Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: TACBR Programmet är fastställt av fakultetsnämnden för teknik- och naturvetenskap, 2007-09-13, att gälla från och med ht 2007 Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Civilingenjör Bred ingång, utgångar Energi- och miljöteknik, Industriell ekonomi, Kemiteknik, Maskinteknik, inriktning Materialteknik, Teknisk fysik Master of Science in Engineering, Degree Programme in Chemical Engineering, Engineering Physics, Environmental and Energy Engineering, Industrial Engineering and Management, or Mechanical Engineering, specialisation in Materials Engineering 300 hp/ects Undervisningsspråk: Svenska år 1-3, engelska eller svenska år 4-5 Utbildningsnivå: Examenskategori: Avancerad nivå Yrkesexamen
2(12) Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt Matematik D, Fysik B och Kemi A. Inledning Utbildningen avser att förbereda för ingenjörsverksamhet i energi- och miljöteknik, i industriell ekonomi, i kemiteknik, i det maskinteknologiska området med fokus på materialteknik, eller i teknisk fysik. I centrum står utvecklingen av den tekniska excellensen inom det valda området. Kring denna ska utbildningen träna upp en utvecklad förmåga att arbeta ihop med andra i projektorganisationer, och leda till insikt om teknikens och ingenjörens roll i samhällsutvecklingen, såväl ekonomiskt som socialt. Utbildningen ska härigenom erbjuda studenterna bästa möjliga förutsättningar att utvecklas till kompletta civilingenjörer, som är förberedda på att inta ledande roller i samhället. Utbildningens mål Utöver de mål som anges i Högskoleförordningens Examensordning (SFS 2006:1053) skall studenten efter fullgjord utbildning ha grundläggande kunskaper inom matematik och naturvetenskap samt färdighet och skicklighet i ingenjörskonsten, ha fördjupade kunskaper inom energi- och miljöteknik, industriell ekonomi, kemiteknik, materialteknik, eller teknisk fysik, med en särskild god förmåga att utveckla och tillämpa nya kunskaper, ha förmåga och erfarenhet av att aktivt delta i industrianknutet forsknings- och utvecklingsarbete. kunna använda systematisk projektledningsmetodik för att planera, genomföra och utvärdera större och mindre projekt. kunna arbeta i grupp med andra människor, i internationella och tvärvetenskapliga miljöer, med en god genusmedvetenhet, kunna bidra till en hållbar utveckling, t.ex. vid val av material och processer. Utbildningens uppläggning Utbildningen är uppdelad i två nivåer för att stimulera studenternas rörlighet, såväl nationellt som internationellt och ge utrymme för flexibilitet. Den första, grundnivån, omfattar sex terminer, 180 hp, och utgörs av grundläggande studier i matematik och naturvetenskap, teknikvetenskapliga grund- och fördjupningsstudier, samt i vissa humanistiska och samhällsvetenskapliga områden. Kurserna väljs för att uppfylla förkunskapskraven för den avancerade nivå studenten valt. Grundnivån kan avslutas med ett 15 hp fördjupningsarbete vilket möjliggör uppfyllande av kraven för en teknologie kandidatexamen i något av huvudområdena kemiteknik, maskinteknik, miljö- och energisystem eller teknisk fysik. Den andra, avancerade nivån, omfattar fyra terminer, 120 hp, och utgörs av studier inom ett valt profilområde omfattande minst 60 hp, inklusive ett minst 30 hp examensarbete, samt breddande studier av relevans för den framtida verksamheten som civilingenjör omfattande ca 30 hp. Profilområdena för den avancerade nivån är energi-
3(12) och miljöteknik, industriell ekonomi, kemiteknik, maskinteknik inriktning materialteknik eller teknisk fysik. Samtliga vid detta program antagna studenter vid Karlstads universitet har en garanterad plats inom den avancerade nivån. Pedagogisk modell Under utbildningens inledande terminer är undervisningen utformad enligt en modell där terminerna har ett tema, vilket knyter samman delkurserna. En betydande del av dessa terminers studier genomförs i projektform, där studenterna samarbetar i grupper kring gemensamma uppgifter, relaterade till terminens tema och med relevans för det kommande yrkeslivet. Strävan är att studenterna tidigt i utbildningen möter autentiska arbetssituationer, baserade på aktuella problem inom industri och samhälle. Planering, genomförande och utvärdering av tematerminens undervisning görs gemensamt av ett lärarlag under ledning av en lärarlagsledare. Lärarlagsledaren är huvudansvarig för terminens kurser. Internationalisering Möjligheter för studenter på programmet att förlägga en del av studierna till ett annat lärosäte, företrädesvis i annat land, ges dels under den senare delen av grundnivån, där fördjupningsstudierna inför profilområdet, samt för att eventuellt uppfylla kraven för teknologie kandidatexamen, genomförs. Vidare finns möjligheter att förlägga någon av terminerna på avancerad nivå, inklusive det avslutande examensarbetet, som vanligtvis genomförs under termin 10, till ett utländskt universitet. Karlstads universitet har samarbeten med ett flertal utländska universitet och en organisation till stöd för studenter som vill ta denna möjlighet. Utbildningens innehåll Programmets delar. Grundnivå, 1-180 hp. I normalfallet studeras under de fem första terminerna matematik ca 35 hp, grundläggande naturvetenskap ca 30 hp, teknik ca 60 hp, samt humaniora och samhällsvetenskap ca 20 hp. Terminerna är huvudsakligen tematiskt upplagda med hög grad av integration mellan studier i teknik, grundläggande naturvetenskap och matematik. Den avslutande sjätte terminen används vanligen för att uppfylla kraven av förkunskaper för den valda avancerade nivån eller för en teknologie kandidatexamen. Efter två terminer väljer studenten att inrikta sig mot kemiteknik eller mot något av de andra tekniska områdena. Profilområdet Industriell ekonomi kan nås via båda dessa spår. Termin 1 Tema: Ingenjörsvetenskap Under terminen introduceras ingenjörsarbetets organisation och projektmetodiskt arbetssätt. De naturvetenskapliga grunderna och den matematiska grunden för analys av tekniska modeller inleds. Experimentell problemlösning med problemformulering, planering, genomförande och rapportering övas i flera områden. Programmering för att möjliggöra modellering introduceras och övas. Aspekter av genusvetenskap och gruppdynamik, samt orientering kring teknikens roll i samhällsutvecklingen behandlas.
4(12) Muntlig och skriftlig kommunikation samt litteratursökningar genomförs. Termin 2 Tema: Fysikaliska modeller. Under terminen studeras några av de grundläggande naturvetenskapliga områden som är av stor relevans för de aktuella teknikområdena. Mekanikens grunder, termodynamiken, vågrörelselära och materiens uppbyggnad behandlas från en teoretisk utgångspunkt med kopplingar till tillämpningar. De matematiska grunderna och verktygen utvecklas vidare. Terminen avslutas med ett projekt kring tekniska applikationer inom något av de behandlade områdena. Profilområden Kemiteknik samt Industriell ekonomi med denna tekniska grund: Termin 3 Tema: Kemiteknikens grunder Under terminen integreras studiebesök i kemiteknisk industri som följs upp med en genomgång av kemiteknikens verksamhetsområden. Grunderna för jämviktsberäkningar i kemiskt reagerande system studeras och grunderna för organisk kemi behandlas både praktiskt och teoretiskt. Termodynamiska kunskaper från termin 2 utvecklas vidare och tillämpning sker med avseende på energibalans och separationsprocesser. Fortsatta studier i grundläggande matematik. Terminen avslutas med ett projekt kring separationsprocesser. Termin 4 Tema: Molekylär modellering. Terminen inleds med fortsatta matematikstudier och en fördjupning i fysikalisk kemi där kemisk bindning, spektroskopi och reaktionskinetik behandlas. Grunderna för teknisk strömningslära samt värme- och masstransport behandlas, Inom den organiska kemin utvecklas behandlingen av funktionella grupper och organiska föreningars reaktioner, egenskaper och nomenklatur. I biotekniken behandlas grunderna för biotekniken utförligt. Terminen har ett betydande laborativt inslag i momenten som behandlar organisk kemi och bioteknik Termin 5 Under terminen avslutas de grundläggande matematikstudierna. I kemisk reaktionsteknik behandlas reaktormodeller, samt klassificering och utformning av industriella reaktorer. Dessutom behandlas material och värmebalans i ett kemiskt rteagerande system. I reglerteknik behandlas linjära dynamiska system, återkoppling och stabilitetsnalays. I företagsekonomi behandlas redovisning, ekonomistyrning, organisationsprinciper och marknadsföring. Teknikens idéhistoria tar upp teknikens roll i samhället Termin 6 Fördjupningskurser inom huvudområdet alternativt breddningskurser, 15 hp. Fördjupningsarbete inom huvudområdet alternativt valfria kurser, 15 hp. Efter denna termin finns möjlighet att ta ut Teknologie kandidatexamen
5(12) Profilområden Energi- och miljöteknik, Maskinteknik inriktning materialteknik, Teknisk fysik samt Industriell ekonomi med denna tekniska grund: Termin 3 Tema: Miljö och teknik. Under terminen introduceras grunderna för teknikområden som är särskilt relevanta ur ett tekniskt miljöperspektiv. En grundläggande introduktion till studier och analys av tekniska systems miljöaspekter, med bl.a. helhetssyn för hållbar utveckling, materialanvändningen konsekvenser och livscykelanalys. Elektricitetslära introduceras, varefter fluiders strömningsfenomen och grunderna för värmeöverföringar studeras. Fortsatta studier i grundläggande matematik. Termin 4 Tema: Material och design. Under terminen fördjupas kunskaperna om fasta materials uppbyggnad och egenskaper, främst de mekaniska. Inledande hållfasthetslära behandlas med laborativa moment där materialegenskaper tydliggörs. De matematiska metoderna för dessa områden utvecklas vidare. Den tekniska designprocessen introduceras och tränas med praktiska tillämpningar inom olika områden. Termin 5 Tema: Teknik och samhälle. Då all teknikutveckling sker i samhället och endast kan bli framgångsrik om den på något sätt fyller samhällets behov, så ges under denna termin möjlighet för studenterna att utveckla sina kunskaper om teknikens roll och villkor i samhället, såväl nationellt som globalt. De områden som främst behandlas är nationalekonomi och företagsekonomi. Speciellt fokus sätts på miljöekonomiska aspekter och internationell verksamhet. Dessutom behandlas de avslutande delarna av den matematiska och teknikvetenskapliga basen. Termin 6 Fördjupningskurser inom huvudområdet alternativt breddningskurser, 15 hp. Fördjupningsarbete inom huvudområdet alternativt valfria kurser, 15 hp. Efter denna termin finns möjlighet att ta ut Teknologie kandidatexamen Avancerad nivå, 181-300 hp. Profilområden: Energi- och miljöteknik, Industriell ekonomi, Kemiteknik, Maskinteknik inriktning Materialteknik eller Teknisk fysik Inom Energi och miljöteknik inriktas studierna på växelverkan mellan energi, naturresurser, teknik, samhälle och miljö. Ett centralt område är utformning av effektiva energisystem som långsiktigt harmonierar med natursystemens funktion. Speciellt studeras utformning av energisystem som långsiktigt förebygger negativ miljöpåverkan. Studierna syftar till att studenten skall kunna analysera och förstå processer för energiomvandling för att på ett ingenjörsmässigt sätt kunna tillämpa detta i samband med problemlösning. Kursinnehållet ger en bred bas inom strömningslära och värme- och massöverföring som ger möjligheter att i sin tillämpning bidra till ett energieffektivt samhälle. Under terminerna 7-10 sker dels en breddning inom området mätteknik och modellering samt hur man och utvecklar och optimerar energisystem,
6(12) dels en fördjupning inom området värme- och masstransport. Undervisningen sker främst i seminarieform i kombination med större projektarbeten i nära kontakt med forskningsmiljön. Detta ger möjlighet till stor individuell valfrihet. Termin 7 Energi- och miljösystem, 30hp Kursen behandlar metoder för systemanalys med syfte att klarlägga miljökonsekvenser och systemeffektivitet. Exempel på studerade system är kraft-, värme- eller kylsystem i industri och fastighet eller reningssystem för vatten och luft. Analysmetoderna innefattar gradvis förfining av enkla systemmodeller så att konsekvenser av effektivitetsförbättringar och andra systemförändringar kan studeras. Kursen innefattar grundläggande reglerteknik för att kunna behandla enkla tidsberoende modeller. Termin 8 Mätteknik och modellering, 15 hp Kursen första del behandlar olika metoder som kan användas vid analys av energi- och miljötekniska system. Metoderna innefattar bl a statistisk analys och modellering, FFT-analys, olika transformer samt systemidentifiering med blackbox-teknik. Med analysen som utgångspunkt skapas kontinuerliga eller diskreta dynamiska modeller över de studerade energi- och miljösystemen. MATLAB används som analysverktyg. Kursens andra del har projektinslag, behandlar planering och genomförande av energi- och miljötekniska mätningar med modellering, i fält eller laboratoriemiljö. Energi- och miljöoptimering, 15 hp Kursen behandlar olika metoder för att optimera framför allt energisystem, exempelvis fjärrvärmesystem, d v s att systematiskt söka den bästa möjliga lösningen givet vissa förutsättningar och ett visst mål. Det kan till exempel handla om att utforma energisystem så att de är energi- och kostnadseffektiva samtidigt som deras negativa miljöpåverkan görs så liten som möjligt. Metoderna innefattar bl a användning av linjärprogrammering för kombinerad energi- och miljömässig optimering samt olika metoder för effektivitetsoptimering av energisystem t ex baserade på minimering av exergiförlusterna eller entropiproduktionen. Kursen behandlar särskilt exergibegreppets användning för energisystemoptimering. Termin 9 Värme- och masstransport, 15 hp Kursens första del behandlar fysikaliska samband för mass- och värmetransport. Arbetsformen utgår från experimentella studier med hjälp av simuleringsmodeller i dator i syfte att studenten når förståelse för kopplingen mellan mass- och värmetransport. Kursens andra del behandlar metoder för effektivisering av energi- och reningssystem eller apparater i dessa system. Särskild vikt läggs vid hur experimentella mätningar kan kombineras med datorbaserade simuleringsmodeller. Forsknings- och utvecklingsprojekt, 15 hp
7(12) Kursen syftar till att utveckla förmåga och färdighet att formulera problemställning samt välja lösningsmetod för forsknings- och utvecklingsprojekt inom området energi- och miljöteknik. Kursen skall också fördjupa ingenjörens arbetsroll att omsätta teoretiska kunskaper i praktisk tillämpning, i syfte att utveckla hållbara och effektiva tekniska komponenter eller system. Projektarbeten hämtas från aktuell forskning. Stor vikt läggs vid träning i självständigt arbete. Termin 10 Examensarbete, 30 hp Inom Industriell ekonomi inriktas studierna för att ge teknisk kompetens och sådana kunskaper om ekonomi och ledarskap som krävs för att möta de problem som hör till ledning och styrning av teknikbaserade verksamheter. Syftet är att nå den kompetens som behövs för att fungera som en länk mellan civilingenjörer som saknar de ekonomiska kunskaperna och ekonomer som saknar de tekniska. Under terminerna 7 och 8 introduceras och fördjupas kunskaperna om viktiga problemområden och analysmetoder för ledning och styrning av industriföretag. Kurserna är obligatoriska. Termin 7 Industriell ekonomisk analys, 30 hp, varav Ekonomistyrning och redovisning, 6 hp Finansiering, 6 hp Produktionsekonomi, 6 hp Logistik, 6 hp Miljöekonomi, 6 hp Termin 8 Industriell marknadsföring och organisation, 30 hp, varav Industriell marknadsföring, 6 hp Offensiv kvalitetsutveckling, 6 hp Kompetens och ledning, 6 hp Innovationer och entreprenörskap, 6 hp Projektledning, 6 hp Termin 9 30 hp valbara kurser inom ämnesområden med relevans för den ekonomiska inriktningen i utbildningen, nämligen företagsekonomi, nationalekonomi, rättsvetenskap, arbetsvetenskap eller informatik. Studierna kan med fördel bedrivas vid utländskt lärosäte. Val av andra kurser än de som kommer att rekommenderas skall godkännas av programledaren. Termin 10 Examensarbete, 30 hp
8(12) Inom Kemiteknik erbjuds två olika inriktningar. I den ena inriktas studierna på industriella områden relaterade till processer och produkter inom massateknik, pappersteknik samt ytbehandling och tryckning av pappersmaterial. I den andra utgörs studierna av en bred inriktning mot kemiska och kemitekniska problem av grundläggande karaktär inom områden som t ex analytisk kemi eller kemisk apparatteknik. Syftet är att genom realistiska studier med väl utvecklade näringslivskontakter nå en kompetens som krävs för att verka som projektledare eller produktionsansvarig, alternativt ansvara för t.ex. kemisk analys, miljö- och kretsloppsfrågor eller energiteknik, inom pappers- massa- eller kraftindustri. Under terminerna 7-10 sker en progression och breddning inom det valda området. Kurser och moment under terminerna 7 9 kan mycket väl läsas i en annan ordning än den rekommenderade, så länge förkunskapskraven för respektive kurs är uppfyllda. Kurser i miljöteknik om minst 7,5 hp är obligatoriska för examen. Examensarbetet skall i regel avsluta utbildningen. Termin 7 Inriktning Allmän kemiteknik Fördjupningskurser i kemi och kemiteknik. (30 hp) Termin 8 Fördjupnings- och breddningskurser i naturvetenskap och teknik (30 hp). Inriktning mot massateknik, pappersteknik samt ytbehandling och tryckning av pappersmaterial Kurser i massateknik, pappersteknik samt ytbehandling och tryckning av pappersmaterial. (30 hp) Fördjupningskurser i massateknik, pappersteknik samt ytbehandling och tryckning av pappersmaterial (minst 15 hp). Fördjupnings- och breddningskurser i naturvetenskap och teknik (högst 15 hp). Termin 9 Valfria kurser 30 hp Termin 10 Examensarbete inom inriktning, 30 hp. Inom Maskinteknik inriktning materialteknik inriktas studierna på materialaspekterna inom konstruktionsprocessen sedd som en helhet, varigenom samverkan mellan de olika kompetenserna inom detta maskintekniska område tydliggörs. Syftet är att på ett realistiskt sätt träna produktframtagning från idé till färdig produkt, där behoven styr såväl form som materialval och med hänsyn till tillverkningens villkor. Under terminerna 7-10 sker en progression och breddning inom området med moment kring såväl materialval, materialundersökningar, hållfasthetslära, deformation och tribologi, samt konstruktion och tillverkning. Termin 7 Tema: Material, form och tillverkning
9(12) Terminen syftar till att ge en påbyggnad och förstärka grundläggande kunskaper om material, form och tillverkning och hur de tillämpas i en konstruktionsprocess. Studenten skall dessutom lära sig tillämpning av ITverktyg vilket sker i projektform. Det kan till exempel handla om att upprätta CAD-underlag, genomföra hållfasthetsberäkningar, söka materialsorter eller simulera tillverkningsprocesser. Kurser Obligatoriska Konstruktionsteknik, 7,5 hp Material i industriella tillämpningar, 7,5 hp, Projektarbete kring konstruktionsprocessen, 7,5 hp Valbara Tillverkningsteknik, 7,5 hp Karaktärisering av material, 7,5 hp Termin 8 Tema: Material, modeller och simulering Terminen syftar till att ge avancerade kunskaper inom det materialtekniska området med inslag av numeriska metoder (FEM) för hållfasthetsberäkningar. Syftet är också att utveckla förmågan till industriellt utvecklingsarbete. Kurser Obligatoriska Deformation och brott, 7,5 hp Simulering och modellering av material, 7,5 hp Projektledning, 7.5 hp Projektarbete kring simulering och modellering av material, 7,5 hp Termin 9 Tema: Material och mekaniska egenskaper Terminen syftar till att fördjupa kunskaperna inom det materialtekniska området i kedjan mikrostrukturer (materials uppbyggnad), deras mekaniska egenskaper och insikt i trender inom materialutvecklingen. Syftet är också att studenten skall utveckla sin förmåga till forskningsarbete, industriellt och/eller akademiskt. Kurser Obligatoriska Valbara Valfria Kompositmaterial, 7,5 hp Projektarbete kring framtidens material, 7,5 hp Ytteknik och tribologi, 7,5 hp Karaktärisering av material, 7,5 hp 7,5 hp Termin 10 Examensarbete, 30 hp
10(12) Teknisk fysik är ett brett område där kunskaper inom grundläggande och tillämpad fysik appliceras på många olika teknikområden. Syftet är att uppnå fördjupad teoretisk förståelse för och experimentell erfarenhet av fysikaliska fenomen för att kunna utveckla nya teknologiska tillämpningar. Utbildningen bygger på det utbud av kurser i teknisk fysik och angränsande ämnen som erbjuds vid universitetet, inom såväl avancerade experimentella tillämpningsområden som fördjupade matematiska metoder för modellering och simulering. Studierna fördjupar ingenjörsmässiga och vetenskapliga kunskaper inom teknisk fysik med tyngdpunkt på tillämpningar inom material- och nanovetenskap, där materiens kvantstruktur används för att utveckla nya tillämpningar, t.ex. inom optoelektroniken. Under terminerna 7-10 fördjupas och breddas kunskaperna om hur materiens egenskaper beskrivs med kvantfysikaliska modeller, hur nanomaterial tillverkas, kombineras och undersöks, och hur deras specifika egenskaper kan leda till nya eller förbättrade produkter. Termin 7 Kurser med inriktning mot material- och nanovetenskap blandas med avancerade teoretiska fysikkurser. Delkurser: I Kvantfysik II, 7,5 hp (obligatorisk) fördjupas kunskaperna i den kvantfysikaliska teorin. Fasta tillståndets fysik, 7,5 hp (obligatorisk) ger den grundläggande fysikaliska teorin för fasta material. Kursen Karaktärisering av material, 7,5 hp (obligatorisk) är en huvudsakligen laborativ kurs, som introducerar avancerade metoder för material- och ytanalys på nanoskala. Valfri kurs, 7.5 hp. Termin 8 I denna termin sker en ytterligare fördjupning inom nanoteknik och simuleringsmetoder. Syftet är också att utveckla förmågan till tillämpat industriellt forsknings- och utvecklingsarbete. Delkurser: Nanovetenskap II, 7,5 hp (obligatorisk) är en kurs inriktad på avancerade experimentella metoder och teori inom lågdimensionell fysik, nanoteknik och molekylär elektronik. I kursen Simulering och modellering av material, 7,5 hp (obligatorisk) ges en översikt över modelleringsmetoder på olika längd-och tidsskalor, från atomistiska till continuum-modeller. Bland valfria kurser rekommenderas särskilt följande: Kursen Ytfysik, 7,5 hp introducerar teori och experimentell metodik inom yt- och nanofysikalisk forskning. I kursen Funktionella material, 7,5 hp, studeras skapande av nya materialegenskaper genom strukturering på nanometerskala. Kursen Projektledning, 7.5 hp, behandlar grundläggande metodik för arbete i projekt.
11(12) Termin 9 15 hp valbara kurser inom fysik och teknisk fysik, även innefattande kurser på forskarutbildningsnivå, samt 15 hp valfria kurser. Del av terminen kan även användas för att påbörja ett utvidgat examensarbete (totalt 45 hp under termin 3 och 4) Delkurser: Exempel på valbara kurser inom fysik/teknisk fysik är: Matematisk fysik II, 7,5 hp, Fasta tillståndets teori, 7,5 hp, Svepprobmikroskopi, 7,5 hp. Termin 10 Examensarbete, 30 hp Examensbenämning Studerande som uppfyller fodringarna för examen har rätt att få examensbevis utfärdat av universitetet. Ansökan om examen skall lämnas till examensexpeditionen. Examensbenämningen är: Civilingenjörsexamen i Energi- och miljöteknik Degree of Master of Science in Engineering, Environmental and Energy Engineering Civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi Degree of Master of Science in Engineering, Industrial Engineering and Management Civilingenjörsexamen i Kemiteknik Degree of Master of Science in Engineering, Chemical Engineering Civilingenjörsexamen i Maskinteknik Degree of Master of Science in Engineering, Mechanical Engineering Civilingenjörsexamen i Teknisk fysik Degree of Master of Science in Engineering, Engineering Physics Tillgodoräknande av kurs Studerande äger enligt högskoleförordningen (kap. 6, 6-8) efter prövning rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier. Tillgodoräknande av hel kurs skall prövas av rektor. Tillgodoräknande av del av kurs skall prövas av examinator för kursen. Övrigt Studenter som påbörjat en utbildning enligt den studieordning som började gälla 1993-07-01 skall fullfölja sina studier enligt den kursplan respektive utbildningsplan de är antagna till. Om de vid studiernas slut, vill få ut ett kursbevis eller examensbevis enligt den nya studieordningen, som träder i kraft 2007-07-01, skall de prövas mot de kriterier som karaktäriserar denna studieordning.
12(12) Uppflyttning till högre årskurs medges om 45 hp av tidigare årkurs är godkänd. För att påbörja examensarbete för civilingenjörsexamen krävs att 240 hp av programmets kurser är godkända. Regler för grundutbildningen vid Karlstads universitet reglerar studenters och anställdas skyldigheter och rättigheter.