FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Mars Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -04-29 FM5001 M03

Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september Publikationen Finansmarknadsstatistik har från och med publiceringen avseende september uppdaterats och delvis fått nytt utseende. Dispositionen i publikationen är i stort densamma däremot har förändringar genomförts för tabeller, diagram och metoddelar. Vissa tabeller och diagram är helt nya medan andra är förändrade eller borttagna. För detaljer kring förändringarna se dokumenten Förändringar Finansmarknadsstatistik september samt Tabell- och diagramförteckning som finns publicerade i anslutning till publikationen. Bakgrunden till förändringarna är att nya rapporteringsformulär införts, i första hand för att anpassa statistiken till nya rapporteringskrav från Europeiska centralbanken. Det innebär samtidigt att osäkerheten i inrapporterade uppgifter ökar. Vissa serier kommer därför inte att publiceras de första månaderna. Den ändrade insamlingen tillsammans med att många rapportörer sett över sina rapporteringssystem gör att vissa serier får större tidsseriebrott, dessa är markerade i tabeller och beskrivs i noter. I samband med uppdateringen har även äldre uppgifter uppdaterats vilket gör att vissa serier reviderats historiskt.

Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Specifikation av vissa tillgångs- och skuldposter 4.1 Diagram specificerade balansräkningsposter 4.36 Specifikation av MFI:s dagslån, repor och andra krediter 4.2 Metod specificerade balansräkningsposter 4.37 Specifikation av bankernas dagslån, repor och andra krediter Metod 4.38 Värdepappersspecifikation MFI Utlåning till svenska hushåll och offentlig sekto 4.39 Värdepappersspecifikation banker Snabbfakta 4.3 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor fördelat på undersektorer 4.40 Värdepappersspecifikation bostadsinstitut 4.41 MFI:s derivatinstrument, motpartsspecifikation Del 1 Inledning Specifikation av utlåningsposter fördelat på löptid, ändamål och säkerhet 4.42 Bankernas derivatinstrument, motpartsspecifikation 1.1 MFI:s tillgångar 4.4 MFI:s utlåning fördelad på löptid 4.43 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 1.2 MFI:s skulder 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid Del 5 Räntestatistik 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag 4.7 Utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 5.1 Diagram räntestatistik 1.5 Penningmängd 4.8 MFI:s utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.2 Metod räntestatistik 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.9 Bankernas utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.3 MFI:s utlåningsräntor 1.7 Noter till del 1 Inledning 4.10 Bostadsinstitutens utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.4 Bankernas utlåningsräntor 4.11 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.5 Bostadsinstitutens utlåningsräntor Del 2 Penningmängden 4.12 Bankernas utlåning fördelad på säkerhet 5.6 Utlåningsräntor till hushåll fördelad på långivande sektor och ändamål 2.1 Diagram penningmängden 4.13 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på säkerhet 5.7 Finansbolagens och övriga MFI:s utlåningsräntor 2.2 Metod penningmängden 4.14 Finansbolagens utlåning fördelad på säkerhet 5.8 Bankernas inlåningsräntor 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 4.15 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.9 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3, 12-månaders tillväxttakt % 4.16 MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto 5.10 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 5.11 MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.6 Monetära basen Specifikation av utlåningsposter fördelat på typ av kredit samt kortstatisti 5.12 Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.17 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.13 Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 4.18 Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.14 Noter till del 5 Räntestatistik Del 3 Balansräkningar 4.19 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 3.1 Diagram balansräkningar 4.20 Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit Del 6 Värdepappersmarknaden 3.2 Metod balansräkningar 4.21 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 6.1 Diagram värdepappersmarknaden 4.22 MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.2 Metod värdepappersmarknaden Balansräkning per referenssektor innevarande period 4.23 Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.3 Penningmarknaden 3.3 MFI:s balansräkning 4.24 Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.4 Obligationsmarknaden 3.4 Bankernas balansräkning 4.25 Antal utgivna betal- och kreditkort 6.5 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 3.6 Finansbolagens balansräkning Specifikation av bostadsinstitutens utlåningsposter Del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.7 MFI:s balansräkning 4.26 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi 7.1 Diagram utländska fordringar och skulder 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankernas balansräkning 7.2 Metod utländska fordringar och skulder Leasing 7.3 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet Balansräkning per referenssektor, tidsserier 4.27 Leasing från MFI, objektfördelad 7.4 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar 3.9 MFI:s balansräkning tidsserier 4.28 Leasing från banker, objektfördelad 7.5 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet, tidsserie 3.10 Bankernas balansräkning tidsserier 4.29 Leasing från finansbolag, objektfördelad 7.6 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar efter slutlig risk, tidsserie 3.11 Bostadsinstitutens balansräkning tidsserier 4.30 Leasing från MFI, motpartsfördelad 7.7 Noter till del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.12 Finansbolagens balansräkning tidsserier 4.31 Leasing från banker, motpartsfördelad 3.13 MFI:s balansräkning tidsserier 4.32 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad Ordlista 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier In- och upplåning från hushåll samt hushållens individuella pensionssparand 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 4.33 MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll 3.17 Sparbankernas balansräkning tidsserier 4.34 Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 4.35 Individuellt pensionssparande

Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Fr.o.m. publiceringen avseende september har publikationen omarbetats. Bakgrunden är en ändrad insamling där också innehållet i publikationen setts över. En rad nya tabeller har lagts till och ett fåtal har tagits bort. Vissa tabeller har annan numrering än tidigare. Se tabell- och diagramförteckningen. En del tabeller har reviderats p.g.a. definitionsändringar. Se respektive metoddel för en detaljerad beskrivning. I samband med omarbetningen har alla serier uppdaterats för att få med revideringar av äldre uppgifter. Den gamla publikationen med uppgifter t.o.m. augusti finns för jämförelse på SCB:s hemsida. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFI:s balansräkningar - MFI:s räntesättning - värdepappersmarknaden Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Johannes Holmberg 08-506 945 11 fornamn.efternamn@scb.se Anders Nyberg 08-506 944 43 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-506 940 98 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-506 942 40 e-post: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De följs av fliken snabbfakta där särskilt efterfrågade uppgifter presenteras. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFI:s balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande m.m. redovisas. Del 5: MFI:s in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas. Del 7: Svenska MFI:s utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFI:s konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet.

Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 2 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Penningmängden beräknas numera exklusive svenska MFI:s utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212+213) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun- och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publiceringen avseende april 2009 ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll håll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Finansiella företag, ej MFI (22+23+24+25) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EMU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag och pensionsinstitut finansinstitut, ej MFI Icke-finansiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( EU och övriga utlandet exkl. Sverige) Offentlig sektor exkl. centralbanker Icke-finansiell företagssektor Hushåll motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EUländer motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Allmänheten Icke-MFI I Finansmarknadsstatistiken per september har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av icke-mfi. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av referenssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, socialförsäkringsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del två, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition än den ovan beskrivna (se Metod 2.2). Tabellerna 4.17-4.21 och 4.26 visar fr.o.m. september svensk och utländsk icke-mfi. Tidigare visade motsvarande tabeller svensk och utländsk allmänhet. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS :1. Vid utgången av augusti fanns det 207 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Detta sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFIblanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis, eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende september. Den största innehållsliga förändringen skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag började rapportera MFI-blanketten mars 2003 och finansbolag i december 2001. De är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. Även s.k. penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder) är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas 2 INSEKT 2000. Uppgift kan ej förekomma

Snabbfakta -03-31 Penningmängdens årliga tillväxttakt M1-0,5 % M2 5,0 % M3 5,3 % Tabell 2.4 MFI:s a) utlåning till svenska hushåll inkl. HIO b), årlig tillväxttakt 7,3 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO 2 544 914 Mkr Tabell 4.3.1 MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål 2 037 402 Mkr Tabell 4.7 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 3,92 % Tabell 5.6.2 Räntor för utestående lån vid månadens slut 3,62 % Tabell 5.6.1 MFI:s utlåning till icke-finansiella företag 1 746 373 Mkr Tabell 3.9.1 Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) 25 644 Mkr 12 586 Mkr 13 058 Mkr 2 531 712 Mkr 2 037 402 Mkr 319 702 Mkr 174 608 Mkr Tabell 4.26.4 Tabell 4.11.1 Betal- och kreditkortsfordringar till svenska hushåll 40 951 Mkr Tabell 4.22 Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista 1 050 153 Mkr 192 701 Mkr 857 452 Mkr Tabell 4.33.1 Ordlista a) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). b) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer.

1. INLEDNING 1.1 MFI:s tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2002-Mar 2003-Mar 2004-Mar 2005-Mar 2006-Mar 2007-Mar 2008-Mar 2009-Mar -Mar -Mar 0% 2002-Mar 2003-Mar 2004-Mar 2005-Mar 2006-Mar 2007-Mar 2008-Mar 2009-Mar -Mar -Mar 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFI:s tillgångar, -03-31, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 7 053 966 4 805 758 903 026 429 677 407 659 507 845 Bostadsinstitut 2 322 591 2 258 576 17 295 1 27 054 19 664 Finansbolag 295 546 165 045 5 406 6 077 247 118 771 MFI 684 426 331 945 302 316 907 37 591 11 667 MFI totalt 10 356 530 7 561 325 1 228 044 436 662 472 552 657 947

1.2 MFI:s skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2002-Mar2003-Mar2004-Mar2005-Mar2006-Mar2007-Mar2008-Mar2009-Mar-Mar-Mar 0% 2002-Mar 2003-Mar 2004-Mar 2005-Mar 2006-Mar 2007-Mar 2008-Mar 2009-Mar -Mar -Mar 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFI:s skulder, -03-31, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 7 053 966 3 814 696 1 856 169 420 340 542 447 420 314 Bostadsinstitut 2 322 591 633 787 1 522 398 34 953 46 135 85 319 Finansbolag 295 546 202 996 7 062 115 16 573 68 800 MFI 684 426 18 993 598 560 25 096 21 244 20 533 MFI totalt 10 356 530 4 670 472 3 984 189 480 503 626 399 594 966

1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20% 20% 15% 15% 10% 10% 5% 5% 0% 0% -5% -5% -10% 2006 2007 2008 2009-10% 2006 2007 2008 2009 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -03-31, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 2 151 659 822 741 1 098 459 2 030 040 Bostadsinstitut 2 133 169 1 619 014 489 440 0 Finansbolag 119 208 67 015 51 390 23 983 MFI 204 643 36 144 107 083 864 MFI totalt 4 608 679 2 544 914 1 746 373 2 054 887

1.4 Ut- och inlåningsräntor % 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % % 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 8 8 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 0 2006 2007 2008 2009 Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående 0 0 2006 2007 2008 2009 Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag, procent MFI:s utlåning till Bankernas inlåning från Hushåll Ickefinansiella företag Hushåll Ickefinansiella företag mar-10 2,66 2,24 0,27 0,27 feb-11 3,66 3,46 1,13 1,28 mar-11 3,82 3,60 1,21 1,35

1.5 Penningmängd % 25 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 20 15 M1 M3 10 0 5 0-5 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 M1, Mkr 12-mån förändr i M2, Mkr 12-mån förändr i M3, Mkr 12-mån förändr i M1, % M2, % M3, % mar-10 1 467 230 7,2 1 894 727 3,9 2 145 625 2,3 feb-11 1 512 075-0,6 1 957 317 3,7 2 239 875 4,1 mar-11 1 518 918-0,5 1 990 223 5,0 2 260 285 5,3 Tillväxttakten för M1 anges justerad för omklassificeringar som gjordes i november, se not i 2.7.

1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr 1.6.1 Utestående belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Obl. marknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, staten Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut mar-10 130 569 77 633 754 016 1 060 890 feb-11 91 855 29 457 810 210 1 102 711 mar-11 94 351 18 817 761 491 1 127 009

1.7 Noter till del 1 Inledning September. I september ändrades tabell 1.4.3 från att tidigare visa in- och utlåningsräntorna för allmänheten till att istället visa svenska hushåll och icke-finansiella företags ut- och inlåningsräntor. September. I september ändrades tabell 1.6.2 så att statens emissioner på obligationsmarknaden även innefattar premieobligationer. Tidigare var endast statsobligationer inräknat.

2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 25 20 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 M1 M2 M3 0

2.2 Metod penningmängden Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Fr.o.m. november publiceras tillväxttakten i M1 både inklusive och exklusive omklassning. Detta eftersom villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med villkor till avistakonto. Fr.o.m. april 2009 publiceras även uppgifter om den monetära basen. Tidigare publicerades monetära basen endast på Riksbankens hemsida och definitionen har ändrats för att bättre överensstämma med det begrepp som IMF rekommenderar och ECB använder. I begreppet ingår nu: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat

Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGK:s skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.o.m. september genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Emittentsektorn: Riksbanken och banker Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, monetära och icke-monetära investeringsfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags ickevinstdrivande organisationer, investmentbolag, ickemonetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor.

Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Investmentbolag, Icke-finansiell företagssektor, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut

2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 105 165 8 843 96 322 1 390 814 1 293 962 96 851 125 113 508 336 40 204 677 476 39 685 1 487 136 Aug 104 113 7 729 96 384 1 375 452 1 290 222 85 230 120 181 497 920 40 848 677 182 39 322 1 471 836 Sep 103 125 8 644 94 481 1 396 040 1 312 379 83 661 130 201 495 238 45 156 685 826 39 619 1 490 520 Okt 102 657 8 558 94 099 1 417 896 1 324 590 93 305 124 722 510 060 42 836 700 687 39 592 1 511 995 Nov 102 153 7 653 94 500 1 447 733 1 364 964 82 769 121 437 499 996 36 398 750 716 39 187 1 542 233 105 401 9 007 96 394 1 484 341 1 393 302 91 039 115 088 535 220 39 598 756 256 38 179 1 580 735 Jan 100 099 8 331 91 768 1 469 744 1 377 267 92 477 131 190 521 359 27 842 751 236 38 117 1 561 512 Feb 99 246 8 207 91 039 1 421 036 1 336 599 84 437 120 330 483 991 33 909 744 063 38 744 1 512 075 Mar 98 580 8 472 90 108 1 428 810 1 345 046 83 764 124 882 505 614 24 636 734 490 39 189 1 518 918 2.3 Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl. HIO Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 443 089 418 140 24 949 22 800 86 689 8 599 318 810 6 193 1 930 225 57 727 74 018 122 263 2 184 233 Aug 441 009 422 261 18 747 21 175 79 889 12 394 321 626 5 924 1 912 844 62 446 73 975 109 603 2 158 868 Sep 446 731 429 477 17 254 19 226 81 481 9 292 330 866 5 866 1 937 252 69 808 74 214 107 124 2 188 397 Okt 454 861 431 894 22 966 19 631 85 985 7 963 335 614 5 668 1 966 855 67 367 74 213 102 768 2 211 204 Nov 420 310 399 391 20 919 38 475 93 669 5 343 276 504 6 319 1 962 543 81 463 74 213 114 788 2 233 007 424 783 407 351 17 431 28 656 85 721 5 498 293 286 11 622 2 005 518 76 646 68 041 115 471 2 265 677 Jan 439 710 412 086 27 624 34 356 93 399 5 457 298 535 7 962 2 001 222 94 969 67 990 108 523 2 272 704 Feb 445 241 419 753 25 488 30 760 98 823 5 773 303 331 6 555 1 957 317 96 255 67 951 118 353 2 239 875 Mar 471 305 445 327 25 978 32 869 110 210 5 394 315 868 6 964 1 990 223 86 513 67 963 115 587 2 260 285 November Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med villkor minskar, se not i 2.7 Mars Revidering av kolumn f och h för perioden september -februari vilket påverkar M2 och M3. M3 (k) =

2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt sv allmänh M1 M1 justerat för omklassn 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M2 M3 Sedlar & mynt sv allmänh M1 M1 justerat för omklassn M2 M3 Jul -0,4 7,9 7,9 6,0 5,3-0,6 6,9 6,9 4,7 3,0 Aug -0,3 4,9 4,9 3,9 3,2-0,3 6,5 6,5 4,7 3,7 Sep -2,7 5,9 5,9 5,3 5,6-1,1 6,2 6,2 5,1 4,7 Okt -2,7 6,7 6,7 6,7 5,6-1,9 5,8 5,8 5,3 4,8 Nov -2,3 8,7 4,6 6,3 5,7-2,6 7,1 5,7 6,1 5,6-3,7 6,6 2,6 5,0 6,2-2,9 7,3 4,6 6,0 5,8 Jan -4,0 5,6 1,7 4,9 4,8-3,3 7,0 3,0 5,4 5,6 Feb -4,1 3,4-0,6 3,7 4,1-3,9 5,2 1,2 4,5 5,0 Mar -5,8 3,5-0,5 5,0 5,3-4,7 4,2 0,2 4,5 4,7

2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul 96 375 1 649 037 115 141 961 617 2 576 531 236 98 431 156 184 14 135 32 343 1 892 897 Aug 96 437 1 654 026 100 202 964 478 2 582 528 777 83 685 160 770 13 935 28 723 1 879 387 Sep 94 578 1 685 165 93 101 984 188 3 103 539 667 77 010 161 310 12 988 15 151 1 887 995 Okt 94 198 1 727 633 108 592 1 004 282 3 195 535 211 93 788 188 140 11 608 8 919 1 939 342 Nov 94 599 1 746 831 99 321 1 000 658 3 203 540 992 85 782 205 181 10 337 11 276 1 952 027 96 911 1 759 322 104 272 1 021 577 3 349 546 058 91 508 191 686 9 415 8 181 1 968 687 Jan 92 285 1 773 058 110 666 1 022 097 3 562 546 151 89 238 204 809 17 865 5 110 1 981 118 Feb 91 559 1 746 633 106 199 1 020 571 3 875 511 167 87 922 214 895 14 403 4 285 1 948 677 Mar 90 587 1 768 541 109 745 1 020 540 3 832 541 715 95 337 206 287 10 577 8 143 1 977 017

2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Särskild inlåning banker Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jul 105 165 71 088 18 71 070 0 0 156 578 332 831 Aug 104 113 23 753 58 23 695 0 0 94 733 222 599 Sep 103 125 46 088 25 46 063 0 0 67 893 217 106 Okt 102 657 18 882 24 18 858 0 0 0 121 539 Nov 102 153 14 449 14 14 435 0 0 0 116 602 105 401 5 142 45 5 097 0 0 0 110 543 Jan 100 099 9 984 29 9 955 0 0 0 110 083 Feb 99 246 10 717 37 10 680 0 0 0 109 963 Mar 98 580 11 633 64 11 569 0 0 0 110 213

2.7 Noter till del 2 penningmängden a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september. Fr.o.m. september avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. ember 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. il 2009. Fr.o.m. publiceringen avseende 2009-04-30 räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit en metodförändring hur penningmarknadsfonderna hanteras i penningmängden vilket gett vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. November 2009. I november 2009 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. September. Revideringar (tabell 2.3) för tidsperioden januari 1998-februari 2002, efter en översyn av ingående uppgiftslämnargrupper. Tillväxttakten (tabell 2.4) påverkas för januari 1999-februari 2003. Oktober. Revidering av emitterade värdepapper som hålls av svensk allmänhet (kolumn j) januari 2008-september. November. Ett antal konton med begränsat antal fria uttag har tidigare legat som avistainlåning, dessa omklassificeras nu till inlåning med vissa villkor. Det påverkar M1 som minskar med 50-150 miljarder för perioden december 2003-oktober. Mindre revideringar även 1998-2003. November. Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med vissa villkor till avistakonto. M1:s tillväxttakt beräknas därför både med och utan omklassificering fr.o.m. november.

3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 8 000 000 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 8 000 000 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 7 000 000 7 000 000 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 2006 2007 2008 2009 0 2006 2007 2008 2009 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument Derivatinstrument tillgångar skulder Eget kapital

3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 21% 90% 80% 18% 15% 70% 12% 60% 50% 9% 40% 6% 30% 3% 20% 0% 10% -3% 2002-Mar 2003-Mar 2004-Mar 2005-Mar 2006-Mar 2007-Mar 2008-Mar 2009-Mar -Mar -Mar 0% -6% 2005 2006 2007 2008 2009 Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0

3.2 Metod balansräkningar Teckenförklaring - Inget finns att redovisa De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts. Uppgift kan ej förekomma redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS :1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, dvs. inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor).

3.3 MFI:s balansräkning -03-31 3.3.1 MFI:s tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 79 089 51 800 7 561 325 5 565 424 1 995 901 Icke-MFI 64 193 291 177 5 627 782 4 545 866 1 081 916 Svenska icke-mfi 62 238 327 231 4 608 679 4 449 127 159 552 Finansiella företag, ej MFI -16 215 53 995 128 133 126 757 1 375 Icke-finansiella företag 21 901 50 364 1 746 373 1 591 233 155 140 Offentlig sektor 45 844 49 520 189 260 188 638 622 Hushåll inkl. HIO 10 709 173 352 2 544 914 2 542 499 2 415 Utländska icke-mfi 1 955-36 054 1 019 103 96 739 922 364 EU-länder 1 012 14 372 513 287 50 406 462 880 utlandet 944-50 425 505 816 46 332 459 484 MFI 14 896-239 377 1 933 543 1 019 558 913 985 Svenska MFI -28 267-284 860 934 497 874 644 59 853 Banker -623-256 715 234 420 223 961 10 459 Bostadsinstitut -27 020-13 228 589 413 559 477 29 936 Andra monetära kreditmarknadsföretag -1 384-15 708 109 835 90 378 19 458 MFI 760 790 829 828 1 Utländska MFI 43 163 45 483 999 046 144 914 854 132 EU-länder 27 162-31 566 654 274 107 815 546 459 utlandet 16 001 77 049 344 772 37 099 307 673 Räntebärande värdepapper -25 631-310 211 1 228 044 734 802 493 241 Aktier och andelar 18 573 14 508 436 662 174 396 262 266 Derivatinstrument -51 401-97 537 472 552 285 402 187 150 tillgångar 27 557 55 516 657 947 386 379 271 568 SUMMA TILLGÅNGAR 48 188-285 924 10 356 530 7 146 403 3 210 127 Svenska kronor -22 685-214 900 7 146 403 Euro och EMU-valutor 31 780-77 760 1 379 958 EU-valutor -8 667-1 684 398 670 utländska valutor 47 761 8 420 1 431 500

3.3.2 MFI:s skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 92 470-252 954 4 670 472 3 188 794 1 481 678 Icke-MFI 53 571 211 647 2 578 770 2 024 316 554 454 Svenska icke-mfi 34 562 179 644 2 054 887 1 935 521 119 366 Finansiella företag, ej MFI -3 218 51 672 239 297 224 426 14 871 Icke-finansiella företag 38 111 23 445 639 856 544 331 95 526 Offentlig sektor -6 057 8 965 78 914 74 171 4 743 Hushåll inkl. HIO 5 726 95 561 1 096 820 1 092 593 4 227 Utländska icke-mfi 19 009 32 004 523 883 88 796 435 088 EU-länder 18 954 19 862 265 068 61 820 203 248 utlandet 55 12 142 258 815 26 975 231 840 MFI 38 899-464 601 2 091 702 1 164 478 927 224 Svenska MFI -22 316-494 323 926 461 857 347 69 114 Banker -30 034-366 771 819 940 756 278 63 662 Bostadsinstitut 979-128 575 66 625 66 624 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 6 557 1 652 34 274 29 105 5 168 MFI 181-630 5 623 5 339 283 Utländska MFI 61 215 29 722 1 165 241 307 131 858 110 EU-länder 76 845-12 332 711 162 222 096 489 066 utlandet -15 629 42 054 454 079 85 035 369 044 Emitterade värdepapper 53 950 27 311 3 913 610 1 708 747 2 204 864 Certifikat 21 892-81 853 619 957 41 761 578 195 Obligationer 41 835 84 036 3 004 238 1 612 903 1 391 335 Förlagslån -11 163-54 252 165 872 39 622 126 250 emitterade värdepapper 1 386 79 380 123 544 14 460 109 084 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 0 1 702 70 579 70 579 0 Derivatinstrument -61 084-25 946 480 503 319 173 161 331 skulder -19 413-60 142 626 399 440 358 186 041 Eget kapital -17 735 24 104 594 966 431 770 163 196 SUMMA SKULDER 48 188-285 924 10 356 530 6 159 420 4 197 109 Svenska kronor -16 255-350 388 6 159 420 Euro och EMU-valutor 65 608-79 120 1 805 890 EU-valutor -13 794 18 526 363 729 utländska valutor 12 630 125 058 2 027 490

3.4 Bankernas balansräkning -03-31 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 57 039 37 154 4 805 758 2 996 909 1 808 850 Icke-MFI 49 049 136 170 3 000 909 2 093 270 907 639 Svenska icke-mfi 51 628 185 645 2 151 659 2 000 429 151 230 Finansiella företag, ej MFI -16 239 56 013 127 644 126 365 1 279 Icke-finansiella företag 20 754 35 474 1 098 459 950 915 147 544 Offentlig sektor 43 706 39 451 102 814 102 749 65 Hushåll inkl. HIO 3 407 54 707 822 741 820 400 2 341 Utländska icke-mfi -2 579-49 476 849 251 92 841 756 410 EU-länder -541 5 973 462 966 47 344 415 623 utlandet -2 038-55 449 386 284 45 498 340 787 MFI 7 990-99 016 1 804 849 903 638 901 210 Svenska MFI -34 589-144 245 830 954 774 581 56 373 Banker -6 997-155 766 140 963 132 274 8 688 Bostadsinstitut -27 020 26 243 589 413 559 477 29 936 Andra monetära kreditmarknadsföretag -1 308-15 510 99 774 82 026 17 748 MFI 735 788 804 803 1 Utländska MFI 42 579 45 230 973 894 129 057 844 837 EU-länder 26 006-33 089 631 895 91 983 539 913 utlandet 16 573 78 319 341 999 37 074 304 925 Räntebärande värdepapper -19 466-246 353 903 026 560 178 342 848 Aktier och andelar 18 440 24 774 429 677 169 523 260 154 Derivatinstrument -46 041-59 176 407 659 260 958 146 701 tillgångar 26 774 71 689 507 845 265 476 242 369 SUMMA TILLGÅNGAR 36 747-171 911 7 053 966 4 253 044 2 800 922 Svenska kronor -48 702-162 595 4 253 044 Euro och EMU-valutor 45 437-22 978 1 210 588 EU-valutor -9 120-8 996 374 577 utländska valutor 49 132 22 657 1 215 757

3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 115 710-214 002 3 814 696 2 484 826 1 329 869 Icke-MFI 48 564 214 213 2 533 285 1 988 573 544 712 Svenska icke-mfi 29 559 183 485 2 030 040 1 910 864 119 176 Finansiella företag, ej MFI -3 218 54 443 239 232 224 361 14 871 Icke-finansiella företag 37 962 24 238 637 051 541 715 95 337 Offentlig sektor -6 052 8 912 77 319 72 577 4 742 Hushåll inkl. HIO 867 95 892 1 076 438 1 072 211 4 227 Utländska icke-mfi 19 006 30 728 503 245 77 709 425 536 EU-länder 19 148 18 227 246 082 51 531 194 551 utlandet -142 12 502 257 163 26 177 230 986 MFI 67 146-428 215 1 281 410 496 253 785 157 Svenska MFI 5 259-449 027 228 271 209 960 18 311 Banker -2 646-361 466 130 356 116 190 14 166 Bostadsinstitut 979-89 139 66 625 66 624 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 6 745 2 207 25 680 21 818 3 862 MFI 181-630 5 611 5 327 283 Utländska MFI 61 887 20 812 1 053 139 286 293 766 846 EU-länder 77 076-17 104 661 046 206 000 455 045 utlandet -15 189 37 916 392 094 80 293 311 801 Emitterade värdepapper -3 048 115 913 1 856 169 408 863 1 447 306 Certifikat 13 643 36 822 555 836 22 694 533 142 Obligationer -6 954 48 381 1 028 519 347 042 681 477 Förlagslån -11 123-48 122 148 821 25 218 123 603 emitterade värdepapper 1 386 78 832 122 994 13 910 109 084 Derivatinstrument -56 102-35 533 420 340 283 665 136 675 skulder -2 968-53 070 542 447 370 963 171 484 Eget kapital -16 846 14 781 420 314 259 661 160 654 SUMMA SKULDER 36 747-171 911 7 053 966 3 807 978 3 245 988 Svenska kronor 1 205-323 355 3 807 978 Euro och EMU-valutor 48 352 28 871 1 466 314 EU-valutor -13 207 14 875 328 337 utländska valutor 397 107 698 1 451 337