Nya regler för klassificering, märkning och förpackning vid överlåtelse av kemiska produkter Jonas Falck Kemikalieinspektionen Gävle 17 september 2010
Varför klassificera och märka kemiska produkter?? egenskaper Kunskapen om farliga är ofta låg samtidigt som det kan handla om - stora mängder, - många hanterare och - allvarliga effekter.
Vissa farliga egenskaper verkar omedelbart
Foton: Mikael Gustafsson Andra på längre sikt
Varför vi klassificerar och märker kemiska produkter * tillhandahåller eller gör tillgänglig för någon annan De som använder farliga kemiska produkter behöver skydda sig och miljön. Därför ska alla som släpper ut sådana produkter på marknaden* märka dem så att kända faror framgår på förpackningen.
Liksom vi har trafikregler behövs regler på kemikalieområdet Gemensamma och globala regler för kemiska produkters fria rörlighet.
Nytt system för hela världen Globalt harmoniserat system för klassificering och märkning av kemikalier (GHS) FN-rekommendation 2003 Samma / liknande system i hela världen - bl.a. stöd för länder som saknar system för klassificering och märkning www.kemi.se
Global implementation of GHS activities preparations GHS implemented
Ny EU-förordning: CLP Classification, Labelling and Packaging CLP-förordningen Förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar Trädde i kraft 20 januari 2009 www.kemi.se
CLP inför det Globalt Harmoniserade Systemet (GHS) Införs i EU genom CLP-förordningen (klassificering och märkning) och Reach-förordningen (säkerhetsdatablad)
Klassificering ligger till grund för många bestämmelser enligt annan lagstiftning Miljöfarlig verksamhet Reach Förpackningar Klassificering Miljöanpassad upphandling Farligt avfall Lagring Miljömärkning Tillstånd Kosmetika Arbetsmiljö www.kemi.se
Centrala myndigheter CLP-anknytning KemI; ansvarig ( behörig ) myndighet för bl.a. CLP och Reach Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB; transport av farligt gods, expertmyndighet för fysikaliska faror, www.msb.se Arbetsmiljöverket; kemiska arbetsmiljörisker, rörledningar m.m., www.av.se Naturvårdsverket; farligt avfall mm, www.naturvardsverket.se Giftinformationscentralen; risker, symptom, behandling vid akut förgiftning, www.giftinformation.se
Klassificering ligger till grund för många bestämmelser enligt annan lagstiftning Miljöfarlig verksamhet Reach Förpackningar Klassificering Miljöanpassad upphandling Farligt avfall Lagring Miljömärkning Tillstånd Kosmetika Arbetsmiljö www.kemi.se
CLP Reach Många bestämmelser i Reach-förordningen hänvisar till och bygger på klassificering. CLP är vid sidan av Reach-förordningen ett centralt element i EU:s nya kemikaliepolicy. Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA i Helsingfors har uppgifter enligt både CLP och Reach
Övergångsbestämmelser från äldre till nya regler
Under en övergångsperiod gäller äldre och nya regler parallellt där CLP införs stegvis Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning, KIFS 2005:7 bygger på två EU-direktiv (för ämnen respektive blandningar (beredningar, preparat)) CLP-förordningen. Förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (Classification, Labelling, Packaging)
CLP införs stegvis - avdelningarna II, III and IV (klassificering, märkning och förpackning) Ämnen - Ska tillämpas för ämnen från 1 december 2010. 20 januari 2009 1 december 2010 1 juni 2015 KIFS CLP(frivilligt) KIFS CLP CLP - Får börja tillämpas redan nu. - Märkning / förpackning inte enligt KIFS om klassificering enligt CLP. - Fram till 1 juni 2015: ska, vid tillämpning av CLP, klassificering enligt bägge systemen fortsatt anges i säkerhetsdatablad.
CLP införs stegvis - avdelningarna II, III and IV (klassificering, märkning och förpackning) Blandningar - Ska tillämpas för blandningar från 1 juni 2015. 20 januari 2009 1 juni 2015 KIFS CLP(frivilligt) CLP - Får börja tillämpas redan nu. - Märkning / förpackning inte enligt KIFS om klassificering enligt CLP. - Fram till 1 juni 2015: ska, vid tillämpning av CLP, klassificering enligt bägge systemen fortsatt anges i säkerhetsdatablad.
Undantag från kravet på att märka om Ämnen som är förpackade, märkta och utsläppta på marknaden före 1 december 2010 behöver inte märkas om förrän 1 december 2012. Blandningar som är förpackade, märkta och utsläppta på marknaden före 1 juni 2015 behöver inte märkas om förrän 1 juni 2017. www.kemi.se
Huvudsakliga skyldigheter för leverantörer Sammanställa information Sammanställa och hålla tillgänglig information under minst tio år (Artikel 49) Anmäla till ECHA Anmäla K&M-uppgifter till EU:s kemikaliemyndighet i Helsingfors (ECHA) (Artikel 40); "Vänta inte till sista stund"
Klassificerings- och märkningsregister för ämnen (Artikel 42) Databas över klassificering och märkning för alla ämnen på EU:s marknad - harmoniserade klassificeringar - företagens klassificeringar Upprättas av Europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA Första version förväntas i början av 2011
Anmälan till EU:s kemikaliemyndighet i Helsingfors (ECHA) Vilka ämnen ska anmälas? Farliga ämnen enligt CLP Farliga ämnen i blandningar över angivna koncentrationsgränser Ämnen som ska registreras enligt förordning 1907/2006 (Reach). Anmälan behövs inte om den information som krävs redan har lämnats i en registrering. och släpps ut på marknaden Vilka ska anmäla? Tillverkare (av ämnen) eller importörer (av ämnen eller blandningar) (eller grupper av tillverkare eller importörer)
Allmänt om klassificering
Bilaga I Kriterier för klassificering & märkning Tre huvudsakliga typer av faror Fysikaliska faror Hälsofaror Miljöfaror
Bilaga I Kriterier för klassificering & märkning Dessa i sin tur indelade i Faroklasser Typ av fara, t.ex. Brandfarliga vätskor, Frätande eller irriterande på huden, Farligt för vattenmiljön som kan delas in i Farokategorier Indelning inom varje faroklass som anger hur allvarlig faran är, t.ex. Kategori 1, Kategori 2, Kategori 3 www.kemi.se
Fysikaliska faror Ett samlingsbegrepp för faror som härrör från följande egenskaper: - Explosivitet - Brandfarlighet - Oxidationsförmåga - Självreaktivitet - Tryck - Korrosivitet på metaller Viktiga förändringar: Kriterier/ testmetoder = regelverk för farligt gods Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är expertmyndighet för fysikaliska faror
De fysikaliska farorna i CLP är uppdelade i 5 slags faror: 1. Brandfarlighet 2. Explosivitet 3. Oxidationsförmåga 4. Tryck 5. Korrosivt för metaller vilka i sin tur är uppdelade i
De 16 fysikaliska faroklasserna Faroklass Kat.1 Kat.2 Kat.3 2.1 Explosiva ämnen, blandningar, och föremål 2.9. Pyrofora vätskor 2.2 Brandfarliga gaser 2.10 Pyrofora fasta ämnen 2.3 Brandfarliga aerosoler 2.11 Självupphettande ämnen och blandningar 2.4 Oxiderande gaser 2.12 Ämnen och blandningar som utvecklar 2.5 Gaser under tryck brandfarliga gaser vid kontakt med vatten 2.6 Brandfarliga vätskor 2.13 Oxiderande vätskor 2.7 Brandfarliga fasta ämnen 2.14 Oxiderande fasta ämnen 2.8 Självreaktiva ämnen 2.15 Organiska peroxider och blandningar 2.16 Korrosivt för metaller Det finns 1-8 Farokategorier (Typer/Riskgrupper) för varje Faroklass
För fysikaliska faror hanteras ämnen och blandningar på samma sätt För fysikaliska faror görs ingen åtskillnad mellan ämnen och blandningar. Som regel går det inte att förutsäga egenskaperna hos en blandning från egenskaperna hos de enskilda komponenterna för fysikaliska faror. Exempel: Oxiderande ämne + brandfarligt ämne = explosiv blandning Artikel 8(2) i CLP: För att fastställa om ett ämne eller en blandning medför någon av de fysikaliska farorna [ ] ska tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren utföra de tester som krävs [ ] såvida det inte redan föreligger adekvat och tillförlitlig information.
Faroklasser för hälsofaror 1. Akut toxicitet (oral, hud, inandning) 2. Frätande eller irriterande på huden 3. Allvarlig ögonskada eller ögonirritation 4. Luftvägs- eller hudsensibilisering 5. Mutagenitet i könsceller 6. Cancerogenitet 7. Reproduktionstoxicitet 8. Specifik organtoxicitet (STOT) enstaka exponering 9. Specifik organtoxicitet (STOT) upprepad exponering 10. Fara vid aspiration www.kemi.se
Faroklass för miljöfaror 1. Farligt för vattenmiljön Akut fara Fara för skadliga långtidseffekter, 4 kategorier Kompletterande faroklass i EU 1. Farligt för ozonskiktet (Montrealprotokollets listade ämnen) www.kemi.se
Klassificering för miljöfaror - Effekter på ekosystem -
Klassificering av blandningar hälsa o miljö Beroende på vilken information man har tillgång till klassificera utifrån: 1. tester på blandningen - ej för vissa hälso- och miljöfaror 2. överbryggningsprinciper (information om liknande testade blandningar) 3. uppgifter om ingående ämnen Viktiga förändringar: Andra haltgränser Nya beräkningsmetoder
De flesta klassificeringar görs av tillverkare, importörer och nedströmsanvändare själva ~ 60 000 ämnen + > 2 000 000(?) blandningar (beredningar)
Företagens / bindande klassificeringar 1. Företagens klassificeringar många ämnen och alla blandningar Tillverkare, importörer och nedströmsanvändare ska klassificera ämnen och blandningar (CLP art. 4) 2. Bindande (harmoniserad) klassificering vissa ämnen Förslag från medlemsland eller tillverkare/importör/ nedströmsanvändare ECHA Beslutas av EUkommissionen Bilaga VI i CLP, Klassificeringslistan www.kemi.se
EU-gemensam, harmoniserad klassificering och märkning Klassificeringslistan Ska göras för verksamma ämnen i växtskyddsmedel och biocider (alla egenskaper). Ska i övrigt främst göras för ämnen som är cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska eller allergiframkallande vid inandning. (Övriga egenskaper från fall till fall ). OBS! KIFS 2005:5 (Klassificeringslistan) upphävd (KIFS 2009:4)
Tabell 3.1, i CLP-form Två tabeller i bilaga VI i CLP Index nr Internat. kemikalie identif. EG nr Cas nr Klassificering Faroklass och kategorikod(er) Faroan givelse Kod(er) Märkning Faropiktogram, Signalord Kod(er) Faroan givelse Kod(er) 603-004-00-6 n-butanol 200-751- 6 71-36-3 Flam. Liq. 3 Acute Tox. 4 (*) H226 H302 GHS02 GHS05 H226 H302 STOT SE 3 Skin Irrit. 2 Eye Dam. 1 STOT SE 3 H335 H315 H318 H336 GHS07 Dgr H335 H315 H318 H336 Tabell 3.2, enligt äldre reglerna Index nr Internat. kemikalie identif. EG nr Cas nr Klassificering Märkning 603-004-00-6 n-butanol 200-751- 6 71-36-3 R10 Xn; R22 Xi; R37/38-41 R67 Xn R: 10-22-37/38-41-67 S: (2-)7/9-13-26-37/39-46
Allmänt om märkning
Förändringar - märkning KIFS 2005:7 CLP Farosymbol Faropiktogram Farobeteckning Explosivt Extremt/mycket brandfarlig Oxiderande Mycket giftigt/giftigt Frätande Hälsoskadlig irriterande Miljöfarlig Signalord Faroangivelse Fara Varning H### Riskfras R## EUH### Skyddsfras S## Skyddsangivelse P###
Faropiktogram i CLP GHS01 GHS02 GHS03 GHS04 GHS05 GHS06 GHS07 GHS08 GHS09 Finns inte för alla farokategorier www.kemi.se
Signalord Signalord: Fara Varning Fara > Varning Signalord finns inte för alla farokategorier www.kemi.se
Faroangivelser Motsvarar tidigare riskfraser. Är jämförbara, men inte identiska H + tresiffrigt nummer ex. R26 Mycket giftigt vid inandning H330 Dödligt vid inandning www.kemi.se
Fler exempel faroangivelser Kan ge allergi vid inandning Kan orsaka allergi- eller astmasymptom eller andningssvårigheter vid inandning Mycket giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter Farligt: kan ge lungskador vid förtäring Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna www.kemi.se
Skyddsangivelser Allmänna (P1..) ex. P102 Förvaras oåtkomligt för barn Förebyggande (P2..) Åtgärder (P3..) Förvaring (P4..) Avfall (P5..) Exempel: Använd föreskriven personlig skyddsutrustning www.kemi.se
Utformning och placering av etiketter Art. 31, 32 Svår att avlägsna Horisontellt Tydligt och outplånligt Tillräckligt stora och med så stort mellanrum att de är lättlästa Faropiktogram, 1 cm 2 Får ha direkt på förpackningen www.kemi.se
Undantag för märkning För små förpackningar informationen kan lämnas på annat sätt, t.ex. märkningslapp, dragspelsetikett < 125 ml möjlighet att utelämna vissa angivelser Oförpackat (bulk) till konsumenter enligt bilaga, endast cement
Något om förpackning
Förpackningar, Art. 35 Förpackningens utformning och konstruktion, motsvarar ~ tidigare svenska regler Inte vilseledande form eller formgivning Barnskydd, bilaga II, avsnitt 3.1 Taktil, bilaga II, avsnitt 3.2 www.kemi.se
Barnskyddande förslutning Ska finnas på produkter som säljs till allmänheten om: Akut toxicitet kat. 1-3 STOT enstaka kat. 1 STOT upprepad kat.1 Frätande på huden kat.1 Fara vid aspiration (undantag för aerosoler) Metanol 3 % eller Diklormetan 1 % www.kemi.se
Barnskyddande förslutning Ska uppfylla krav i ISO-standarder Återförslutbara / icke återförslutbara Behöver inte ha en viss utformning viktigast är att barn inte kan öppna! Om verktyg behövs = barnskyddande (t ex färgburkar) www.kemi.se
Taktil varning Ska finnas på produkter som säljs till allmänheten om: Akut toxicitet (alla) Frätande på huden CMR kat. 2 Luftvägssensibilisering STOT, kat.1-2 Fara vid aspiration Brandfarliga kat.1-2 www.kemi.se
Särskilda regler ytter- och innerförpackningar etc. Varningsetiketter för farligt gods kan i vissa fall ersätta faropiktogram se www.msb.se
Något om säkerhetsdatablad
Säkerhetsdatabladen ska vara lättlästa och tydliga vara skrivna på svenska innehålla alla uppgifter som är av betydelse för att förebygga skador på människor och miljö överlåts för yrkesmässigt bruk
Säkerhetsdatabladets 16 obligatoriska punkter 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget. 2. Farliga egenskaper. 3. Sammansättning/information om beståndsdelar. 4. Åtgärder vid första hjälpen. 5. Brandbekämpningsåtgärder. 6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp. 7. Hantering och lagring. 8. Begränsning av exponeringen/personligt skydd. 9. Fysikaliska och kemiska egenskaper. 10. Stabilitet och reaktivitet. 11. Toxikologisk information. 12. Ekologisk information. 13. Avfallshantering. 14. Transportinformation. 15. Gällande föreskrifter. 16. Annan information.
Säkerhetsdatablad Ny klassificering och märkning kommer att påverka innehållet i SDB (t.ex. avsnitt 2, 3, 15 och 16) Dubbel information i säkerhetsdatablad under övergångsperioden Vid tillämpning av CLP ska klassificering enligt bägge systemen fortsatt anges i säkerhetsdatablad fram till 1 juni 2015.
SDB med information både enligt KIFS och CLP - exempel 2. Farliga egenskaper Farosymbol med farobeteckning enligt KIFS 2005:7 Xi Irriterande R 36/38 Irriterar ögonen och huden R 52/53 Skadligt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön Faropiktogram och signalord enligt CLP, 1272/2008/EG Varning H315 Irriterar huden H319 Orsakar allvarlig ögonirritation H412 Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer www.kemi.se
SDB med information både enligt KIFS och CLP - exempel 3. Sammansättning/information om beståndsdelar Kemisk karakterisering Beskrivning: Blandning bestående av nedan listade ämnen med ofarliga tillsatser Farliga ingredienser Klassificering Halt CAS: 107-41-5 EINECS: 203-489-0 2-metyl-2,4-pentandiol Xi; R36/38 -------------------------------- Ögon irrit. 2; H319, Hud irrit. 2; H315 68 % CAS: 126-86-3 EINECS: 204-809-1 5-Decyne-4,7-diol, 2,4,7,9- tetrametyl Xi; R36-52/53 --------------------------------- Ögon irrit. 2; H319, Vattenmiljö kron. 3; H412 32 % Anmärkning: De angivna frasernas ordalydelse framgår av avsnitt 16