådd Medelfel, Ekologisk höstsådd Medelfel, 2007 2006 hektar procent hektar procent Höstvete 12 300 3 14 000 5 Höstråg 2 100 6 2 900 15 Rågvete 4 500 9 4 600 7 Höstraps 2 400 6 2 200 10 Höstrybs 300 11 300 14 Varierande väder påverkade möjligheterna att höstså I Hallands län och i de västra delarna av Skåne län kom det mycket regn i september när marken skulle förberedas för höstsådden. Även i de västra delarna av Västra Götalands län var det problem med för mycket regn i samband med höstbruket. En del av den planerade sådden blev därför inte av. På de flesta andra håll i landet var det dock gynnsamma förhållanden för höstsådd. EU slopar kravet på träda Under 2007 har det varit höga priser för både spannmål och oljeväxter. EU har fattat beslut om att slopa den obligatoriska trädan inför 2008 års odlingssäsong. Dessa faktorer kan ha påverkat intresset för höstsådd i positiv riktning. Den totala höstsådda arealen ökade ändå bara med tre procent jämfört med föregående år, vilket kan bero på det regniga höstvädret i sydvästra Sverige. Kommentarer till tabellerna I tabellerna redovisas höstsådd areal och medelfel för höstvete, höstråg, höstkorn, rågvete, höstraps samt höstrybs 2007. Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. Grödor som odlas i liten omfattning ger osäkra skattningar. Arealskattningar vars medelfel överstiger 35 procent, eller där antalet observationer understiger 10, redovisas inte utan ersätts med prickar i tabellerna. När observationer saknas helt anges detta med streck. Uppgifterna är definitiva. För jämförelse redovisas motsvarande arealer för hösten 2006. På riksnivå redovisas även höstsådda arealer för åren 2002 2006.

Jordbruksverket och SCB 7 JO 18 SM 0701 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available or too unreliable osäker för att anges to be presented

Jordbruksverket och SCB 8 JO 18 SM 0701 1. Höstsådda arealer av höstvete och höstråg 2007 1. Areas sown with winter wheat and winter rye in autumn 2007 Höstvete Höstråg 2007 2006 2007 2006 Areal, Medelfel, Areal, Areal, Medel- Areal, ha % ha ha fel, % ha Län Stockholms 15 700 9 13 400 500 13.. Uppsala 32 800 7 28 900 2 300 17 1 300 Södermanlands 26 600 7 22 500 1 100 10 800 Östergötlands 46 100 6 44 000 2 800 13 3 200 Jönköpings 1 200 28 2 100 - -.. Kronobergs 300 29 300...... Kalmar 11 800 9 9 800 700 29 300 Gotlands 6 400 9 6 500 800 20 400 Blekinge 2 200 16 1 700...... Skåne 85 000 4 89 800 12 000 7 10 700 Hallands 5 000 13 7 600...... Västra Götalands 49 100 6 61 000 3 200 13 3 500 Värmlands 3 200 16 3 000.... 800 Örebro 12 600 10 11 300 1 000 16 1 500 Västmanlands 16 400 8 17 800 400 20.. Dalarnas 2 000 30 1 200.... 300 Gävleborgs 600 29 700...... Produktionsområden Götalands s slättbygder 71 300 5 78 600 6 300 10 5 000 Götalands mellanbygder 32 700 6 31 000 6 700 10 6 100 Götalands n slättbygder 83 700 4 95 100 5 800 10 5 900 Svealands slättbygder 105 100 4 94 700 5 700 8 4 900 Götalands skogsbygder 15 300 10 14 800 1 000 25 1 300 M Sveriges skogsbygder 8 500 13 7 200 300 11 700 Hela riket 2007 316 900 2 25 800 5 2006 321 600 2 23 900 5 2005 332 400 2 24 700 7 2004 310 400 2 21 100 6 2003 357 000 2 24 000 5 2002 379 300 2 24 100 5 Genomsnitt 2002 2006 340 100 23 600 Där medelfelet överstiger 35 procent eller antalet observationer understiger 10 utelämnas resultaten (..).

Jordbruksverket och SCB 9 JO 18 SM 0701 2. Höstsådda arealer av höstkorn och rågvete 2007 2. Areas sown with winter barley and triticale in autumn 2007 Höstkorn Rågvete 2007 2006 2007 2006 Areal, Medelfel, Areal, Areal, Medel- Areal, ha % ha ha fel, % ha Län Stockholms - - - 1 400 16 1 300 Uppsala...... 700 22 1 800 Södermanlands...... 3 500 15 3 600 Östergötlands...... 7 800 9 8 600 Jönköpings - -.. 2 300 23 1 000 Kronobergs - - - 600 22 800 Kalmar 2 700 19 1 800 6 000 17 4 900 Gotlands 2 200 13 1 200 4 700 10 3 600 Blekinge...... 800 25 800 Skåne 4 000 13 3 400 5 200 13 4 700 Hallands...... 3 600 12 3 900 Västra Götalands 900 21.. 11 100 7 13 500 Värmlands - - - 1 600 14 2 600 Örebro - - - 1 700 24 2 400 Västmanlands.... - 900 22 600 Dalarnas - - -.... - Gävleborgs - - -...... Produktionsområden Götalands s slättbygder 2 300 15 2 100 4 400 11 5 100 Götalands mellanbygder 6 500 11 4 200 11 200 8 9 800 Götalands n slättbygder 1 100 19.. 14 700 6 16 900 Svealands slättbygder...... 9 000 8 11 500 Götalands skogsbygder.... - 10 300 12 8 400 M Sveriges skogsbygder - - - 2 300 20 2 500 Hela riket 2007 10 500 8 52 000 4 2006 7 800 10 54 300 3 2005 4 100 9 57 000 4 2004 5 100 10 52 200 4 2003 4 600 10 52 500 4 2002 5 500 10 46 200 4 Genomsnitt 2002 2006 5 400 52 400 Där medelfelet överstiger 35 procent eller antalet observationer understiger 10 utelämnas resultaten (..).

Jordbruksverket och SCB 10 JO 18 SM 0701 3. Höstsådda arealer av höstraps och höstrybs 2007 3. Areas sown with winter rape and winter turnip rape in autumn 2007 Höstraps Höstrybs 2007 2006 2007 2006 Areal, Medelfel, Areal, Areal, Medel- Areal, ha % ha ha fel, % ha Län Stockholms 1 500 12 1 300...... Uppsala 2 200 12 1 200 400 22 400 Södermanlands 1 900 9 1 000...... Östergötlands 9 800 7 8 300...... Jönköpings.... 200...... Kronobergs...... - - - Kalmar 3 100 13 2 100 - - - Gotlands 3 500 9 2 200 - - - Blekinge 300 15 400 - - - Skåne 28 600 5 24 900...... Hallands 1 800 15 1 800 - - - Västra Götalands 10 800 7 9 100.... - Värmlands 300 18........ Örebro 900 16 700...... Västmanlands 500 13 300...... Dalarnas...... - -.. Gävleborgs - -.. - -.. Produktionsområden Götalands s slättbygder 22 900 6 20 800 - -.. Götalands mellanbygder 13 400 6 10 000 - - - Götalands n slättbygder 18 800 5 16 000...... Svealands slättbygder 7 400 5 4 700 700 13 700 Götalands skogsbygder 2 600 13 2 000...... M Sveriges skogsbygder 600 21 400 - -.. Hela riket 2007 65 800 3 900 15 2006 53 900 3 1 000 18 2005 50 400 4 1 100 16 2004 35 500 4 1 700 15 2003 38 900 4 1 300 14 2002 30 600 4 1 300 12 Genomsnitt 2002 2006 41 900 1 300 Där medelfelet överstiger 35 procent eller antalet observationer understiger 10 utelämnas resultaten (..).

Jordbruksverket och SCB 11 JO 18 SM 0701 Fakta om statistiken Undersökningen om höstsådda arealer baseras på uppgifter som samlas in från jordbrukare. Uttagningen av gårdar sker genom sannolikhetsurval. Statistiken används huvudsakligen för ekonomiska kalkyler inom jordbrukssektorn, exportplanering, rådgivning, forskning och utbildning samt internationell rapportering. Informationen om höstsådda arealer är särskilt värdefull för planering av åtgång av utsäde och gödselmedel nästa vår. Detta omfattar statistiken Undersökningspopulationen utgörs av jordbruksföretag som har mer än 5,0 hektar åkermark. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Undersökningen avseende årets skördar av spannmål, trindsäd och oljeväxter omfattar ett urval av cirka 4 380 jordbruksföretag. Samma urval utnyttjas även för den ordinarie undersökningen om höstsådda arealer. Undersökningen gällande höstsådden har genomförts för den del av urvalet som omfattar Götaland, Svealand samt Gävleborgs län. De fyra nordligaste länen har uteslutits därför att höstsådd där endast förekommer i obetydlig omfattning. År 2007 ingick 3 976 jordbruksföretag i den ordinarie undersökningen av höstsådd. Urvalet för ekologisk höstsådd bestod av 1 647 företag. Undersökningen avser areal som under hösten besåtts med höstvete, höstråg, höstkorn, rågvete, höstraps eller höstrybs. Odling av höstsådda grödor har inte undersökts på företag som har mindre än 5,0 hektar åkermark. Höstsådden på dessa utgör dock en liten andel av den totala höstsådden i landet. Definitioner och förklaringar Med höstsådda arealer avses arealer av de grödor som lantbrukaren sår på hösten. Om plantorna övervintrar kommer de snabbt igång med tillväxten efterföljande vår. Samtliga spannmåls- och oljeväxtgrödor som är aktuella för höstsådd ingår i undersökningen. Så görs statistiken Undersökningen om höstsådda arealer genomförs årligen. Varje företags urvalssannolikhet beror på företagets areal av undersökningsgrödorna samt dess grödfördelning. Stor areal av de aktuella undersökningsgrödorna ger ökad sannolikhet att komma med i undersökningen. Företag som har valts ut får i mitten av augusti ett brev med information om undersökningen. Uppgifterna samlas därefter in via internet eller per telefon av SCB:s intervjuare. Uppgiftslämnandet är frivilligt. Uppgifterna granskas vid SCB. I samband med bearbetning av uppgifterna görs manuella och maskinella kontroller. Vid behov tas förnyad kontakt med uppgiftslämnarna. Skattningar görs därefter för län, produktionsområden och hela riket. Statistikens tillförlitlighet För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på ett urval av företag redovisas i tabellerna medelfelen för de skattade arealerna. I medelfelet inkluderas även effekten av andra slumpmässiga fel.

Jordbruksverket och SCB 12 JO 18 SM 0701 Medelfel Medelfelet anges i procent av den skattade arealen. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. För en skattad areal på exempelvis 50 000 hektar och ett medelfel på 3,0 procent (1 500 hektar) kan man med liten felrisk (5 procent) säga att intervallet 50 000 + 2 x 1 500 (det redovisade värdet + det dubbla medelfelet), dvs. 47 000 53 000 hektar, innesluter den verkliga arealen. Resultat med större medelfel än 35 procent redovisas inte på grund av stor osäkerhet. Bortfall Bortfallet år 2007 är 5,5 procent och orsakas av att arealuppgifter ej erhållits från samtliga företag. Över- och undertäckning Urvalsramen baseras på årets aktuella uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd, vilket medför att över- och undertäckning som beror på förändringar i företagsbeståndet minskats till en marginell nivå. Arealer på jordbruksföretag som inte ansöker om arealbaserade stöd bedöms för de aktuella undersökningsgrödorna vara av liten betydelse. Bra att veta De höstsådda grödorna utsätts under vinter och vår för väderlekens påfrestningar. Grödor som tar stor skada eller utvintrar helt körs i regel upp på våren. Oftast sker då omsådd med annan gröda. Utvintringens omfattning varierar avsevärt mellan olika år och olika delar av landet. Undersökning om höstsådda arealer genomförs och publiceras årligen av SCB. Jämförbarheten mellan åren är god. Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se under Statistik och på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. De som kostnadsfritt önskar erhålla statistiska meddelanden med jordbruksstatistik i pdf-format per e-post, kan anmäla det till statistik@sjv.se. Beskrivning av statistiken Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i: Beskrivning av statistiken för Höstsådda arealer 2007. Detta dokument finns tillgängligt på SCB:s och Jordbruksverkets webbplatser.

Jordbruksverket och SCB 13 JO 18 SM 0701 In English Summary In connection with the survey on crop yields in 2007 information has been collected on the areas sown in the autumn with the following crops: winter wheat, winter rye, winter barley, triticale, winter rape and winter turnip rape. A sample of 3 900 survey units with more than 5.0 hectare of arable land were selected. Small farms and the northern part of Sweden have been excluded due to negligible cultivation of winter crops. Since 1998, the survey on crop yields and areas sown in the autumn have been based on interviews. Since 2005, the farmers can also use Internet as a tool for data provision to Statistics Sweden. The results are provided in the tables. The standard errors for the areas have been calculated. Estimates with standard errors exceeding 35 percent, or less than 10 observations, are not presented. Results are presented for counties, production areas and the whole country. Results from 2006 are presented for comparative purposes and national mean values for the last five years are also presented. The areas sown in the autumn of 2007 are estimated at 472 000 hectares. Winter wheat is the most common autumn-sown crop with 317 000 hectares. Areas of winter rape, 66 000 hectares, are 22 percent more than 2006 and nearly 60 percent more than the average for the previous five years. List of tables Explanation of symbols 7 1. Areas sown with winter wheat and winter rye in autumn 2007 8 2. Areas sown with winter barley and triticale in autumn 2007 9 3. Areas sown with winter rape and winter turnip rape in autumn 2007 10 List of terms Areal Ekologisk Hektar Hela riket Höstkorn Höstraps Höstrybs Höstråg Höstvete Län Medelfel Medelvärde Oljeväxter Produktionsområde Rågvete Spannmål Area, acreage Organic Hectare The whole country Winter barley Winter rape Winter turnip rape Winter rye Winter wheat County Standard error Mean value Oilseed crops Production area Triticale Cereals