Part äger rätt att i förtid senast den 30 september 2008 säga upp överenskommelsen att upphöra att gälla den 31 mars 2009.

ÖVERENSKOMMELSE mellan Stål och Metall Arbetsgivareförbundet (Stål och Metall) och Sveriges Ingenjörer Parterna har enats om att det för avtalsåren 2004-2006 gällande avtalet skall gälla som kollektivavtal fr o m den 1 april 2007 t o m den 31 mars 2010 med nedanstående ändringar. Överenskommelsen omfattar avtalsåren 2007, 2008 och 2009, varmed avses perioderna den 1 april 2007 31 mars 2008, den 1 april 2008-31 mars 2009 och den 1 april 2009 31 mars 2010. Part äger rätt att i förtid senast den 30 september 2008 säga upp överenskommelsen att upphöra att gälla den 31 mars 2009. Tidsplan och procedur m m för omförhandling i samband med avtalsuppsägning framgår av Industriavtalets bilaga A. Fredsplikt gäller - om förtida uppsägning ej sker - t o m 31 mars 2010. Överenskommelsens omfattning - löneavtal i enlighet med Bilaga A - allmänna anställningsvillkor i enlighet med Bilaga B - anteckningar till förhandlingsprotokollet i enlighet med Bilaga C - arbetssätt beträffande kompetensutveckling, Bilaga D - tidigare gällande tekniska anvisningar skall tillämpas, Bilaga E - överenskommelse om hantering av de s k branschöverskridande frågorna, Bilaga F Stockholm den Stål och Metall Arbetsgivareförbundet Sveriges Ingenjörer

2 BILAGA A Löner LÖNEAVTAL mellan STÅL OCH METALL ARBETSGIVAREÖRBUNDET OCH SVERIGES INGENJÖRER Stål och Metall Arbetsgivareförbundet (Stål och Metall) och Sveriges Ingenjörer är ense om följande avtal att gälla för Stål- och Metalls medlemsföretag och Sveriges Ingenjörers medlemmar vid dessa företag. Med civilingenjörer/medlemmar avses i detta avtal även andra akademiker som företräds av Sveriges Ingenjörer 1 Gemensamma utgångspunkter Det är Stål och Metall och Sveriges Ingenjörers gemensamma uppfattning att ökad lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen utgör avgörande förutsättningar för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Därigenom skapas förutsättningar för civilingenjörernas löneutveckling i företagen. Produktivitetsutveckling är ett resultat av en skapande process som förutsätter tydliga mål för företagets verksamhet och för civilingenjören. Företagets chefer har ett särskilt ansvar för att mål sätts och att uppföljning av resultat sker. Motivet för varje utvecklingsinsats skall vara att stärka företagets konkurrenskraft. Civilingenjörernas utbildning och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse. Det är därför viktigt att under hela deras yrkesliv ge dem tillfälle och motiv till en ändamålsenlig kompetensutveckling vilket bör återspeglas i den praktiska lönesättningen. 2 Grundläggande principer för lönebildningen i företagen 2:1 Lönesättning och löneutveckling för civilingenjörerna sker mot bakgrund av de förhållanden som skapar företagets ekonomiska förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen och civilingenjörernas bidrag härtill. Lönesättningen skall vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser. Lönesättningen skall grundas på systematisk och motiverad bedömning. I företaget bör finnas kriterier för lönesättning för alla karriärvägar t ex specialister/experter och chefer. Samma löneprinciper skall gälla för samtliga civilingenjörer.

3 2:2 Lönesättningen skall vara individuell och differentierad med hänsyn till verksamhetens krav och arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell kompetens, duglighet och uppnådda resultat samt insatser för utvecklingen av andras kompetens som är av vikt för verksamheten. Bestämmande för den individuella lönesättningen är i första hand måluppfyllelse och faktiska resultat. 3 Löner och löneutveckling 3:1 Gemensam genomgång De grundläggande principerna för lönebildningen och de gemensamma utgångspunkterna enligt detta avtal förutsätter att de lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget. Med sin kännedom om företagets förhållanden bör de lokala parterna komma överens om tidsplan och formerna för lönerevisionen. De lokala parterna skall inför löneförhandlingarna analysera om diskriminerande eller på annat sätt omotiverade löneskillnader förekommer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget ska dessa justeras i samband med lönerevisionerna. 3:2 Lönesamtal En genomgång sker årligen av varje civilingenjörs lön. Lönesamtalet sker mellan lönesättande chef och civilingenjören med utgångspunkt från de grundläggande principerna för lönebildning samt de gemensamma utgångspunkterna i detta avtal. Varje civilingenjör skall veta på vilka grunder lönen sätts och vad civilingenjören kan göra för att öka lönen. 3:3 Lönerevisioner De lokala parterna skall genomföra en lönerevision per avtalsår. Revisionerna skall ske med utgångspunkt från "Gemensamma utgångspunkter och Löneprinciper enligt punkterna 1 och 2. Lönehöjningarna skall gälla fr o m 2007-04-01, 2008-04-01 respektive 2009-04-01 om inte annat överenskommes. För genomförande av förhandlingarna ställs till de lokala parternas förfogande det första avtalsåret ett löneökningsutrymme om 2,9 % av lönesumman och för det andra avtalsåret 2,6 % samt det tredje avtalsåret 2,6 % för medlemmarna dagen före lönerevisionsdatum. I samband med lönerevisionen skall de lokala parterna, utöver ovan angivna utrymme, förhandla om individuella löneökningar i syfte att bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur för civilingenjörsgruppen. Vid lönesättningen skall beaktas civilingenjörens ökade erfarenheter i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran samt bättre arbetsinsatser.

4 För medlem som erhåller liten eller ingen löneökning skall särskilda överläggningar föras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder. 4 Förhandlingsordning 4:1 Saknar Sveriges Ingenjörer lokalavdelning vid företaget lämnas förslag till, och sker överläggning med, den enskilde civilingenjören. 4:2 Kan de lokala parterna ej enas, äger part att påkalla central förhandling.

5 BILAGA B - Allmänna anställningsvillkor m m AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR 1 AVTALETS OMFATTNING Ny text: Mom 4 För tjänsteman som fyllt 67 år eller anställts vid företaget efter det han uppnått den för denne gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen gäller avtalet med följande inskränkningar: - 5 i den del som avser sjuklön efter den 14:e kalenderdagen i en sjuklöneperiod gäller endast om särskild överenskommelse härom har träffats mellan arbetsgivaren och tjänstemannen - uppsägningstiden framgår av 11 mom 3:4 Samma gäller om en tjänsteman har anställts vid företaget efter det att denne uppnått den ordinarie pensionsåldern, som tillämpas vid företaget. Arbetsgivaren och sådan tjänsteman som avses i detta moment kan överenskomma att även andra villkor skall regleras på annat sätt än avtalet stadgar. 2 ANSTÄLLNING Mom 2 Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete Ny text Mom 2:2 För tjänsteman som fyllt 67 år eller som anställts i företaget efter att ha uppnått den för tjänstemannen ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbetet. Samma gäller om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att denne har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid företaget. Nytt Mom 3 Företrädesrätt till återanställning gäller enligt lag med följande kollektivavtalsreglering. Företrädesrätt till återanställning förutsätter att tjänstemannen varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste tre åren. Företrädesrätten gäller till dess att nio månader förflutit från den dag då anställningen upphörde på grund av arbetsbrist.

6 4 SEMESTER Mom 1 Allmänna bestämmelser Nytt andra stycke Avtalets bestämmelser utgör inte hinder att lokalt träffa kollektiva eller individuella överenskommelser i de fall semesterlagen så medger. Lokal överenskommelse kan exempelvis träffas om avsteg från semesterlagen 12 innebärande att fyra veckors sammanhängande semester kan förläggas till annan tid än juni-augusti. 5 SJUKLÖN Mom 6 Föräldralön Ny text De lokala parterna har möjlighet att överenskomma om andra regler än nedanstående. Mom 6:1 Ny text En tjänsteman som är föräldraledig har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om tjänstemannen har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd. Mom 6:2 Nytt sista stycke: Ersättning utbetalas för en sammanhängande trettiodagarsperiod som infaller inom 18 månader från barnets födelse eller när arbetstagaren erhåller vårdnad i samband med adoption. Ersättning utbetalas för maximalt fyra sådan trettiodagarsperioder. Vid tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller åttondels föräldrapenning utbetalas tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel av belopp enligt ovan. Om tjänstledigheten skulle bli kortare än en trettiodagarsperiod utges inte föräldralön. Mom 6:3 utgår Mom 6:4 ändras till 6:3 Har föräldrapenning nedsatts eller indragits enligt lagen om allmän försäkring ska ersättning enligt ovan reduceras i motsvarande mån.

7 11 UPPSÄGNING Mom 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida Ny text Anmärkning Sådan förlängning av uppsägningstiden görs dock längst till 65-årsdagen. Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägningstid Mom 3:4 Pensionärer Ny text För tjänsteman som fyllt 67 år eller anställts vid företaget efter att ha han har uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänstemannen. Mom 3:5 Uppnådd pensionsålder Ny text Anställningen upphör utan uppsägning vid utgången av den månad som tjänstemannen fyller 67 år om inte arbetsgivaren och tjänstemannen kommer överens om annat. Anmärkning Arbetsgivaren bör i god tid före ingången av den månad då tjänstemannen fyller 65 år, vilken är den avtalade pensionsåldern enligt ITP-planen, begära besked om tjänstemannen vill sluta anställningen vid uppnådd pensionsålder enligt ITP-planen eller utnyttja sin rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då tjänstemannen fyller 67 år. 13 GILTIGHETSTID Detta avtal gäller fr o m den 1 april 2007 tom den 31 mars 2010. Part äger rätt att i förtidsenast den 30 september 2008- säga upp överenskommelsen att upphöra att gälla den 31 mars 2009. Tidsplan för omförhandling i samband med avtalsuppsägning framgår av Industriavtalets bilaga A 5. Fredsplikt gäller t om 31 mars 2010 såvida ej förtida uppsägning skett.

8 AVTAL OM ARBETSTIDSBESTÄMMELSER FÖR TJÄNSTEMÄN, Bilaga 2 Ny paragraf 3, övriga paragrafer följdändras. 3 Regler om dygns-, natt- och veckovila Mom 1 Dygnsvila Om de lokala parterna inte enas om annat ska varje tjänsteman ges minst elva timmars sammanhängande viloperiod per 24-timmarsperiod, beräknad från arbetspassets början enligt tjänstemannens gällande arbetstidsschema. Avvikelser kan ske på grund av omständigheter som inte i förväg betryggande kan planeras eller bestämmas eller tillfälligtvis när verksamheten gör det erforderligt. I dessa fall ska tjänstemannen ges motsvarande förlängd viloperiod i anslutning till det arbetspass som avbrutit viloperioden. Om motsvarande förlängd viloperiod av objektiva skäl inte kan läggas ut enligt föregående stycke ska tjänstemannen ges motsvarande förlängda viloperioder förlagda inom sju kalenderdagar. Om motsvarande förlängda viloperioder av objektiva skäl inte har kunna läggas ut enligt föregående stycke förs kvarvarande tid till tjänstemannens tidsbank. Mom 2 Natt- och veckovila Parterna har i anslutning till arbetstidslagen träffat överenskommelse om att de lokala parterna äger rätt att sluta kollektivavtal om natt- och veckovila. Mom 3 Kan de lokala parterna inte nå överenskommelse kan ärendet hänskjutas till central förhandling. Mom 4 Om kollektivavtal sluts är frågor om dygns-, natt- och veckovila reglerade under avtalets giltighetstid. Sluts inte kollektivavtal om natt- och veckovila gäller arbetstidslagen. Anmärkning 1 Om arbetsgivaren beslutar att förlägga förlängd dygnsvila till arbetstid görs ej löneavdrag. 2 Om beordrat övertidsarbete efter tjänstemannens begäran delas upp eller förläggs åtskilt från den ordinarie arbetstiden ska reglerna i detta moment inte tillämpas. 3 Med motsvarande viloperiod avses mellanskillnaden mellan 11 timmar och den sammanhängande viloperiod som tjänstemannen har fått. Exempelvis tre timmar, om viloperioden viss 24-timmarsperiod varit åtta timmar. Om viloperioden under flera på varandra följande 24-timmarsperioder varit kortare än elva timmar ska motsvarande viloperiod vara summan av mellanskillnaderna.

9 4 Arbetsgivare som utnyttjar undantagsregeln rörande dygnsvila har att, för lokal facklig organisation, månadsvis, eller på annat sätt som de lokala parterna enas om, redovisa vid vilka tillfällen detta gjorts liksom skälen härför. 5 Med anledning av införandet av regler om dygnsvila är parterna överens om att sk dubbelskift enbart får tillgripas vid tillfällen då någon annan lösning inte står till buds. 4 ÖVERTID Mom 6 Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, extra övertid uttas under kalenderåret med högst 150 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben. Beträffande giltighetstid se 7 mom 2. ÖVERENSKOMMELSE OM ERSÄTTNING FÖR FÖRSKJUTEN ARBETSTID, JOURTID OCH BEREDSKAPSTJÄNST MELLAN STÅL- OCH METALL ARBETSGIVARFÖRBUNDET OCH Sif/Ledarna/Sveriges Ingenjörer, Bilaga 3 Gemensamma anteckningar Utgår 4, 3:e stycket, 3:e meningen sjuklön Ny lydelse i punkt 4 Förskjuten arbetstid ersätts per timme enligt följande: Från kl 07 lördagar, från kl 18 trettondagsaftonen och dagarna före 1 maj, Kristi Himmelsfärdsdag, nationaldagen och Alla Helgons Dag till kl 06 påföljande vardag samt kl 06-07 pingst-, midsommar- och julafton månadslönen 300

10 BILAGA C ANTECKNINGAR TILL FÖRHANDLINGSPROTOKOLLET 1 Stål och Metall är överens med samtliga motparter om att tillsätta en gemensam arbetsgrupp som under avtalsperioden ska utreda frågan om lika anställningsvillkor för samtliga anställda i Stål och Metalls medlemsföretag. Arbetsgruppen har att utreda hur företagens samlade kompetens i varje läge bäst ska kunna utnyttjas. Arbetsgruppen har att analysera anställningsvillkoren som gäller för olika kategorier anställda, föreslå hur villkoren ska kunna göras lika samt göra en kostnadsberäkning för en sådan förändring. 2 Parterna är överens om att med berörda tjänstemannaorganisationer tillsätta en gemensam arbetsgrupp som under avtalsperioden har att föreslå redaktionella förändringar och förenklingar i avtalet. Gruppen har vidare till uppgift att identifiera och lämna förslag på regler som saknar praktisk betydelse och därför kan tas bort. Parterna konstaterar att regler om olika uppsägningstider beroende på när anställningsavtal har ingåtts enligt 11 hanteras av arbetsgruppen ovan. Gruppen har också att utreda frågan om parterna ska ersätta arbetstidslagen med ett heltäckande arbetstidsförslag. 3 Parterna är överens om vikten av att ett aktivt arbete med arbetsmiljöfrågorna bedrivs på företagen samt att arbetsmiljöarbetet skall präglas av en helhetssyn. För att stödja utvecklingsarbetet inom arbetsmiljöområdet tillsätter parterna en arbetsgrupp som under det första avtalsåret har att analysera företagens behov av ett centralt stöd inom arbetsmiljöområdet. Arbetsgruppens analys ska särskilt utgå från de arbetsmiljöfrågor som typiskt sett kan relateras till tjänstemännens arbetssituation. Arbetsgruppen ska vidare studera frågor rörande nattarbete. Härvid ska särskilt behandlas frågan om vad som utgör nattarbete som innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning och i vilken mån sådant arbete förekommer. 4 Partena är överens om vikten av att den lokala löneprocessen vidareutvecklas och genomförs enligt intentionerna i löneavtalet. Intentionerna i löneavtalet bör ytterligare tydliggöras för de lokala parterna, vilket kan ske i form av gemensamma företagsbesök, konferenser eller andra former som parterna finner lämpliga. Parterna är överens om att ytterligare vidareutveckla det partsgemensamma material som utarbetades under föregående avtalsperiod och som syftar till att stötta de lokala parterna i tillämpningen av löneavtalet.

11 5 Parterna är ense om att under avtalsperioden tillsätta en arbetsgrupp i syfte att se över fackliga förtroendemäns situation på arbetsplatserna. 6 Parterna är överens om att tillsätta en arbetsgrupp tillsammans med Sif med uppgift att inhämta och sammanställa lämpligt material om Jämställdhetslagens bestämmelser om lönekartläggning. Sammanställningen kan tjäna som stöd till de lokala parternas arbete med lönekartläggning. 7 Parterna är överens om att bytet från annandag pingst till nationaldagen som allmän helgdag inte skall påverka tjänstemannens arbetstidsmått. Parterna rekommenderar därför de lokala parterna att finna lösningar med utgångspunkt från tjänstemannens olika arbetstidsformer. Om de lokala parterna inte kan enas om annat så ska tjänsteman anställd på nationaldagen i tidsbank eller motsvarande erhålla 2 timmar och 18 min beräknat som för en heltidsarbetande tjänsteman. 8 Parterna är ense om att överenskommelserna 2001 och 2004 rörande arbetstid (s k trevalet) ska införas i avtalstrycket. 9 Parterna är överens om att det utrymme om 0,2 % per avtalsår (totalt 0,6 % efter tredje avtalsåret) som ställts till de lokala parternas disposition, kan antingen disponeras som lön eller som avsättning till pensionspremie.

12 KOMPETENSUTVECKLING BILAGA D I Samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning, till viket parterna samverkat, framhålls kompetensutvecklingens avgörande betydelse. Det gäller i högsta grad stål- och metallindustrin, som i hög utsträckning har att verka på en internationell marknad med en hård konkurrens. Kompetensutveckling och förnyelse av arbetsorganisation i stål- och metallindustrin måste bedrivas utifrån såväl de egna förutsättningarna som de villkor omvärlden ställer. Det innebär att kompetensutvecklingen måste bedrivas med hög ambition och erforderliga resurser samt i realistiska och ändamålsenliga former. En effektiv form är den som sker i ett arbete med utvecklande arbetsuppgifter. Särskild uppmärksamhet riktas mot tjänstemän med lång anställning och bristfällig utbildning. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter till kompetensutveckling. Ny sista mening i tredje att-satsen Det är parternas mening att arbete med mål- strategifrågor rörande arbetsorganisation och kompetensutveckling ur såväl företagets som de anställdas synvinkel skall ske metodiskt och systematiskt utifrån de förutsättningar som råder i företaget att det utvecklas en öppen dialog mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen rörande dessa frågor att företagens utvecklingsplaner och framtida kompetenskrav måste brytas ner till individuella utvecklingsplaner, som upprättas t ex i samband med årliga planerings- och utvecklingssamtal om mål, arbetsresultat och löneutveckling. Det är viktigt att uppmärksamma behovet av kompetensutveckling för den som återgår i tjänst efter en längre tids föräldraledighet. Företaget har ansvaret för att genomföra utvecklingsinsatser rörande personal, organisation och teknik. Dessa insatser måste bygga på lokal samverkan mellan parterna på företaget. Såväl kvinnor som män skall ges lika möjlighet att erhålla ledande befattningar eller expertroller. De lokala parterna skall därför diskutera och bör träffa överenskommelse om dels formerna för hur samverkan i utbildnings- och andra frågor som sammanhänger med kompetensutveckling kan utformas dels hur intentionerna i denna överenskommelse kan omsättas i handling. Företaget och den fackliga organisationen bör verka för att skapa en gemensam målbild för det långsiktiga kompetensutvecklingsarbetet. Parterna har sedan mitten av 1990-talet arbetat med kompetensutvecklingsfrågorna i samarbetsavtalets riktning. Detta arbete har därvidlag som mål att stödja de lokala parternas fortlöpande arbete med förnyelse och kompetensutveckling i enlighet med vad som sägs i denna överenskommelse. En arbetsgrupp utses att planera och genomföra arbetet. Företrädare för företag och lokal facklig organisation skall ingå.

13 BILAGA E TEKNISKA ANVISNINGAR 1 LÖNEAVTALENS OMFATTNING a) Löneavtalens tillämpningsområden Löneavtalen gäller endast medlemmar i Sveriges Ingenjörer och i Stål och Metalls medlemsföretag. Avtalet för respektive avtalsår omfattar endast de tjänstemän som börjat sin anställning vid företaget senast 2007-03-31, 2008-03-31 respektive 2009-03-31. b) Undantag Avtalet för respektive avtalsår gäller ej för tjänsteman som börjat sin anställning vid företaget senast 2007-03-31, 2008-03-31 respektive 2009-03-31 och som - är anställd för vikariat eller i övrigt viss tid, och vars anställning ej har varat fortlöpande under 6 månader - är anställd på prov - innehar anställning som utgör bisyssla - kvarstår i tjänst vid företaget efter uppnådd pensionsålder - är tjänstledig under minst tre månader - räknat från 2007-03-31, 2008-03-31 respektive 2009-03-31 - av annan orsak än sjukdom eller föräldraledighet. c) Anställningsavtal träffat senare än den 1 oktober eller senare 2006, 2007 respektive 2008 Om ett anställningsavtal har träffats senare än den 1 oktober 2006, 2007 respektive 2008 och överenskommelse träffats om att den avtalade lönen skall gälla oberoende av 2007, 2008 respektive 2009 års löneavtal skall tjänstemannen ej omfattas av lönerevisionen. d) Redan genomförd lönerevision Har i avvaktan på 2007 års löneavtal lönehöjningar utgetts skall detta beaktas om ej de lokala parterna överenskommit om annat. e) Kontraktslön Löneavtalen tillämpas även för en tjänsteman med kontraktslön, om det ej framgår av omständigheterna att så ej varit avsikten då kontraktet upprättades eller förnyades. f) Tjänstemän som slutat Till tjänstemän som slutat sin anställning bör företagen, utan särskild anmaning, betala ut vad dessa kan ha att fordra efter lönerevisionen. g) Företag med verksamhet vid skilda enheter För de företag som bedriver verksamhet på flera orter eller vid flera enheter på en och samma ort gäller följande:

14 - Företaget skall tillämpa bestämmelserna i avtalen på företaget som helhet, om detta varit "klar praxis" vid tidigare lönerevisioner eller om lokal överenskommelse om detta träffats i samband med tillämpningen av nu aktuellt löneavtal. - I övriga fall skall företaget tillämpa löneavtalen för varje ort där företaget bedriver verksamhet respektive för varje enhet av företaget på samma ort. Ny text h) Föräldralediga tjänstemän Tjänsteman som är eller har varit föräldraledig skall normalt tillförsäkras samma allmänna löneutveckling under ledigheten som när denne arbetar fullt ut enligt sin normala arbetstid. 2 RETROAKTIVA OMRÄKNINGAR M M a) Retroaktiva omräkningar Då löneavtalet för 2007 skall tillämpas fr o m den 2007-04-01, måste vissa ersättningar och avdrag omräknas retroaktivt från detta datum. Följande gäller beträffande utbetalade övertidsersättningar, gjorda tjänstledighetsavdrag och sjukavdrag. Övertidsersättningar skall omräknas retroaktivt. Om inte lokal överenskommelse träffats om att omräkningen skall ske individuellt skall en "schablonmetod" tillämpas som innebär omräkning med den genomsnittliga lönehöjningen vid företaget inom respektive förbund. De genomsnittstal som vid schablonmetoden används för de organiserade tjänstemännen bör även tillämpas för oorganiserade tjänstemän. Tjänstledighetsavdrag skall omräknas retroaktivt. Omräkningen skall ske individuellt. Schablonmetod är ej tillåten. Sjukavdrag skall omräknas enligt följande. Sjukavdrag t o m 14:e kalenderdagen skall omräknas retroaktivt. Retroaktiv omräkning skall ej ske för sjukavdrag fr o m 15:e kalenderdagen. 3 Provision och premielön Reglerna avseende provisions- och premieavlönade är i princip oförändrade sedan tidigare år. För provisions- och tantiemavlönade tjänstemän bör eftersträvas - med beaktande av att det ligger i nämnda löneformers natur att årsförtjänsten för den enskilde tjänstemannen kan variera - att förtjänstutvecklingen på sikt följer den för övriga tjänstemän. För tjänstemän med premielön gäller samma principer för lönehöjningar som för övriga tjänstemän. 4 Vissa pensionsfrågor Avtalets tillämpning vid pensionsfall Om lönehöjning utges till tjänsteman, som slutat sin anställning 2007-04-01, 2008-04-01 respektive 2009-04-01 eller senare respektive år och som är pensionsberättigad, skall

15 höjningen ej vara pensionsmedförande. Om anställningen har upphört på grund av pensionsfall, skall emellertid lönehöjningen vara pensionsmedförande. Anmälan om pensionsmedförande lön Företaget skall till Collectum/PRI som pensionsmedförande lön anmäla lönehöjning till följd av detta avtal.

16 Till samordningsgruppen för de branschövergripande frågorna BILAGA F Inledning En samordningsgrupp har formerats för bedömningen av om vissa avtalskrav bäst behandlas i industriövergripande arbetsgrupper. Arbetsgrupperna bör i så fall arbeta enligt väl definierade direktiv, vilka undertecknade av samordningsgruppen getts i uppdrag att utarbeta och lämna förslag till. Vårt uppdrag är så formulerat att de frågor som vi inte utarbetar förslag om återförs till respektive förbundsparter för erforderlig behandling i deras förhandlingar. Mot den bakgrunden överlämnar undertecknade till samordningsgruppen förslag till direktiv för följande tre arbetsgrupper. Det lokala arbetet med industriell utveckling Omställning Integration Därmed har undertecknade lämnat direktivförslag i de frågor som avses i bilaga 1 till det förslag av den 5 februari 2007 som av arbetstagarparterna samma dag överlämnades till samordningsgruppen. Vi har inte lämnat förslag för finansiering av utbildning för arbetsstagarledamöter i bolagsstyrelser eller i fråga om särskilda avsättningar till extra utbildningsinsatser inom Industrin för uppsagda på grund av arbetsbrist. Vi har heller inte lämnat förslag som gäller arbetsmiljöutbildning och därtill hörande frågor. I de hänseenden vi inte lämnat förslag får förbundsparterna, som vi strax återkommer till, ta ställning till hur eventuella krav hanteras i förbundsförhandlingarna. Undertecknade har utarbetat våra förslag med utgångspunkten att samordningsgruppen antingen kan ställa sig bakom dessa eller förkasta desamma. Arbetsgruppernas sammansättning Envar av de tre arbetsgrupperna bör bestå av åtta ledamöter fyra från arbetsgivarparterna och fyra från arbetstagarparterna. Som ledamöter skall utses personer i chefsbefattningar inom respektive organisationer. Varje arbetsgrupp ska därutöver biträdas av två sekreterare, en från vardera sidan. Arbetet i grupperna Direktiven är utformade med den utgångspunkten att de skall antas på förbundsavtalsnivå i samband med att respektive förbundsparter tecknar rikstäckande förbundsavtal, vilket enligt Industriavtalets utgångspunkter skall kunna ske före det att nu gällande avtal löper ut. Arbetsgrupperna bemannas när samtliga de deltagande förbunden tecknat förbundsavtal. När bemanningen bekräftats av Industrikommitténs verkställande ledamöter inleder arbetsgrupperna sitt arbete.

17 Vidare är förutsättningen att samtliga förbundsområden inom Industriavtalet skall delta i arbetet med de branschövergripande frågorna. När det gäller tidplan för respektive arbetsgrupps arbete har undertecknade inte tagit hänsyn till vilken avtalsperiod som förbundsparterna kan komma överens om. I stället har vi tagit fasta på omfattningen av det arbete och komplexiteten av de överväganden som respektive arbetsgrupp har att göra. Arbetsgrupperna skall på sätt som framgår av de direktiv som strax redovisas löpande och slutligt rapportera sitt arbete till förbundsparterna. Vilka ståndpunktstaganden som förbundsparterna därefter gör med avseende på rapporterna är inte en fråga som samordningsgruppen för närvarande har att bedöma. Om förbundsparterna så finner lämpligt kan dock samordningsgruppen för de branschövergripande frågorna sammankallas för överväganden rörande den fortsatta hanteringen av de förslag som kan ligga en arbetsgrupps slutrapport. Samordningsgruppens ställningstagande I det fall samordningsgruppen ställer sig bakom våra förslag innebär det att ingående förbundsparter i det fortsatta förhandlingsarbetet dels ska sinsemellan klara ut i detalj vilka krav på förbundsnivå som därmed är avförda från förbundsförhandlingarna, dels ska anta direktiven i samband med tecknande av förbundsavtal. Direktivförslag Arbetsgruppen rörande Industriell utveckling Bakgrund Industrins samarbetsavtal bygger på parternas gemensamma intresse att främja industriell utveckling, lönsamhet och konkurrenskraft. Det ger en god grund för reallöneutveckling och goda villkor i övrigt för de anställda. Utvecklingen för svensk industri och dess anställda under Industriavtalets första decennium har också i väsentliga delar varit betydligt bättre än under decennierna innan. Industriavtalets parter bedriver sen Industriavtalets tillkomst ett partsgemensamt arbete på nationell nivå för att förbättra förutsättningarna för industriell utveckling i Sverige. Viktiga samarbetsområden är forskning och utveckling, utbildning och energifrågor. På arbetsplatsnivå, i företagen och i koncernerna förekommer idag olika grad av partssamarbete i frågor som rör företagens och de anställdas utveckling. De lokala parternas samarbete innebär i många fall en konkurrensfördel i förhållande till företagskulturer där partsrelationerna präglas av motsatsförhållande och konfrontation. Väl fungerande partsrelationer och en insikt om att de gemensamma intressena för företagen och dess anställda att stärka företagens konkurrenskraft ger en fast grund i intressefrågor där uppfattningarna går isär. Förutsättningarna för industriell utveckling bestäms på många olika plan både nationellt och internationellt. Svensk och europeisk industri är utsatt för en mycket snabb omställnings- och förändringsprocess som ger möjligheter men också många gånger utsätter såväl företag som anställda för stora påfrestningar.

18 Uppdrag Syfte med arbetsgruppens arbete ska vara att öka parternas kunskap om gällande regelverk och deras påverkan på partsrelationer och att redovisa goda exempel från lokala partsrelationer. Fokus för detta uppdrag är samspelet mellan parterna inför viktiga beslut i företaget och under större förändringsprocesser. Det finns en mängd regelverk som rör företagens informationshantering och de nationella och europeiska konsultations- och samrådsförfarandena. Därtill kommer olika regelverk som blir aktuella då genomgripande förändringar skall genomföras. Dessa regler är i många fall komplicerade och svåröverskådliga. Arbetsgruppen ska inledningsvis göra en noggrann genomgång av befintliga regelverk och med stöd av den genomgången bör arbetsgruppen göra en lättfattlig beskrivning av regelverken. Därefter ska arbetsgruppen genomföra ett antal fallstudier och diskutera en på erfarenheter grundad praktiskt hantering av regelverken. Syftet ska vara att beskriva goda exempel på relationer på företagsnivå som innebär att de lokala parternas arbete bidrar till att företagen kan utvecklas och förändras så att konkurrenskraft, produktivitetsutveckling, arbetsvillkor och arbetsmiljö kan säkerställas. Arbetsgruppens arbete ska inte avse omställningsmöjligheter för arbetstagare som på ett eller annat sätt får lämna företagen utan enbart avse förändringsprocessen som sådan. Arbetsgruppen bör den 31 mars 2008 presentera en delrapport rörande befintliga regelverk. En ambition bör också vara att vid en Industridag samma år redovisa en lägesrapport avseende gruppens arbete. Arbetsgruppens slutrapport ska föreligga senast den 30 juni 2009. Arbetsgruppen rörande omställning Bakgrund Förutsättningarna för svensk industri ställer stora krav på företagens och de anställdas omställningsförmåga. En sådan omställning bör så långt möjligt genomföras utan att utslagning och utanförskap ökar. Ett annat synsätt riskerar att skärpa motsättningar och kan leda till att nödvändig strukturomvandling försvåras eller rent av förhindras. Institutionella förutsättningar för omställning ligger således både i de anställdas och företagens intresse och är enligt vår bedömning en förutsättning för att svensk industri ska kunna behålla och utveckla sin konkurrenskraft. Mot denna bakgrund ska arbetsgruppen arbeta med ett antal specifika uppdrag som syftar till att förbättra de industrianställdas och företagens omställningsförmåga. Det handlar här om åtgärder som syftar till att industrins anställda ska ges ökade möjligheter till kortare yrkesinriktade och kompetenshöjande utbildningar i allmänhet och särskilt i den situation då anställda är uppsagda på grund av arbetsbrist. Arbetsgruppen har också att komma med förslag som minskar risken för att anställda blir sjukskrivna under lång tid och förbättrar arbetet med att återföra långtidssjuka i arbete. Uppdrag - Yrkesutbildning och validering Parterna är överens om att det behövs ökade satsningar på utbildning och kompetensutveckling. Det ligger i såväl den anställdes, företagens som samhällets intresse att kunskapsnivån är hög. Parterna konstaterar samtidigt att det finns stora brister i delar av den

19 utbildning som riktar sig gentemot industrin och att det i vissa avseende helt saknas tillgång till kortare utbildningar relevanta för industrins anställda. I andra fall är kvalitén inte tillräckligt bra. Parterna inom industrin bedriver sen flera år tillbaks ett arbete som syftar till att förbättra utbudet, kvalitén och attraktionskraften på den grundläggande utbildningen på olika nivåer i det allmänna utbildningsväsendet. I omställningssituationer efterfrågas oftast kortare yrkes- och kompetenshöjande utbildningar. En avgörande fråga i en omställningssituation är att utbildningen finns tillgänglig när behovet uppstår. Idag har parterna uppfattningen att de s.k. ledtiderna mellan det att behov av kortare yrkesinriktade och kompetenshöjande utbildningar uppkommer, t.ex. vid en företagsnedläggning eller vid brist på viss yrkeskompetens, och det att utbildningen faktiskt finns tillgänglig i många fall är alltför lång. En institutionell brist och orsak till detta kan vara att systemet innehåller alltför många aktörer och att samordningen mellan dessa kan anses bristfällig. Arbetsgruppen ska mot den bakgrunden utreda och lämna förslag på åtgärder som mer generellt syftar till att öka utbudet av och en snabb tillgång till kortare yrkesinriktade och kompetenshöjande utbildningar för industrins anställda. En fråga av särskild vikt för arbetsgruppen är dock att lämna förslag på åtgärder om hur anställda inom industrin som är uppsagda på grund av arbetsbrist, och vars möjligheter att få ett nytt arbete förutsätter en kompletterande utbildning, i ökad utsträckning kan få tillgång till sådan utbildning. Vidare ska arbetsgruppen utreda vilka system för validering av yrkeskunskaper och kompetens som finns. Det kan ha särskild vikt både för uppsagda och för arbetskraft med utländsk arbetslivserfarenhet. Om arbetsgruppen bedömer att brister föreligger, ska den överväga och lämna förslag till förbättringar. Utgångspunkten ska dock vara att parterna inte i egen regi ska bedriva verksamhet med validering. Arbetsgruppens förslag ska samlas i en åtgärdsplan som ska ligga till grund för ett gemensamt agerande från parterna inom industrin gentemot regering, riksdag och berörda myndigheter. Åtgärdsplanen ska inte innehålla ytterligare ekonomiska åtaganden för företagen. Arbetsgruppen ska i denna del av uppdraget bedriva arbetet skyndsamt presentera en slutrapport senast den 30 september 2008. Uppdrag - långtidssjukskrivna Parterna gör gemensamt bedömningen att det går att göra mer för att förhindra att personer hamnar i långa perioder av sjukskrivning och för att personer som hamnat i långtidssjukskrivning kan återgå i arbete. Det finns ett brett underlag för slutsatsen att tidiga insatser är avgörande. Arbetsgruppens uppgift är att ta fram råd och modeller som stöd i det lokala arbetet. Flera modeller bör beskrivas. En variant är att den långtidssjuke ges möjlighet till stöd i form av en personlig rådgivare, andra modeller kan bygga på samverkan mellan flera arbetsplatser exempelvis i form av s.k. arbetsgivarringar. Även andra modeller som arbetsgruppen finner intressanta bör beskrivas. Många gånger förutsätter en återgång till arbetslivet att arbetstagaren finner en ny anställning i en annan verksamhet. Ett sätt att underlätta det kan vara att ge ökade möjligheter till tjänstledighet för långtidssjuka att prova annat arbete utan ytterligare ekonomiska åtagande för företagen. Arbetsgruppen bör utreda formerna för sådana åtgärder.

20 Ett genomförande av en modell med en personlig rådgivare och utökad matchningsverksamhet kan underlättas om den bygger på en trepartssamverkan mellan parterna och statsmakterna. När parterna blivit överens om en modell bör de gemensamt uppvakta statsmakterna alternativt lämplig myndighet i syfte att starta en försöksverksamhet. Arbetsgruppen bör därutöver utarbeta en skrift med råd som arbetsgivaren och de lokala parterna kan ha som stöd. Rådgivningen ska stimulera till tidiga insatser och bygga på en hög grad av systematik. Parternas gemensamma arbete ska grundas på erfarenhet och praktik. Arbetsgruppen ska därför arbeta i nära samråd med företag och medarbetare. Arbetsgruppen bör den 31 mars 2008 presentera en modell med en personlig rådgivare och utökad matchningsverksamhet för vidare diskussion enligt vad som anges i direktiven. Arbetsgruppens slutrapport ska föreligga senast den 30 juni 2009. Arbetsgruppen rörande Integrationavtal Bakgrund Ett öppet samhälle ger möjligheter för goda arbetsinsatser och tar tillvara värdefull kompetens oavsett vilken etnisk eller annan bakgrund individen har. Långa väntetider på uppehålls- och arbetstillstånd, provisoriska bostads- och levnadsförhållanden samt många andra omständigheter gör det svårt för den enskilde att ta initiativ och själv ordna arbete och utkomst. Att tidigt få fäste på arbetsmarknaden och möjligheter till kunskaper i svenska är utslagsgivande. Industrins parter har genom sina medlemmar möjlighet att göra insatser på detta område. Uppdrag Arbetsgruppen har i uppdrag att utarbeta förslag till ett Integrationsavtal som underlättar inträde i arbetslivet, syftar till att stärka den anställdes kompetens och därmed också invandrarnas ställning på svensk arbetsmarknad. Avtalet ska också syfta till att motverkar främlingsfientlighet. Arbetsgruppens bör först identifiera vilka problemen är och därefter arbeta fram ett förslag till avtal. Parterna har tidigare bedrivit ett gemensamt arbete i dessa frågor och erfarenheterna från detta arbete bör beaktas. Samtidigt bör parterna pröva nya infallsvinklar och utarbeta förslag utifrån dagens förutsättningar. Arbetsgruppen arbete ska ske i nära samråd med företag och medarbetare. Samråd ska ske med berörda departement inom regeringskansliet och berörda myndigheter.