Tanum 1856 Arkeologisk förundersökning Tanum socken, Stora Anrås 5:14 samt 7:2, RAÄ 1856 Gabriella Kalmar Rapport 2005:68
Tanum 1856 Arkeologisk förundersökning Tanum socken, Stora Anrås 5:14 samt 7:2, RAÄ 1856 Bohusläns museum RAPPORT 2005:68
ISSN 1650-3368 Manusförfattare Gabriella Kalmar Layout och grafisk design Pia Hansson (omslag), Pia Claesson, Gabriella Kalmar (inlaga) Redigering Pia Claesson och Gabriella Kalmar Tryck och distribution Bohusläns museum Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2005-08-09. Dnr 601-2005/1495 BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan1, Box 451 19 Uddevalla tel 0522-656505 www.bohusmus.se
5 Innehåll SAMMANFATTNING...8 BAKGRUND...8 LANDSKAPSBILD...9 N AT U R L A N D S K A P...9 K U LT U R L A N D S K A P...9 F O R N L Ä M N I N G S M I L J Ö...10 H I STO R I S K T K Ä L L M AT E R I A L...10 METODIK...12 RESULTAT...12 RESULTAT GENTEMOT UNDERSÖKNINGSPLANEN...13 MATERIALETS POTENTIAL...13 SLUTSATSER SAMT ÅTGÄRDSFÖRSLAG...14 REFERENSER...15
6 Bohusläns museum 2005:68 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...16 FIGURFÖRTECKNING...17 BILAGOR...17
7 Bohusläns museum 2005:68 Figur 1: Utdrag ur fastighetskartan XXXx, skala 1:20 000, med undersökningsområdet markerat. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning 2000X-XX-XX Figur 1. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, Tanum kommun, skala 1:20 000, med undersökningsområdet markerat. Godkänd från sekretesspunkt för spridning Lantmäteriverket 2005-08-09.
8 Bohusläns museum 2005:68 Sammanfattning Med anledning av planerat vägarbete utmed väg 914 inom fastigheterna Stora Anrås 5:14 samt 7:2, Tanum socken, Tanum kommun, Västra Götalands län, genomförde Bohusläns museum i juli månad 2005 en arkeologisk förundersökning av Tanum 1856, en boplats, samt en kompletterande utredning i ett område norr om Tanum 1856 (se fig.2). Syftet med förundersökningen var att bedöma boplatsens karaktär och utbredning. Syftet med den särskilda utredningen var att undersöka förekomsten av eventuella fornlämningar i området. I de femton schakt som togs upp inom förundersökningsområdet påträffades ett antal förhistoriska lämningar i form av pinnhål, stolphål, gropar, härdar samt ett kulturlager. Dessutom påträffades keramik och bränd lera och ett antal anläggningar som bedömdes vara recenta. I utredningsområdet påträffades inga förhistoriska lämningar eller fynd. Efter avslutad undersökning anser Bohusläns museum att det planerade vägbygget bör föregås av ytterligare antikvariska åtgärder i form av en slutundersökning av den fornlämning som nu varit föremål för en förundersökning. Vad gäller utredningsområdet anser Bohusläns museum att inga ytterligare antikvariska åtgärder är nödvändiga. Bakg rund Den 6 7 juli utförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersökning samt särskild utredning inom fastigheterna Stora Anrås 5:14 samt 7:2, Tanum socken, Tanum kommun, Bohuslän. Förundersökningen och den särskilda utredningen föranleddes av planerat vägarbete utmed väg 914, delen Kampstorp Vitlycke inom Tanum och Kville socknar. I området har tidigare gjorts en arkeologisk utredning inför det planerade vägarbetet (se Selling, 2003) Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Vägverket Region Väst enligt Länsstyrelsens beslut dnr 431-28421-2005. Den särskilda utredningen utfördes efter muntlig överenskommelse mellan Länsstyrelsen Västra Götalands län, Bo Åkerström och antikvarie Joakim Åberg. Ansvarig institution var Bohusläns museum med Gabriella Kalmar som projektledare och tillika rapportansvarig. I fält deltog även Joakim Åberg.
Tanum 1856 9 Landskapsbild Nat urlandskap Största delen av Bohuslän är ett utpräglat sprickdalslandskap. Havsfjordarna fortsätter långt inåt land där de sedan förgrenar sig i ett stort antal mindre fjordarmar. De öppna markerna är ovanliga, men på ett fåtal ställen där sprickdalar korsar varandra har slättliknande marker uppkommit. De bohuslänska slätterna är ytmässigt små och bergsimpediment återfinns som öar även i de mer flacka partierna. En typisk slätt av detta slag är Tanumsslätten. Jorden som är uppdelad mellan många gårdar utgörs av ett mångfacetterat lapptäcke vilket omges av mer eller mindre höga och skogsklädda bergsformationer. Väg 914 löper i nord-sydlig riktning väster om Tanumsslätten. Här är området mer kuperat, mindre dalgångar genombryts av mer eller mindre sammanhängande berg- och hällmarker. Förundersökningsområdet ligger strax söder om Anråsälven på en höjd av omkring 5 meter över havet. Det utgörs av mark i vall som sluttar svagt mot söder. I den norra delen skärs området av en grusväg med nordost-sydvästlig sträckning. Det särskilda utredningsområdet ligger strax norr om Anråsälven, i en sluttning mot söder ned mot älven. Området ligger på omkring 10 meter över havet. Trädvegetation förekom endast i anslutning till älven och utgjordes av al samt asp. Kult urlandskap FU- och AU-området ligger sydväst om Världsarvsområdet Tanum, som också är av riksintresse för kulturmiljövården (KO52). Sedan 1994 är Tanumsområdets hällristningar uppförda på UNESCO:s lista över världsarv. Motiveringen avser främst hällristningsområdena men lägger även ett helhetsperspektiv på landskapet. De tidigare kända fornlämningarna är huvudsakligen lokaliserade till de småkuperade och bergiga delarna norr respektive söder om den aktuella fornlämningen. Väg 914 löper i norr genom den västliga delen av världsarvsområdet, från Vitlycke till Bergslycke. Monumentala ristningar finns bland annat vid Vitlycke, Aspeberget, Tegneby och Litsleby. Här finns också ett
10 Bohusläns museum 2005:68 stort antal rösen och röseliknande stensättningar samt gravfält. I Tanumsslättens utkant återfinns ensamgårdar. I närheten av den aktuella fornlämningen ligger ett par områden vilka är uttagna som särskilt värdefulla fornlämningsmiljöer; området Krokbräcke Skistad (nr 37), även KMV nr 47 (Tanum 1984), som bland annat innefattar tre stora gravfält, två storhögar samt ett antal hällristningar ligger söder om fornlämningen. Området Kalleby - Bergslycke (nr 32), även KMV nr 33 (Tanum 1984) samt Riksintresse nr 52, ligger söder om fornlämningen och innehåller bland annat hällristningar, ett rösegravfält samt ett antal stensättningar. Fornlämning smiljö Tanumsområdet har en mycket stor fornlämningskoncentration. Till stor del utgörs denna av koncentrationer av hällristningar. Det stora flertalet av dessa hällristningar återfinns intill väster om Tanumsslätten. Vid gårdarna Litsleby och Tegneby är koncentrationen av fornlämningar, framförallt ristningar, bland de största i landet. På impedimenten, men framför allt på slänterna ned mot slätten, ligger fornlämningar från brons- och järnålder, vilka tillsammans med ortnamnen påvisar bygdens kontinuitet sedan bronsåldern. I undersökningsområdets närmiljö återfinns ett antal stensättningar (Tanum 912, 933, 935, 938, 1196), rösen (Tanum 606, 913, 934, 936, 937), boplatser (Tanum 606, 932, 1508), fyndplatser (Tanum 1503, 1540, 1543) samt en hög (Tanum 983). Omkring en kilometer sydost om det aktuella området finns därtill ett stort antal hällristnings- och skålgropslokaler (Tanum 2-4, 18, 188, 318, 488, 839, 889-892). Därtill finns ett antal historiska lämningar (Tanum 489, 852, 1505-1507, 1538-1539 samt1544) (för samtliga ovan redovisade fornlämningar, se fig. 2). Historiskt källmaterial Den speciella topografin i Bohuslän har gjort att jordbruket har haft begränsat utrymme långt fram i tiden. Sedan medletid har brukandet av slätterna alltmer intensifierats för att kulminera under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal (Franzén et al 2000:17).
Tanum 1856 Figur 2. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, Tanum kommun, med omgivande fornlämningar markerade. Skala 1:10 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2005-08-09. 11
12 Bohusläns museum 2005:68 Bland de sentida lämningar som återfinns i närheten av undersökningsområdet kan nämnas ett antal by-/gårdstomter (Tanum 1542, 1539), ett område med bebyggelselämningar (Tanum 1544), en kvarnrest (Tanum 1505), sentida ristningar/minnesinskrifter (Tanum 852, 489, 1506), en plats med tradition (Tanum 1507) samt ett par väghållningsstenar (Tanum 1537 och 1538) (för samtliga ovan redovisade lämningar se figur 2). Metodik Fältarbetet utfördes med maskingrävare med 1,2 m bred planeringsskopa. Schaktbredden varierade mellan i allmänhet 1,5 2,5 m. De schakt där anläggningar påträffades utvidgades dock ännu mer (S102, 109, 112 samt 115). Endast tre schakt inom förundersökningsområdet grävdes till enkel skopbredd, (S118, 130 samt 131). Fyra schakt grävdes norr om den grusvägen som skar genom området (S100 102 samt 109) de resterande nio låg söder om grusvägen (schaktplan se bil. 1). Inom utredningsområdet grävdes tre schakt (schaktplan se bil. 2). I schakten noterades förutom eventuella anläggningar och fynd också matjordens tjocklek och alvens beskaffenhet. Samtliga schakt och anläggningar mättes in med GPS. Av de sammanlagt tretton anläggningar som påträffades undersöktes ett representativt urval. Inga fynd tillvaratogs. Resultat Totalt togs i förundersökningsområdet 15 schakt upp, till en total längd av ca 90 m. Under grästorven utgjordes markslaget norr om grusvägen huvudsakligen av gulbrun sandig silt till ett djup av 0,45 m och nedåt. Alven utgjordes av gråbrun sandig silt. Anläggningarna påträffades i den gulbruna sandiga silten. Söder om grusvägen var under torven ljusbrun sandig silt ned till ett djup av 0,55 och nedåt. Alven utgjordes av gråvit sandig silt. Anläggningarna påträffades i den ljusbruna sandiga silten. Schakt 118, 119 samt 126-131 var leriga mot botten (bil.2 samt 5). Av de sammanlagt tretton anläggningar som påträffades i förundersökningsområdet undersöktes sex stycken (A104, 105, 120, 114, 121 samt 124). Av dessa var två härdar (A104 resp. 114), ett stolphål (A 105), en
Tanum 1856 13 grop (A124), ett pinnhål (A121) samt ett kulturlager (A120). Kolprov togs i A104 samt A114. Samtliga anläggningar är redovisade i bilaga 3 och 6. Större delen av schakt 102 upptogs av ett kulturlager med anläggningar både i ytan (A106, 107) och under kutlurlagret (A104, 105). Schaktet förlängdes åt väster för att avgöra var kulturlagret upphörde. I söder fortsätter kulturlagret eventuellt in under den väg som skär området, medan det i norr sannolikt avslutas vid den kraftiga brant som avgränsar området. För att avgöra kulturlagrets tjocklek och karaktär grävdes en sektion (C108) genom det, varvid de två ovan nämnda anläggningarna påträffades. Ytterligare tre schakt (S109, 112 samt 116) innehöll anläggningar (för anläggningar i plan se bil. 3). I utredningsområdet grävdes tre schakt till en sammanlagd längd av omkring 18 m. Direkt under grästorven var ljusbrun sandig silt till ett djup av mellan 0,25 0,50 m. Därunder var ljust gråbrun lerig silt. Slänten var fuktig och bottenmaterialet var flammigt. Troligen har vatten avsatt material här i omgångar. I schakt 134 påträffades i ett sandigt, humöst svartbrunt område recent glas. Den särskilda utredningen resulterade inte i några lämningar och inte heller några fynd. Resultat gentemot undersökningsplanen Syftet med förundersökningen var att bedöma boplatsens karaktär och utbredning. Boplatsen har kunnat avgränsas åt söder och väster med ledning av ett antal tomma schakt. Åt norr avgränsas den naturligt av en kraftig brant som vetter mot norr och i öster av väg 914. Tidigare dateringar av de två härdar som framkom vid utredningen har gett resultat som placerar härdarna i tidsspannet förromersk - romersk järnålder. Analysen av kolprovet från härd A 104 gav en datering till förromersk järnålder. Med tanke på att lämningar påträffades såväl under som över kulturlagret A120 kan det antas att boplatsen använts eller återanvänts under en längre tid - en slutundersökning kan klargöra hur lång användningstiden varit och om olika delar av boplatsen varit använda under olika skeden. Syftet med den särskilda utredningen var att undersöka förekomsten av eventuella fornlämningar i området. Inga fornlämningar påträffades inom området.
14 Bohusläns museum 2005:68 Materialets potential Som noterats ovan utgörs merparten av de fornlämningar som återfinns i Tanumsområdet av hällristningar. Tanum 1856 kan i egenskap av boplats bidra till att utöka bilden av Tanumsområdets fornlämningslandskap och relationerna mellan, samt spridningen av, olika typer av lämningar i landskapet. Slutsatser samt åtgärdsförslag I det förundersökta området påträffades ett flertal boplatslämningar, däribland ett större sammanhängande kulturlager med ytterligare, mycket välbevarade, lämningar inunder. Bohusläns museum anser att exploateringen bör föregås av ytterligare antikvariska åtgärder i form av en slutundersökning av området (föreslaget slutundersökningsområde se bil. 4). Vad gäller det särskilda utredningsområdet påträffades här inga arkeologiska lämningar. Bohusläns museum anser att exploateringen kan genomföras utan vidare antikvariska åtgärder med förbehållet att avvikelser från planen inte får ske.
Tanum 1856 15 Referenser Franzén, Britt-Marie; Lindholm, Kristina; Uddén, Jan och Carlsson, Helene. Agrarhistorisk landskapsanalys över f d Göteborgs och Bohus län. 2000. Länsöversikt. Landskapsprojektet rapport 2000:8. Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum. Stockholm. Selling, Susanne. 2003. Arkeologisk utredning Inför planerad ombyggnad av väg 914 delen Kampstorp Vitlycke, Tanum och Kville socken, Tanums kommun. Rapport 2003:28, Bohusläns museum. Uddevalla. Tanum. Kulturminnesvårdsprogram för Tanums kommun. 1984. Tanums kulturnämnds skriftserie nr 4. Uddevalla
16 Bohusläns museum 2005:68 Tekniska och administrativa uppg ifter Lst dnr: 431-28421-2005 BM dnr: 318/05 K BM pnr: 1366 Intrasisprojekt: BM051366001 Fornlämningsnr: 1856 Län: Kommun: Socken: Västra Götalands län Tanum Tanum Ek. karta: 9028 Läge: X 6510451-6510508, Y 1240844-1240875 Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V Höjdsystem: RH 70 Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Konsulter: Vägverket Region Väst Bohusläns museum Gabriella Kalmar Joakim Åberg Fältarbetstid: 2005-07-06 07-07 Arkeologtimmar: 32 Undersökt yta: 2806 m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändetogs
Tanum 1856 17 Figur för teckning Figur 1. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, Tanum kommun, skala 1:20 000, med undersökningsområdet markerat. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2005-08-09. Figur 2. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, Tanum kommun, med omgivande fornlämningar markerade. Skala 1:10 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2005-08-09. Bilagor Bilaga 1. Plankarta över samtliga schakt i förundersökningsområdet. Skala 1:500. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2005-08-09. Bilaga 2. Plankarta över samtliga schakt i utredningsområdet. Skala 1:1000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2005-08-09.. Bilaga 3. Plankarta över anläggningar i förundersökningsområdet. Skala 1:200. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2005-08-09. Bilaga 4. Föreslaget slutundersökningsområde. Skala 1:1000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2005-08-09. Bilaga 5. Schakttabell Bilaga 6. Anläggningstabell Bilaga 7. C14-analys av kolprov från A104.
18 Bohusläns museum 2005:68 Bilaga 1
19 Tanum 1856 Bilaga 2
20 Bohusläns museum 2005:68 Bilaga 3
21 Tanum 1856 Bilaga 4
22 Bohusläns museum 2005:68 Bilaga 5 Schakt. nr. Längd, m. Bredd, m. Djup, m. Fyllning Anläggningar 100 4 2 0,45 Under torven gulbrun sandig silt till 0,45 m Därunder gråbrun sandig silt. 101 4 2 0,35 Under torven gulbrun sandig silt till 0,35 m Därunder gråbrun sandig silt. 102 7 6 0,4 Under torven gulbrun sandig silt till 0,4 m Därunder gråbrun sandig silt. 109 6 2 0,37 Under torven ljusbrun sandig silt till 0,37m. Därunder gråvit sandig silt med spridda, recenta mörkfärgningar. 111 4,5 2 0,6 Under torven ljusbrun sandig silt till 0,6m. Därunder gråvit sandig silt. 112 17 2 0,6 Under torven ljusbrun sandig silt till 0,6m. Därunder gråvit sandig silt. 115 3 2 0,6 Under torven ljusbrun sandig silt till 0,6m. Därunder gråvit sandig silt. 116 8,5 2 0,6 Under torven ljusbrun sandig silt till 0,5m. Därunder gråvit siltig sand, ställvis något lerigt. 118 5 2 0,45 Under torven ljusbrun sandig silt till 0,45m. Därunder gul - ljusgrå flammig lera. 119 8 2 0,55 Under torven ljusbrun sandig silt till 0,5m. Därunder gråvit sandig silt. I norra änden järnhaltigt grus från 0,4m - botten. 126 4 2,5 0,65 Under torven ljusbrun sandig silt till 0,65m. Därunder samma material, dock något lerigt. 127 4 2,5 0,65 Under torven ljusbrun sandig silt till 0,65m. Därunder samma material, dock något lerigt. 129 7 2,5 0,9 Under torven ljusbrun sandig silt till 0,65m. Därunder samma material, dock något lerigt. 130 5 2 0,9 Under torven ljusbrun sandig silt till 0,65m. Därunder samma material, dock något lerigt. 131 5 2 0,7 Under torven ljusbrun sandig silt till 0,65m. Därunder samma material, dock något lerigt. A104-107, A120 A110 A113-114 A 121-125
Tanum 1856 Bilaga 6 23 Anläggning Typ Form Storlek, Djup, m. Beskrivning nr. m. A104 Härd Rund 1,65 0,3 Sotig svartbrun sandig silt i yta. Enstaka skärviga och skörbrända stenar samt keramik. Även mycket kol. Mycket skärvsten ned till 0,2m djup, sedan packat med stora bitar kol. Större stenar i kanten. Vit finsand under anl. Kolprov togs. A105 Stolphål Rund 0,3 Ej undersökt Svartbrun sandig silt med mycket bränd lera i centrum. A106 Härd? Oval 1,35x0,9 Ej undersökt Mörkbrun (sotig) sandig silt med skärvig och skörbränd sten (rel. mycket). Samma färg som kulturlagret. Stenarna utgör avgränsningen. A107 Härd? Rundad 0,7 Ej undersökt I kulturlagrets yta. Mörkbrun (sotig) sandig silt med skärvig och skörbränd sten i ytan. Avgränsningen utgörs av stenarna. I ytan påträffades också bränd lera. A120 Kulturlager Oregelbunden 9x10 0,06-0,22 Anläggningar i ytan. Mörkbrun sotig sandig silt med stänk av bränd lera i ytan (även enstaka skärviga skörbrända stenar). Svåravgränsat, kan fortsätta in under väg i söder. Under kulturlagret påträffades en härd (A104) samt ett stolphål (A105). I väster ljusnade kulturlagret och övergick i en gråbrun ton med mindre gulbruna partier, enstaka stenar. A110 Härd, ev. recent A113 Grop Oval m tillplattade ändar Oval 1x1,3 Ej undersökt Mörkt brun, något flakig, stora skärviga stenar, skörbrända. Fortsatte in under profilkanten/vägbanken i söder. 0,95x0,65 Ej undersökt Ljust brungrå sandig silt, knappt synlig mot omgivande material. En del stora stenar i ytan. A114 Härd Rundad 0,8x0,62 0,4 Grå lerig silt med sotig svart färgning i centrum. Sten i västra kanten samt i centrum. Relativt mycket skärvig, skörbränd sten första 0,15m. Sedan flera större eldpåverkade stenar/block mot botten. A121 Pinnhål Rund 0,11 0,18 Ljust grå sandig silt, mycket kompakt. Mycket flammig anläggning. A122 Grop Rundad 1x0,85 Ej undersökt Mörkt grå sandig silt. Går in i A123 eller tvärom. A123 Grop Rundad 0,7x0,75 Ej undersökt Mörkt grå sandig silt, något ljusare än A122. Kompakt. A124 Grop Rundad 0,92x0,85 0,21 Mörkt grå sandig silt. Angränsade i nordost till järnhaltigt grus. Innehöll klumpar av samma material. Kompakt. A125 Pinnhål Rund 0,11 Ej undersökt Ljust grå sandig silt.
24 Bohusläns museum 2005:68 Bilaga 7
Tanum 1856 25