A v delning l Enhet 12 KLAGANDE Tom Heyman, 391207-0038 stapelbädden 9 Lgh 11 O l 417 57 Göteborg 2015-01-08 Meddelad i Göteborg Mål nr Sida l (6) ~Göteborgs Stad ~ Stadsledni ngskonto~ 2015-01- o 9 Diarienr....\.9.l.~.{.U:1... MOTPART Göteborgs Stad 404 82 Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmäktige i Göteborgs Stads beslut den 24 juni 2014, dnr 2 SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991 :900) FÖRVALTNINGsRÄTTENSAVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet Dok.ld 305676 Postadress Box 53197 Besöksadress Sten sturegatan 14 Telefon 031-732 70 00 Telefax 03 l - 711 78 59 Expeditionstid måndag - fredag
2 BAKGRUND Kommunfullmäktige i Göteborgs Stad (kommunen) har beslutat att anta budget for år 2015. YRKANDEN M.M. Tom Heyman överklagar beslutet och yrkar att det ska upphävas. Inom klagotiden anför han huvudsakligen följande. Budgeten har inte tillkommit i laga ordning och strider mot reglerna i kommunallagen. I Göteborgs stad upprättas budgeten av det Socialdemokratiska partiet. Denna delegering saknar lagstöd. Budgeten bör istället upprättas av kommunens ekonomiavdelning. Den nuvarande ordningen försvårar insyn och möjligheterna för andra partier att upprätta en egen budget. Tillvägagångssättet strider mot likställighetsprincipen. Vidare ska budgeten enligt kommunallagen vara i balans. Budgeten uppvisar ett underskott. Det saknas kalkyl för hur underskottet ska elimineras. En kommun bör i övrigt redovisa hur den planerade verksamheten kommer att påverka kapitalanvändningen och kapitalanskaffningen. Inom Göteborgs stad förekommer en stor kommunal bolagssektor. Bolagen och kommunen har samma frnansf6rvaltning. Uppgifterna i budgeten i denna del är bristfälliga eller saknas helt. slutligen har kommunen sedan tidigare beslutat om ett antal regler för att uppnå god ekonomisk hushållning. Budgeten uppfyller inte dessa regler. Kommunen anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Kommunallagen reglerar inte hur själva budgetarbetet ska gå till. Det måste vara kommunens rätt att själv organisera sitt budgetarbete. stadsledningskontoret tar fram det underlag som de politiska partierna har till hjälp i sitt budgetarbete. Alla partier f'ar ta del av materialet. Däremot genomför inte stadsledningskontoret beräkningar eller analyser på uppdrag av enskilda fullmäktigledamöter. Likställighetsprincipen tar främst sikte på för-
3 hållandet mellan kommunen och dess medlemmar. Vad gäller balanskravet regleras inte närmare hur detta ska nås. Budgeten innebär ett överskott på balansräkningen varför kravet är uppfyllt. I övrigt har budgeten tillkommit i laga ordning. Reglerna om god ekonomisk hushållning är av målsättningskaraktär. SKÄLENFÖRFÖRVALTNINGSRÄTTENSAVGÖRANDE Tillämpliga bestämmelser m. m. Budgetregler Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (8 kap. l forsta stycket kommunallagen). Kommunen ska vruje år upprätta en budget for nästa kalenderår (budgetår). Budgeten får en gemensam nämnd upprättas av den kommun som har tillsatt nämnden. Budgeten ska upprättas efter samråd med de övriga samverkande kommunerna. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från tredje stycket f'ar göras l. i den utsträckning som medel från en resultatutjämningsreserv tas i anspråk enligt 3 d tredje stycket, eller 2. om det finns synnerliga skäl (8 kap. 4 kommunallagen). Budgeten ska innehålla en plan for verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen anges. A v planen ska det vidare framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer soni är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse
4 för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin for en period av tre år. Budgetåret ska därvid alltid vara periodens första år. Planen ska innehålla sådana fmansiella mål som anges i andra stycket (8 kap. 5 kommunallagen). Om balanskravsresultatet enligt 4 kap. 3 a lagen (1997:614) om kommunal redovisning för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras under de närmast följande tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravsresultatet uppkom (8 kap. 5 a kommunallagen) Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det fmns synnerliga skäl (8 kap. 5 b kommunallagen). Regler om laglighetsprövning m.m. En kommuns beslut ska upphävas, om l. det inte tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet for kommunen, 3. det organ som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning Första stycket 3 och 4 gäller bl.a. inte beslut enligt 8 kap. 4 tredje och fjärde styckena samt 5 a och 5 b. Något annat beslut rar inte sättas i det överklagade beslutets ställe (lo kap. 8 kommunallagen). Vid prövningen av överklagandet rar inte beaktas andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång (lo kap. lo kommunallagen).
5 Kommuner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat (2 kap. 2 kommunallagen). Förvaltningsrättens bedömning Förvaltningsrättens prövning i målet är begränsad till en prövning av om det överklagade beslutet har tillkommit i laga ordning eller om beslutet är olagligt enligt bestämmelserna i lo kap. 8 kommunallagen. Förvaltningsrätten får inte pröva det överklagade beslutets lämplighet i allmänhet och inte heller sätta något annat beslut i dess ställe. Det är Tom Heyman som ska visa att det nu aktuella beslutet är olagligt enligt någon av grunderna i lo kap. 8 kommunallagen. Det kan initialt noteras att det så kallade balanskravet i kommunallagen 8 kap. 4 delvis är undantaget laglighetsprövning och att det endast f'ar prövas om budgeten tillkommit laga ordning och hänför sig till kommunala angelägenheter. Enligt förvaltningsrätten f'ar kommunallagens bestämmelser om budget i balans och god ekonomisk hushållning uppfattas som riktlinjer av en målsättande karaktär för den kommunala verksamheten. Det faktum att en budget inte är i balans eller att det finns tveksamheter rörande den ekonomiska hushållningen kan inte i sig direkt göra att ett budgetbeslut därigenom skulle bli olagligt. Domstolen noterar att det i underlagen är oklart om det överhuvudtaget föreligger något egentligt underskott. Det kan vidare konstateras att kommunallagen inte närmare redogör närmare för hur budgetarbetet ska gå till. Flera av de argument som Tom Heyman anför berör dessutom huvudsakligen lämpligheten i det arbetssätt som kommunen valt. Lämplighetsfrågor kan inte beröras inom ramen för laglighetsprövning.
6 Vad slutligen gäller likställighetsprincipen gör förvaltningsrätten följande bedömning. Likställighetsprincipen innebär att kommunmedlemmar som befinner sig i samma situation ska behandlas lika om det inte finns någon saklig grund däremot. Enligt domstolen rar principen tolkas som att den är tillämplig främst på forhållanden när en kommun möter sina medlemmar i sin funktion som just kommunmedlemmar. Det kan diskuteras i vilken omfattning likställighetsprincipen ska vara vägledande för forhållandet mellan olika politiska partier vid budgetarbetet. Oaktat detta är det svårt att med utgångspunkt från det som Tom Heyman anfört anse att kommunen rent generellt inte skulle behandla olika parter lika i budgetprocessen. Det framkommer av underlagen att stadsledningskontoret fastställer underlag för budgetarbetet som alla partier rar ta del av. Att de enskilda partierna därefter inte rar del av varandras närmare budgetberäkningar kan enligt domstolen inte vara en sådan icke saklig särbehandling som skulle kunna göra hela budgetbeslutet olagligt. Inte heller i övrigt går det, med utgångspunkt från det som Tom Heyman anfört, att säga att beslutet om ny budget skulle vara olagligt eller inte ha tillkommit i laga ordning. Överklagandet måste därför avslås. HUR MAN Ö~RKLAGAR, se bilaga l (DV 3109/lB) UJ M te, LiE0J lt;)( Maria Jolfors tert \j ~ "--" -- Rådman Föredragande jurist har varit Philip Aspholm.
1 -$~b <!(j!-~~ SVERIGEs DoMsToLAR Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Göteborg. skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,. 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/ organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet- och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet. 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. www.domstol.se