Holm 1 7. Här fanns ett torp. Här bodde Jan Andersson f 1813, hade en dotter Anna, som blev gift med "Sängstu-Janne". När vägen till Holm byggdes om på 1860:talet revs uthuset bort, stod då för nära vägen. Sedan bodde skräddare Johan Nordin f 1845 här, han var gift med en soldatdotter ifrån Loberg Brita f Andersdotter f 1849, hade en dotter Brita-Stina. 1870 revs stugan bort. 7b. Soldat dottern Brita Lund ifrån Loberg, hon kom tidigt ut som vallpiga, som tolvåring kom hon till Rotfallet som lillpiga. Hon var där i två år, sedan lillpiga i Skinnarbo hos Schedin, gick samtidigt och läste för prosten Wilander. Därefter blev hon mellanpiga i Andersbo 1864, då var hon femton år, sedan blev hon piga i Ålanders i Torp. Hon hade nio riksdaler om året, samt lite kläder. Så småningom blev hon gift med Sängstu-Pers son, som hette Johan Nordin, han var skomakare och bosatt i Holm. Dom flyttade till Torp 1893, Brita blev mycket gammal, hon levde in på 1940-talet, över nittio år. Torpet köptes av Knut Ahnfors och Emeli f Olsson. Sedan Sven och Anna Larsson och efter dom Ester Philips, hon kom hem ifrån Amerika. Huset byggdes ut blev större, av Urban och Birgitta Lindström. 8. Olof Ersson (1813-1879) och Anna f Mattsdotter (1816-1884), köpte en gård i Holm 1849, men kom på obestånd och måste sälja. Dom fick en fördelsstuga, som byggdes i backen där missionshuset blev byggt sedan. Dom kom dit 1868. Det var en backstuga och ett uthus för en ko. Dom fostrade tre barn, Anna, Erik och Stina. Efter föräldrarnas död bodde flickorna ensamma i stugan i nära femtio år. Dom blev kallade "Olers-flickorna" i dagligt tal. Dom dagsverkade hos bönder så länge dom orkade, sedan blev det handarbete. Dom sa: Nog sig sticka, sig virka. Nog sig slända, sig vända. Med nål och tråd, vet sig ingen råd. Jag lär lägga på. Då menade hon lägga på brasan, så den skulle lysa. Dom dog med tre veckors mellanrum 1927. Då revs stugan.
Holm 2 9. En liten stuga, så liten så man kallade den "Chiffonjen". Torpare Anders Jansson (1840-1922) med hustrun Anna. Anders dog i skogen, han ramlade, blev borta, hittades efter skallgång. Hit kom sedan brorssonen Gunnar Eriksson, gift med Emma ifrån Bro. Gunnar ökade ut stugan, byggde även ladugård. Gunnar känd i bygden som mjölkkörare. Han hade lastbil, körde till mejeriet i Tärnsjö. Byggde sedan nytt hus i Holm, kallas Spångvreten. Huset blev öde en tid, sedan kom "Ottos-Lina" att bo här, hon kom ifrån Swödden. Hon flyttade senare till Björkängen. Nu köptes huset av Manne och Anna Eriksson, dom byggde ut stugan till en liten villa 1943. Idag ägs huset av en brorsson, Ola Joelsson, som fritidshus. 10. Backstuga, strax norr om Bonins ladugård. Här bodde lantvernis Anders Ersson Norberg gift med Lisa f Larsdotter. Han var även skräddare. Anders dog 1860. En historia efter Anders: "Förr hade jag ro men ingen Lisa, nu har jag Lisa men ingen ro". Efter dom kom Erik Jansson med fru Anna hit, flyttade sedan till Boda. Nu kom Anna Persdotter med sonen Jan-Petter, dom flyttade till Ö Våla. Jan-Petter tog namnet Lindholm. En tid bodde Erik och Anna Olsson här, flyttade sedan till Swödden, Efter dom kom en som hette Nils Frid, sedan Anders Jansson, ifrån Norrstugan i Holm. Stugan revs och flyttades till Tärnsjö 1918. I den bodde sedan skomakare Thalen. 11. Stuga kallades Bohlins-Johannas. Gardisten Anders Jonsson gift med Brita f Larsdotter, var sjuklig, gift en andra gång med Anna ifrån Bullerhällen. Äktenskapet var inte så lyckat. "Hon sa gubben om Anders, som på den tiden inte var något vackert namn". Ville låna paraplyet av honom när det regnade, han sa då, "Inte i sådant väder". Stugan är borta sedan länge.
Holm 3 13. Nedlagd bondgård. "Jan-Jans". Jan Jansson (1827-1881) och Anna f Persdotter f 1831, kom hit ifrån Hemmingsbo, förra bonden här kom på obestånd. Efter dom tog barnen över, dom var tre stycken, Jan f 1856, Brita-Stina f 1865 och August f 1872, dom brukade gården tillsammans. Brita-Stina blev ensam kvar på gården när bröderna dog. Jorden blev nu frånstyckad och såld. Brita-Stina bodde nu ensam i gården, hon blev 85 år gammal, hon dog 1950. Sedan stod gården öde i flera år, den stora parstugan köptes av doktor Anders Nyman och flyttades till Sigtuna, en annan stuga står kvar på tunet, köptes av direktör Per Pååg ifrån Stockholm, flyttade då hit med familj. Nu sommarbostad. 20. I den andra stugan bodde arb. Anders Larsson (1826-1873) och Brita f Olsdotter (1830-1892), en dotter Brita-Stina och hennes dotter Agnes, flyttade till Ö Våla 1893. Hit kom nu arb. Per-Olof Olsson f 1861 och Stina-Lisa f Jonsdotter f 1870 med familj, även svärmor Stina Persdotter f 1834, bodde här, dom flyttade till Ö Våla 1901. Samma år kom ungkarlen Johan Jansson hit, kallades "Lill-Johan", hans far var prästtorpare i Häverbo. Han var 40 år när han köpte Björkängen. Han hade häst ko och katt, ville man ge honom en godbit, brukade han säga. "Ja he kan väl vara till å ge katten då". Han gick i kyrkan varje söndag, brukade ofta gå in till Johanna i stugan mittemot, särskilt när hon hade besök av någon, då blev det kaffe. Lill-Johan kom sedan till ålderdomshemmet i Tärnsjö. 21. Björkängen bestod av två torp, 20 och 21. Nr 21 byggdes av Lars Andersson (1795-1874 och Karin f Andersdotter f 1809, hade en dotter Johanna, efter Lars död fick dom mycket fattigt, blev fattighjon. Fadern Lars gjorde kolfat och försörjde familjen med detta. Johanna blev hemma kvar i stugan, hos mor, dom försörjde sig på handarbete. Johanna dog 1932, 84 år gammal. Sedan bodde änkan Lina Zetterström här en tid. Båda stugorna revs sedan bort.
Holm 4 22. Bondgård utflyttad från Holm vid laga skifte 1827, kallas "Per-Jöns". Första bonden här, som kom ifrån Holm var Per Persson f 1786 och Margreta Ersdotter f 1781. Dom kom på obestånd, flyttade 1838 till Källskog i Hemmingsbo, se nr: 32 på Hemmingsbo, bytte bostad med Jan Jansson (1791-1881) och Brita Persdotter (1790-1879), som då blev bonde här, dom hade en dotter och son. Nästa bonde här blev sonen, även han hette Jan Jansson (1827-1881) med hustru Anna Persdotter (1831-1904), dom fostrade tre arvingar. Systern till Jan bodde också här, Stina Jansdotter (1821-1908). Sedan tog arvingarna till Jan och Anna över gården det var sönerna Johan f 1856, Brita-Stina f 1865 och Per f 1872, hade hjälp på gården på äldre dagar av en ungkarl, som hette Karl Andersson, blev kallad "Per-Jöns-Köl", Dom bodde och brukade gården så länge dom orkade, Brita-Stina skötte hushållet, hon hade dålig syn och blev helt blind på äldre dagar, gården blev så småningom utarrenderad. Syskonen bodde här livet ut, dom sista som bodde här var Åke och Aina Andersson, när dom var nygifta. Bostaden blev sedan öde, har varit det i många år, står och förfaller.
Holm 5 23. Soldattorp kallas Holmsta. Korpral Per Holm f 1815 och Stina f Jansdotter f 1813, med fyra barn, i tjänst här 1836-1861. 1862 kom en ny soldat, Olof Holm f 1832 och Christina f Larsdotter f 1827, med en son Erik, i tjänst här 1862-1869. Hit kom nu Olof Nilsson Holm f 1850, gifte sig 1890 med Karin f Persdotter f 1858, fick sonen Elof och dotter Selma. Han fick korprals grad, var sista indelta soldaten på roten. Soldattorpet köptes 1902 av Lars och Stina Persson, dom kom ifrån Ö Färnebo. Han blev kallad "Holmsta-Lasse". Dom dog på ålderdomshemmet 1938, sedan fritidstorp. 24. 1918 köpte Per-Olof och Stina Olsson en stuga i Segelbo, (Anders Janssons) och flyttade hit den. Per-Olof dog 1940, då övertog sonen Elov Olsson stugan och bodde här några år. Sålde sedan och flyttade till Tämsjö, stugan ägdes nu av en järnvägare ifrån Gävle, som sällan bodde här. Vid ett sådant tillfälle eldade han i spisen, då utbröt brand och stugan brann ner till grunden. 29. Sängstun. Per Andersson (1802-1877), kallades "Sängstu-Per", han bosatte sig här på 1830:talet, hustrun hette Anna f Ersdotter (1807-1887), fick fyra söner, som tog sig efternamnet Nordin. En av sönerna flyttade till Ö Färnebo, 1877 skulle Per besöka sonen där, det var vinter, så han tog sparkstötting och åkte en genväg över älven vid Nystrand, men han kom aldrig fram. När man saknade honom så började man leta. Man hittade då honom sittande på sparken död, ute på isen. Han hade satt sig för att vila, somnade och frös ihjäl. Ett tragiskt slut på ett strävsamt liv. Änkans yttrande var: Det var värst med klädren, kanske han hade ny kostym. Stugan revs efter Annas död på 1880:talet. Bror och Maria Eriksson byggde sitt hus på ruinerna efter hans stuga omkring 1930. 29b. Portlidret i Sängstun. Änkan Kajsa Olsdotter f 1795 och pigan Brita Andersdotter f 1797 bodde här. Revs sedan 1906.