Statens naturvårdsverks författningssamling

Relevanta dokument
strandbad Sötvatten Mål och syfte Att tänka på Vattenkvalitet vid strandbad 1 Arbetsmaterial : (se SNFS 1996:6 MS:89)

Cirkulärnr: 1997:99 Diarienr: 1997:1690

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006

MILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

VATTENPROVTAGNING VID STOCKHOLMS STRANDBAD RESULTAT FRÅN SOMMAREN 2008

Vägledning för badvatten enligt direktiv 2006/7/EG (EU-badvatten)

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Badvattenprofil för Brunnsviksbadet

Provtagning av strandbadvatten Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Badvatten i Landskrona 2013

Livsmedelsverkets författningssamling

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Kalmar läns författningssamling

Badvattenrapport i Landskrona 2015

Naturvårdsverkets författningssamling

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad

Badvattenrapporten 2002: Fortsatt goda värden trots dåliga väderförhållanden.

Livsmedelsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

Badvattenprofil för Solviksbadet

Badvattenrapport i Landskrona 2014

Statens räddningsverks författningssamling

Schysst vatten i kranen?

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

Statens räddningsverk föreskriver 1 följande med stöd av 6, 9, 10 och 11 förordningen (1999:382) om åtgärder för

Miljö- hälsoskyddskontoret Rapport dec UNDERSÖKNING ÅR Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter

Norrbottens läns författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

Svensk författningssamling

VATTENPROVTAGNING VID STOCKHOLMS STRANDBAD - RESULTAT FRÅN SOMMAREN 2017

Provtagning av dricksvatten 2011

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Badvatten provtagning sommaren 2007

RÅDETS DIREKTIV av den 15 juli 1980 om kvaliteten på vatten avsett att användas som dricksvatten (80/778/EEG) (EGT L 229, , s.

Europeiska unionens råd Bryssel den 31 augusti 2015 (OR. en)

BADVATTEN I LANDSKRONA

Svensk författningssamling

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

Badvattenprofil för Ängbybadet

Projektrapport Badvattenprovtagning 2015

ALLMÄNNA RÅD 89:4 STRANDBAD VATTENKVALITET OCH KONTROLL. Hälsoskydd NATURVÅRDSVERKET

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET ENV 383 CODEC 955

Ålands landskapsregerings beslut (2010:44) om kvalitetskraven och övervakningen i fråga om vattnet vid små allmänna badstränder

Kemikalieinspektionens författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

HANDBOK I TILLÄMPNING av badvattenförordningen 177/2008

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

M2016/01062/R

Svensk författningssamling

Bryssel, januari 2003

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN

Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor

Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson. Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

R Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

Svensk författningssamling

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Svensk författningssamling

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Regler för dricksvatten och vattenverk

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten?

VATTENPROVTAGNING VID STOCKHOLMS STRANDBAD RESULTAT FRÅN SOMMAREN 2013

Svensk författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov

Europeiska unionens officiella tidning

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Naturvårdsverkets författningssamling

100- undersökningen. Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter. Miljö och hälsoskyddskontoret

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN. Glänninge Sjö, Laholm Gatesjön, Skogaby Björsjön, Mästocka Store Sjö, Norra Össjö Sjöaltesjön, Sjöalt

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

Svensk författningssamling

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

4 EUT L 353, , s. 1 (Celex 32008R1272).

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Utmärkt kvalitet. Vid behov om klassificeringen avviker från utmärkt

Provläsningsexemplar / Preview

VATTENPROVTAGNING VID STOCKHOLMS STRANDBAD - RESULTAT FRÅN SOMMAREN 2016

Svensk författningssamling

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Transkript:

Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Statens Naturvårdsverks föreskrifter om strandbadvatten; beslutade den 20 maj 1996. NFS 1996:6 MS:89 Utkom från trycket den 31 maj 1996 Med stöd av 9c hälsoskyddsförordningen (1983:616) föreskriver Statens naturvårdsverk följande. 1 1 Dessa föreskrifter anger krav på vissa badvattens beskaffenhet och på kontrollen av sådana vatten, med undantag för vatten avsedda för terapeutiska ändamål och vatten som används i simbassänger. 2 I denna föreskrift avses med badplats: varje plats som iordningställts med viss utrustning för allmänt bad eller plats där badning traditionellt utövas av ett stort antal badande, badvatten: allt rinnande eller stillastående sötvatten och havsvatten vid badplats, badsäsong: den period under vilken ett stort antal badande kan förutses med hänsyn till lokalt bruk och väderleksförhållanden. 3 Varje kommun skall tillse att de provtagningar av badvattnet som anges i bilaga 1 utförs under badsäsongen på de badplatser som finns inom kommunen. Första provtagningen bör ske cirka två veckor före badsäsongens början. Under badsäsongen skall provtagning ske var fjortonde dag. När prov, som tagits de två närmast föregående åren, visar värden som underskrider de riktvärden som anges i bilaga 1 och när ingen ny faktor tillkommit som sannolikt kunnat försämra kvaliteten på badvattnet, får provtagningsfrekvensen minskas till var fjärde vecka. 4 Varje kommun skall under badsäsongen tillse att de provtagningar som anges i bilaga 2 utförs på de badplatser som finns inom kommunen, om det finns anledning anta att ämne i bilaga 2 kan förekomma eller, beträffande ph och mättnadsgrad av löst syre, om anledning finns att anta att värdena på dessa avviker från de i bilaga 2 angivna riktvärdena. 1 Jfr Rådets direktiv 76/160/EEG av den 8 december 1975 om kvaliteten på badvatten (EGT nr L 31, 5.2.1976, Celex 376L0160)

5 Om det finns skäl att misstänka en försämring av badvattnets beskaffenhet, skall provtagning ske med en tätare frekvens. 6 Prov skall tas där badningsfrekvensen är som störst. Proven bör företrädesvis tas 30 cm under vattenytan utom för mineraloljeprov, som skall tas vid ytnivån. Analys skall ske enligt de analys- och kontrollmetoder som anges i bilaga 1 och 2 eller enligt likvärdig analys- och kontrollmetod, såsom svensk eller europeisk standardmetod. 7 Badplats skall anses uppfylla kraven i dessa föreskrifter för ifrågavarande badsäsong om följande villkor är uppfyllda: - att minst 90 % av proven visar lägre värden än i kolumnen "högsta tillåtna värde" som anges i bilaga 1 och i förekommande fall bilaga 2, vilket innebär samtliga prov då färre än 10 prover tagits under säsongen, - att minst 80 % av proven uppfyller villkoren i kolumnen "riktvärde", - att avvikande prover inte överskrider angivna värden med mer än 50 %. De provtagningar som avviker från ovan angivna värden skall inte beaktas när de orsakas av översvämningar, andra naturkatastrofer eller onormala väderleksförhållanden. 8 Bestämmelserna i dessa föreskrifter beträffande variablerna ph, färg och siktdjup får åsidosättas, om de orsakas av exceptionella meteorologiska eller geografiska förhållanden. Samma sak gäller om badvattnet på naturlig väg, dvs. utan mänsklig påverkan, tillförts vissa ämnen ur marken som orsakar avvikelse från de värden som föreskrivs i bilagan. Undantagen i denna paragraf får dock inte i något fall medföra att krav som är väsentliga för att skydda människors hälsa åsidosätts. 9 Varje kommun skall göra en skriftlig sammanställning över de badplatser där provtagning skett och erhållna provresultat samt rapportera uppgifterna till länsstyrelsen i länet och Statens naturvårdsverk senast den 31 oktober varje år.

KVALITETSKRAV FÖR BADVATTEN Variabler Riktvärde Högsta tillåtna värde Mikrobiologiska: Totalantal koliforma bakterier < 500 per < 10 000 per Analys och kontrollmetod 2 Bilaga 1 Odling i flera rör. Odling av de positiva rören på ett substrat för konfirmering. Antal fekala koliforma bakterier eller E. coli < 100 per Antal fekala < 100 per 100 streptokocker 3 ml Fysikaliska kemiska: < 1 000 per < 300 per Siktdjup 2 meter Minst 1 meter Alger Färg Ingen onormal färgförändring Ingen riklig blomning Beräkning enligt MPN (Most Probable Number). Alternativt membranfiltrering och odling på ett lämpligt substrat t ex Tergitol laktosagar, Endoagar, 0,4% Teepolagar, odling på nytt substrat och räkning av misstänkta kolonier. Litsky-metoden. Beräkning enligt MPN. Alternativt membranfiltrering och odling på ett lämpligt substrat Secchi-skiva eller visuell kontroll. I humusrika sjöar kan mindre siktdjup tillåtas Visuell kontroll Visuell kontroll 2 Som alternativ till angivna analys- och kontrollmetoder kan användas svensk eller eurpopeisk standardmetod. 3 Analys av fekala streptokocker är obligatorisk endast i marina vatten, vid badplatser belägna i närheten av avloppsreningsverk med kemisk fällning samt i områden påverkade av cellulosa-, textil- eller livsmedelsindustri.

Variabler Riktvärde Högsta tillåtna värde Oljebeläggning, tjärrester och annat främmande material, t.ex. trä, glas eller plast Mineraloljor Ytaktiva ämnen Fenol Ingen förekomst Ingen synlig beläggning på vattenytan och ingen lukt Inget varaktigt skum Ingen särskild lukt Analys och kontrollmetod (1) - Visuell kontroll Visuell kontroll. Vid förekomst analys enligt bilaga 2. Visuell kontroll. Vid förekomst analys enligt bilaga 2. Kontroll av frånvaro av lukt beroende på fenol. Vid förekomst analys enligt bilaga 2. (1) Som alternativ till angivna analys- och kontrollmetoder kan användas svensk eller europeisk standardmetod.

KVALITETSKRAV FÖR BADVATTEN enligt förutsättningar angivna i 4 Bilaga 2 Variabler Riktvärde Högsta tillåtna värde Mikrobiologiska: Analys och kontrollmetod (1) Salmonella - 0/liter Koncentration genom membranfiltrering. Ympning på ett standardsubstrat. Anrikning - odling på isoleringsagar - identifiering Enterovirus - 0 PFU/10 liter Fysikaliskkemiska: Koncentration genom filtrering, flockning eller centrifugering och konfirmering ph 6-9 - Elektrometri med kalibrering vid ph 7 och 9 Löst syre, mättnadsgrad Mineraloljor < eller = 0,3 mg/l Ytaktiva ämnen som reagerar med metylblått 80-120% - Winkler-metoden eller elektrometrisk metod (syrgasmätare) < eller = 0,3 mg/l Fenol < eller = 0,0005 mg/l - Extraktion av lämplig volym och vägning av torrsubstansen - Absorptionsspektrofotometri med metylblått < eller = 0,05 mg/l Absorptionsspektrofotometri 4-aminoantipyrinmetoden (4 AAP) (1) Som alternativ till angivna analys- och kontrollmetoder kan användas svensk eller europeisk standardmetod. Denna författning träder i kraft två veckor efter den dag då författningen enligt uppgift på den utkom från trycket. STATENS NATURVÅRDSVERK ROLF ANNERBERG Marianne Wiman (Miljöövervakningsenheten)

ALLMÄNNA RÅD Ändring av Allmänna Råd 89:4 Strandbad, Vattenkvalitet och kontroll Avsikten med EG-direktivet om kvaliteten på badvatten (76/160/EEG) är att skydda såväl miljön som människors hälsa. I enlighet med direktivet har Naturvårdsverket meddelat föreskrifter. Det befintliga direktivet är under revidering. Naturvårdsverket avser revidera föreskrifterna så snart det nya direktivet är fastställt. I samband därmed kommer också Allmänna råd: Strandbad - vattenkvalitet och kontroll (AR 89:4) att revideras. I väntan på denna genomgång av de allmänna råden krävs dock ett komplement till de nuvarande, för att klargöra några punkter i föreskrifterna och vissa följdändringar som blir aktuella för samtliga badplatser. För badplatser som omfattas av föreskrifterna skall provtagning ske under badsäsongen, dvs. den period när det genomsnittliga antalet badande är relativt stort- minst i storleksordningen 75-100 badande per dag. Föreskrifterna gäller för badplatser där det genom utplacering av viss utrustning framgår för besökare att platsen är avsedd för bad. Även välbesökta bad som saknar utrustning skall omfattas av föreskrifterna. För övriga bad tillämpas fortfarande AR 89:4. Huvudmannen för en anlagd badplats, dvs. en badplats som är iordningställd för allmänt bad, har ansvaret för badvattnets kvalitet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ansvaret för tillsynen över strandbaden. Huvudman för kommunala badplatser är kommunen och för övriga markägaren eller den som arrenderar marken där badet är placerat. Längden på den svenska badsäsongen är mycket varierande, dels beroende på geografiskt läge, dels på sommarvädret. Eftersom provtagningen ofta planeras redan i början av året kan det, med tanke på de årliga vädervariationerna, vara svårt att veta när 14 dagar före badsäsongens start infaller. En genomsnittlig tidpunkt får fastställas. I de fall prover tagits vid en badplats under tidigare år och proven analyserats med avseende på de obligatoriska variabler (inklusive fysikalisk - kemiska) som framgår av föreskrifternas bilaga 1, kan provtagningsfrekvensen halveras (jfr föreskrifternas 3 ). Detta är under förutsättning att resultatenunderskridit riktvärdet för respektive variabel. Någon detaljerad rekommendation om var ett vattenprov skall tas ges inte (förutom cirka 30 cm under ytan), men det skall ske där de flesta badar. Lämpligt är att det blir minst ett par meter från strandkanten och gärna där vattendjupet är minst 1 m. Analys av fekala streptokocker anges inte som obligatorisk i direktivet. Naturvårdsverket anser dock att denna variabel skall bestämmas i marina vatten samt vid bad som kan vara påverkade av vissa industrier eller av utsläpp från reningsverk med kemisk fällning. Anledningen till detta är att streptokocker jämfört med Escherichia coli har en bättre överlevnad i sådana vatten, vilket troligen stämmer bättre överens med överlevnadsförmågan hos patogena organismer. I förslaget till nytt direktiv är analys av fekala streptokocker obligatoriskt för alla vattentyper. För att undvika olika bedömningsgränser vid bad som skall provtas enligt föreskrifterna och små bad som följer de allmänna råden, sätts gränsen också

för de senare beträffande fekala streptokocker till 100 respektive 300 bakterier/. Erfarenhetsmässigt har många svenska badplatser en streptokockhalt strax över 30 bakterier/ (hittillsvarande gräns för tjänligt vatten), men sällan över 100, vilket är den gällande EG-gränsen. Samma problem uppstår vid bedömning av totalantalet koliforma bakterier. Direktivet anger ett riktvärde på 500 bakterier/ respektive högsta tillåtna halt på 10.000 bakterier/. Detta kommer att ligga till grund för den bedömning av vattenkvaliteten som EU-kommissionen i Bryssel gör för de badplatser som rapporteras dit. Variabeln svarar inte i någon högre grad mot fekal förorening av ett vatten och kravet på analys av denna bakteriegrupp föreslås utgå i det reviderade direktivet. Tills detta har trätt i kraft gäller de i bilaga 1 till föreskrifterna angivna värdena för samtliga badplatser. I föreskrifterna anges riktvärde respektive högsta tillåtna värde för varje enskilt prov. Dessa benämningar motsvarar gränserna tjänligt respektive otjänligt badvatten i AR 89:4 och mellanliggande värden kan liksom tidigare klassas som tjänligt med anmärkning. Beträffande siktdjupsmätningar kan det bli svårigheter att få ett exakt värde vid t.ex. långgrunda bad. Mest realistiskt är att bestämma siktdjupet vid den punkt där vattenprovet tas. Detta kan ofta komma att innebära att sikten måste anges som >x m. I humösa sjöar kan siktdjupet vara litet utan att för den skull tyda på att vattnet är förorenat. En minskning av siktdjupet i ett humöst vatten i förhållande till normalvärdet bör föranleda en kontroll av orsaken. Algförekomst nämns ej i EG-direktivet. Förutom genom direkta synintryck kan man på flera sätt få en uppfattning om det förekommer stora mängder alger i badvattnet. Detta sker genom bestämning av siktdjupet, men också genom två av de fysikalisk- kemiska variabler som anges i föreskrifternas bilaga 2. En övermättnad av syre (> 100%) innebär algaktivitet i vattnet och ett förhöjt phvärde hänger också ofta ihop med kraftig algblomning. Dessa mätningar säger dock ingenting om att vattnet även kan innehålla algtoxiner. Naturvårdsverket kompletterar föreskrifternas bilaga 1 med en visuell kontroll av algförekomst. Om denna är riklig bör badning avrådas. Enskilda prov klassas huvudsakligen efter de mikrobiologiska variablerna. Då något analysresultat överskridit högsta tillåtna värde, skall detta omgående leda till ny provtagning och försök till att få fram orsaken till den försämrade kvaliteten. Eftersom det, i det bemyndigande Naturvårdsverket har enligt hälsoskyddsförordningen 9 c, inte ingår krav på åtgärder då enskilda prov överskridit högsta tillåtna värde, hänvisas till AR 89:4 kapitel 7.1 sid. 26. Analysresultaten från de badplatser som omfattas av föreskrifterna skall av Naturvårdsverket rapporteras vidare till EU-kommissionen i Bryssel vid varje årsskifte för att ingå i deras badvattensammanställning. Även badvattenanalyser från övriga bad skickas in till Naturvårdsverket för sammanställning i den årliga svenska badvattenkartan.