Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Relevanta dokument
Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN

Undersökningar i Bällstaån

Nedingen analyser 2011

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Ätrans recipientkontroll 2012

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Acceptabel belastning

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998

Vellingebäckarna 2006

Vattendragskontroll

Vellingebäckarna 2009

Ivösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma Norrtälje

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Vänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Nedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Näringstillståndet i Stockholms läns vattendrag

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Undersökning av tillflöden till södra Östen genom samtidig vattenprovtagning

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009

Fyrisåns avrinningsområde 2016

Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

Långtidsserier på Husö biologiska station

Salems kommun

strandbad Sötvatten Mål och syfte Att tänka på Vattenkvalitet vid strandbad 1 Arbetsmaterial : (se SNFS 1996:6 MS:89)

Många bäckar små. Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak. Rapport 2005:49

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Miljö- hälsoskyddskontoret Rapport dec UNDERSÖKNING ÅR Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Bakterier i Mölndalsån

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar

100- undersökningen. Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter. Miljö och hälsoskyddskontoret

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN

Kagghamraån. Rapport 2006:3. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar och jämförelser med tidigare resultat

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Provtagningsprogram 2015

STATUSKLASSNING AV SLUMPÅNS PÅVERKAN PÅ VATTENFÖR- SÖRJNING Kvalitetsfaktorer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Kagghamraån. Rapport 2008:2. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar och jämförelser med tidigare resultat

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015

VELLINGEBÄCKARNA 2004

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

Synoptisk undersökning av Mälaren

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Badvattenrapport i Landskrona 2015

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

Kagghamraån. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar och jämförelser med tidigare resultat. Rapport 2004:2

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2006

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN. Glänninge Sjö, Laholm Gatesjön, Skogaby Björsjön, Mästocka Store Sjö, Norra Össjö Sjöaltesjön, Sjöalt

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Bällstaåns vattenkvalitet

Vegeån vattenkontroll 2016

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken Jämförelser mellan åren

Innehåll. Rening av fosfor och bakterier i markbäddar och fosforfilter. Projektdeltagare. Identifiering av anläggningar (1)

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Transkript:

Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar

Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen är att beskriva tillståndet hos de bäckar i kommunen som har högst föroreningsbelastning med avseende på näringsinnehåll och förekomst av E-colibakterier. Målsättningen är att, efter analys av resultaten, kunna spåra de källor som ligger bakom de höga föroreningsnivåerna i vissa av bäckarna. Mätningarna ger även kunskap om var i kommunen det finns behov av riktade insatser för att minska övergödningsproblem och problem med enskilda avlopp. Ett exempel på hur resultaten används idag är att när det bedrivs tillsyn på enskilda avlopp sker det främst i avrinningsområden kring de bäckar som visar upp högst näringsbelastning. Ett flertal bäckar har under visat på höga halter E-coli. Endast en bäck visar på ökande halter bakterier i bäcken och det är Bysjöbäcken. Bysjöbäcken mynnar i Färgen som är kommunens huvudvattentäkt. När det gäller näringsbelastning visar uppmätta koncentrationer på att flera bäckar har mycket höga halter av både kväve och fosfor. Trenden visar emellertid på att dessa minskar. Högst näringsbelastning har de bäckar som har tillrinning till norra Anten. Riktade åtgärder behövs därför främst kring tillflödena till Anten, framför allt Mellbyån, Loobäcken, Iglasjöbäcken, och Mörlandaån. Av Vattenmyndigheten är Anten också utpekad som en sjö som endast har måttlig status med avseende på övergödning. Det är därför mycket viktigt att de insatser som sker idag kring norra Anten i form av avloppsinventeringar och information och tillsyn på lantbruket fortsätter i minst samma takt.

Innehållsförteckning Sammanfattning.... Definitioner.... Totalkväve.... Totalfosfor.... E-coli.... Syfte.... Provtagningspunkter... 5. Resultat samtliga bäckar... 5 5. Resultat E-coli... 6 6. Resultat näringsbelastning... 7 7. Redovisning/bäck... 8 7. Förändringar i Loobäcken och Mellbyån... 8 8. Slutsats... 9 Bilaga. Diagram från provtagningar E-Coli.... Bilaga. Kväve och fosfortrender...7

. Definitioner. Totalkväve Kväve (N) är ett växtnäringsämne som vid samtidig förekomst av fosfor leder till en ökad tillväxt (eutrofi). Den ökade tillväxten kan i sin tur i värsta fall leda till syrebrist. Kvävet tillförs vattnet framför allt från omgivande gödslad mark och från avloppsutsläpp. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 9) kan vattnet med avseende på totalkväve indelas i klass ett till fem. För bedömning av sjöar används säsongsmedelvärden (maj-oktober) under ett år baserade på månatliga mätningar. Klass Benämning Totalkväve (mg/l) Låga halter <, Måttligt höga halter,-,65 Höga halter,65-,5 Mycket höga halter,5-5 5 Extremt höga halter >5. Totalfosfor Fosfor (P) är i de flesta fall det tillväxtbegränsande växtnäringsämnet i sötvatten. Fosfor tillförs vattnet framför allt från omgivande gödslad mark och från avloppsutsläpp. Dessutom tillförs fosfor vid nedbrytning av organiskt material. Enligt Naturvårdsvekets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 9) kan vattnet med avseende på totalfosfor indelas i klass ett till fem. För bedömning av sjöar används säsongsmedelvärden (majoktober) under ett år baserade på månatliga mätningar. Klass Benämning Totalfosfor (mg/l) Låga halter <,5 Måttligt höga halter,5-,5 Höga halter,5-,5 Mycket höga halter,5-, 5 Extremt höga halter >,. E-coli E-coli utgör en del av gruppen koliforma bakterier som har sitt ursprung i tarmfloran hos varmblodiga djur. E-coli tillförs vattnet från omgivande gödslad mark och avloppsutsläpp. Antalet bestäms vid C. Klassningen av vattendragen efter E-coli görs enligt de gamla riktvärdena för badvattenkvalitet (SNFS 996:6). Benämning E-coli (st/ml) Tjänligt < Tjänligt med anmärkning - Otjänligt >

. Syfte Syftet med utvärderingen är att beskriva tillståndet hos de bäckar i kommunen som har högst föroreningsbelastning med avseende på näringsinnehåll och förekomst av E-colibakterier. Målsättningen är att, efter analys av resultaten, kunna spåra de föroreningskällor som ligger bakom de höga föroreningsnivåerna i vissa av bäckarna. Andra bäckar övervakas för att ge en bild av eventuella förändringar. Det är därefter meningen att övervakningsprogrammet ska kunna särskilja trender som är orsakade av människan från de trender som beror på en naturlig variation. Därefter kan åtgärdsförslag formuleras. Ett exempel på hur resultaten används idag är att när det bedrivs tillsyn på enskilda avlopp sker det främst i avrinningsområden kring de bäckar som visar upp högst näringsbelastning. Sammanställningen ska också fastställa om provtagningsfrekvensen bör intensifieras och om provpunkterna är representativa för vattendragen. Provtagning sker varje år i april och november. De parametrar som analyseras är biologisk syreförbrukning (BOD7), kemisk syreförbrukning (COD), totalfosfor, totalkväve, ph, alkalinitet, ledningsförmåga och E-coli. Under 8 tillkom två provtagningspunkter, Störtaredsån, Lygnöån. Syftet med provtagning i Störtaredsån och Lygnöån är att få en uppfattning om hur statusen är i vattensystemet, eftersom båda åarna påverkar vattnet i Färgen som är vår kommunala huvudvattentäkt. Inför provtagningarna togs provpunkter i tillflödena till Säveån bort, Kampargårdsbäcken, Stenbäcken, Kampetåbäcken och Holmabäcken. Anledningen till att ta bort dessa är att vi ska få mer resurser att bevaka bäckarna som har tillflöde till norra Anten där vi har övergödningsproblem idag. Ingen av dessa fyra bäckar hade höga värden av E- coli. tillkom två provpunkter, Mellbyån A och Mellbyån B, i och med att de provpunkterna i Säveåns tillflöde togs bort fanns det möjlighet att lägga till ytterligare en provpunkt i Loobäckens början, kallad Loobäcken B. Provpunkten Loobäcken B ligger så högt upp i systemet så att den ger en möjlighet att se vad bakgrundsvärdena är.

. Provtagningspunkter Provtagning sker idag på punkter.. Bysjöbäcken. Kärrbogärdebäcken. Vängaån.. Loobäcken A 5. Loobäcken B () 6. Iglasjöbäcken. 7. Mörlandaån. 8. Vikarydsbäcken 9. Olstorpabäcken.. Trulsabäcken. Lygnöån (8). Störtaredsån (8). Mellbyån A (). Mellbyån B () 8 7 6 5 9. Resultat samtliga bäckar Resultaten för redovisas för E-coli och näringsämnena fosfor (P tot) och kväve (N tot). E-coli redovisas i en tabell med medelvärden för vår, respektive höstmätning. E-coli redovisas också i ett diagram för varje bäck med halt per mättillfälle och år. En linjär regressionskurva visar på de långsiktiga trenderna. När det gäller koncentrationer av kväve och fosfor i vattendragen jämförs dessa med halter i sjöar. Jämförelsevärden finns också för näringsförluster utifrån areal, men för att räkna på arealförluster behövs ett vidare arbete med att titta på avrinningsområdet och dess markanvändning, något som inte är gjort i denna sammanställning. Näringsämnen redovisas som långsiktiga trender. Bedömning av näringstillstånd ska normalt bygga på genomsnitt av månatliga haltmätningar. Miljöskyddskontorets mätningar sker endast ggr/år. Riktvärdena är satta efter bedömningar av sjöar. 5

E-coli st/ ml 5. Resultat E-coli Medelvärdesberäkningar av E-coliresultaten redovisas i Diagram nedan. Resultat och trendanalys för varje enskild bäck redovisas i Bilaga längst bak i rapporten. 6 8 6 Medelvärden 99- Medel vår Medel höst Diagram. Medelvärdesberäkningar E-coli. De bäckar som visar på högst värden när det gäller E-coli är Mellbyån A, Loobäcken A, Mörlandaån och Iglasjöbäcken. Dessa vattendrag har regelbundet kraftigt förhöjda halter av E-coli. Anmärkningsvärt är att dessa fyra bäckar samtliga mynnar i norra delen av Anten. För Mellbyån och Loobäcken är det intressant att se att punkterna A, som är nedströms punkterna B, har betydligt högre värden av E-coli. Generellt sett visar de flesta bäckar på minskade värden av E-coli. Koncentrationen av E-coli antas variera med flödet. Större flöde ger en större utspädningseffekt men samtidigt transporteras också större mängder via avrinning. Någon flödesberäkning för ovanstående bäckar finns inte. Flödesmängderna i Mellbyån ligger relativt konstant sett i längre perspektiv (995 och framåt). I Säveån ses en något ökande trend vad gäller flödet. 6

6. Resultat näringsbelastning Medelvärdesberäkningar av fosfor och kväve redovisas i Diagram och Diagram nedan. Halter av fosfor och kväve för varje bäck redovisas i Bilaga längst bak i rapporten. Medelvärde Kväve 99-,5,,5,,5 Mycket höga halter, Mellbyån B Mellbyån A Lygnöån Störtaredsån Kärrbogärde Trulsabäcken Olstorpabäcken Vikarydsbäcken Iglasjöbäcken Loobäcken B Loobäcken A Mörlandaån Vängaån Bysjöbäcken Diagram. Medelvärdesberäkningar av kvävekoncentrationer, där höga halter för N tot >,65 mg/l och mycket höga halter >,5 mg/l (Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, 999). Medelvärde Fosfor 99-,,9,8,7,6,5,,,,, Mycket höga halter Mellbyån B Mellbyån A Lygnöån Störtaredsån Kärrbogärde Trulsabäcken Olstorpabäcken Vikarydsbäcken Iglasjöbäcken Loobäcken B Loobäcken A Mörlandaån Vängaån Bysjöbäcken Diagram. Medelvärdesberäkningar av fosforkoncentrationen, där höga halter för P tot >,5 mg/l och mycket höga halter >,5 mg/l (Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, 999). Högst medelhalter när det gäller kväve har Loobäcken A, Mellbyån A och Mörlandaån. Högst fosforhalter har Mellbyån A och Vikarydsbäcken. Generellt sett visar de flesta bäckar på 7

sjunkande halter av kväve och fosfor. Mellbyån har endast provtagits i år så det är för tidigt att uttala sig om trender i ån, däremot kan man konstatera att halterna av både kväve och fosfor är mycket höga i Mellbyån A, vilket är provtagningspunkten strax ovanför utloppet till Anten. 7. Redovisning/bäck Resultaten för de enskilda bäckarna visas i diagrammen i Bilaga (E-coli) och Bilaga (totalfosfor och totalkväve) längst bak i rapporten. 7. Förändringar i Loobäcken och Mellbyån I Loobäcken och Mellbyån finns två provpunkter. Ett prov uppströms och ett längre nedströms i bäcken. I Loobäckens fall är den provpunkt som tas uppströms i bäcken så pass långt upp i systemet att provtagningen närmast är att betrakta som bakgrundsvärden. Det är intressant att se att båda provpunkterna nedströms har anmärkningsvärt högre värden både vad gäller totalfosfor och E-coli (se bild ). Bild : Förändring av halten totalfosfor och E-coli i Mellbyån och Loobäcken 8

8. Slutsats Riktade åtgärder behövs främst i tillflödena till norra Anten (Loobäcken, Iglasjöbäcken, Mörlandaån och Mellbyån). I dessa bäckar är både näringsbelastning och E-colihalterna mycket höga. Anten är också utpekad som en sjö som endast har måttlig status med avseende på övergödning. Det är därför mycket viktigt att de insatser som sker idag kring norra Anten, i form av avloppsinventeringar och information och tillsyn på lantbruket, fortsätter i minst samma takt. När det gäller trender för E-coli, fosfor och kvävehalter är det dock glädjande att se att det flesta bäckar visar på att halterna minskar. Provtagningen tar inte hänsyn till om föroreningarna kan härledas från andra källor än enskilda avlopp, t ex betande djur eller gödselvårdsanläggningar. För Mellbyån och Loobäcken är det intressant att se att punkterna A, som är nedströms punkterna B, har betydligt högre värden av E-coli. 9

pres E-coli st/ ml Pres E-coli st/ml Bilaga. Diagram från provtagningar E-Coli. Loobäcken A 9 8 7 6 5 9 8 7 6 5 Loobäcken B

pres E-coli st/ ml Pres E-coli st/ml Iglasjöbäcken 9 8 7 6 5 Mörlandaån 9 8 7 6 5

pres E-coli st/ml Pres E-coli st/ml Bysjöbäcken 9 8 7 6 5 Vikarydsbäcken 9 8 7 6 5

Pres E-coli mg/l Pres E-coli mg/l Olstorpabäcken 9 8 7 6 5 Trulsabäcken 9 8 7 6 5

Pres E-coli st/ ml pres E-coli st/ml 9 8 7 6 5 Vängaån Kärrbogärdebäcken 9 8 7 6 5

pres E-coli st/ml pres E-coli st/ml Mellbyån A 5 5 5 5 Mellbyån B 9 8 7 6 5 5

pres E-coli st/ml pres E-coli st/ml Lygnöån 9 8 7 6 5 6-- 8-- 9-7-6 --8 -- -8- --7 Störtaredsån 9 8 7 6 5 6

jan- jul- jan- jul- jan- jul- jan-9 jan-9 jan-95 jan-97 jan-99 jan- jan- jan-5 jan-7 jan-9 jan- jan- Bilaga. Kväve och fosfortrender Loobäcken A,5,5,5,5,,8,6,,,,8,6,, Loobäcken B,,5,5,5,5,8,6,,,,8,6,, 7

jan-9 jan-9 jan-95 jan-97 jan-99 jan- jan- jan-5 jan-7 jan-9 jan- jan- jan-9 jan-9 jan-95 jan-97 jan-99 jan- jan- jan-5 jan-7 jan-9 jan- jan- Iglasjöbäcken,5,5,5,5,,8,6,,,,8,6,, Mörlandaån,,5,5,5,5,8,6,,,,8,6,, 8

jan-9 jan-9 jan-95 jan-97 jan-99 jan- jan- jan-5 jan-7 jan-9 jan- jan- jan-9 jan-9 jan-95 jan-97 jan-99 jan- jan- jan-5 jan-7 jan-9 jan- jan- Ntot mg/l Bysjöbäcken,5,5,5,5,,8,6,,,,8,6,, Vikarydsbäcken,,5,5,5,5,8,6,,,,8,6,, 9

jan-9 jan-9 jan-95 jan-97 jan-99 jan- jan- jan-5 jan-7 jan-9 jan- jan- jan-9 jan-9 jan-95 jan-97 jan-99 jan- jan- jan-5 jan-7 jan-9 jan- jan- Olstorpsbäcken,5,5,5,5,,8,6,,,,8,6,, Trulsabäcken,,5,5,5,5,8,6,,,,8,6,,

jan- jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 jan- jan- jan- jan- jan-9 jan-9 jan-95 jan-97 jan-99 jan- jan- jan-5 jan-7 jan-9 jan- jan- Vängaån,,5,5,5,5,8,6,,,,8,6,, Kärrbogärdebäcken,,5,5,5,5,8,6,,,,8,6,,

jan-8 jan-9 jan- jan- jan- jan- Lygnöån,,5,5,5,5,8,6,,,,8,6,, Störtaredsån,,5,8,5,6,,,,5,5,8,6,,

apr- okt- apr- okt- apr- okt- apr- okt- apr- okt- apr- okt- apr- okt- apr- okt- Mellbyån A,,5,5,5,5,8,6,,,,8,6,, Mellbyån B,,5,5,5,5,8,6,,,,8,6,,