Hofgårdsudde - Sälja

Transkript

1 Hofgårdsudde - Sälja Alla gårdarna i Sälja och Mälby tillhörde Gysinge Bruk under dess storhetstid. Korsnäs-Marma köpte in alla gårdarna från nr 1 till 7. Skog och mark är fortfarande i dess ägo. Byggnaderna vid 5-7 har sålts på senare år och bebos av familjer som bor året runt. 1. Soldattorp till rote nr:55. Här bodde soldaten Carl Persson Norling f 1808, hustrun hette Karin f Samuelsdotter f 1810, Carl hade tjänst här , dom fostrade tio barn. Nästa soldat hette Per Andersson Norling f 1840 i Harbo, var i tjänst , var gift två gånger, först med Brita-Karin f Olsdotter f 1838, dom hade en dotter tillsammans, hette Emma f 1868, hon emigrerade till Amerika Den andra hustrun, hette Brita f Norgren ( ), efter Britas död bodde Per kvar i torpet, hade hushållerska dom sista åren. Per kom till ålderdomshemmet 1924, då flyttade även hushållerskan. Torpet blev öde, revs sedan bort. 2. Stuga kallas Säljaberg. Hit kom sonen till skogvaktare Anders Brodin, han hette Erik Andersson Brodin ( ) med hustru Brita f Larsdotter f 1814, sedan deras dotter och måg, Erik Persson f 1854 och Anna f Dom flyttade sedan till Mälby och 1910 till Bro, deras barn, Emma, gift med Karl-Erik Nordström i Kerstinbo, Anders flyttade till Gävle Axel gift med Hilda f Rosen, bonde i Bro och Elin ogift. Stugan tillhörde AB Skogens kol. Nästa familj bosatt här var kolaren Lars-Erik Larsson f 1863 och Greta f Ersdotter f 1859, dom fostrade tolv barn i stugan, flyttade till Ö. Färnebo Efter dom kom Olof Larsson Eklöf f 1869 och Anna f Olsson f 1883, dom hade en fosterdotter Jenny, samt Stina, en svägerska till Anna. Stinas man lämnade henne och två döttrar och for till Amerika och hördes aldrig av. Dom blev ansvariga för gårdarna intill, som var semesterhus för tjänstemän i Korsnäs AB. En gång frågade en granne efter Jenny, då svarade Eklöf: "De vet inte jag, vi har inte samma skift vi." Nästa som var bosatt här, var syskonen Sven och Hanna Olsson, dom var ifrån Sälja, gård nr 5. Därefter muraren Edvard och Helga Eriksson, som bodde här några år. Dom sista åretruntboende här var det danska paret Peder och Emma Pedersen, han var skogsarbetare. Dom flyttade sedan till Bro. Idag fritidsbostad.

2 Sälja 1 3. Skogvaktarboställe. I dagligt tal kallat för Månsbacks efter den siste fast boende. Huset var antagligen bostad till kolare och förmän under den tid det fanns kolhus ute på Hofgårdsudde. Se därom i skrifterna om Nora. Skogvaktaren Anders Brodin ( ) med hustru Anna f Andersdotter f Nästa skogvaktare var Johan Selin ( ) och Maria f Modin f Efter kom Viktor Andersson f 1853 och Johanna f Selin f 1845, bodde här till Ny var nu skogvaktare Johan Settergren f 1864 och Margareta f Jansdotter f 1865, bodde här till Nu flyttade förre skogsinspektoren Otto Maunsback och hushållerskan Alfhild Hedling hit, han fick huset som förmånsbostad 1914 vid sin pensionering. Maunsback dog 1924, då flyttade fröken Hedling till annan ort. Huset blev nu semesterbostad. En sann historia ifrån skogvaktarbostället. Fröken Alfhild Hedling bjöd som sed var på mat, när en granne brukade hjälpa dom med harvning av potatislandet. Den här gången så hade hon dukat fram bland annat en omelett, vilket den här grannen aldrig sett eller smakat tidigare. Han trodde det var en pannkaka och tog hela omeletten för sig själv. På Alfhilds förfrågan om den var god, svarade han: "Den var rätt så trivlig". 4. Knecktstugan. Nytt soldattorp uppfördes till nästa soldat på roten, han kom hit 1891, hette Johan Verner Rutström Norling f 1874, var ogift. En syster Judit Rutström f 1878, skötte hushållet åt honom slutade han som soldat, blev fjärdingsman i Gävle, gifte sig med Hilda f Wåhlin f 1875, kom tillbaka till Nora, byggde hus i Hebron. Sista soldaten här var Axel Lund Norling, kom ifrån Loberg. Var ogift, en syster Augusta Lund var hushållerska. Han var rätt ung när den formen av soldatindelning upphörde. Axel flyttade 1908, då hade skyldigheten att hålla soldat på roten upphört. Norling blev sedermera bonde i Väster Lakbäck. Torpet blev sommarhus åt tjänstemän vid Gysinge bruk, sedan Korsnäs AB. Är så även idag. 5. Lars-Ols. Arrendator på talet. Lars Olsson med hustru Johanna. Den första och enda dam jag känt som rökte pipa. Två av barnen arrenderade Eklövs (se ovan) En son, tvilling till Sven, övertog arrendet efter sina föräldrar. Hennings fru hette Hanna och var från Mälby. (Kunstun) Det var sista bondfamiljen på gården. Nu är den såld till fritidshus.

3 Sälja 2 6. Arrendatorparet Erik och Vilhelmina Lindström kom till gården 1917 från Baggbo. De brukade gården så länge de orkade. Bodde sedan kvar till sin bortgång. Boningshuset nu sålt till åretruntbostad. 7. Erik-Pers. Erik Persson och hans efterkommande arrenderade och brukade gården i 110 år. Dotterdottern Ester Jonsson bodde kvar så länge hon kunde. Flyttade därefter till Tärnsjö. Erik Persson inköpte omkring 1915 Bergens, gård nr Bergens. Barn från gård vid nr 7 övertog gården efter sin morfar Erik Persson. Teodor och Elisabet brukade gården till sin bortgång vid hög ålder. Brodern Efraim var delägare i gården, men han dog i unga år. Det har funnits en väldig massa små hus på gården, säkert omkring ett 25-tal. Härifrån kommer Säljastugan som flyttats till Hembygdsgården i Tärnsjö. Här föddes den kände konstnären Olof Krantz som utvandrade till Amerika. 9. Efter det att gården tillhört Gysinge Bruk, ägde Skogens Kol AB den. En som hette Karlsson friköpte denna gård samt Bergens nr 8 och Strömbergs nr köpte min far denna samt Strömbergs gård av Karlsson, som då flyttade till Dalarna, men återkom senare till Bro. Min mor Selma föddes i Långtora utanför Enköping och fader Bernhard var född i Härkeberga. Han var som ung klockardräng och har ringt många gånger i Härkeberga kyrka. Stugan han föddes i står på Härkeberga hembygdsgård. 4 barn växte upp i familjen. Dottern Angrid gift med Erik L. Eriksson bosatt i Tärnsjö. Ivar bor på Mattön i Gysinge. Sigvard gifte sig med Gerd från Mossbo, var den som blev hemmet troget och övertog gården. Lennart blev företagare i Tärnsjö. Sigvard köpte under sin tid som bonde in gård nr 8 med åker och skogsmark samt arrenderade övrig åkermark i Sälja av Korsnäs. Sonen Jan brukar nu gården, en fjärde generation är på väg att växa upp på gården.

4 Sälja - Mälby 10. Emanuel Lindström bodde på gården i början av seklet. Han var med som rallare när järnvägen byggdes. På skogen mellan banvaktarstugan vid Mälby och Dalälven finns en schaktning som kallas Lindströms schakt. Nästa ägare var Johan Lindström (ej släkt) han sålde 1931 och flyttade till Ulvkisbo i Österfärnebo. Då köpte en hemvändande svenskamerikan gården. Han var bonde där i många år och livnärde sig på vad gården gav. Nästa ägare var Arne Lind med fru Gunborg. Därefter har nästa generation tagit över genom att en dotter med familj har flyttat hem. 11. Ned lagt lantbruk, på senare år kallat "Strömbergs". Har tillhört Gysinge bruk och även Skogens kol. Tidigt 1800:tal hette landbonden Anders Andersson f 1781 och Kjerstin Persdotter f Sedan hette dagkarlen Olof Larsson Norström ( ) och Dorotea Sandmark ( ). Deras son, skogsarb. Ivar Olsson Norström, f 1816 och hans hustru Anna f Jakobsdotter f 1818, bodde här sedan. En annan son som hette Olof, flyttade till Skärsjö Efter dom kom Viktor och Tilda Wåhlstrand, flyttade sedan till Sevedskvarn. Slaktaren Karl Strömberg f 1878 i Helsingfors och Hilda f Persson Hellström f 1874 i Stora Tuna, bodde sedan här. Dom hade drivit slakteri och Charkuteri i Tärnsjö en tid. Hans fru Hilda kallades "Strömbergskan" i dagligt tal, varje lördag åkte hon till Gävle torg och sålde deras produkter. Stugan blev sedan fritidshus. Här bodde fam. Forsman på somrarna, idag bor ingen här. 12. Erik-Jans, namnet efter dess ägare Erik Jansson, vars söner Gustav och Sven Eriksson drev jordbruket i många år. Gustav gifte sig med Engla Norling från Gysinge. Hon var uppvuxen på Näset och fick ro över strömmarna vid Högerån för att komma till Gysinge. Dotter Lilly med make Stig bor numera i Erik-Jans och brukar gården.

5 Mälby 13. Per-Eriks i Kunstubacken. Per-Erik Eriksson bodde och brukade gården i många år, eller så länge han levde. Enda dottern Tea gift med Alfred Larsson i Kerstinbo ägde gården en tid, men sålde den till Agda och Arvid Larsson från Bro. Även denna gång överläts gården till spinnsidan genom Gerda med maken Erik Englund. 14. August och Johanna Andersson hette ett par som bodde i Kunstun. Antagligen ett gammalt torp till Gysinge Bruk. August var enligt uppgift fördräng eller rättare på lantbruket. Även där tog dottern över och bodde där i många år med maken Henrik. Deras son Rune äger och bor nu i stugan. 15. Nedlagd lantgård, kallades "Anders-Ers". Gården ägdes av Gysinge bruk sedan av Korsnäs AB. Brukades av samma släkt i fyra generationer. Anfader var Erik Andersson ( ) med hustru Anna f Andersdotter ( ). Nästa bonde var deras son Anders Ersson ( ) och Greta f Jansdotter ( ). Deras dotter Anna-Greta f 1857, blev kvar som bondfru på gården och gift med Erik Andersson f 1855, dom hade tre döttrar och två söner. När deras måg tog över, så flyttade Erik och Anna-Greta till Kerstinbo. Han hade byggt ett hus där som han kallade Liljansbo. Deras måg hette Axel Eriksson, som blev gift med dottern Hilda, dom fick två döttrar och en son. Dom brukade gården till omkring 1960, då den lades ihop med en gård i Bro. Axel och Hilda flyttade till Liljansbo i Kerstinbo. Byggnaderna på gården revs bort, idag finns bara några äppelträd och grundstenar kvar. Axel var en naturbegåvning när det gällde gång. Synd att han inte deltog i tävlingar. Det torde ha blivit bra placeringar. Episod från sport-60 dagar. Vi startade vid Bro skola, gick mot Kerstinbo och byvägen förbi bondgårdarna. Vid Jan-Jöns kom han på att han hade ett ärende till Franks i Kunstubacken. Han bara ökade farten och gick ifrån oss allesamman. Hela gruppen passerade förbi och ingen såg Axel, men när de sista kom fram till bron där landsvägen går över bäcken, såg de Axel komma. Han gick snart ifatt dem och var bland de första vid Bro skola. Axel var då över de sjuttio.

6 Mälby - Kerstinbo 16. Liten lantgård kallades Sweden (Swödden) på Kerstinbo ägor. Brukades i slutet på 1700: talet av bonden Anders Andersson) ) med hustru Karin Pers dotter ( ). Deras son som också hette Anders Andersson ( ) och Malin Olsdotter ( ), brukade gården här sedan, dom fostrade fyra döttrar och tre söner. Deras dotter Cajsa f 1831, gifte sig med Jonas Jonsson f 1827 i Ö. Färnebo. Vid svärfar Anders död 1850, blev han bonde här, brukade gården till 1859 då familjen flyttade till Ö.Färnebo. Hit kom då bonden Lars Bengtsson ( ) gift med Karin Andersdotter ( ), dom fostrade döttrarna Johanna och Maria. Efter Lars död 1880 kom mågen Jonas I Andersson Frank f 1853 i Hedesunda, gift med dotter Johanna f 1852, dom fostrade fyra pojkar och två flickor, hade även en fosterdotter Ester Andersson f 1904, hon kom hit Jonas öppnade den första lanthandeln här i norra delen av socknen, han drev den några år, men 1901 så brann hela huset ned till grunden, då slutade han med handel. En ny handel hade då öppnats i Kerstinbo. Det byggdes då upp ett nytt hus på platsen där det gamla stod. Nästa bonde blev sonen Teodor och Hilda Frank, dom fick två söner. Idag bor sonen Roland Frank här med familj. 17. Banvaktstuga. Vid järnvägens tillkomst byggdes banvaktarstugor där personal placerades som skulle hålla uppsikt över järnvägslinjen. Banvakten åkte varje morgon för att kolla spår och dylikt. Det fanns många vägövergångar, både landsväg och byvägar samt vägar från skog och åkrar. Vid Mälby, där landsvägen korsade järnvägen, var det grindar som skulle stängas när tåg passerade. Vid Mälby, som på många andra håll, var det banvaktarens fru som var ansvarig för detta ända tills den nya vägen byggdes i början av 30-talet. Då blev det ljus och ljudsignaler. Sista banvakten vid Mälby var familjen Pettersson med mamma Emilia som skötte grindarna. Omkring 1960 köpte Axel Johansson stugan, han var sågverksarbetare vid Kerstinbo Ångsåg. Efter honom har stugan varit fritidshus.