Europeiska byrån för luftfartssäkerhet Direktoratet för regelarbete Yttrande nr 04/2013 Anpassning av ramverken för Easa och det gemensamma europeiska luftrummet genom initiativet SES2+ 17 MAJ 2013 SAMMANFATTNING Detta yttrande gäller inverkan på Easa-systemet av det kommande initiativet SES2+ för förenkling och modernisering av lagstiftningen om det gemensamma europeiska luftrummet och anpassning av de rättsliga ramarna för Easa och SES. SES2+ innefattar flera förslag, varav ett syftar till att ändra förordning (EG) nr 216/2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet (grundförordningen). Easa-systemet är det europeiska ramverk som omfattar alla områden inom luftfarten (luftvärdighet, drift av luftfartyg, licensiering av flygbesättningar, flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och flygplatser). Syftet med systemet är att säkerställa en hög och enhetlig säkerhetsnivå och även lika villkor för luftfartsindustrin för att på så sätt främja fri rörlighet och en effektivare reglering, samt att bistå medlemsstaterna med att uppfylla sina skyldigheter enligt Chicagokonventionen. Det innefattar åtgärder för att direkt utarbeta bindande bestämmelser och metoder för att uppfylla kraven, övervaka genomförandet av bestämmelserna, fungera som tillsynsorgan samt analysera säkerhetsrisker och vidta kompenserande åtgärder i den utsträckning detta krävs. Huvudsyftet med SES är att förbättra den övergripande effektiviteten i organisationen och förvaltningen av det europeiska luftrummet. SES har utvecklats genom två lagstiftningspaket (SES I & II). Det senare innefattar Easas utvidgning till flygledningstjänst/flygtrafiktjänster som sitt säkerhetsområde. De rättsliga ramarna för SES och Easa är därför ömsesidigt beroende av varandra, och vidareutveckling av SES inverkar direkt på Easa-systemet. När SES II godkändes och vissa befogenheter överfördes till Easa lämnades de befintliga befogenheterna enligt SES-förordningarna orörda, vilket skapade en överlappning. EU-lagstiftaren hanterade detta genom att infoga en ny artikel 65a i grundförordningen enligt vilken kommissionen ska föreslå ändringar av SESförordningarna som tar hänsyn till grundförordningens krav och dess genomförandebestämmelser. Syftet med SES2+ är att ta bort denna överlappning och ändra grundförordningen i enlighet med det. Vidare ska SES2+ ytterligare harmonisera tillsynsstrategin när det gäller flygledningstjänst och andra områden inom luftfarten för att öka säkerheten, effektivisera regleringen och garantera rättssäkerheten. Inom andra områden införlivas den tekniska förordningen i Easa-ramverket för att fylla sina definierade mål, medan den ekonomiska regleringen handhas av kommissionen. I fråga om flygledningstjänst är situationen till viss del en annan eftersom de tekniska föreskrifterna härrör från olika källor. Strategin för SES2+ är att införliva tekniska föreskrifter som omfattar all luftfart i Easa-ramverket. SES2+ föreslår också att Easa-ramverket stärks för att möjliggöra och underlätta ett samordnat ibruktagande av de olika tekniska innovationer som härrör från SES tekniska forskning inom ramen för dess Sesar-initiativ och berör alla områden inom luftfarten, särskilt luftburen och markbaserad utrustning samt förfaranden. I detta yttrande läggs luftfartsbyråns synpunkter fram på den politik som ligger till grund för SES2+ och på kommissionens förslag till ändring av grundförordningen för genomförande av denna politik. Tillämplighet Översikt över förfarandet Förordningar och beslut som berörs: Berörda parter: Initiativ/ ursprung: Referens: Förordning (EG) nr 216/2008 (grundförordningen) All luftfart som omfattas av grundförordningen Europeiska kommissionens initiativ till det gemensamma luftrummet 2+ (SES2+) Kommissionens skrivelse Ares (2013) 983268 av den 30 april 2013 Diskussionsdokument: Grupp för regelarbete: Typ av konsekvensutredning: Tekniskt samråd under utarbetandet av NPA: Datum för offentliggörande av NPA: NPA-samrådets varaktighet: Granskningsgrupp: Fokuserat samråd: Datum för offentliggörande av yttrandet: Datum för offentliggörande av beslutet: Nej Nej Ingen Nej 2013/Q2 internet/intranät. Sida 1 av 11
Innehåll Innehåll 1. Upplysningar om handläggningen... 3 1.1. Förfarandet för regelarbete... 3 1.2. Detta yttrandes struktur och relaterade dokument... 3 1.3. Kommande steg i förfarandet... 3... 4 2.1. Ämnen som behandlas... 4 2.2. Syfte... 4 2.3. Översikt över föreslagna ändringar... 4 2.3.1. Tillämpningsområde (artikel 1)... 4 2.3.2. Syfte (artikel 2)... 5 2.3.3. Definitioner (artikel 3)... 6 2.3.4. Grundläggande principer och tillämplighet (artikel 4)... 6 2.3.5. Flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (artikel 8b)... 7 2.3.6. Artiklarna 9, 10, 11, 13, 14, 17, 19, 21, 33 och 52... 8 2.3.7. Flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (artikel 22a)... 8 2.3.8. Budget (artikel 59)... 9 2.3.9. Grundläggande krav (bilaga Vb)... 9 2.4. Slutsatser... 10 3. Referenser... 11 3.1. Förordningar som berörs... 11 3.2. Beslut som berörs... 11 3.3. Referensdokument... 11 internet/intranät. Sida 2 av 11
1. Upplysningar om handläggningen 1. Upplysningar om handläggningen 1.1. Förfarandet för regelarbete Europeiska luftfartsbyrån (nedan kallad byrån) utarbetade detta yttrande i enlighet med förordning (EG) nr 216/2008 ( 1 ) (nedan kallad grundförordningen) och efter en särskild begäran från Europeiska kommissionen ( 2 ). Grundförordningen fastställer att en av byråns arbetsuppgifter ska vara såväl att tillhandahålla kommissionen nödvändigt tekniskt stöd som att utarbeta och anta yttranden på vilka kommissionen kan grunda sina egna lagstiftningsförslag som gäller säkerheten inom den civila luftfarten. Detta yttrande har utarbetats för att presentera byråns synpunkter på Europeiska kommissionens initiativ SES2+ och stödja dess genomförande. Vid utarbetandet av yttrandet har byrån inte följt sitt vanliga förfarande för regelarbete, eftersom initiativet som helhet förvaltas av kommissionen. Ett tre månader långt offentligt samråd om SES2+ i allmänhet genomfördes mellan september och december 2012 på GD MOVE:s webbplats. Kommissionen har också genomfört en omfattande intern konsekvensanalys av initiativet SES2+. Inget specifikt samråd har dock genomförts när det gäller ändringar som rör Easaramverket. 1.2. Detta yttrandes struktur och relaterade dokument Kapitel 1 i detta yttrande innehåller uppgifter om handläggningen av denna arbetsuppgift. Kapitel 2, Förklarande anmärkning, förklarar det huvudsakliga tekniska innehållet. Yttrandet består av detta memorandum som förklarar byråns synpunkter på den politik som ligger till grund för SES2+ och på innehållet i de ändringar av grundförordningen som kommissionen föreslår för att genomföra denna politik. Detta yttrande offentliggörs på byråns webbplats ( 3 ). 1.3. Kommande steg i förfarandet Detta yttrande riktar sig till Europeiska kommissionen, som kommer att använda det som teknisk grund för att utarbeta ett lagstiftningsförslag. ( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG (EUT L 79, 19.3.2008, s. 1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 6/2013 av den 8 januari 2013 (EUT L 4, 9.1.2013, s. 34). ( 2 ) Kommissionens skrivelse (ref. Ares (2013) 983268 av den 30 april 2013. ( 3 ) http://easa.europa.eu/agency-measures/opinions.php internet/intranät. Sida 3 av 11
2.1. Ämnen som behandlas Detta yttrande behandlar inverkan av det kommande lagstiftningspaketet om det gemensamma europeiska luftrummet, det så kallade SES2+, på Easa-systemet. SES2+ innefattar ändring av grundförordningen. Easa-systemet omfattar säkerhetsområdet när det gäller det gemensamma europeiska luftrummet. Easa- och SES-ramverken är därför ömsesidigt beroende av varandra. Yttrandet förklarar byråns synpunkter på den politik som ligger till grund för SES2+ och på innehållet i de ändringar av grundförordningen som kommissionen föreslår för att genomföra denna politik. 2.2. Syfte Easa-systemets huvudsyften anges i artikel 2 i grundförordningen. Detta förslag bidrar till att uppnå dessa syften och tar också upp de specifika ämnen som detta kapitel behandlar. Huvudsyftet med förslaget är att anpassa Easa- och SES-ramverken så att befintliga överlappningar och inkonsekvenser mellan de båda tillsynssystemen kan undanröjas, som en del av arbetet med att uppnå målen för SES2+. Förslaget syftar också till att harmonisera strategin för att utarbeta gemensamma tekniska bestämmelser för flygledningstjänst med andra områden av luftfarten inom Easa-systemet. Detta skulle innebära att förfarandet för att utarbeta bestämmelser harmoniseras (inklusive dess grundliga samrådsmekanism) och att nya regler skulle ha samma syften och följa en enhetlig regelstruktur. Detta skulle göra det lättare att gå vidare med undanröjandet av luckor och överlappningar mellan olika tillsynsåtgärder och minska bördan för dem som ansvarar för tillämpningen av bestämmelserna eller för tillsynen av deras tillämpning. En sådan harmoniserad strategi för utarbetandet av bestämmelser skulle också underlätta ett samordnat ibruktagande av de olika tekniska innovationer som härrör från SES tekniska forskning inom ramen för Sesar-initiativet och berör alla områden inom luftfarten, särskilt luftburen och markbaserad utrustning samt förfaranden 2.3. Översikt över föreslagna ändringar De föreslagna ändringarna presenteras här enligt grundförordningens övergripande struktur. 2.3.1. Tillämpningsområde (artikel 1) För närvarande skiljer sig tillämpningsområdet för Easa- och SES-förordningarna något när det gäller flygledningstjänst. Skillnaderna gäller huvudsakligen militära organisationers tillhandahållande av flygtrafiktjänster till civila. Byrån är helt ense med kommissionen om att sådana skillnader bör tas bort för att de båda ramverkan ska överensstämma helt. I dagsläget är tillämpningsområdet för tillsynsåtgärderna inom området flygledningstjänst mer begränsade än t.ex. när det gäller ekonomisk reglering, med syftet att uppnå en hög och enhetlig säkerhet. Grundförordningen för Easa och de gemensamma bestämmelser som utfärdats för dess tillämpning gäller inte för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster som tillhandahålls eller görs tillgängliga av militär personal och militära organisationer, och inte heller för flygplatser som kontrolleras och drivs av militären. En skyldighet har dock ålagts medlemsstaterna att internet/intranät. Sida 4 av 11
säkerställa att luftfartyg är åtskilda i tillämpliga fall och att militära flygplatser som används av allmänheten eller tjänster som tillhandahålls av militär personal till allmänheten erbjuder en säkerhetsnivå som minst motsvarar den som krävs enligt grundförordningen och dess genomförandebestämmelser. Definitionen av tillämpningsområdet är en annan i SES, dvs. alla tjänsteleverantörer som främst betjänar civil trafik innefattas. Byrån känner inte till exakt hur denna bestämmelse har tolkats och tillämpats, men antar att ordet främst återspeglar en gräns på 50 % trafik som är föremål för flygtrafiktjänster. Detta antas även täcka in hela spektrumet av tjänster, från områdeskontrollcentrum till tjänsteleverantörer på en flygplats. Skillnaden i tillämpningsområdet mellan Easa- och SES-ramverken tyder på att vissa organisationer är föremål för certifiering enligt gällande SES-bestämmelser men inte har någon direkt skyldighet till det enligt grundförordningen och dess genomförandebestämmelser. Det finns belägg för att detta redan har skapat problem i vissa medlemsstater när det gäller militära leverantörers godtagande av civil trafik. När det gäller militära luftrumsanvändare gör SES-ramverket skillnad mellan flygning enligt ICAO-standarder (dvs. som allmän flygtrafik, GAT) ( 4 ) och att flyga enligt driftsregler (dvs. som operationell flygtrafik, OAT). Denna distinktion syftar till att å ena sidan garantera säkerheten för (civil) lufttrafik och å andra sidan ge militära operatörer nödvändig flexibilitet för hantering av deras aktiviteter som utförs som OAT med hänsyn till deras annorlunda driftsbehov. Grundförordningen för Easa skiljer sig något från detta genom att inte gälla militära aktiviteter som utförs eller tjänster som tillhandahålls av militären, men medlemsstaterna måste se till att sådana aktiviteter tar tillräcklig hänsyn till grundförordningens syften. Med hänsyn till att de övergripande målen för EU:s befogenheter är mycket likartade i SES- och Easa-ramverken samt att metoderna och förfarandena för att utarbeta och anta genomförandebestämmelser i båda fallen bygger på likartade principer (inklusive ett grundligt samråd med medlemsstaterna), håller byrån med om att den lämpligaste lösningen skulle vara att ändra definitionen i grundförordningen för Easa av militära flyglednings- och flygplatstjänster och -aktiviteter så att den följer aktuell status i SES (vilket redan var fallet i kommissionens förslag i lagstiftningspaketet SES II 2008). Det bör noteras att den reglerande effekten av denna ändring skulle vara relativt liten eftersom den endast skulle ändra tillbaka situationen till den som förelåg från 2004 till 2009, innan grundförordningen utvidgades till flygledningstjänst/flygtrafiktjänster. Ändringens konkreta effekt skulle vara relativt liten, men byrån förstår till fullo dess känsliga natur och skulle vara högst villig att, om kommissionen och relevanta medlemsstaters myndigheter anser att det är lämpligt, arbeta vidare med ändringen för att ytterligare förbättra berörda parters möjligheter att bidra proaktivt till olika Easa-aktiviteter. 2.3.2. Syfte (artikel 2) Enligt artikel 2 i grundförordningen är Easa-systemets huvudsyfte att skapa och upprätthålla en hög och enhetlig säkerhetsnivå inom den civila luftfarten. Ytterligare mål definieras, bland annat att skapa lika villkor för alla aktörer, underlätta den fria rörligheten och gynna effektivitet vid regleringsförfaranden, samt bistå medlemsstaterna med att uppfylla sina skyldigheter enligt Chicagokonventionen. I allmänna termer skulle dessa mål kunna anses redan innefatta och vara anpassade till de övergripande målen för SES- ( 4 ) Definitionen finns i artikel 2.26 i förordning (EG) nr 549/2004. internet/intranät. Sida 5 av 11
programmet, att förbättra den allmänna prestandan och kapaciteten för det europeiska luftrummet och systemet för flygledningstjänst. Byrån är dock fullt medveten om och håller med om att vissa aspekter i samband med SES-målen skulle förtjäna att behandlas mer ingående. De förväntade resultat av genomförandet av Sesar-programmet som härrör från generalplanen för flygledningstjänst kommer till exempel att kräva särskilda åtgärder från byrån när det gäller ett brett urval av luftfartsområden och därmed en god samordning. Det blir också allt viktigare att säkerställa en konsekvent kvalitet på det tekniska regelarbetet inom alla luftfartsområden. Även genomförandet av olika aspekter av förordningen om driftskompatibilitet, t.ex. den tekniska driftskompatibiliteten mellan olika system och därmed förbundna förfaranden, synkroniserat införande av nya driftssystem och global driftskompatibilitet, förtjänar särskild uppmärksamhet. Dessa exempel skulle ge stöd för ett mer ingående klarläggande av de mål som fastställs i grundförordningen för att omfatta vissa SES-mål. En sådan ändring skulle betona den övergripande systemstrategin och behovet av konsekvens inom all luftfart och skulle också klargöra byråns mål att stödja kommissionen genom att utarbeta tekniska bestämmelser som (även) har till syfte att stödja EU:s luftfartspolitik och det övergripande behovet att utveckla det europeiska luftfartssystemet. 2.3.3. Definitioner (artikel 3) Byrån håller med om att kommissionens förslag SES2+ kräver vissa ändringar även av grundförordningens definitioner och är också ense med kommissionen om innehållet i och syftet med de ändringar av definitionerna enligt kommissionens förslag som särskilt gäller flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och därmed SES2+. Byrån anser dock att en ny bedömning borde göras av vissa av de ändringar som kommissionen föreslår av mer allmänna definitioner, med tanke på deras nödvändighet för och inverkan på hela systemet. Det gäller följande definitioner: kontinuerlig tillsyn, deklaration och behörigt organ. Byrån skulle givetvis välkomna möjligheten att bistå kommissionen med en eventuell detaljerad rättslig utredning. Vidare har även genomförandet av förordning (EG) nr 1108/2009 om utvidgning av grundförordningen för Easa till flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (och flygplatser) gett upphov till vissa behov av mindre ändringar som gäller dess definitioner, vilket byrån skulle föreslå att kommissionen ser över. Byrån noterar särskilt att den gällande definitionen av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster inte omfattar aspekter av luftrummets utformning i linje med de grundläggande kraven för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster i bilaga Vb.1 i i grundförordningen. Av rättssäkerhetsskäl och för konsekvensens skull föreslår byrån att kommissionen överväger om denna aspekt skulle kunna begränsa möjligheterna att utveckla genomförandeåtgärder för dessa viktiga säkerhetsmål, och om det bedöms nödvändigt att ändra definitionen i fråga i enlighet med det. 2.3.4. Grundläggande principer och tillämplighet (artikel 4) Byrån instämmer med den mindre ändring som kommissionen föreslår. Utöver det ovanstående har byrån funnit att de termer som används i grundförordningen för att hänvisa till leverantörer av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster inte är harmoniserade i hela förordningen. Artikel 4 hänvisar till organisationer som tillhandahåller internet/intranät. Sida 6 av 11
flygledningstjänst/flygtrafiktjänster, medan artikel 8b hänvisar till operatörer som tillhandahåller flygledningstjänst/flygtrafiktjänster, och dessutom hänvisas det i de grundläggande kraven till tjänsteleverantörer. I byråns nyligen offentliggjorda meddelande om föreslagen ändring (NPA) med förslag om genomförandeåtgärder gällande dessa organisationer och tillsyn (och certifiering) av dem, harmoniseras dessa termer genom att det konsekvent hänvisas till leverantörer som tillhandahåller flygledningstjänst/flygtrafiktjänster. Även om denna lösning i förväg har samordnats med kommissionen på teknisk nivå skulle byrån vilja föreslå en motsvarande harmonisering av användningen av dessa termer i grundförordningen av rättssäkerhetsskäl och för konsekvensens skull. Byrån förstår att SES2+ också syftar till att utvidga tillämpningsområdet för luftrumsförordningen i SES för att även omfatta vissa områden på det fria havet som är NAT-regioner, eftersom denna förordning i nuläget endast hänvisar till AFI- och EURregioner. Byrån förstår bakgrunden till en sådan utvidgning och skulle se det som logiskt med en liknande anpassning av de luftrumsrelaterade tillämplighetsbestämmelserna i grundförordningen för att säkerställa ett övergripande och samordnat EU-luftfartssystem. 2.3.5. Flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (artikel 8b) I artikel 8b i grundförordningen definieras grundprinciperna för regleringen av flygledningstjänst/flygledartjänster och leverantörer av dessa tjänster. Leverantörerna är föremål för gemensamma säkerhetsbestämmelser som har sin grund i de grundläggande krav som definieras i bilaga Vb, och kontroll av efterlevnaden sker normalt genom certifiering. När det gäller operatörer som har sitt säte på deras territorium är det de nationella tillsynsmyndigheterna som har behörighet att utfärda certifikat, och enligt artikel 22a i grundförordningen är det byrån som har den behörigheten när det gäller utländska eller paneuropeiska organisationer som tillhandahåller tjänster i det europeiska luftrummet. Förutom att visa att de uppfyller säkerhetskraven för att få erbjuda sina tjänster måste leverantörer också ha ett tillstånd (utnämning eller val av en behörig leverantör av flygtrafikledningstjänster) i enlighet med aktuella SES-förordningar. Den första skyldigheten syftar till att säkerställa att leverantörer har möjlighet att uppfylla sitt säkerhetsansvar, den andra har närmare samband med marknadsförordningen. Båda processerna kan kopplas bort, och båda är grundläggande för leverantörer av tjänster. Byrån är helt enig med den aktuella strategin, där den säkerhetsrelaterade certifieringen av leverantörer av tjänster faller under Easa-systemet medan marknadsaspekterna regleras av SES-bestämmelserna. Att ta bort de överlappande certifieringskraven i SESförordningarna skulle inte kräva några ändringar av grundförordningen utöver vissa redaktionella ändringar för att säkerställa att texten blir helt enhetlig. I det avseendet kan kommissionen vilja kontrollera att bestämmelserna för utnämning enligt SES-ramverket återspeglar samma princip och säkerställer konsekvens, med särskild hänsyn till AFISleverantörer som (villkorat) är föremål för ett deklarationssystem enligt grundförordningen. System för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster omfattas nu av båda ramverken och är föremål för gemensamma krav när sådana anges i relevanta genomförandebestämmelser. I detta sammanhang noterar byrån att det gällande SES-ramverket för driftskompatibilitet dock är något oklart när det gäller de krav som system och komponenter måste uppfylla internet/intranät. Sida 7 av 11
och även enligt vilka kriterier de relaterade deklarationerna (kontroll av system och överensstämmelse eller lämplighet för användning som komponenter) utfärdas. Dessutom kan det hända att aspekter som rör driftskompatibilitet inte uppenbart omfattas av tillsynssystemet och nationella behöriga myndigheters respektive verkställighet. Byrån noterar de processer som införs genom SES ramverk för driftskompatibilitet och är enig med kommissionen om avsikten att integrera även detta i Easa-ramverket. En egendeklaration av efterlevnad, möjligen med stöd genom kontroll genomförd av respektive organ, är ett väletablerat tillvägagångssätt inom unionens övergripande regleringsstrategi. Byrån samtycker därför till att artikel 8b ses över så att befintliga principer och begrepp i förordningen om driftskompatibilitet kan fortsätta användas efter behov. Detta motiverar också den befintliga begränsningen för system och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster som är viktiga ur säkerhetssynpunkt. Integration av dessa två system skulle också undanröja en annan betydande överlappning och inkonsekvens som föreligger mellan de båda ramverken och skulle ytterligare klargöra behöriga myndigheters tillsyns- och verkställighetsansvar. Även här skulle byrån vilja ha möjlighet att bistå kommissionen med den rättsliga utredningen av de föreslagna bestämmelserna. 2.3.6. Artiklarna 9, 10, 11, 13, 14, 17, 19, 21, 33 och 52 Dessa artiklar innehåller mindre ändringar som kommissionen föreslagit som syftar till att säkerställa konsekvens med de mer betydande ändringar i vissa andra artiklar som tas upp ovan. Byrån är helt införstådd med syftet med dessa ändringar och skulle givetvis gärna bistå kommissionen med en detaljerad rättslig utredning av dessa, om möjlighet ges. För artikel 11 föreslår kommissionen ett forum för utbyte av information och kunskaper som stöd för de nationella behöriga myndigheterna i deras arbetsuppgifter. Byrån stödjer syftet till fullo, men vill också betona att detta innebär extra arbete och att alla överlappningar med andra, befintliga, rådgivande grupper vid byrån bör undvikas. I detta sammanhang vill byrån ta upp huruvida artiklarna 18 och 19, som gäller byråns befogenheter, bör ändras med hänsyn till behovet av teknisk reglering inom området flygledningstjänst. En sådan reglering kunde, oavsett om den härrör från behovet av driftskompatibilitet för SES eller från tillämpningen av artikel 8b, inkludera utfärdande av tekniska specifikationer, eventuellt med stöd för vedertagna industristandarder. Sådana tekniska specifikationer kunde ses som liknande Easas certifieringsspecifikationer, men eftersom de inte används för certifieringsverksamhet kan de namnges i enlighet med detta. Det kunde vara välbetänkt att inkludera antagande av tekniska specifikationer som en av byråns åtgärder. 2.3.7. Flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (artikel 22a) Enligt byråns tolkning innebär kommissionens förslag två viktiga ändringar. För det första skulle byrån få behörighet att fungera som behörig myndighet för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster på begäran från en medlemsstat. Inom andra områden av luftfarten (dvs. luftvärdighet) tillåter grundförordningen att medlemsstater begär att byrån utfärdar eller förnyar certifikat även för organisationer inom deras territorium (t.ex. godkännanden av tillverkningsorganisationer). Detta alternativ finns i dagsläget inte för området flygledningstjänst/flygtrafiktjänster. Byrån anser att en utvidgning av denna möjlighet inom området flygledningstjänst/flygtrafiktjänster skulle vara gynnsam för medlemsstaterna och främja ett effektivt tillsynssystem. internet/intranät. Sida 8 av 11
För det andra tolkar byrån förslaget så att byrån skulle kunna fungera som behörig myndighet för system och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster som ska användas av de organisationer som byrån har certifierat när sådana åtgärder är tillämpliga på grund av genomförandet av artiklarna 8b.4 och 8b.5. Även i detta fall stödjer byrån resonemanget bakom förslaget. Utöver sin stora uppskattning för förslaget vill byrån betona det uppenbara behovet av tillräckliga resurser för sådana extra arbetsuppgifter, i tillämpliga fall. Byrån skulle i detta fall välkomna möjligheten till ömsesidig granskning av den relaterade (relativt komplexa) utformningen av rättsakter. I detta sammanhang vill byrån också fästa kommissionens uppmärksamhet på vissa aspekter som har att göra med den planerade utvecklingen mot mer centraliserade tjänster inom området flygledningstjänst/flygtrafiktjänster. Sådana centraliserade tjänster kommer med största sannolikhet att tillhandahållas av en enhet eller organisation som nätverksförvaltaren. Byrån anser att en sådan centralisering behöver vara föremål för tillräckliga certifierings- och tillsynsprocesser med tydligt definierade roller och ansvarsområden som kopplas till tillhandahållandet av tjänsterna och en tydlig fördelning av arbetsuppgifter mellan nationella leverantörer av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och den centraliserade organisationen. Centraliserade tjänster är av paneuropeisk karaktär, vilket innebär att byrån är den lämpliga behöriga myndigheten. System för certifiering och tillsyn i denna mening skulle underlätta en utveckling mot sådana tjänster utan att befintligt regleringsmaterial behöver ändras eller nytt behöver upprättas. 2.3.8. Budget (artikel 59) Byrån välkomnar varmt kommissionens förslag att utvidga byråns möjliga intäkter till undervägsavgifter som betalas i enlighet med relaterade SES-förordningar för relevanta arbetsuppgifter för tillsynsmyndigheten för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster. 2.3.9. Grundläggande krav (bilaga Vb) Enligt ovannämnda förslag att inkludera den tekniska regleringen av system och komponenter för flygledningstjänst endast i den grundläggande förordningen skulle det vara viktigt att se till att de grundläggande kraven enligt SES-förordningen om driftskompatibilitet är helt uppfyllda även i fortsättningen. De liknar i hög grad respektive grundläggande krav i punkt 3 i bilaga Vb till grundförordningen. Därför samtycker byrån till förslaget att inkludera en del text från relevanta bestämmelser i bilagorna till SESförordningen om driftskompatibilitet (huvudsakligen bilagorna I och II) i grundförordningen. Därvid bör man vara noga med att alla eventuella överlappningar och inkonsekvenser avlägsnas. De grundläggande kraven i punkt 2 c iv i bilaga Vb föreslår byrån ska ändras så att deras syfte klargörs, i enlighet med relevanta ICAO-standarder och den befintliga SERAförordningen i fråga om ansvaret i samband med flygkontrolltjänster att bistå för att undvika kollision med hinder på marken. Byrån förstår resonemanget bakom denna ändring och samtycker till förslaget. Byrån stödjer också anpassningen av SES- och Easa-bestämmelserna när det gäller nätverksförvaltarens tillsyn och de ändringar som följer av detta av de grundläggande kraven enligt punkt 2 g i bilaga Vb som avser flödesplanering för luftfart. Detsamma gäller de ändringar som föreslås av de grundläggande kraven enligt punkt 2 h som gäller internet/intranät. Sida 9 av 11
förvaltning av luftrummet och som syftar till att klargöra aspekter av flexibel användning av luftrummet. Byrån vill också fästa kommissionens uppmärksamhet på vissa andra möjliga ändringar av de grundläggande kraven i bilaga Vb baserat på tillämpning av den kunskap som har vunnits hittills. I det grundläggande kravet 5 b iii skulle termen kognitiv förmåga kunna klargöras eller strykas med tanke på att det har visat sig vara svårt med tillämpningen på genomförandeförordningens nivå, eftersom termen är mycket komplex och resultaten av tillämpningen av detta krav inte skulle stå i proportion till dess ursprungliga syfte. 2.4. Slutsatser Byrån välkomnar kommissionens initiativ SES2+ och ser det som ett viktigt steg mot en vidareutveckling av det europeiska luftfartssystemet. Byrån betonar särskilt det behov av att anpassa Easa- och SES-ramverken som EUlagstiftaren förutsåg när artikel 65a infördes i grundförordningen. Detta yttrande ger byråns syn på de ändringar kommissionen föreslår av grundförordningen, såsom dessa presenteras i kommissionens tillhörande skrivelse (ref. Ares (2013) 983268 av den 30 april 2013. Byrån stödjer de allmänna principerna för och den allmänna avsikten med de ändringar som kommissionen föreslår och är beredd att tillhandahålla allt tekniskt stöd som krävs för att underlätta ett smidigt framåtskridande med och antagande av förslagen SES2+. Byrån vill dock betona att det viktigaste för att målen för SES2+ ska kunna genomföras framgångsrikt är att tillräckliga resurser avsätts, som även omfattar de nya arbetsuppgifter som uppkommer genom de föreslagna ändringarna. Köln den 17 maj 2013. P. Goudou Verkställande direktör internet/intranät. Sida 10 av 11
3. Referenser 3. Referenser 3.1. Förordningar som berörs Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG (EUT L 79, 19.3.2008, s. 1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 6/2013 av den 8 januari 2013 (EUT L 4, 9.1.2013, s. 34). 3.2. Beslut som berörs 3.3. Referensdokument Uppdatering av det andra lagstiftningspaketet för ett gemensamt europeiskt luftrum (SES2+), med åtföljande genomförandeåtgärder och omarbetning av förordningarna 549-552/2004 samt en kompletterande uppdatering av förordningen om luftfartssäkerhet (EG) nr 216/2008 finns på http://ec.europa.eu/governance/impact/planned_ia/docs/2014_move_001_single_eu ropean_sky_en.pdf Single European Sky 2+, finns på http://ec.europa.eu/transport/modes/air/single_european_sky/ses2plus_en.htm internet/intranät. Sida 11 av 11