Våtmarkstyper och kalkeffekter

Våtmarkstyper och kalkeffekter

Våtmarkstyper och kalkeffekter Innehåll Vilka våtmarker är lämpliga för kalkning. Vilka våtmarker är olämpliga för kalkning. Vegetationsförändringar. Foto: Tobias Haag 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 2

Vad är en våtmark? Våtmark är sådan mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden (Definition enligt Naturvårdsverkets våtmarksinventering) Foto: Tobias Haag 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 3

Vad är en våtmark? Våtmarker kan delas in efter hydrologiska egenskaper. Kärr: utströmningsområde som dränerar omgivande fast- och mossemarker. Mad: kärr belägna vid vattendrag eller sjö och som domineras av ytvattentillrinning. Mosse: inströmningsområde med ombrotrof miljö påverkas endast av nederbördsvatten. Blandmyr: blandning av kärr- och mossemiljöer. Foto: Tobias Haag 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 4

Vilka våtmarker är lämpliga att kalka? Kärr Måttligt dikade kärr Mader Skogskärr Blandmyr Kraftigt dikade kärr Mossar Bra Dålig Kalkeffekt Foto: Tobias Haag 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 5

Vilka våtmarker är lämpliga att kalka? Kärr Måttligt dikade kärr Mader Skogskärr Blandmyr Kraftigt dikade kärr Mossar och sumpskog Kalka Kalka om sjö finns nedströms Undvik att kalka Kalka inte Foto: Tobias Haag 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 6

Våtmarker lämpliga att kalka - kärr Kärr är utströmningsområden med inte alltför snabb vattengenomströmning. Karakteriseras av genomsilning. Många kärr har ingen tydlig tilloppsbäck utan endast grundvattentillrinning. 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 7

Våtmarker lämpliga att kalka - kärr Kärr har ett relativt litet avrinningsområde i förhållande till dess areal. Generellt utgör kärrets yta 5-25 % av dess avrinningsområde. Exempel: kärrets areal utgör ca 20% av dess avrinningsområde. 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 8

ph Alk (mekv/l) Våtmarker lämpliga att kalka - kärr Kärr ger jämna kalkeffekter och långsam återförsurning. 8 Gagnån ph Alkalinitet 0,6 7 6 5 4 3 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 2 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 0 Kalkmjöl (0-0,5 mm), treårsintervall Grovt kalkmjöl (0-2 mm), årlig spridning 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 9

Kärr är ofta trädfria Våtmarker lämpliga att kalka - kärr 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 10

Våtmarker lämpliga att kalka - kärr eller glest trädbevuxna 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 11

Våtmarker lämpliga att kalka - kärr Fastmattekärr, med riklig starrvegetation 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 12

Våtmarker lämpliga att kalka - kärr Mjukmattekärr, dominerat av vitmossor 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 13

Våtmarker lämpliga att kalka Även måttligt dikade kärr, där dräneringen inte torrlagt markytan, ger tillräckligt bra kalkeffekter. 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 14

Våtmarker lämpliga att kalka - mader Mader har hög vattengenomströmning. Karakteriseras av översvämning eller översilning. Mader är belägna vid bäck, å eller sjö. 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 15

Våtmarker lämpliga att kalka - mader Mader har ett stort avrinningsområde i förhållande till dess areal. Generellt utgör madens yta < 2% av dess avrinningsområde. 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 16

ph Alk (mekv/l) Våtmarker lämpliga att kalka - mader Mader ger höga kalkeffekter, dock mer ojämna än kärren och med snabbare återförsurning. Getabäcken, Kungsbackaån 8 7 6 5 4 3 Nissan, Sevdabo ph Alkalinitet 1,8 1,5 1,2 0,9 0,6 0,3 2 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 0 Kalkmjöl (0-0,5 mm), 2-årsintervall Grovt kalkmjöl (0-2 mm), årlig spridning 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 17

Våtmarker lämpliga att kalka - mader Bäckmader som periodvis översvämmas 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 18

Våtmarker lämpliga att kalka - mader Bäckmader med översilning 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 19

Våtmarker lämpliga att kalka - mader Åmad med intilliggande översvämningsmarker 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 20

Våtmarker lämpliga att kalka - mader Sjömad med vass, pors och blåtåtel 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 21

Våtmarker lämpliga att kalka Bäckmad Kärr 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 22

Mossen är olämplig Mossar är inströmningsområden som endast tillförs vatten från nederbörden. Utströmningsområde Inströmningsområden 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 23

Mossen är olämplig Kalkning av mossar ger svaga vattenkemiska effekter och lågt kalkutnyttjande. Kärr Mosse Kärr 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 24

Undvik kalkning av blandmyrar Blandmyren utgörs av både kärr och mosse (strängblandmyr eller öblandmyr). Ger sämre kalkeffekt i proportion till inslaget av mosse. 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 25

Undvik kalkning av kraftigt dikade kärr De kraftigt dikade kärren har dålig förmåga att transportera ut kalk. Dikningen: reducerar vattengenomströmning i våtmarken vilket reducerar förmågan att uttransportera kalk. sänker markvattennivå i våtmarken vilket ytterligare försämrar förmågan till uttransport. 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 26

Undvik kalkning av kraftigt dikade kärr Dålig förmåga att transportera ut kalk medför att kalken upplagras och ackumuleras i det dikade kärret. 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 27

Vegetationsförändringar vid kalkning Generella effekter bottenskikt: Kalkning inleds Vitmossor och lavar försvinner medan brunmossor ökar i utbredning. Brunmossor = mossor som inte är vitmossor, främst bladmossor. Rafstedt, T. 2008. Kalkning av våtmarker. Uppföljning av ekologiska effekter 1994-2005. Naturvårdsverket, rapport 5758. 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 28

Vegetationsförändringar vid kalkning Generella effekter fältskikt: Gräs och halvgräs ökar i utbredning, bl a arter som flaskstarr och blåtåtel. Vissa arter som sileshår, tranbär och ljung tycks missgynnas. Kalkning påbörjades 1994 på ACK3. Rafstedt, T. 2008. Kalkning av våtmarker. Uppföljning av ekologiska effekter 1994-2005. Naturvårdsverket, rapport 5758. 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 29

Vegetationsförändringar efter avslutad kalkning Generella effekter: Vitmossorna återetablerar. Kalkgynnade brunmossor minskar åter i utbredning. Kalkning utfördes vid ett tillfälle (1989/1990) Vegetationen i bottenskiktet förefaller återgå till en artsammansättning som liknar den som fanns före kalkning. Rafstedt, T. 2008. Kalkning av våtmarker. Uppföljning av ekologiska effekter 1994-2005. Naturvårdsverket, rapport 5758. 2015-06-04 Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 30