Styrelsemöte 4 2009 2009-10-08 14:00 Partikel- och astropartikelfysiks seminarierum, plan 5, AlbaNova Protokoll Närvarande: Gustav Amberg Anders Szepessy Oskar Andersson Forsman Joakim Westh Karin Blom Mats Åbom Laszlo Fuchs Ulf Gedde Erik Edstam Björn-Emil Jonsson Anders Forsgren Mark Pearce Helene Gester 1. Mötets öppnande Ordförande Gustav Amberg förklarar mötet öppnat 14:02. 2. Anmälda förhinder Ulf Karlsson har anmält förhinder för närvaro vid mötet. 3. Närvaro- och yttranderätt Helene Gester, Anders Forsgren och Erik Edstam föreslås få närvaro- och yttranderätt under hela mötet. Styrelsen beslutar att ge Helene Gester, Anders Forsgren och Erik Edstam närvaro- och yttranderätt under hela mötet. 4. Val av justeringsperson Mark Pearce föreslås som justerare för mötet. Styrelsen beslutar att att välja Mark Pearce som justerare för styrelsemöte 4 2009. 5. Fastställande av föredragningslista [bilaga 1] Styrelsen beslutar att att att ett nytt ärende 10e. Biträdande lektor i experimentell astropartikelfysik införs. ett nytt ärende 10f. Biträdande lektor i experimentell partikelfysik införs. ett nytt ärende 10g. Biträdande lektor i reaktorteknologi införs. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.kth.se/sci 1 (1)
att föredragningslistan fastställs med dessa ändringar. 6. Föregående protokoll (styrelsemöte 16 apr 2009, styrelsemöte 12 jun 2009) [bilaga 2, 3] Styrelsen informeras om den nya metodiken för protokollsskrivning. Inga anmärkningar inkommer gentemot de föregående protokollen. Styrelsen beslutar att lägga protokollet från styrelsemötet 16 april 2009 till handlingarna. att lägga protokollet från styrelsemötet 12 juni 2009 till handlingarna. 7. Anmälningar [bilaga 4, 5] Gustav Amberg informerar om tilldelningen av strategiska forskningsmedel som utföll enligt prognos, förutom inom materialområdet. Skolan för teknikvetenskap är aktiv inom e- science, ICT, produktionsteknik, energi och transport med mera. Huvudansvariga för ansökningarna ansvarar nu för realiseringen av de föreslagna verksamheterna. 50% av de tilldelade medlen skall användas till långsiktiga rekryteringar. Gustav Amberg arbetar i sin roll som vicerektor med det föreslagna tenure track-systemet som bland annat syftar till att ge ett tydligare karriärsystem samt ge mer stöd till den yngre fakulteten. Beslut om införande av systemet förväntas inom kort tas av rektor och de första delarna förväntas träda i kraft från och med 1 januari 2010. Helene Gester rapporterar om rekryteringen till skolans grundutbildningsprogram höstterminen 2009. Civilingenjörsutbildningarna i teknisk fysik (CTFYS), farkostteknik (CFATE) och öppen ingång (COPEN) har alla gått framåt i söktryck och lägstabetyg för antagna. Kombinationsutbildningen civilingenjör och lärare (CL) har i likhet med skolans masterutbildningar haft svårt att fylla de tillgängliga platserna. Av totalt 90 platser sammanlagt på de senare fylldes c:a 80. Gustav Amberg rapporterar kring det stundande införandet av avgifter för utomeuropeiska studenter som sannolikt kommer att träda i kraft 2011 eller 2012. Då full kostnadstäckning skall råda kommer kostnaden per läsår sannolikt att bli 80-100 kkr. Detta förväntas medföra en kraftig minskning av utomeuropeiska studenter på skolans masterprogram. Stipendier kommer att delas ut till studenter från biståndsländer, men dessa är begränsade till totalt 30 mkr, och detta kombinerat med den befintliga geografiska spridningen medför att den förväntade påverkan av detta är låg. Skolan för teknikvetenskap har idag ett förhållandevis litet antal utomeuropeiska studenter vilket begränsar det förmodade ekonomiska bortfallet. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap 2 (2) KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.kth.se/sci
Skolans halvårsresultat föredras kortfattat av Gustav Amberg. Omsättningen de första sex månaderna 2009 uppgick till 247 mkr och rörelseresultatet till -10 mkr. Resultatet föklaras till en del av bokföringstekniska åtgärder, och helårsresultatet väntas ligga nära den gällande budgeten som har ett planerat resultat på -3 mkr. Institutionerna för matematik samt farkost och flyg uppvisar båda negativa siffror med strukturproblem respektive fördröjda medel som skäl. Åtgärder är tagna för att eliminera dessa problem och båda beräknas uppfylla sitt budgetmål innan årets slut. Anders Forsgren informerar om de disputationer och licentiatseminarier som har ägt rum sedan det senaste styrelsemötet. Dessa är väl spridda över skolans forskningsområden samt i ett för tidpunkten normalt antal. Vidare har två docenter anställts, varav den ena har haft en av okänt skäl lång handläggningstid. Arbetet med om- och utbyggnaden av Teknikringen 8 presenteras kort. Projektet, som bland annat ska ge nytt utrymme för institutionen för hållfasthetslära samt utbildningskansliet, kommer att färdigställas stegvis mellan 2010 och 2013. Nya möjligheter förväntas i och med att samtliga laboratorier inom teknisk mekanik samlas på ett och samma ställe. Anders Forsgren informerar kort om innehållet i rektorsbeslut UF-2009/411, där Rebecca Lingwood utses till gästprofessor. 8. Jämställdhet och arbetsmiljö Gustav Amberg presenterar tenure track-systemet som en möjlighet att förbättra jämlikheten inom akademin, detta då minoriteter i allmänhet missgynnas i en miljö med oklara regelverk där personliga kontakter är viktigast för karriärutveckling. Anders Forsgren hanterar i första hand dessa frågor inom skolan då Gustav har motsvarande ansvar inom KTH på grund av sitt vicerektorsuppdrag. 9. Fastställande av utbildningsplaner [bilaga 6-16] Helene Gester föredrar förslagen till utbildningsplaner. Helene presenterar uppbyggnaden och syftet med utbildningsplaner samt det lagkrav som föreligger deras framtagande. Beslut skall tas årligen senast 15 oktober av skolans styrelse inför vidare behandling i fakultetsnämnden. Utbildningsplanen kompletteras av lär- och timplanen som i detalj definierar de i programmet ingående kurserna. Följande förändringar från det utskickade materialet föreslås: Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap 3 (3) KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.kth.se/sci
COPEN Sista stycket kring hantering av studenter som ej väljer nytt program stryks. Praxis för hantering av detta finns på KTH och behöver ej definieras i utbildningsplanen. CTFYS I bilaga 2 sker ett antal förändringar. Frågetecknen efter beräknings- och systembiologi tas bort, teknisk matematik ersätts med det korrekta teknisk mekanik och inriktningen tekniska beräkningar läggs till.. Utbildningsplanerna för civilingenjörsprogrammen är oförändrade i stort, sånär som på anpassningen till 3+2-systemet vilket medför att inriktningarna skall motsvara masterprogram. Inriktningarna i sin tur kommer inte definieras i utbildningsplanen för programmet utan hänvisning sker till motsvarande masterprogram. CL-programmet har nya förkunskapskrav som nu smmanfaller med civilingenjörsprogrammen. För skolans masterprogram har ett antal förändringar skett sedan föregående år. Applied physics, Modern physics samt Sound and vibration har helt utgått och istället har Engineering physics, Naval architecture samt Vehicle engineering tillkommit. Av de befintliga programmen har Engineering mechanics förändrats innehållsmässigt emedan Aerospace engineering, Mathematics och Nuclear energy engineering är orörda. Vissa redaktionella ändringar kan komma att ske i samtliga planer i syfte att harmonisera formuleringar dem emellan. Frågan framförs om det finns någon risk att studenter kommer i kläm i samband med denna förändring samt hur arbetet med information till de påverkade är planerat. Frågorna besvaras av Helene som framhåller det ordinarie informationsarbetet från skolans utbildningskansli som fullgott i denna fråga samt att metodiken kring framtagande av dessa dokument minimerar risken för att någon hamnar i kläm. Styrelsen beslutar att införa de föreslagna förändringarna. att samtliga föreslagna utbildningsplaner fastställs med dessa ändringar. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap 4 (4) KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.kth.se/sci
10. Rekryteringsärenden a. Lägesrapport för pågående ärenden [bilaga 17] Anders Forsgren redogör kort för inom skolan pågående rekryteringsärenden. b. Adjungerad professor i materialmekanik med inriktning mot kärnkraftsäkerhet [bilaga 18] Anders Forsgren presenterar underlaget och styrelsen diskuterar kort innehållet. Styrelsen beslutar att föra frågan vidare enligt den föreslagna beskrivningen. c. Affilierad professor i finansiell matematik/matematisk statistik [bilaga 19] Anders Forsgren rapporterar om denna affilierade professur som har skänkts av KTH till Handelshögskolan som en jubileumsgåva. Beslut har redan fattats av rektor och fakultetens dekanus och skolans styrelse behöver inte fatta något ytterligare beslut. d. Lektor i strukturmekanik [bilaga 20] Anders Forsgren föredrar ärendet. Inga frågor inkommer från styrelsen. Styrelsen beslutar att fastställa profilen enligt förslag. e. Biträdande lektor i experimentell astropartikelfysik [bilaga 21] Anders Forsgren och Gustav Amberg föredrar ärendet och frågar om ärendet kan tas upp trots sent inkomna handlingar. Styrelsen beslutar att hantera ärendet trots sent inkomna handlingar. att fastställa profilen enligt förslag. f. Biträdande lektor i experimentell partikelfysik [bilaga 22] Anders Forsgren och Gustav Amberg föredrar ärendet och frågar om ärendet kan tas upp trots sent inkomna handlingar. Styrelsen beslutar att hantera ärendet trots sent inkomna handlingar. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap 5 (5) KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.kth.se/sci
att fastställa profilen enligt förslag. g. Biträdande lektor i reaktorteknologi [bilaga 23] Anders Forsgren och Gustav Amberg föredrar ärendet och frågar om ärendet kan tas upp trots sent inkomna handlingar. Styrelsen beslutar att hantera ärendet trots sent inkomna handlingar. att fastställa profilen enligt förslag. 11. Utvecklingsplan [bilaga 24] Gustav Amberg presenterar innehållet i den nu färdigställda utvecklingsplanen och belyser ett antal viktiga punkter i densamma samt hur den används i dialogen med rektor angående verksamhet och finansiering. Bland de belysta punkterna återfinns bland annat ombyggnation vid Teknikringen 8, utredningen kring teknisk biovetenskap, utvecklingen av fakulteten medelst tenure track-systemet, övergripande utveckling av grundutbildningen med hjälp av kaizen-metoden samt planerna för respektive verksamhetsområde som har tagits fram i samarbete med skolans institutioner och som baseras på behov och inriktning hos dessa. Joakim Westh och Karin Blom lämnar sammanträdet. 12. Övriga frågor Inga övriga frågor har inkommit. 13. Nästa möte Nästa möte äger rum 20 november i samband med skolans konferens19-20 november. Programmet för konferensen kommer bland annat att innehålla utvecklingsarbete genom ständiga förbättringar samt information och diskussion kring kommande utbildningspolitiska besluta. 14. Mötets avslutande Gustav Amberg avslutar mötet 15:55. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap 6 (6) KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.kth.se/sci
Vid protokollet Erik Edstam Justeras Gustav Amberg Mark Pearce Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.kth.se/sci 7 (7)
Styrelsemöte 4 2009 2009-10-08 14:00 Partikelfysiks seminarierum, plan 5, AlbaNova Bilaga 1 Föredragningslista * = bilaga finns 1. Mötets öppnande 2. Anmälda förhinder 3. Närvaro- och yttranderätt 4. Val av justeringsperson 5. Fastställande av föredragningslista * 6. Föregående protokoll (styrelsemöte 16 apr 2009, styrelsemöte 12 jun 2009) * 7. Anmälningar 8. Jämställdhet och arbetsmiljö 9. Fastställande av utbildningsplaner * 10. Rekryteringsärenden a. Lägesrapport för pågående ärenden b. Adjungerad professor i materialmekanik med inriktning mot kärnkraftsäkerhet * c. Affilierad professor i finansiell matematik/matematisk statistik * d. Lektor i strukturmekanik * 11. Utvecklingsplan * 12. Övriga frågor 13. Nästa möte 14. Mötets avslutande Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.kth.se/sci 1 (1)
Bilaga 2 Bilaga 2: Protokoll från styrelsemöte 16 april 2009 Bilagan återfinns i separat fil. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen 5, 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.sci.kth.se 1 (1)
Bilaga 3 Bilaga 3: Protokoll från styrelsemöte 12 juni 2009 Bilagan återfinns i separat fil. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen 5, 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.sci.kth.se 1 (1)
Bilaga 4 Skolan för teknikvetenskap Delårsrapport 2009-06-30 RESULTATRÄKNING (kr) 2009 2008 Förändring Gruanslag 67 850 112 66 713 718 1 136 394 Fofuanslag 70 572 803 70 606 311-33 508 Bidrag fr externa finansiärer 84 886 044 93 141 177-8 255 133 Uppdrag fr externa finansiärer 8 851 129 8 241 243 609 886 Övriga intäkter 4 628 824 2 948 000 1 680 824 Finansiella intäkter 727 298 2 183 291-1 455 993 SUMMA INTÄKTER 237 516 210 243 833 740-6 317 530 Personalkostnader 146 317 015 146 496 661-179 646 Lokalkostnader 30 746 135 29 473 760 1 272 375 Resor och traktamenten 7 127 008 7 427 551-300 543 Utrustning exkl avskr 1 867 664 1 831 473 36 191 Konsulttjänster 9 591 923 6 146 935 3 444 988 Drift och övrigt 12 452 830 12 031 007 421 823 Gemensamma kostnader 33 631 272 32 135 780 1 495 492 Avskrivningar 5 911 383 5 307 231 604 152 Finansiella kostnader 2 093 4 054-1 961 SUMMA KOSTNADER 247 647 322 240 854 452 6 792 870 Transf/erhållna medel f finans av bidrag 5 083 559 3 649 444 1 434 115 Transf/lämnade bidrag 5 083 559 3 649 444 1 434 115 SUMMA TRANSFERERINGAR 0 0 0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -10 131 112 2 979 288-13 110 400 BALANSRÄKNING (kr) 2009-06-30 2008-06-30 Förändring Anläggningstillgångar 43 032 052 33 602 583 9 429 469 Varulager 0 0 0 Kundfordringar 3 660 665 5 275 281-1 614 616 Kontraktsfordringar 0 0 0 Övriga fordringar 677 282-6 033 683 315 Periodavgränsningsposter 32 330 635 37 502 733-5 172 098 Kassa, postgiro och bank 157 849 059 124 657 175 33 191 884 SUMMA TILLGÅNGAR 237 549 692 201 031 738 36 517 954 Myndighetskapital från föreg. år 88 056 141 72 780 482 15 275 659 Myndighetskapital årets kapitalförändrin -10 131 112 2 979 288-13 110 400 Lån 0 0 0 Leverantörsskulder 12 151 436 11 743 844 407 592 Övriga skulder 220 386 186 803 33 583 Felkonton 0 0 0 Upplupna kostnader 6 052 839 6 229 082-176 243 Oförbrukade externa medel 137 045 806 98 023 777 39 022 029 Förutbetalda intäkter 0 0 0 Ofördelade anslag 4 154 197 9 088 463-4 934 266 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 237 549 692 201 031 738 36 517 954
Bilaga 4 Skolan för teknikvetenskap Delårsrapport 2009-06-30 200906 06 RESULTATRÄKNING (kr) Totalt Grund- Beställd Uppdrags- Forskn. och Uppdragsper verksamhet utbildning utbildning utbildning forskarutb. forskning Gruanslag 67 850 112 67 850 112 0 0 0 0 Fofuanslag 70 572 803 0 0 0 70 572 803 0 Bidrag fr externa finansiärer 84 886 044 158 748 0 0 84 727 296 0 Uppdrag fr externa finansiärer 8 851 129 0 956 496 358 393 0 7 536 240 Övriga intäkter 4 628 824 627 550 0 158 869 1 751 260 2 091 146 Finansiella intäkter 727 298 23 612 0 0 703 686 0 SUMMA INTÄKTER 237 516 210 68 660 022 956 496 517 262 157 755 044 9 627 386 Personalkostnader 146 317 015 41 098 397 1 173 712 83 475 98 987 187 4 974 243 Lokalkostnader 30 746 135 10 072 981 196 951 42 727 19 124 526 1 308 951 Resor och traktamenten 7 127 008 292 845 21 995 19 738 6 528 873 263 558 Utrustning exkl avskr 1 867 664 363 608 33 534 612 932 476 537 434 Konsulttjänster 9 591 923 1 304 245 1 399 043 113 902 5 436 066 1 338 667 Drift och övrigt 12 452 830 2 079 677 204 212 115 712 10 012 983 40 246 Gemensamma kostnader 33 631 272 10 173 597 141 725 15 815 22 387 470 912 665 Avskrivningar 5 911 383 186 941 35 625 106 5 560 028 128 683 Finansiella kostnader 2 093 271 0 0 1 822 0 SUMMA KOSTNADER 247 647 322 65 572 562 3 206 795 392 087 168 971 430 9 504 448 Transf/erhållna medel f finans av bidrag 5 083 559 272 440 0 0 4 811 119 0 Transf/lämnade bidrag 5 083 559 272 440 0 0 4 811 119 0 SUMMA TRANSFERERINGAR 0 0 0 0 0 0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -10 131 112 3 087 460-2 250 299 125 175-11 216 386 122 938 4,05% 2,39% 0,00% 13,58% 28,91% 5,03% 0,75% 3,87% 2,88% 66,42% 0,40% 0,22% 12,42% 59,08% Omsättning per verksamhet Grund- utbildning Beställd utbildning Uppdrags- utbildning Forskn. och forskarutb. Uppdrags- forskning Kostnadsslag Personalkostnader Lokalkostnader Resor och traktamenten Utrustning exkl avskr Konsulttjänster Drift och övrigt Gemensamma kostnader Avskrivningar Finansiella kostnader 122 938 Resultat Uppdrags- forskning 125 175 Forskn. och forskarutb. -2 250 299 Uppdrags- utbildning 3 087 460 Beställd utbildning -5 000 000-4 000 000-3 000 000-2 000 000-1 000 000 0 1 000 000 2 000 000 3 000 000 4 000 000 5 000 000 Grund- utbildning
Bilaga 4 Skolan för teknikvetenskap Delårsrapport 2009-06-30 200906 06 RESULTATRÄKNING (kr) Kansli Komp C F & F Hållf. Matte Mekanik Fysik Teo. Fys. Till. Fys per verksamhet Gruanslag 6 103 245 0 7 682 742 4 702 530 25 172 416 8 826 609 5 099 132 2 694 423 7 569 015 Fofuanslag 550 604 2 002 877 11 151 470 5 411 403 15 100 248 11 989 494 9 385 937 3 939 998 11 040 772 Bidrag fr externa finansiärer 617 471 1 213 398 17 852 933 4 849 527 4 981 477 16 200 601 17 464 029 2 884 018 18 822 589 Uppdrag fr externa finansiärer 0 1 651 900 1 328 047 1 577 693 94 101 250 000 2 690 173 0 1 259 214 Övriga intäkter 65 006 159 375 1 446 732 537 088 386 949 337 046 712 137-94 468 1 078 958 Finansiella intäkter 56 833 73 990 66 231 170 946 51 331 160 485 4 315 58 185 84 982 SUMMA INTÄKTER 7 393 160 5 101 540 39 528 156 17 249 187 45 786 522 37 764 235 35 355 723 9 482 156 39 855 531 Personalkostnader 8 496 892 1 799 387 24 866 126 10 571 516 38 075 203 21 521 868 16 798 987 6 103 616 18 083 420 Lokalkostnader 1 092 027 58 414 6 146 457 1 926 989 7 588 706 4 571 128 3 533 981 841 411 4 987 023 Resor och traktamenten 91 391 184 335 1 685 033 223 234 1 355 823 786 788 1 735 269 207 759 857 376 Utrustning exkl avskr 34 193 53 044 542 580 272 563 171 765 183 330 138 813 8 288 463 086 Konsulttjänster 206 208 2 699 632 1 315 273 103 536 1 126 739 284 320 2 934 128 0 922 087 Drift och övrigt 668 425 889 378 2 551 841 885 949 2 579 155 1 179 254 846 111 139 573 2 713 144 Gemensamma kostnader -4 748 214 951 934 7 306 562 2 361 204 9 627 078 4 660 086 6 122 970 1 741 176 5 608 476 Avskrivningar 35 656 6 926 639 781 151 782 126 638 340 330 1 408 217 57 610 3 144 441 Finansiella kostnader 0 0 250 0 171 0 516 0 1 156 SUMMA KOSTNADER 5 876 579 6 643 049 45 053 903 16 496 775 60 651 279 33 527 104 33 518 991 9 099 433 36 780 209 Transf/erhållna medel f finans av bidrag 272 440 2 672 710 285 000 0 110 315 122 144 730 200 173 000 717 750 Transf/lämnade bidrag 272 440 2 672 710 285 000 0 110 315 122 144 730 200 173 000 717 750 SUMMA TRANSFERERINGAR 0 0 0 0 0 0 0 0 0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 1 516 581-1 541 510-5 525 747 752 412-14 864 757 4 237 131 1 836 731 382 723 3 075 322
Bilaga 5 Disputationer 2009 06 01 2009 09 25 Teknisk akustik Modelling of IC Engine Intake Noise Tid: 2009 06 01 kl 13:15 Respondent: Magnus Knutsson Fysik In Beam Spectroscopy of Extremely Neutron Deficient Nuclei 110Xe, 163Ta, 169Ir and 172Hg Tid: 2009 06 05 kl 10:00 Respondent: Mikael Sandzelius Teknisk akustik Studies of Flow Duct Acoustics with Applications to Turbocharged Engines Tid: 2009 06 05 kl 13:30 Respondent: Hans Rämmal Matematik Regularity Properties of Two phase Free Boundary Problems Tid: 2009 06 05 kl 14:00 Respondent: Erik Lindgren Fysik Development of New Monte Carlo Methods in Reactor Physics Criticality, Non Linear Steady State and Burnup Problems Tid: 2009 06 11 kl 13:15 Respondent: Jan Dufek Optimeringslära och systemteori A Parameterization of Positive Real Residue Interpolants with McMillan Degree Constraint Tid: 2009 06 12 kl 10:00 Respondent: Yohei Kuroiwa Mekanik Experimental Studies in Jet Flows and Zero Pressure Gradient Turbulent Boundary Layers Tid: 2009 06 12 kl 10:15 Respondent: Ramis Örlü Matematik Moduli Spaces of Zero Dimensional Geometric Objects Tid: 2009 08 17 kl 13:00 Respondent: Christian Lundkvist Matematik Numerical Algorithms for Free Boundary Problems of Obstacle Types Tid: 2009 08 20 kl 14:00 Respondent: Farid Bozorgnia Energiteknik The Effective Convectivity Model for Simulation and Analysis of Melt Pool Heat Transfer in a Light Water Reactor Pressure Vessel Lower Head Tid: 2009 09 02 kl 10:00 Respondent: Chi Thanh Tran Optimeringslära och systemteori Control and Coordination of Mobile Multi Agent Systems Tid: 2009 09 04 kl 10:00 Respondent: Tove Gustavi Fysik Multidimensional Ultrasonic Standing Wave Manipulation in Microfluidic Chips Tid: 2009 09 11 kl 14:00 Respondent: Otto Manneberg Lättkonstruktioner Hydroelasticity in Marine Hull Bottom Panels Modeling and Characterization Tid: 2009 09 16 kl 10:00 Respondent: Ivan Stenius Flygteknik On Improving Efficiency of Flight Using Optimization Tid: 2009 09 22 kl 10:00 Respondent: Marianne Jacobsen
Bilaga 5 Fordonsteknik Exploiting Individual Wheel Actuators to Enhance Vehicle Dynamics and Safety in Electric Vehicles Tid: 2009 09 25 kl 10:00 Respondent: Mats Jonasson Teoretisk fysik Statics, Domain Structure and Dynamics in the Dilute Dipolar Magnet LiHoF4 Tid: 2009 09 25 kl 10:00 Respondent: Anders Biltmo
Bilaga 5 Licentiatseminarier 2009 06 01 2009 10 08 Lättkonstruktioner Deformability of Unidirectional Prepreg Materials Tid: 2009 06 12 kl 13:15 Licentiand: Ylva Larberg Mekanik Optimization and Control of Boundary Layer Flows Tid: 2009 06 15 kl 10:00 Licentiand: Antonios Monokrousos Fysik Helium in CERMET Fuel Binding Energies and Diffusion Tid: 2009 08 21 kl 10:00 Licentiand: Odd Runevall Energiteknik Development of Effective Algorithm for Coupled Thermal Hydraulics Neutron Kinetics Analysis of Reactivity Transient Tid: 2009 09 22 kl 14:00 Licentiand: Joanna Peltonen Mekanik Biomechanical Consequences of Foot and Ankle Injury and Deformity: Kinematics and Muscle Function Tid: 2009 09 24 kl 10:15 Licentiand: Ruoli Wang Strömningsmekanik Validated Modelling of Electrochemical Energy Storage Devices Tid: 2009 09 25 kl 10:15 Licentiand: Niklas Mellgren Fysik Computational Methods for Multi Dimensional Neutron Diffusion Problems Tid: 2009 09 28 kl 13:00 Licentiand: Song Han Teoretisk fysik Dark Matter in and around Stars Tid: 2009 10 02 kl 13:00 Licentiand: Sofia Sivertsson
Bilaga 5
Bilaga 5
Bilaga 6 Dnr SK-2009-0461 Utbildningsplan Civilingenjörsprogrammet i Farkostteknik Master of Science invehicle Engineering 300 högskolepoäng Utbildningsplanen fastställd av styrelsen vid Skolan för Teknikvetenskap2009-10-08 Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT - 2010 Gällande kurslista finns i bilaga 1 Gällande mastersprogrambeskrivningar finns i bilaga 2 Utbildningens mål Farkostteknik omfattar luft- och vattenfarkoster, mark- och spårfordon och system där sådana är komponenter. Civilingenjörsutbildningen i farkostteknik syftar till att ge studenterna kunskap, färdigheter och attityder som krävs för att kunna delta i utveckling av farkoster och system från idéformulering, konstruktion och tillverkning, till drift och underhåll. Utbildningen förbereder också för arbete inom andra delar av samhällslivet där kunskaper inom tillämpad mekanik eller systemteknik är av betydelse, samt för forskarutbildning. Farkostteknikprogrammets vision är en civilingenjörsutbildning som betonar grundläggande kunskap i sammanhanget Planera - Utveckla - Tillverka Driva komplexa tekniska system och nya produkter. Farkostteknikprogrammets grundläggande idé är en utbildning som integrerar lärandet av disciplinära matematiska, naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga och tekniska färdigheter med generella ingenjörsfärdigheter innehåller ett flertal projekt som innehåller momenten design, tillverkning och provning. stöds av aktiva och erfarenhetsbaserade inlärningsmetoder aktivt stöder lärarnas utveckling av deras ingenjörserfarenheter äger rum i såväl vanliga lärosalar som i laboratorier och verkstäder utvecklas genom de ständiga förbättringarnas filosofi Kunskap och förståelse En civilingenjör från farkostteknikprogrammet ska 1. ha förmåga att självständigt tillämpa matematik och grundläggande naturvetenskap inom sitt teknikområde. 2. behärska och självständigt kunna tillämpa grundläggande principer inom ett brett teknikvetenskapligt område. 3. inom sitt teknikområde kunna praktisera ett kreativt och kritiskt arbetssätt för att inom givna ramar formulera och utforska problem med moderna metoder och verktyg. 4. kunna analysera tekniska problem i ett systemperspektiv, med en helhetssyn på tekniska system och deras livscykel, från idé/behov till specifikation, utveckling, tillverkning, drift och avveckling. 1
Bilaga 6 Färdighet och förmåga En civilingenjör från farkostteknikprogrammet ska 5. ha förståelse för att ingenjörsmässiga problem ofta är komplexa, kan vara ofullständigt definierade, och ibland innehålla motstridiga villkor. 6. kunna lösa problem med utgångspunkt i behov och funktion, med hänsyn till affärsmässiga villkor, teknikens inflytande på miljön och teknikens samspel i samhället. 7. kunna kommunicera muntligt och skriftligt i ingenjörsmässiga sammanhang med olika målgrupper på svenska och engelska, kunna diskutera såväl slutsatser som den kunskap och de argument som ligger till grund för slutsatserna. 8. genom övning och reflektion ha utvecklat förmåga att arbeta effektivt i grupp. 9. kunna identifiera konflikter mellan olika etiska ståndpunkter inom professionen. 10. kunna följa och utnyttja kunskapsutvecklingen inom teknikområdet och ha kännedom om huvuddragen i aktuell utveckling och forskning inom teknikområdet. Värderingsförmåga och förhållningssätt En civilingenjör från farkostteknikprogrammet ska 11. visa förståelse och respekt för betydelsen av hur tekniken påverkar människor, natur och samhälle med hänsyn tagen till den begränsade tillgången av energi och material. 12. visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Ovanstående syn på civilingenjörsutbildningen stämmer väl överens med samhällets krav, som uttrycks i Högskolelagen och Högskoleförordningen. Målbeskrivningar för mastersprogram För mastersprogrammen gäller följande generella utbildningsmål: Studenten skall utgående från grunder som förvärvats i naturvetenskapliga och tekniska ämnen kunna använda och utforma verktyg eller modeller för analys och provning på ett ingenjörsmässigt sätt lösa problem med användning av kreativa metoder kunna sätta sig in i nya områden och inhämta information om teknik och metoder ha kännedom om huvuddragen i aktuell utveckling och forskning inom det valda området kunna projektera, leda och deltaga i utvecklingsarbete. Detta innebär att identifiera, analysera och specificera en produkt, ett system eller en process som skall svara mot ett specificerat behov. Det innefattar också ekonomisk planering, uppföljning och utvärdering samt utnyttjande av datorbaserade hjälpmedel utveckla sin förmåga till kommunikation och samarbete. Erhållna resultat och slutsatser skall på ett klart och korrekt sätt kunna presenteras muntligt och skriftligt på svenska och engelska. förstå och ha respekt för betydelsen av hur tekniken påverkar människor, natur och samhälle med hänsyn tagen till den begränsade tillgången av energi och material. Fullständig information om examenskrav för civilingenjörsexamen, teknologie kandidatexamen respektive masterexamen finns i KTHs lokala examensordning, http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina/1.27227 Utbildningens omfattning och innehåll Civilingenjörsprogrammet i Farkostteknik omfattar 300 högskolepoäng, vilket i normal studietakt motsvarar 5 års heltidsstudier. Utbildningens första tre år är på grundläggande nivå och kan, om studenten ansöker om det, avslutas med en teknologie kandidatexamen. De två avslutande åren är 2
Bilaga 6 på avancerad nivå och kan om studenten ansöker om det, avslutas med en masterexamen vid sidan av civilingenjörsexamen. Utbildningen ger en både gedigen teknisk grund såväl som kunskaper och förmåga att driva utvecklingen av alla möjliga sorters farkoster framåt. Under de första två åren läses bl a kurser i matematik, mekanik och hållfasthetslära. År 3-5 fokuserar mot något av nedan beskrivna avslutningsområden. Utbildningen ger studenter en förmåga att få många olika faktorer att samverka, som stabilitet, hållfasthet, säkerhet, miljövänlighet och bekvämlighet. Detta kräver en kombination av kreativt tänkande och avancerade beräkningar. Kandidatdelen Årskurs 1 Algebra och geometri Envariabelanalys Flervariabelanalys Perspektiv på farkosttekniken Fysik I Mekanik I Numeriska beräkningar och grundläggande programmering Årskurs 2 Mekanik II Hållfasthetslära gk Produktframtagning Strömningsmekanik Differentialekvationer II Ljud och vibrationer Termodynamik Årskurs 3 Reglerteknik Signaler och mekaniska system FEM för ingenjörstillämpningar Elektroteknik Matematisk statistik T Optimeringslära för T Examensarbete inom farkostteknik, grundnivå Mastersprogram Farkostteknik/ väg, spår Flyg och rymdteknik/ flyg, rymd, system, lättkonstruktioner Hållbar energiteknik Industriell ekonomi Industriell produktutveckling/ maskinkonstruktion, mekatronik, förbränningsmotorteknik Integrerad produktdesign/ industriell design, integrerad produktutveckling Marina system Matematik/ mat, mat statistik & finansiell mat, beräkningsmat, optimeringslära och systemteori, diskret mat & teoretisk datalogi Teknisk mekanik/ hållfasthetsteknik, fluidmekanik, ljud och vibrationer De första tre åren i utbildningen sker i huvudsak på svenska, viss engelsk litteratur och enstaka moment där engelska används förekommer dock. De avslutande två årens kurser är i huvudsak på engelska. 3
Bilaga 6 Behörighet och urval För behörighetskrav och urvalsprinciper se KTHs antagningsordning, http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/antagning/1.27186 Utbildningens genomförande Utbildningens upplägg Läsåret för KTH:s grundutbildning är indelat i fyra perioder. Läsperioderna har vardera ca sju veckor med minst 33 läsdagar. Varje läsperiod följs av en tentamensperiod. Utöver de fyra ordinarie tentamensperioderna ges tre omtentamensperioder; efter jul, efter läsårets sista ordinarie tentamensperiod och direkt före läsårets första läsperiod. Läsåret omfattar 40 veckor. Vid behov kan undervisning läggas utanför läsåret. Utbildningen är organiserad kring kurser i de matematiska, teknikvetenskapliga och tekniska tillämpningsämnena. Undervisningen i och användningen av kompletterande personliga och yrkesmässiga färdigheter av stor betydelse för en civilingenjör, t.ex. kommunikation, etik, företags- och samhällsaspekter, är integrerade i kurserna. För att skapa en helhet i utbildningen betonas samverkan mellan olika ämnen såväl inom varje årskurs som mellan årskurserna. Detta sker genom att kurserna samordnas schematekniskt och via gemensamma projektarbeten och inlämningsuppgifter. Utbildningsplanen består dels av det obligatoriska basblocket i årskurserna 1 3, dels av ett avslutande mastersprogram från årskurs 4 till och med årskurs 5. Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 30 högskolepoäng. Undervisningen i årskurserna 1 och 2 samt delar av årskurs 3 är gemensam för alla studerande vid programmet. Inför den avslutande delen av utbildningen väljer den studerande ett mastersprogram mot farkostteknik, flyg- och rymdteknik, hållbar energiteknik, industriell ekonomi, industriell produktutveckling, integrerad produktdesign, marina system, matematik eller teknisk mekanik. Från och med årskurs 3 kan studenten välja valfria eller villkorligt valfria kurser. I årskurs 3 finns ett utrymme på 9 högskolepoäng för detta. I årskurs 4 och 5 varierar antalet valfria poäng beroende på vilket mastersprogram studenten valt, men utbildningen ska innehålla minst 20 valfria högskolepoäng. Formatted: Space Before: 0 pt, After: 0 pt Formatted: Font color: Auto, Strikethrough Kurser I utbildningen ingår obligatoriska, villkorligt valbara och valfria kurser. De obligatoriska kurserna definieras för varje årskurs och i läro- och timplanerna. De olika kursernas mål, förkunskapskrav, innehåll samt kursfordringar återfinns i kursplanerna. Utrymme för valfria kurser inom Farkostteknikprogrammet finns avsatt först i årskurs tre. Endast undantagsvis kan valfri kurs beviljas dessförinnan. Valfri kurs kan väljas ur KTHs kursutbud för civilingenjörsutbildningarna. Även kurser från andra högskolor/universitet kan få tillgodoräknas. För valfria kurser gäller följande begränsningar: Valfri kurs får inte läsas i årskurs 1. Endast undantagsvis får valfri kurs läsas i årskurs 2. Antalet högskolepoäng som får väljas per termin kan begränsas. Valfri kurs får ej överlappa befintlig programkurs till betydande del 4
Bilaga 6 Högskoleförberedande kurser få ej medräknas som valfri kurs Kurs på lägre nivå inom ett ämne än befintlig programkurs får ej räknas som valfri kurs. Betygssystem För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger. Då betygssystemen skiljer sig väldigt mycket mellan olika länder översätts inte betygen från utbytesstudier till KTHs betygsskala. Villkor för deltagande i utbildningen Studieanmälan och terminsregistrering Senast 15 november respektive 15 maj varje läsår skall studieanmälan inför nästkommande termin göras. Studieanmälan möjliggör betygsregistrering samt utbetalning av studiemedel från CSN. Studieuppehåll Studieuppehåll innebär att den studerande inte deltar i undervisningen under minst en läsperiod. Beviljat studieuppehåll ger den studerande rätt att återkomma till studierna vid angiven tidpunkt. Under studieuppehåll får den studerande göra kompletteringar och delta i examination i tidigare påbörjad kurs. Ansökan om studieuppehåll lämnas till programkansliet, som beviljar eller avslår ansökan. När den studerande avser att återuppta studierna skall en ny studieanmälan göras. Val av kurser Ansökan till valfri kurs och kursregistrering Den studerande är skyldig att ansöka till de valfria kurser hon/han önskar följa nästkommande termin. Beslut om platstilldelning på kurs fattas av programkansliet. Hänsyn tas till ekonomiskt utrymme samt fysisk platsbegränsning. Ansökan till valfri kurs skall lämnas till kansli SCI senast den 15 maj inför höstterminen 15 november inför vårterminen Ansökan som lämnas in efter sista ansökningsdatum beaktas endast i mån av plats. Innan kursval till språkkurs görs ska test för nivåplacering göras. Kursanmälan till obligatoriska kurser sker i de flesta fall automatiskt (genom kansliets försorg). Separat anmälan krävs för den som läser individuell inriktning och för den som väljer bland alternativt obligatoriska kurser eller motsvarande. Studenten skall vid första schemalagda undervisningstillfälle registrera sig på kursen. Kursregistrering på både obligatoriska och valfria kurser måste göras individuellt (på institutionen). Den som registrerat sig på en kurs och därefter beslutar sig för att inte fullfölja kursen skall snarast anmäla detta till berörd institution. Uppflyttning För studier i årskurs 2: Minst 45 högskolepoäng ur årskurs 1 skall vara slutförda t o m augustiperioden. 5
Bilaga 6 För studier i årskurs 3: Minst 90 högskolepoäng ur åk 1 och 2 ska vara slutförda, varav minst 50 högskolepoäng från årskurs 1, t o m augustiperioden. För studier i årskurs 4: Minst 150 högskolepoäng ur åk 1 3 ska vara slutförda, varav minst 110 högskolepoäng från årskurs 1-2, t o m augustiperioden. I dessa ska ingå för valt mastersprogram eventuella behörighetsgivande kurser och examensarbetet inom farkostteknik, grundnivå 15 hp. För studier i årskurs 5: Utöver vad som gäller för uppflyttning till årskurs 4 ska minst 45 högskolepoäng från årskurs 4 vara slutförda. Dessutom ska alla kurser som utgör förkunskaper till kurser under det kommande året vara avklarade t o m augustiperioden. Student som inte uppfyller kraven för uppflyttning till nästa årskurs måste kontakta programmets studievägledning för att upprätta en individuell studieplan. Huvudsyftet med den individuella studieplanen är att studenten ska klara av de kvarvarande momenten under nästkommande läsår. I studieplanen ska de kvarvarande momenten ingå samt lämpliga kurser från nästa årskurs. Särskild hänsyn ska tas till kursernas förkunskaper. Val till Preliminärt val till görs på höstterminen i årskurs 3, 1 15 november. Registrering på kurs Registrering på kurs förutsätter kursval i Ladok. Kursvalet görs antingen via kursvalsrutinen på webben eller via studentens utbildningskansli. Registrering på kurs görs av den kursgivande institutionen. Vid avbrott på kurs ska studenten meddela institutionen detta. Deleted: Tillgodoräknanden Tillgodoräknanderätten är ett viktigt element för att gynna mobiliteten inom landet och mellan länder, för högskolans internationaliseringsarbete samt för det livslånga lärandet. KTH skall ha ett öppet förhållningssätt till tillgodoräknande. Tillgodoräknande skall därför kunna ske även om exakt liknande utbildning inte finns vid KTH eller om innehållet i t ex kursplaner inte helt överensstämmer med KTH:s. De krav som KTH normalt ställer på utbildningens nivå och kvalitet skall beaktas vid tillgodoräknanden. Tillgodoräknande som beslutats vid annan högskola i Sverige skall normalt godtas av KTH. Den som är student vid KTH och genomför studier vid ett annat universitet inom ramen för ett utbytesavtal har rätt att få ett förhandsbesked om tillgodoräknande. Ett sådant besked kan t ex ges genom att ett s k Learning Agreement upprättas och undertecknas av koordinator vid KTH, kontaktperson vid det utländska universitetet samt av den studerande. Den som är student vid KTH har rätt att få tillgodoräknande prövat. Även den som inte är student men har akademisk utbildning och strävar efter att komplettera denna skall i möjligaste mån få ansökan behandlad samt få ett preliminärt besked (s k förhandsbesked) om tillgodoräknande. Även examensarbete kan tillgodoräknas. KTH anser det dock lämpligt att examensarbetet utförs vid KTH (inom en skola eller på ett företag med handledare från KTH). 6
Bilaga 6 Beslut om tillgodoräknande av kurs kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Överklagandet skall lämnas in till KTH senast inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet. För att tillgodoräknandet skall kunna prövas måste den sökande normalt kunna dokumentera att hon/han examinerats i kurs (motsvarande) med minst godkänt resultat. Studieprestationen betygsätts av den högskola där examination skett, inte av KTH vid tillgodoräknandet. http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/prestationer/1.27200 Utlandsstudier Studenter vid Farkostteknikprogrammet har en unik möjlighet att läsa som utbytesstudent på toppuniversitet över hela världen. Utbytesstudier innebär att studenten ersätter en del av sin studietid vid KTH mot studier vid ett universitet utomlands som KTH har avtal med. Möjlighet finns att välja att läsa en termin, ett år eller två år (dubbeldiplom) utomlands. Dubbeldiplom innebär att studenten får en examen både från KTH och från det mottagande universitetet. Företag som Daimler Chrysler och Airbus rekryterar aktivt de som har dubbla examina och att kunna landets språk är en förutsättning för att du ska kunna få anställning utomlands. För mer information kontakta Patrik Gärdenäs, tel 08-7908495, e-post patrikg@kth.se Examensarbete Kandidat I utbildningen ingår ett examensarbete för kandidatexamen (på grundnivå) på vårterminen i åk 3 om 15 hp som motsvarar ca 5 månaders halvtidsstudier. För att få påbörja arbetet måste minst 108 högskolepoäng ur basblocket vara avklarade. Civilingenjör I utbildningen ingår också ett examensarbete på avancerad nivå som motsvarar en kurs om 30 högskolepoäng motsvarande ca 5 månaders heltidsstudier. Examensarbetet genomförs normalt inom ett ämne centralt för programmets teknikområde. Examensarbetet får inte påbörjas innan uppgiften godkänts av examinator vid vald institution och anmälts på särskild blankett till programkansliet. Huvuddelen av studierna, minst 240 högskolepoäng, skall vara avklarade, studenten får inte heller ha fler än två oavslutade kurser ur det obligatoriska basblocket i årskurs 1-3. Examinator svarar för att den studerande har tillräckliga förkunskaper för den valda uppgiften. Examensarbetet grundas på de kunskaper som inhämtats under hela studietiden och skall normalt utföras under 10:e terminen inom det masterprogram den studerande valt. Om den studerande önskar utföra examensarbete inom annat ämnesområde skall detta godkännas av programkansliet. Examensarbetet ska visa att studenten är kapabel att självständigt tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och ska därför göras i slutet av utbildningen och påbörjas normalt därför tidigast under termin 9 inom det valda ämnesområdet. Examensarbetet skall utgöra prov på ett självständigt, ingenjörsmässigt arbete omfattande teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning. Examensarbetet kan inkludera andra moment, t ex seminarier, informationssökning, auskultationer, opposition eller andra inslag som examinator eller handledare bedömer lämpliga. Examensarbetet genomförs individuellt eller tillsammans med annan student. I det senare fallet ska examinator tillse att varje students arbetsinsats motsvarar kravet för ett individuellt examensarbete. 7
Bilaga 6 Handledare utses av examinator. http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examensarbete/1.27205l Blanketten Ansökan om examensarbete (http://www.kth.se/dokument/student/sci/blankett/examensarbetesanmalan.pdf) lämnas påskriven av student och examinator till programkansliet. Field Code Changed Formatted: English (U.S.) Formatted: English (U.S.) För examensarbeten erhålls mer detaljerade regler och riktlinjer vid respektive institution. Examen Civilingenjörsexamen erhålls efter genomgånget utbildningsprogram. Program skall utformas så att den studerande vid examen uppfyller de nationella och lokala examenskraven och har fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng, och därutöver minst 180 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet; minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet. Utbildningsprogram skall utformas så att de studerande vid examen har teknikkomplementära kunskaper i enlighet med den nationella examensordningen och utbildningsprogrammets lokala mål. Benämning på examen är civilingenjörsexamen i farkostteknik. Ansökan om examen Studenten har möjlighet att ansöka om tre olika examina, teknologie kandidatexamen, civilingenjörsexamen och teknologie masterexamen. Ansökan om examen görs på särskild blankett (http://www.kth.se/dokument/student/sci/blankett/examensarbetesanmalan.pdf) och ställs till kansliet vid Skolan för Teknikvetenskaps utbildningskansli. Till ansökan ska bifogas bevis om betald kåravgift. http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina/1.27227 8
Bilaga 6 Bilaga 1 Kurslistor för årskurser och masterprogram Se aktuell Läro- och timplan Årskurs 1 Numeriska metoder och grundläggande programmering Perspektiv på farkosttekniken Fysik I Algebra och geometri I Envariabelanalys Flervariabelanalys Mekanik I Årskurs 2 Ljud och vibrationer Hållfasthetslära grundkurs M P T Produktframtagning T Differentialekvationer II Mekanik II Termodynamik för farkostteknik Strömningsmekanik, grundkurs Årskurs 3 Reglerteknik Signaler och mekaniska system FEM för ingenjörstillämpningar Elektroteknik T Matematisk statistik T Optimeringslära för T Examensarbete för kandidatexamen Masterprogram år 4-5 Farkostteknik Flyg- och rymdteknik Hållbar Energiteknik Industriell ekonomi Industriell produktutveckling Integrerad produktdesign Marina system Matematik Teknisk mekanik 9
Bilaga 6 Bilaga 2 Beskrivning av ar mastersprogrammen Farkostteknik Flyg- och rymdteknik Hållbar energiteknik Industriell ekonomi Industriell produktutveckling Integrerad produktdesign Marina system Matematik Teknisk mekanik 10
Bilaga 7 SK-2009-0461 KTH Kungliga Tekniska Högskolan Stockholms universitet Utbildningsplan för programmet Civilingenjör och Lärare (CL) med inriktning mot Matematik och Fysik, Matematik och IT-data eller Matematik och Kemi Master of Science in Engineering and of Education Degree Programme in Mathematics and Physics, Mathematics and Computer Science or Mathematics and Chemistry 300 högskolepoäng Utbildningsplanen är fastställd av styrelsen vid Skolan för teknikvetenskap, KTH, 2009-10-08. Lärarutbildningsnämnden (LUN) vid Stockholms universitet har XXXX-XX-XX beslutat att godkänna utbildningsplanen för programmet Civilingenjör och Lärare som underlag för utfärdandet av en lärarexamen i Ma/Fy, Ma/Ke eller Ma/IT-data med inriktning mot gymnasieskola och vuxenutbildning. Utbildningsplanen gäller för antagna till utbildningen fr o m höstterminen 2010. Gällande kurslista finns i bilaga 1. Utbildningens mål I en tid av snabb teknikutveckling finns ett stort behov av ingenjörer med kompetens att agera som kunskapsförmedlare och kunskapsutvecklare inom näringsliv, förvaltning och akademin. Det finns också ett uttalat behov av lärare, som hos elever kan väcka intresse för matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Kombinationsutbildningen Civilingenjör och lärare leder till en civilingenjörsexamen från Kungliga Tekniska Högskolan och en lärarexamen från Stockholms universitet inom en av ämneskombinationerna matematik/fysik, matematik/it-data och matematik/kemi. Utbildningen ger både kompetens att arbeta som pedagogisk ingenjör och att verka som lärare inom företrädesvis gymnasieskolan och vuxenutbildningen. I högskolelagen (http://www.hsv.se/reglerochtillsyn/reglernaipraktiken/utbildning.4.539a949110f3d5914ec800059 018.html) anges mål för grundläggande högskoleutbildning. För Stockholms universitets lärarutbildningar finns gemensamma mål för lärarexamen i Utbildningsplan för lärarprogrammet http://www.luk.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=7665 För KTHs civilingenjörsprogram finns gemensamma mål för civilingenjörsexamen angivna i KTHs regelverk(http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina/1.27227). Därutöver har KTH och Stockholms universitet följande gemensamma mål för programmet Civilingenjör och lärare: Den nyutexaminerade CL- ingenjören/läraren ska, efter en kort introduktion på arbetsplatsen, självständigt kunna utföra relativt kvalificerade arbetsuppgifter inom sitt profilområde. CL - ingenjören/läraren ska självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning i skolan och i andra pedagogiska miljöer, t ex museiverksamhet eller företagsutbildning samt delta i ledningen av denna. Detta innebär speciellt att ha utvecklat förmågan att hantera ett förändrat och vidgat läraruppdrag i främst gymnasieskolan. Efter något års kvalificerad yrkesverksamhet bör civilingenjören självständigt kunna medverka i utnyttjande och utveckling av ny, internationellt konkurrenskraftig teknik under beaktande av mänskliga, etiska och sociala faktorer samt dessutom kunna göra bedömningar av de långsiktiga konsekvenserna för miljön. 1
Bilaga 7 SK-2009-0461 I högskoleförordningen är målen för olika examina grupperade under Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga respektive Värderingsförmåga och förhållningssätt. KTH och Stockholms universitet har gemensamt kommit fram till följande mål: Kunskap och förståelse En student från programmet Civilingenjör och lärare ska efter fullgjord utbildning visa fördjupade kunskaper om centrala begrepp, principer och metoder inom respektive ämneskombination visa förståelse för hur teknik och naturvetenskap såväl som pedagogik och ämnesdidaktisk vilar på en vetenskaplig grund av teoribildning, empiri och beprövad erfarenhet visa kunskap om matematikens vetenskapliga grund och dess logiskt -deduktiva uppbyggnad visa kunskap om undervisning samt ungdomars och vuxnas lärande inom matematik och fysik/itdata/kemi visa mycket god kunskap att inom sin ämneskombination göra analyser och bedömningar av ungdomars och vuxnas kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning. visa kunskaper om grupp- och organisationsprocesser, relationer mellan ledare och grupper samt om vikten av att sådana processer och relationer präglas av jämställdhet, respekt och principen om alla människors lika värde. Färdighet och förmåga En student från programmet Civilingenjör och lärare ska efter fullgjord utbildning visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utveckling av yrkesverksamhet och kunskapsutveckling inom matematik och fysik, IT-data eller kemi visa förmåga att självständigt söka, inhämta och värdera ny kunskap inom matematiska, naturvetenskapliga, tekniska och utbildningsvetenskapliga områden samt identifiera behovet av ytterligare kunskap visa god förmåga att självständigt analysera tekniska, naturvetenskapliga och matematiska problem samt kunna genomföra för området viktiga typer av resonemang och beräkningar visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra leda, planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och utbildning inom skola, företag och organisationer visa förmåga att inom sitt ämnesområde planera tekniska och naturvetenskapliga experiment och mätningar samt värdera erhållna resultat visa förmåga att med matematiska modeller beskriva tekniska och naturvetenskapliga förlopp och bedöma dessa modellers möjligheter och begränsningar i olika sammanhang visa förmåga att använda och reflektera över informations- och kommunikationsteknikens möjligheter vid problemlösning inom sitt ämnesområde och för pedagogiskt och kommunikativt bruk visa god förmåga att inom sina båda professionsområden kommunicera kunskaper, erfarenheter och professionella bedömningar såväl muntligen som skriftligen samt leda och medverka i professionella samtal 2
Bilaga 7 SK-2009-0461 Värderingsförmåga och förhållningssätt En student från programmet Civilingenjör och lärare ska efter fullgjord utbildning visa förmåga att värdera teknikens möjligheter och begränsningar, speciellt i relation till ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling visa insikter i frågor som berör etnicitet, genus och villkor för hållbar samhällsutveckling visa förmåga att aktivt delta i demokratiska överväganden och beslutsprocesser, på ett sätt som kännetecknas av inlevelse, förståelse och respekt för individer och grupper med olika sociala, kulturella och religiösa tillhörigheter Utbildningens omfattning och innehåll Programmet Civilingenjör och Lärare (CL) är inrättat vid KTH och ges i samarbete med lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Utbildningen ger studenten två examina på avancerad nivå, dels en civilingenjörsexamen från KTH med en av ämneskombinationerna matematik/fysik, matematik/it-data och matematik/kemi, dels en lärarexamen från Stockholms universitet med motsvarande inriktningar. Val av ämneskombination görs redan vid ansökningstillfället. Utbildningen omfattar 300 högskolepoäng och är nominellt uppdelad på 5 år/10 terminer. Det första året är gemensamt för studenterna. Utbildningen ges huvudsakligen på svenska, men kurser på engelska kan förekomma under utbildningen. Engelskspråkig kurslitteratur förekommer under hela utbildningen. Utbildningen kombinerar pedagogik, kommunikation och lärande med civilingenjörens förmåga att hämta in ny kunskap och lösa problem. Detta öppnar för en arbetsmarknad såväl inom skolan som i kunskapsföretag och industri. Utbildningen ger kompetens att verka som lärare inom företrädesvis gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Också civilingenjörens arbetsområden och karriärvägar står öppna. Utbildningen består av följande delar Ca 180 högskolepoäng matematik och fysik, IT-data eller kemi inklusive ämnesdidaktik, motsvarande 30 högskolepoäng inom respektive ämneskombination. 45 högskolepoäng allmänt utbildningsområde (pedagogik, didaktik, specialpedagogik, barnoch ungdomsvetenskap) Ca 35 högskolepoäng tvärvetenskapliga kurser med anknytning till teknik, kommunikation och lärande. Ett mindre utrymme om ca 10 högskolepoäng för ytterligare ämnesfördjupning eller studier inom kompletterande områden som t ex projektstyrning Ett tvärvetenskapligt examensarbete inom området teknik och lärande om 30 högskolepoäng. Behörighet och urval För tillträde till programmet Civilingenjör och lärare krävs särskild behörighet. För sökande från det svenska programgymnasiet gäller Områdesbehörighet 9 enligt Högskoleverkets föreskrifter. Det innebär att förutom grundläggande behörighet krävs det minst betyget Godkänd i följande kurser: Matematik kurs E Fysik kurs B Kemi kurs A För behörighetskrav och urvalsprinciper se KTHs antagningsordning, http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/antagning/1.27186. 3
Bilaga 7 SK-2009-0461 Utbildningens genomförande Läsåret för KTH:s grundutbildningar är indelat i fyra perioder. Läsperioderna har vardera ca sju veckor med minst 33 läsdagar. Varje läsperiod följs av en tentamensperiod omfattande två för studenten disponibla dagar och minst fem tentamensdagar. Utöver de fyra ordinarie tentamensperioderna ges tre omtentamensperioder; efter jul, efter läsårets sista ordinarie tentamensperiod och direkt före läsårets första läsperiod. Läsåret omfattar 40 veckor. Vid behov kan undervisning läggas utanför läsåret. Under det första läsåret för programmet Civilingenjör och lärare sker ingen samläsning med övriga program vid KTH. Under övriga läsår sker viss samläsning med andra civilingenjörsprogram, vilket innebär att anpassning till KTH:s läsperioder måste ske. Under det första året läses matematik och programmeringsteknik, men också kurser som ger en inblick i den kommande yrkesprofessionen. Redan första terminen läses en kurs i ingenjörsvetenskap på KTH och en kurs på Stockholms universitet som ger en introduktion till lärarrollen. Parallellt med den första matematikkursen läses det första momentet i matematikdidaktik och då introduceras studenten på den gymnasieskola där en stor del av den s k verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) kommer att äga rum. Från och med det andra året läses även det andra inriktningsämnet (fysik, IT-data eller kemi). Studierna inom dessa kurser samläses huvudsakligen med andra civilingenjörsprogram. En bärande idé i programmet är att studier i ämnesteori och teknik skall varvas med kurser inom didaktik och utbildningsvetenskap samt med tvärvetenskapliga kurser under hela utbildningen. Förutom valet av ämneskombination som görs redan vid ansökningstillfället, är valfriheten inom programmet begränsad. Kurser Utbildningen består av ett antal kurser. Kurslistor finns i bilaga 1. I utbildningen ingår både obligatoriska och villkorligt valfria kurser. De obligatoriska kurserna definieras i läro- och timplanerna för varje årskurs och inriktning. Kursernas mål, förkunskapskrav, innehåll och kursfordringar återfinns i kursplanerna. Ett mindre utrymme finns även för helt valfria kurser, dock med följande begränsningar: Valfri kurs får inte läsas i årskurs 1. Det totala antalet högskolepoäng som får väljas per termin kan begränsas Valfri kurs får inte överlappa befintlig programkurs till betydande del Högskoleförberedande kurser får inte räknas som valfri kurs Kurs på lägre nivå inom ett ämne/ämnesområde än befintlig programkurs får inte räknas som valfri kurs. I kurslistorna anges utrymmet för villkorligt valfria och helt valfria kurser för respektive ämneskombination. Där anges också regler för villkorligt valbara kurser. Verksamhetsförlagd utbildning VFU 4
Bilaga 7 SK-2009-0461 I utbildningen ingår 45 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den utgör inte egna kurser utan ingår som delar i vissa kurser. Det allmänna utbildningsområdet, de didaktiska kurserna inom respektive ämneskombination samt examensarbetet innehåller vardera 15 högskolepoäng VFU. I de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen ska studenten lära känna den komplexa verksamheten i skola och andra utbildningsmiljöer samt knyta sin kunskapsutveckling till dessa och de frågor de aktualiserar. Innehållet i VFU bestäms av de kurser den ingår i och ska framgå av respektive kursplan. Merparten av den VFU som hör till det allmänna utbildningsområdet och didaktikkurserna är knuten till gymnasieskolan, men utbildningen ger också möjlighet till VFU i andra pedagogiska verksamheter, t ex museer, Science Centres och utbildningsföretag. Betygssystem För kurser på KTH och Stockholms universitet används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå respektive avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen Godkänd (P) och Underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger. Examensarbete i teknik och lärande I utbildningen ingår ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng, motsvarande omkring 20 veckors heltidsarbete. Examensarbetet är normalt den avslutande kursen i utbildningen och ska ligga på avancerad nivå. Det ska utgöra prov på ett självständigt arbete inom teknik och lärande och omfatta teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning och rapportering, inklusive opposition. Examensarbetet ska även ha en tydlig anknytning till läraruppdraget och 15 högskolepoäng av examensarbetet utgörs av verksamhetsförlagda studier kopplade till studentens ämneskombination. Som exempel på lämpliga examensarbetsområden kan nämnas: Utveckling av interaktiv programvara för pedagogiskt bruk, med utprovning och utvärdering i skolmiljö Utveckling av teknisk utrustning för laborativa ändamål, med utprovning och utvärdering i skolmiljö En analys och utvärdering av existerande pedagogisk programvara eller teknisk utrustning i skolmiljö, med avseende på samspelet mellan människa, teknik och pedagogik En analys av några läromedel och deras användning i skolan. Hur stimuleras förståelse av och begreppsbildning kring grundläggande matematiska och naturvetenskapliga begrepp? Hur förhåller sig dessa läromedel till den vetenskapliga traditionen inom ämnet? Användningen av Science Centres för att utveckla gymnasieelevers förståelse för tekniska och naturvetenskapliga fenomen Matematiken för den verksamma ingenjören. Hur ser matematikanvändningen ut i förvärvslivet och hur kan det påverka ingenjörsutbildningen? Studie av lärandeorganisationer på teknikföretag, med förslag på effektivisering av lärande och kompetensutveckling Tillträde till kursen förutsätter att studenten är godkänd på minst 240 högskolepoäng. Studenten ska vara godkänd på kursen Vetenskap, teknik och lärande II, 4,5 högskolepoäng samt ha genomgått samtliga AUO - kurser och vara godkänd på minst 30 högskolepoäng. Val av examensarbete Ämnet för examensarbetet kan föreslås av student, en institution vid KTH eller Stockholms universitet, gymnasieskola, Science Centre eller företag. Eftersom verksamhetsförlagd utbildning, motsvarande 15 högskolepoäng, ingår i examensarbetet, måste arbetet delvis vara förlagt till gymnasieskola, grundskolans senare år, Science Centre och/eller företag. Läs mer på studentwebben för CL: http://www.kth.se/student/studier/2.13795?programme=cl 5
Bilaga 7 SK-2009-0461 Betygssättning av examensarbete Examensarbetet tilldelas betyg enligt skalan A-F utifrån bedömningsgrunderna Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation. På CL -programmets examensarbete kan betygssättning efter ytterligare bedömningsgrunder förekomma. Betyget sätts av examinator utifrån en helhetsbedömning och efter att examensarbetsrapporten har plagieringsgranskats. För godkänt examensarbete får prestationen inte vara underkänd enligt någon av bedömningsgrunderna. Detaljer om betygssättning återfinns i kursplanerna för examensarbetet. Villkor för deltagande i utbildningen Studieanmälan och terminsregistrering Inför varje termin ska studenten lämna en obligatorisk studieanmälan till studievägledningen. Utan studieanmälan kan inte termins- och kursregistreringar för kommande termin göras. Termins- och kursregistrering krävs för att studieresultat skall bli inrapporterade och för att CSN skall betala ut studiemedel. Anmälan görs via Mina sidor : http://www.kth.se/student/ Sista dag för studieanmälan inför kommande termin är normalt den 15 november respektive 15 maj. Observera att den som ej är studieanmäld och terminsregistrerad i tid riskerar att förlora sin VFUplats och därmed möjligheten att bli examinerad på kurser som innehåller verksamhetsförlagda delar. Studieuppehåll Studieuppehåll innebär att studenten inte deltar i undervisningen under minst en läsperiod. Beviljat studieuppehåll ger studenten rätt att återuppta studierna vid angiven tidpunkt i mån av plats. Under studieuppehållet får studenten göra kompletteringar och delta i examinationen i tidigare påbörjade kurser. Ansökan om studieuppehåll lämnas till programkansliet, som beviljar eller avslår ansökan. När studenten avser att återuppta studierna ska en ny studieanmälan göras. Val av kurser Studenten är skyldig att ansöka till de valfria eller villkorligt valfria kurser, som hon/han önskar följa nästkommande termin. Ansökan till sådan kurs skall lämnas till kansli SCI senast den 15 maj inför höstterminen 15 november inför vårterminen. Ansökan görs i webb-formulär på Mina sidor. Ansökan som lämnas in efter sista ansökningsdatum beaktas endast i mån av plats. Innan kursval till språkkurs görs måste test för nivåplacering göras. Kursanmälan till obligatoriska kurser sker genom kansliets försorg. 6
Bilaga 7 SK-2009-0461 Studenten skall registrera sig på kursen vid det första schemalagda undervisningstillfället. Kursregistrering på obligatoriska och valfria kurser måste göras individuellt på respektive institution. Den som registrerat sig på en kurs och därefter beslutar sig för att inte fullfölja kursen skall snarast anmäla detta till berörd institution. Uppflyttning Följande poänggränser gäller för uppflyttning till nästa årskurs: För studier i årskurs 2 skall 45 högskolepoäng från årskurs 1 vara slutförda. För studier i årskurs 3 skall minst 90 högskolepoäng från årskurs 1 och 2 vara slutförda varav minst 50 högskolepoäng från årskurs 1. För studier i årskurs 4 skall minst 150 högskolepoäng från åk 1-3 vara slutförda varav minst 110 högskolepoäng från årskurs 1-2. För studier i årskurs 5 skall utöver vad som gäller för uppflyttning till årskurs 4 minst 45 högskolepoäng från årskurs 4 vara slutförda. Dessutom ska alla kurser som utgör förkunskaper till kurser under det kommande året vara avklarade t o m augustiperioden. För studenter som inte uppfyller kraven för uppflyttning ska individuella studieplaner upprättas. Huvudsyftet med den individuella studieplanen är att studenten ska klara av de kvarvarande momenten under nästkommande läsår. I studieplanen ska de kvarvarande momenten ingå samt lämpliga kurser tillhörande nästa årskurs. Särskild hänsyn ska tas till kursernas förkunskapskrav. Tillgodoräknanden Rätten att tillgodoräkna sig tidigare utbildning är ett viktigt incitament för mobiliteten inom landet och mellan länder, för högskolans internationaliseringsarbete samt för det livslånga lärandet. KTH har ett generöst förhållningssätt till tillgodoräknanden, som därför kan ske även om exakt liknande utbildning inte finns vid KTH eller om kursplanerna inte helt överensstämmer med KTH:s. De krav som KTH normalt ställer på utbildningens nivå och kvalitet skall beaktas vid tillgodoräknanden. Tillgodoräknande som beslutats vid annan högskola i Sverige skall normalt godtas av KTH. Student vid KTH har rätt att få begäran om tillgodoräknande prövat. Även den som inte är student men har akademisk utbildning och vill komplettera denna, skall i möjligaste mån få ansökan behandlad samt få ett preliminärt besked (s k förhandsbesked) om tillgodoräknande. Student vid KTH, som genomför studier vid ett annat universitet inom ramen för ett utbytesavtal, har rätt att få ett förhandsbesked om tillgodoräknande. Ett sådant besked kan ges genom att ett s k Learning Agreement upprättas och undertecknas av koordinator vid KTH, kontaktperson vid det utländska universitetet samt av studenten. Beslut om tillgodoräknande av kurs kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Överklagandet skall lämnas in till KTH senast inom tre veckor från den dag studenten fick del av beslutet. För att begäran om tillgodoräknande skall kunna prövas måste den sökande kunna dokumentera att hon/han har examinerats på motsvarande kurs med minst godkänt resultat. Vid tillgodoräknande av kurs, som betygssatts på annan högskola införs inget betyg i examensbeviset. Se vidare http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/prestationer/1.27200 7
Bilaga 7 SK-2009-0461 Utlandsstudier Student vid programmet Civilingenjör och Lärare har möjlighet att studera vid vissa utländska högskolor under ett halvt läsår utan att behöva betala de kursavgifter, som normalt tas ut av utländska studenter. Utbytesstudier kan ske under tredje, fjärde eller femte årskursen. Det är även möjligt att göra examensarbetet utomlands. För mer information, kontakta kansliets administratör för utlandsstudier. Se också http://www.kth.se/student/utlandsstudier?l=sv_se&programme=cl Examen - 300 hp En Civilingenjörsexamen om 300 högskolepoäng från KTH och en Lärarexamen om 270 högskolepoäng från Stockholms universitet på avancerad nivå erhålls efter genomgånget utbildningsprogram. Villkor för examen: Studenten skall ha fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng ämnen centrala för teknikområdet om minst 180 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl 30 högskoleponäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet. Av ovanstående poäng skall urskiljas ämnesstudier och ämnesdidaktiska kurser, inklusive verksamhetsförlagd utbildning motsvarande två inriktningar med fördjupningsspecialiseringar inom lärarutbildning (180 högskolepoäng) kurser i utbildningsvetenskap och tvärvetenskapliga kurser, inklusive verksamhetsförlagd utbildning motsvarande allmänt utbildningsområde inom lärarutbildning samt examensarbete (90 högskolepoäng) Benämning på examen Civilingenjörsexamen inom matematik och fysik, matematik och IT-data eller matematik och kemi. Lärarexamen 270hp inom matematik och fysik, matematik och IT-data eller matematik och kemi. Degree of Master of Science in Engineering, Degree Programme in Mathematics and Physics, Mathematics and Computer Science or Mathematics and Chemistry. Degree of Master of Education, 270 Credit Points, Degree Programme in Mathematics and Physics, Mathematics and Computer Science or Mathematics and Chemistry. Ansökan om examen Ansökan om examen görs på särskild blankett och ställs till Skolan för Teknikvetenskap:s utbildningskansli. Till ansökan ska bifogas bevis om betald kåravgift. Se http://www.kth.se/student/studier/1.36931?programme=cl. Bilaga 1 Kurslistor för årskurser och inriktningar Se aktuell Läro- och timplan 8
Bilaga 7 SK-2009-0461 Obligatoriska kurser i åk 1 5 Matematik Matematik 1 för CL Matematik 2 för CL Matematikdidaktik, SU, VFU ingår Differentialekvationer och transformer Numeriska metoder Diskret matematik Sannolikhetslära och statistik Matematik fördjupning Matematikens historia Programmeringsteknik Tvärvetenskapliga kurser Ingenjörsvetenskap Kommunikation och media Lärande och hållbar utveckling Vetenskap, teknik och lärande I och II, VFU ingår Allmänna utbildningsområdet Läraruppdraget och det professionella lärarskapet I och II. SU, VFU ingår Teorier om lärande Utbildning i skola och samhälle Identitetsskapande och socialisation Specialpedagogiska utmaningar -ungdomar och vuxna Examensarbete inom Teknik och lärande KTH/SU, VFU ingår Inriktningar, obligatoriska kurser åk 2-5 Fysik Matematisk fysik Termodynamik Klassisk fysik Mekanik I och II Modern fysik Teoretisk elektroteknik Fysikdidaktik, SU, VFU ingår Astrofysik Förnybar energi Kemi Inledande kemi Kemididaktik, SU, VFU ingår Kemisk jämvikt Inledande kemiteknik Kemisk termodynamik Organisk kemi Kemisk dynamik Molekylär struktur Analytisk kemi Polymerteknologi Oorganisk kemi Matematik för kemister Bioteknik IT/Data Lärande och IKT Datadidaktik, SU, VFU ingår Tillämpad datalogi Maskinnära programmering och datorarkitektur 9
Bilaga 7 SK-2009-0461 Elektroteknik för media Databasteknik Människa och datorinteraktion Fysik vågor och partiklar Programutvecklingsteknik 10
Bilaga 8 Dnr SK-2009-0461 Utbildningsplan ÖPPEN INGÅNG OPEN ENTRANCE De första 60 hp i en Civilingenjörsutbildning om 300 hp Utbildningsplanen fastställd av styrelsen vid Skolan för Teknikvetenskap 2009-10-08 Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT-2010. Kurslista återfinns i Bilaga 1 och urvalsregler i Bilaga 2. Öppen Ingång är ett annorlunda sätt att påbörja en civilingenjörsutbildning vid KTH. Genom att studera vid Öppen Ingång kan studenten vänta ett år med valet av program. Öppen ingång är en start på civilingenjörsstudier, omfattande ett år, som sedan fullföljs vid något av KTHs civilingenjörsprogram. Under året på Öppen Ingång läses grundläggande ingenjörsämnen, gemensamma för många av KTHs civilingenjörsprogram. Under tiden ges möjlighet att bekanta sig närmare med de olika civilingenjörsprogram som ges på KTH. En valprocedur genomförs i slutet av vårterminen det första året. Den som har antagits till Öppen Ingång garanteras en plats på något av KTHs civilingenjörsprogram. Antalet tillgängliga platser på respektive civilingenjörsprogram är dock begränsat, och i de fall antalet sökande till ett visst program är större än antalet platser genomförs ett urval baserat på studieresultaten under det första året på Öppen Ingång. Studier på Öppen Ingång följt av studier på ett av KTHs civilingenjörsprogram leder mot en civilingenjörsexamen om 300 högskolepoäng. Samtliga poäng från året på Öppen Ingång får medräknas i examen. Utbildningens mål Öppen Ingång är utformat så att det ger en god start för fortsatta studier vid något av KTHs civilingenjörsprogram, och bidrar till att uppfylla de mål som gäller KTHs civilingenjörsutbildningar, se http://www.kth.se/info/kth-handboken/ii/19/1.html Efter studier vid Öppen Ingång skall studenten kunna genomföra matematiska resonemang och kalkyler inom en- och flervariabel analys, linjär algebra och numeriska metoder, viktiga för ingenjörsyrket och de fortsatta studierna visa förståelse för programmeringsteknikens grunder och självständigt kunna genomföra enklare programmeringsuppgifter genomföra vissa enklare mätningar och försök redogöra för kemiska och fysikaliska grundbegrepp tillämpa och redogöra för grundläggande principer inom mekanik redogöra för och delvis behärska vissa, för ingenjörer viktiga, komplementära kompetenser, såsom t ex kommunikationsfärdigheter beskriva KTHs olika civilingenjörsutbildningar och de yrkesroller som är associerade med dessa
Bilaga 8 Dnr SK-2009-0461 Utbildningens omfattning och innehåll Öppen Ingång ges under ett läsår och omfattar 60 högskolepoäng, och följs sedan av studier om 240 högskolepoäng under nominellt fyra läsår på något av KTHs civilingenjörsprogram. Utbildningen på Öppen Ingång är på grundnivå. Kurserna på Öppen Ingång ges på svenska, men engelskspråkig kurslitteratur kan förekomma. Behörighet och urval Särskild behörighet till programmet Öppen ingång är samma som till KTHs övriga civilingenjörsprogram, se länk nedan. För antagning, behörighet och urvalsprinciper, se http://intra.kth.se/regelverk/utbildningforskning/grundutbildning/antagning/1.27186 Utbildningens genomförande Utbildningens upplägg Året på Öppen Ingång ges utan periodindelning. Det innebär att tidpunkter då kurser börjar och avslutas planeras fritt utifrån ett helhetsperspektiv på utbildningen. Ordinarie tentamensskrivningar genomförs under läsåret vid lämpliga tidpunkter, och är inte bundna till speciella veckor, och skall föregås av en inläsningsperiod om minst fyra undervisningsfria dagar inkl lördag och söndag Läsåret omfattar 40 veckor. Vid behov kan undervisning läggas utanför läsåret. Kurser I utbildningen ingår åtta obligatoriska kurser och en villkorligt valbar kurs. Kurserna definieras i läro- och timplanen. De olika kursernas mål, förkunskapskrav, innehåll samt kursfordringar återfinns i kursplanerna. Beroende på val av påföljande program, kan en eller två programspecifika, kompletterande sommarkurser om vardera 3 högskolepoäng behöva inhämtas inför höstterminen på programmet. Kurslistor finns i bilaga 1. Länk till Kurs- och programkatalogen för lå 10/11 http://www.kth.se/student/kurser/program/copen/ Betygssystem För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger.
Bilaga 8 Dnr SK-2009-0461 Villkor för deltagande i utbildningen Studieanmälan och terminsregistrering Inför varje termin lämnas en obligatorisk studieanmälan till studievägledningen. Utan studieanmälan kan inte termins- och kursregistrering för kommande termin ske. Termins- och kursregistrering krävs för att studieresultat skall bli registrerade och för att CSN skall betala ut studiemedel. Anmälan görs via Mina sidor : www.kth.se/student/ Sista datum för anmälan inför kommande termin är normalt den 15 november resp. 15 maj. Kursregistrering Kursanmälan till obligatoriska kurser faller ut automatiskt i samband med terminsregistrering. Programmet har två villkorligt valbara kurser; Ingenjörsvetenskap och Kommunikation. En av dessa väljs inför period 3. Den studerande skall vid första schemalagda undervisningstillfälle registrera sig på kursen. Kursregistrering på både obligatoriska och valfria kurser måste göras individuellt (på institutionen). Den som registrerat sig på en kurs och därefter beslutar sig för att inte fullfölja kursen skall snarast anmäla detta till berörd institution. Studieuppehåll Studieuppehåll beviljas i enlighet med praxis på KTH. Studieuppehåll innebär att den studerande under minst en läsperiod inte deltar i undervisningen. Studieuppehåll beviljas vanligen ej under årskurs 1. Undantag från detta kan ske om synnerliga skäl föreligger. Ansökan om studieuppehåll lämnas till SCI- skolans kansli, som beviljar eller avslår ansökan. När den studerande avser att återuppta studierna skall en ny studieanmälan göras. Efter det att valet till program har genomförts behandlas ansökan om studieuppehåll av mottagande program. Val av civilingenjörsprogram KTHs civilingenjörsprogram tar vart och ett endast emot ett på förhand begränsat antal studenter från Öppen Ingång. Studenterna anger vid valet sex alternativ till önskat program; första-, andra-, tredje-, fjärde-, femte- och sjättehandsalternativ. Urvalet till programmen görs på grundval av studieresultaten på Öppen Ingång samma läsår som studenten antagits till Öppen Ingång. 1. I första hand baseras urvalet på antalet obligatoriska högskolepoäng ur Öppen Ingångs Läro- och timplan som under året har examinerats till och med vårterminens sista dag för ordinarie tentamina. OBS! Examinationsmoment genomförda efter detta datum, dvs under omtentamensperioden vid vårterminens slut eller under augustiperioden
Bilaga 8 Dnr SK-2009-0461 räknas ej vid urvalet 2. Vid lika antal tenterade högskolepoäng baseras urvalet på viktat medelbetyg av alla avslutade kurser eller examinationsmoment vars högskolepoäng har medräknats enligt punkt 1. 3. Om det viktade medelbetyget är detsamma tillgrips lottning. Studenterna rankas enligt ovanstående kriterier. En student med högre rankning får alltid välja före student med lägre rankning. Det betyder att studenten inte behöver göra taktiska överväganden vid prioriteringen av sina val; att som förstahandsalternativ söka ett populärt program och sedan inte komma in försämrar inte möjligheten att komma in på det program man valt i andra hand osv. Gällande regler för urval, se bilaga 2. Övergång till civilingenjörsprogram Enligt rektorsbeslut V-2006-1510 ska studerande på OPEN som klarat av KTHs och det mottagande programmets ordinarie krav för uppflyttning till åk 2 registreras för avbrott på OPEN och registreras (FFG) på programtermin 3 i det mottagande programmet. Den studerande som inte klarat de ordinarie kraven för uppflyttning skall omregistreras (OM) på programtermin 2 på OPEN och registreras (FFG) på programtermin 3 i det mottagande programmet. För studerande som på detta vis är dubbelregistrerade skall en individuell studieplan upprättas. Den individuella studieplanen skall upprättas av den mottagande skolan. När den studerande klarat kraven för uppflyttning på det mottagande programmet skall han/hon registreras för avbrott på OPEN. Utlandsstudier Vid studier på KTHs civilingenjörsprogram finns möjlighet att studera ett halvt eller ett helt år vid ett utländskt universitet utan att behöva betala de kursavgifter som annars tas ut av utländska studerande. Mer information om detta finns i respektive civilingenjörsprograms utbildningsplan. Examensarbete Civilingenjörsstudier avslutas med ett examensarbete om 30 högskolepoäng. Mer information finns i respektive civilingenjörsprograms utbildningsplan. Examen Öppen Ingång leder mot en civilingenjörsexamen om 300 högskolepoäng vid något av KTHs civilingenjörsprogram. Samtliga kurser under det första året på Öppen Ingång får räknas in i examen. Information om vad som gäller för de olika programmen finns i respektive civilingenjörsprograms utbildningsplan och i KTHs lokala examensordning http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina/1.27227 Bilaga 1 Kurslista för Öppen Ingång Bilaga 2 Regler för urval till civilingenjörsprogram
Bilaga 8 Dnr SK-2009-0461 Bilaga 1 Kurslista för Öppen Ingång Obligatoriska kurser Baskurs i matematik Algebra och geometri Envariabelanalys Flervariabelanalys Miljöfysik och miljökemi Programmeringsteknik Numeriska metoder Mekanik Villkorligt valbara kurser En av följande kurser skall väljas: Ingenjörsvetenskap Kommunikation
Bilaga 8 Dnr SK-2009-0461 Bilaga 2 Regler för urval till civilingenjörsprogram Gällande fr o m läsåret 2007/2008 Hur räknas antalet examinerade poäng? Endast obligatoriska kurser som ingår i Öppen Ingångs Lär- och Timplan under höst- och vårtermin får räknas. Kurser i matematik under mottagningsperioden, SF1611, SF1651 och SF1652, medräknas ej i urvalet då dessa kurser ej är obligatoriska. Ej heller räknas de kompletteringskurser i mekanik respektive fysik som skall läsas av studenter till vissa program. Som beskrivits i utbildningsplanen räknas endast examinationsmoment genomförda senast under vårterminens sista dag för ordinarie examination det läsår studenten påbörjar sina studier på Öppen Ingång. Rörande tillgodoräknade eller utbytta kurser, se nedan. Studentens ansvar När en examination är genomförd och godkänd rapporteras den in i en databas (Ladok). Urvalet baseras på inrapporterade resultat vid deadline för urval. Urvalet görs sista veckan i juni, exakt datum meddelas i god tid innan. Det är därför mycket viktigt att alla godkända resultat finns inrapporterade i Ladok innan dagen när urvalet sker. OBS! Öppen Ingångs studenter är själva ansvariga för att kontrollera att alla relevanta poäng har inrapporterats till Ladok innan urvalet sker. Studenten uppmanas att senast en vecka innan urvalet via Mina Sidor kontrollera sina studieresultat. Om något är felaktigt, kontakta respektive institution; se http://www.kth.se/sci/institutioner Urvalsproceduren kommer inte att omprövas på grund av icke inrapporterade poäng. Hur beräknas det viktade medelbetyget? Erhållet betyg räknas om till s k betygspoäng enligt följande tabell: A: 10, B: 9, C: 8, D: 7, E: 6, Fx: 0, F: 0. På kurser med betygsskala P/F (pass/fail) räknas ett P som betyg E, dvs med 6 betygspoäng. Erhållen betygspoäng på en godkänd kurs viktas multiplikativt med kursens storlek i högskolepoäng. Erhållen betygspoäng på ett godkänt examinationsmoment på en ännu ej godkänd kurs viktas multiplikativt med momentets antal högskolepoäng. De viktade poängen summeras, och summan divideras med det totala antalet högskolepoäng som examineras på Öppen Ingång under ordinarie terminstid det aktuella läsåret (normalt 60 högskolepoäng). Den så erhållna kvoten utgör det viktade medelbetyget.
Bilaga 8 Dnr SK-2009-0461 Eftersom antalet examinerade högskolepoäng har högre prioritet vid urvalet än det viktade medelbetyget är det för studenten alltid fördelaktigt att avsluta en kurs (även i de fall då slutbetyget på kursen blir lägre än det viktade medelbetyget av ingående moment). Villkorligt valfria kurser I början av vårterminen väljer studenterna att läsa EF1100 Ingenjörsvetenskap som betygssätts med P (pass) eller F (fail) alternativt kursen DH1602 Kommunikation som betygssätts A-F. Vid urval till program hanteras båda kurserna likvärdigt. Betyg A-E på DH1602 får betygspoäng 6, samma värde som P. Vad gäller för tillgodoräknade kurser eller vid utbyte av kurs? Kurser på Öppen Ingång kan tillgodoräknas eller bytas ut enligt tidigare formulerade principer, i enlighet med KTHs praxis. Observera att det är det nominella antalet högskolepoäng på Öppen Ingångs kurser som gäller: om t.ex. en kurs om 9 högskolepoäng från annan högskola tillgodoräknas mot en kurs om 7,5 högskolepoäng på Öppen Ingång, räknas detta som 7,5 högskolepoäng vid urvalsproceduren. Motsvarande gäller för kurser lästa vid KTH. Kurser godkända vid tidigare högskolestudier räknas i urvalsproceduren alltid med betyg E, dvs med 6 betygspoäng. Om mer än två kurser tillgodoräknas eller byts in enligt individuell studieplan räknas alla tillgodoräknade och inbytta kurser, utom de två med högst nominellt antal högskolepoäng, med halvt antal högskolepoäng. Syftet med detta är att förhindra att Öppen Ingång utnyttjas som en genväg till civilingenjörsprogrammen av studenter som redan läst merparten av kurserna tidigare. Exempel: En student börjar på Öppen Ingång och har sedan tidigare läst mycket matematik, och får tillgodoräkna sig de tre matematikkurserna Baskurs i matematik 4,5 hp, Algebra och Geometri 7,5 hp samt Envariabelanalys 7,5 hp. Vid urvalsprocessen räknas då Algebra och Geometri samt Envariabelanalys med fullt antal högskolepoäng, 7,5 hp men den tredje kursen Baskurs i matematik räknas med 2,25 hp (halvt antal hp). Samtliga tre tillgodoräknade kurser räknas med betyg E vid beräkning av viktat medelbetyg, oavsett vilka betygen var på de kurser mot vilka tillgodoräknandet har skett. Ej genomfört programval Student som ej genomför programval under det första läsåret på Öppen Ingång, och som ej har beviljats uppskov, kommer att placeras på program där det vid urvalsprocedurens avslutande fortfarande finns platser kvar. Denna regel gäller även för studenter som gör ett uppehåll i sina studier utan beviljat studieuppehåll. Den som på grund av sjukdom eller andra personliga skäl inte kan delta i själva valet under angiven tid skall snarast kontakta studievägledningen för att på annat lämpligt sätt ange sina önskemål om program.
Bilaga 8 Dnr SK-2009-0461 Ny version: Ej genomfört programval (inväntar OK från UF) Den som på grund av sjukdom eller andra personliga skäl inte kan delta i själva valet under angiven tid skall snarast kontakta studievägledningen för att på annat lämpligt sätt ange sina önskemål om program. Student som ej genomfört programval till årskurs 2 inför kommande hösttermin, under det första läsåret på Öppen Ingång, och som ej har beviljats uppskov, kommer att likställas med att ha gjort ett avbrott i studierna. Denna regel gäller även för studenter som gör ett uppehåll i sina studier utan beviljat studieuppehåll. Om studenten vid ett senare tillfälle önskar återuppta sina studier och delta i urval till efterföljande program måste studenten på nytt ansöka om utbildningsplats via studera.nu. Dock med förbehållet, att studenten endast kan nyregistreras på de kurser som ingår i utbildningsplanen och där det ej sedan tidigare redan finns en registrering.
Utbildningsplan Dnr: SK-2009-0461 Bilaga 9 1 Civilingenjörsprogrammet Teknisk Fysik Master of Science in Engineering Physics 300 Högskolepoäng Utbildningsplanen fastställd av styrelsen vid Skolan för teknikvetenskap 2009-10-08, Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT 2010 Gällande kurslista finns i bilaga 1 Gällande inriktningsbeskrivningar finns i bilaga 2 Utbildningens mål Programmets syfte Teknisk fysik omfattar grundläggande matematik och naturvetenskap samt deras tekniska tillämpningar. Utbildningsprogrammet ger en bred kunskapsbas som kan tillämpas inom vitt skilda fält. Programmets mål För civilingenjörsexamen från Teknisk fysik skall studenten uppfylla de mål som anges i Högskoleförordningens examensordning för civilingenjör. Kunskap och förståelse För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör, visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Utöver detta skall studenten för civilingenjörsexamen i Teknisk fysik visa brett kunnande, som kan tillämpas även inom områden utöver den valda studieinriktningen, behärska avancerade matematiska metoder och deras tillämpning inom olika områden. Färdighet och förmåga För civilingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar samt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden, även med utgångspunkt i begränsad information,
visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för hållbar utveckling, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser, och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika målgrupper. För civilingenjörsexamen i Teknisk fysik innebär detta särskilt att studenten skall snabbt kunna tillgodogöra sig teknisk och naturvetenskaplig information även inom för studenten obekanta områden och tillämpa denna på frågeställningar inom vitt skilda fält, visa förmåga till problemlösning även inom områden utöver den valda studieinriktningen, visa förmåga att välja och tillämpa avancerade matematiska metoder inom vitt skilda fält, visa förmåga att planera, välja metoder för och genomföra undersökningar, genom modellering och simulering eller genom mätningar, samt värdera erhållna resultat. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter, visa insikt om och förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin färdighet och förmåga. Bilaga 9 2 Utbildningens omfattning och innehåll Civilingenjörsprogrammet i Teknisk Fysik omfattar 300 högskolepoäng, vilket i normal studietakt innebär 5 års heltidsstudier. Utbildningens första tre år är på grundläggande nivå och kan, om studenten ansöker om det, avslutas med en teknologie kandidatexamen. De två avslutande åren är på avancerad nivå. De första tre åren i utbildningen är i huvudsak på svenska, viss engelsk litteratur förekommer dock. De avslutande två årens kurser är i huvudsak på engelska. Behörighet och urval För behörighetskrav och urvalsprinciper se KTHs antagningsordning, http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/antagning
Utbildningens genomförande Utbildningens upplägg Läsåret för KTH:s grundutbildning är indelat i fyra perioder. Läsperioderna har vardera ca sju veckor med minst 33 läsdagar. Varje läsperiod följs av en tentamensperiod omfattande två disponibla dagar och minst fem tentamensdagar. Utöver de fyra ordinarie tentamensperioderna ges tre omtentamensperioder; efter jul, efter läsårets sista ordinarie tentamensperiod och direkt före läsårets första läsperiod. Läsåret omfattar 40 veckor. Vid behov kan undervisning läggas utanför läsåret. Bilaga 9 3 Kurser I utbildningen ingår obligatoriska, valbara (inriktningskurser) och valfria kurser. De obligatoriska kurserna definieras för varje årskurs och fördjupning i läro- och timplanerna. De olika kursernas mål, förkunskapskrav, innehåll samt kursfordringar återfinns i kursplanerna. Kurslistor finns i bilaga 1. Valfria kurser På Teknisk fysik finns ett utrymme på maximalt 25 hp valfria kurser. Detta gäller om övriga krav på nivåer och djup för examen uppfylls. Valfria kurser kan antingen läsas på KTH eller på annat universitet och tillgodoräknas (se avsnittet om tillgodoräknanden). Dock gäller följande begränsningar: Valfri kurs får ej överlappa befintlig programkurs till betydande del Högskoleförberedande kurser får ej räknas som valfri kurs Kurs på lägre nivå inom ett ämne än befintlig programkurs får ej räknas som valfri kurs. Betygssystem För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-E, Fx, F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger. Då betygssystemen skiljer sig väldigt mycket mellan olika länder översätts inte betygen från utbytesstudier till KTHs betygsskala. Villkor för deltagande i utbildningen Studieberättigande Följande uppflyttningskrav gäller för att få delta i undervisningen i högre årskurser: Krav för uppflyttning från åk 1 till årskurs 2: Totalt ska minst 45 högskolepoäng från årskurs 1 vara slutförda t o m augustiperioden. Krav för uppflyttning från åk 2 till årskurs 3: Totalt ska minst 90 högskolepoäng från årskurs 1 och 2 vara slutförda t o m augustiperioden, varav minst 50 högskolepoäng från årskurs 1. Krav för uppflyttning från åk 3 till årskurs 4: Totalt ska minst 150 högskolepoäng från årskurs 1-3 vara slutförda t o m augustiperioden,
varav minst 110 högskolepoäng från årskurs 1-2. För studerande i vars studieplan examensarbete för kandidatexamen ingår som obligatorisk del ska detta vara slutfört innan studier i åk 4 påbörjas. Krav för uppflyttning från åk 4 till årskurs 5: Utöver vad som gäller uppflyttning till årskurs 4 ska minst 45 högskolepoäng från årskurs 4 vara slutförda. Val av inriktning Preliminärt val till inriktning (= ett masterprogram) gör på höstterminen i åk 3, 1-15 november. Studieanmälan och terminsregistrering Inför varje termin (senast 15 maj resp. 15 nov.) skall alla studenter som avser att fortsätta studera göra en studieanmälan. Studieanmälan ligger till grund för uppflyttning till nästa årskurs och registrering på korrekt linjetermin. Registreringen innebär att studenten är aktiv och är i sin tur en förutsättning för att studieresultat skall kunna rapporteras in och för att CSN skall kunna betala ut beviljade studiemedel. Ändrade planer skall anmälas till studievägledningen om möjligt senast inom tre veckor efter kursstart. Studieuppehåll Studieuppehåll innebär att den studerande inte deltar i undervisningen under minst en läsperiod. Beviljat studieuppehåll ger den studerande rätt att återkomma till studierna vid angiven tidpunkt. Under studieuppehåll får den studerande göra kompletteringar och delta i examination i tidigare påbörjad kurs. Ansökan om studieuppehåll lämnas till programkansliet, som beviljar eller avslår ansökan. När den studerande avser att återuppta studierna skall en ny studieanmälan göras. Registrering på kurs Registrering på kurs förutsätter kursval i Ladok. Kursvalet görs antingen via kursvalsrutinen på webben eller via studentens utbildningskansli. Registrering på kurs görs av den kursgivande institutionen. Registrering ska ske ca 3 veckor efter kursstart. Vid avbrott på kurs ska studenten meddela institutionen detta. Bilaga 9 4 Tillgodoräknanden Tillgodoräknanderätten är ett viktigt element för att gynna mobiliteten inom landet och mellan länder, för högskolans internationaliseringsarbete samt för det livslånga lärandet. KTH skall ha ett öppet förhållningssätt till tillgodoräknande. Tillgodoräknande skall därför kunna ske även om exakt liknande utbildning inte finns vid KTH eller om innehållet i t ex kursplaner inte helt överensstämmer med KTH:s. De krav som KTH normalt ställer på utbildningens nivå och kvalitet skall beaktas vid tillgodoräknanden. Tillgodoräknande som beslutats vid annan högskola i Sverige skall normalt godtas av KTH. Den som är student vid KTH och genomför studier vid ett annat universitet inom ramen för ett utbytesavtal har rätt att få ett förhandsbesked om tillgodoräknande. Ett sådant besked kan t ex ges genom att ett s k Learning Agreement upprättas och undertecknas av koordinator vid KTH, kontaktperson vid det utländska universitetet samt av den studerande. Den som är student vid KTH har rätt att få tillgodoräknande prövat.
Även examensarbete kan tillgodoräknas. KTH anser det dock lämpligt att examensarbetet utförs vid KTH (inom en skola eller på ett företag med handledare från KTH). Beslut om tillgodoräknande av kurs kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Överklagandet skall lämnas in till KTH senast inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet. För att tillgodoräknandet skall kunna prövas måste den sökande normalt kunna dokumentera att hon/han examinerats i kurs (motsv) med minst godkänt resultat. Studieprestationen betygsätts av den högskola där examination skett, inte av KTH vid tillgodoräknandet. http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/prestationer/1.27200 Utlandsstudier Som student på Teknisk fysik finns en unik möjlighet att läsa som utbytesstudent på toppuniversitet över hela världen. Utbytesstudier innebär att studenten ersätter en del av sin studietid på KTH mot studier vid ett universitet utomlands som KTH har avtal med. Studenten kan välja om han/hon vill läsa en termin, ett år eller till dubbeldiplom. Dubbeldiplom innebär att studenten får examen både från KTH och från det mottagande universitetet, vilket kan vara mycket värdefullt för den student som tänkt sig arbeta utomlands efter sina studier. En del företag rekryterar aktivt de som har dubbla examina. Att kunna landets språk är en förutsättning för att få anställning utomlands. För mer information kontakta kansliets internationella handläggare (Patrik Gärdenäs, tel 08-790 8495, e-post patrikg@kth.se). Bilaga 9 5 Examensarbete Kandidat I utbildningen ingår ett examensarbete för kandidatexamen (på grundnivå) på våren i åk 3 om 15 hp. Detta motsvarar ca 5 månaders halvtidsstudier. För att få påbörja arbetet måste minst 120 hp, varav 108 hp ur basblocket, vara avklarade. Civilingenjör I utbildningen ingår också ett examensarbete som motsvarar en kurs om 30 högskolepoäng motsvarande ca 5 månaders heltidsstudier. Examensarbete genomförs normalt inom ett ämne centralt för programmets teknikområde. Examensarbetet får inte påbörjas innan uppgiften godkänts av examinator vid vald institution och anmälts på särskild blankett till programkansliet. Huvuddelen av studierna, minst 240 högskolepoäng, skall vara avklarade, studenten får inte heller ha fler än två oavslutade kurser ur det obligatoriska basblocket i år 1-3. Examinator svarar för att den studerande har tillräckliga förkunskaper för den valda uppgiften. Examensarbetet grundas på de kunskaper som inhämtats under hela studietiden och skall normalt utföras under 10:e terminen inom den inriktning den studerande valt. Om den studerande önskar utföra examensarbete inom annat ämnesområde skall detta godkännas av programkansliet.
Examensarbetet ska visa att studenten är kapabel att självständigt tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och ska därför göras i slutet av utbildningen. Examensarbetet skall utgöra prov på ett självständigt, ingenjörsmässigt/vetenskapligt arbete omfattande teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning. Examensarbetet kan inkludera andra moment, t ex seminarier, informationssökning, auskultationer, opposition eller andra inslag som examinator eller handledare bedömer lämpliga. Examensarbete genomförs individuellt eller tillsammans med annan student. I det senare fallet skall examinator tillse att varje students arbetsinsats motsvarar kraven för ett individullt examensarbete Handledare utses av examinator. Blanketten Ansökan om examensarbete (http://www.kth.se/dokument/student/sci/blankett/examensarbetesanmalan.pdf) lämnas påskriven av student och examinator till programkansliet. För examensarbeten erhålls mer detaljerade regler och riktlinjer vid respektive institution. http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examensarbete Länk till betygsättning av examensarbete: http://intra.kth.se/regelverk/utbildningforskning/grundutbildning/examensarbete/1.31698 Bilaga 9 6 Examen Villkor för examen 300 hp-examen Civilingenjörsexamen erhålls efter genomgånget utbildningsprogram. Programmet är utformat så att den studerande vid examen uppfyller de nationella examenskraven och har fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng, och därutöver minst 180 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet; minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet. Benämning på examen är civilingenjörsexamen. Ansökan om examen Studenten har möjlighet att ansöka om tre olika examina, teknologie kandidatexamen, civilingenjörsexamen och masterexamen. Ansökan om examen görs på särskild blankett (http://www.kth.se/student/studievagledning-kontakt/2.453/1.2872?programme=f) och ställs till kansliet vid Skolan för Teknikvetenskap. Till ansökan ska bifogas bevis om betald kåravgift. KTHs lokala examensordning i KTH-handboken: http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina
Bilaga 9 7 Bilaga 1 Kurslistor för årskurser och eventuella inriktningar Obligatoriska kurser i åk 1 Grundläggande programmering och datalogi Termodynamik Klassisk fysik Differential- och integralkalkyl II, del 1 + 2 Linjär algebra Mekanik I Obligatoriska kurser i åk 2 Differentialekvationer och transformer Fysikens matematiska metoder Hållfasthetslära Komplex analys Mekanik fortsättningskurs Modern fysik Numeriska metoder Obligatoriska kurser i åk 3 Fasta tillståndets fysik Objektorienterad programmering Reglerteknik Sannolikhetsteori och statistik Statistisk fysik. Teoretisk elektroteknik För mer detaljer om läsårsplaner på grundnivå och avancerad nivå, kurskoder, kursbeskrivningar och liknande, se http://www.kth.se/student/kurser/kurser-per-avdelning Bilaga 2 Beskrivning av eventuella inriktningar Masterprogram/inriktningar åk 4-5 som ger en civilingenjörsexamen i Teknisk fysik Kärnenergiteknik Matematik Teknisk fysik Teknisk matematik Beräknings- och systembiologi??? Elektrofysik Flyg- och rymdteknik Fordonsteknik Fotonik Nanoteknik Marina system
Bilaga 10 Dnr SK-2009-00461 1 Study programme Master programme in Aerospace Engineering Mastersprogram i Flyg- och rymdteknik 120 university credits Study programme established by the board of the School of Engineering Sciences 2009-10-08 Valid for students admitted to the education from the fall term 2010 Current lists of courses are included in Appendix 1 Current descriptions of specialisations are included in Appendix 2 Programme objectives The main objective of this programme is to educate skilled engineers for the European aerospace industry and research institutions. The programme is mainly intended for (but not exclusive to) Swedish students and students from European universities with which KTH has exchange agreements. It is a joint effort by several different KTH departments, providing leading expertise in their respective areas of research. The Department of Aeronautical and Vehicle Engineering coordinates the programme and contributes about half of the courses. Knowledge and understanding A Master of Science in Aerospace Engineering will: 1. have a good ability to independently apply mathematics and basic engineering science in the field of aerospace engineering, 2. be able to formulate and approach new problem settings in a scientific manner, by having a creative, critical and systematic attitude to engineering practice. Skills and abilities A Master of Science in Aerospace Engineering will be able to: 3. work out solution strategies to real engineering problems, knowing the capabilities and limitations of different methods and tools, 4. plan, perform and evaluate basic experimental testing in order to investigate the validity of a theoretical model, 5. work efficiently in a teamwork environment in groups with different compositions, 6. work efficiently in an international environment, in particular where English is the professional language, 7. communicate results and conclusions in a competent and intelligible manner, both orally and in writing, 8. follow and participate in aerospace research and development. Ability to make judgments and adopt a standpoint A Master of Science in Aerospace Engineering will be able to:
Bilaga 10 9. critically judge a situation and in an independent manner acquire the information and knowledge that is necessary to establish a qualified standpoint, 10. have the ability to identify the need for further knowledge in the field and take responsibility for keeping their personal knowledge up to date. Complete information on the degree requirements can found at the local degree policy of http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina 2 Extent and content of the Programme Aerospace Engineering is a two-year (120 university credits) master programme on the advanced level (second cycle). The instruction language is entirely in English. The programme consists of a basic curriculum followed by four different specializations in aeronautics, space, structures or systems. The courses in the basic curriculum are compulsory and constitutes about one third of the course work. In each specialization there is an additional set of three compulsory courses to ensure that the students are qualified to perform a final Master's thesis project. Eligibility and selection Basic eligibility requirements A completed Bachelor's degree, equivalent to a Swedish Bachelor's degree (180 university credits), from a university recognized by government or accredited by other recognized organization. A good knowledge of written and spoken English. Applicants must provide proof of their proficiency in English. Specific eligibility requirements The applicant must have a basic degree, Bachelor's or similar, from an aeronautical, mechanical engineering, or similar programme with sufficient theoretical depth and good academic results. Course work must include multivariable calculus, linear algebra, numerical analysis, ordinary differential equations, rigid body mechanics, solid mechanics, and fluid mechanics. Selection process The selection process is based on a total evaluation of the following criteria: University, Grade Point Average (GPA), and relevant course work. Courses on topics such as complex analysis, partial differential equations, thermodynamics, and control theory are considered an additional qualification. Complete information on the eligibility requirements can be found at the local admission policy of KTH, see http://intra.kth.se/regelverk/utbildningforskning/grundutbildning/antagning/1.27192 Implementation of the education Structure of the education The academic year at KTH is divided into four periods. Each period lasts approximately seven weeks with at least 33 days of study. Each period is followed by an exam period consisting of two extra days and at least 5 exam days. In addition to the four regular exam
Bilaga 10 periods, there are three additional re-examination periods: after Christmas, after May and immediately preceding the first study period of the academic year. The academic year lasts for a duration of 40 weeks. Teaching activities may, if necessary, be scheduled outside the academic year. In order to give a broad and interesting introduction to the field, the first semester consists of one introductory course in each major discipline (aeronautics, space, structures and systems, respectively). The second semester offers a number of more advanced courses, that depends on the chosen specialization. Finally, the second year mainly consists of elective courses and the final degree project. 3 Courses The programme is course-based. Lists of courses are included in Appendix 1. The basic curriculum corresponds to approximately 40 university credits. In each specialization, there is an additional set of three compulsory courses, corresponding to approximately 20 university credits. This leaves approximately 30 university credits for optional (elective) courses. The optional courses should be on the advanced level, and preferably be related to aerospace engineering. Grading system Courses in are graded on a scale from A to F. A-E are passing grades, A is the highest grade. The grades pass (P) and fail (F) are used for courses under certain circumstances. Conditions for participation in the programme No later than November 15 and May 15 each academic year, respectively, the students are required to make a study registration and course selection for the coming term. At least 45 university credits have to be completed during the first academic year (including the re-examination period in August) in order for the student to be promoted to the second year of the programme. Students have to make a decision about the specialization in the very beginning of the programme. In particular, this holds for the systems branch of which some courses are given already in the first period. The programme director will inform about the different options during the reception at KTH. Recognition of previous academic studies Under certain circumstances, and in agreement with the programme director, credits for previous studies can be received according to the local policy of KTH, see http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/prestationer/1.27200 Degree project Students admitted to the programme are required to perform an independent study in the form of a thesis project corresponding to 30 university credits. To begin the thesis project, a student must have completed at least 60 university credits of the total course work and at least two of the three compulsory courses in the specialization. The purpose of the thesis project is that the student should demonstrate the ability to perform independent project work, using and developing the skills obtained from the courses in the programme. The thesis project can either be performed at a university or, more commonly, at a company in the aerospace sector with suitable infrastructure to provide sufficient supervision and resources for the project. The student must actively
Bilaga 10 search for a suitable thesis project in industry; however KTH will provide some assistance with information on suitable points of contact. Exchange students are recommended to find a thesis project in their country of permanent residence or in the country where they intend to start their professional careers. More information on the KTH policy on the degree project can be found at http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examensarbete 4 Degree Students who fulfill all the requirements will be awarded a Degree of Master of Science (two years). Students must apply for the degree and also show proof of their basic degree (Bachelor's or similar) and paid student union fee. Complete information on the degree requirements can be found in the local degree policy of KTH, see http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina Appendix 1 - Lists of courses Basic Curriculum The basic curriculum consists of a set of courses to enhance basic skills and give an introduction to the different specializations. The following courses are compulsory and form the basic curriculum: Rocket Science Lightweight Structures and FEM Fundamentals of Flight Systems Engineering Theory and Methodology of Science with Applications In each specialization, there is an additional set of three compulsory courses according to: Aeronautics Experimental Aerodynamics Computational Aerodynamics Flight Mechanics Space Space Physics Space Environment and Spacecraft Engineering Spacecraft Dynamics Structures Fibre Composites Analysis and Design Fibre Composites Materials and Manufacturing Structural Optimization and Sandwich Design Systems Reliability Theory
Bilaga 10 Reliability Theory Applied Linear Optimization Control Theory and Practice, Advanced Course 5 Appendix 2 - Description of specializations Aeronautics The specialization in aeronautics focuses on modeling, analysis and design of aircraft. The overall objectives are that the student should be able to design and estimate the performance of an aircraft, compute its aerodynamic properties, simulate its motion in flight, and analyze how its aerodynamic and structural properties influence stability and control. The specialization is characterized by a strong interaction between theory and practice, and the student will plan, perform and evaluate several wind tunnel tests during her education. An engineer with this profile is particularly attractive to companies working in aerodynamics and aeronautics. Space The overall objectives of the space branch are that the student should be able to size and carry out a performance analysis of spacecraft, in particular rockets, and plan a geocentric or interplanetary space mission on a conceptual level. The student will develop knowledge and skills in orbital mechanics and spacecraft dynamics. Particular emphasis is put on the space environment and spacecraft engineering for small and medium size satellites, including their design, instrumentation, navigation and control. As part of the courses in spacecraft engineering, the student will also perform experiments in order to investigate for example power requirements, as well as thermal and radiation effects. An engineer with this profile is particularly attractive to companies working with spacecraft and satellite technology. Structures The specialization in structures focuses on lightweight materials and structures for the development of new engineering solutions and products. Reduced structural weight can be translated into improved structural efficiency, reduced costs for production and maintenance, and reduced environmental impact. Emphasis is put on fibre composites, non-metallic materials and sandwich structures, often used in constructions with extreme requirements. Overall, the student will develop knowledge and skills in analysis, design, optimization, materials, manufacturing and testing of lightweight structures. Fibre composites require a systems approach to the choice of materials, manufacturing processes and product design, which also prepares the student for a future role as an engineer working with development of new products or materials. A structural engineer is attractive to a large number of industries in aerospace-, naval- or automotive engineering, as well as smaller businesses working with manufacturing or innovation. Systems Aircraft, rockets and satellites are very complex systems that are associated with extremely high costs for development and operation. In order to avoid incidents and costs due to malfunctions, the requirements on operational safety are extreme as well. The overall objective with the specialization in systems is that the student should be able to
Bilaga 10 develop mathematical models of systems in order to perform analysis of their performance and reliability. The student should also be able to use such models to improve the efficiency of complex and costly systems (for example an airline), or to design a system such that a malfunction in some part of the system only will have limited consequences for the system as a whole. An systems engineer is attractive to a large number of industries in various fields. 6
Bilaga 11 Dnr SK-2009-0461 Utbildningsplan Study programme Mastersprogram i Teknisk Mekanik Master programme in Engineering Mechanics 120 university credits Study programme established by the board of the School of Engineering Sciences 2009-10-08 Valid for students admitted to the education from the fall term 2010 Current lists of courses are included in Appendix 1 Description of specialisations are included in Appendix 2 Programme objectives Engineering Mechanics is an important part of the design process for a large range of products. As requirements become more and more complex and challenging, the demand for engineers trained to deal with advanced mechanical problems is increasing. The objective of the programme is to encourage and enable students to learn advanced topics in Engineering Mechanics. The programme is well balanced between theoretical studies and practical applications and thus provides a platform for a successful career in industry or continuation towards a PhD. Knowledge and understanding A Master of Science in Engineering Mechanics will: 1. have the ability to independently apply mathematics and basic engineering science in the field of engineering mechanics. 2. have the ability to master and apply principles in the field of engineering mechanics. 3. be able to be creative and critical in order to formulate and investigate mechanical problems using modern methods and tools. Skills and abilities A Master of Science in Engineering Mechanics will: 4. have the ability to critically and systematically analyse, judge and handle complex mechanical problems and situations even with access to limited information. 5. have the ability to critically, independently and creatively formulate problems and to plan and perform work within given time limits. 6. have the ability to, both orally and in writing, communicate and discuss conclusions and the underlying theory and argumentation.
Bilaga 11 7. be able to follow the latest development and research and have the ability to participate in research and development work in the field of engineering mechanics. 8. communicate results and conclusions in a competent and intelligible manner, both orally and in writing. Ability to make judgements and adopt a standpoint A Master of Science in Engineering Mechanics will: 9. have the ability to in the field of engineering mechanics to make decisions regarding research and development work based on relevant scientific, societal and ethical aspects. 10. show insight regarding the possibilities and limitations of engineering science and its role in the society. 11. have ability to identify the need for further knowledge in the field and take responsibility for keeping their personal knowledge up to date. Complete information on degree requirements can be found at the local degree policy of KTH: http://intra.kth.se/regelverk/utbildningforskning/grundutbildning/examina/1.27227 För ytterligare information hänvisas till KTH:s lokala examensordning: http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina/1.27227 Extent and content of the programme Engineering Mechanics is a two-year (120 university credits) master programme on the advanced level (second cycle) and starts in the end of August every year. The programme is composed of three two-year specialisations: Fluid Mechanics, Solid Mechanics and Sound and Vibration. The language of instruction and assessment for the programme is English. Eligibility and selection Basic eligibility requirements A completed Bachelor's degree, equivalent to a Swedish Bachelor's degree (180 university credits), from a university recognized by government or accredited by other recognized organisation. Students in their final year of undergraduate education may also apply and if qualified, receive a conditional acceptance. A good knowledge of written and spoken English is required. Applicants must provide proof of their proficiency in English. KTH accepts a TOEFL test score of a minimum of 550 (213 in the computer-based test, 79 in the internet-based test) or an IELTS overall score of at least 6.0, no section lower than 5.0 (both general and academic accepted). English proficiency tests are waived for applicants with English as language of instruction (minimum 3 years of full-time higher education studies). A relevant certificate from the university has to be enclosed with the application. For EU citizens from KTH s partner universities, a certificate from the University language department or the relevant Head of department stating the student's good level of English will be accepted. Specific eligibility requirements
Bilaga 11 The applicant must have a basic degree, Bachelor s or similar, from a mechanical, aeronautical engineering, or similar programme with sufficient theoretical depth and good academic results. The specific requirements may be assessed as not fulfilled if: 1. the average grade is in the lower third on the grading scale used (above pass level) 2. the degree awarding institution is not considered to meet acceptable quality standards by the authorities of the country in which the institution is located 3. the degree does not qualify for admission to equivalent Master level in the country where the degree is awarded Selection process The selection process is based on a total evaluation of the following criteria: University, Grade Point Average (GPA), relevant course work, motivation letter, references and work experience. In addition, English language skills above the minimum requirements will give a higher overall evaluation score. Complete information on the eligibility requirements can be found at the local admission policy of KTH: http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/antagning/1.27192 Implementation of the education Structure of the education The academic year at KTH is divided into four periods. Each period lasts approximately seven weeks with at least 33 days of study. Each period is followed by an examination period. In addition to the four regular exam periods, there are three additional reexamination periods: after Christmas, after May and immediately preceding the first study period of the academic year. The academic year has duration of 40 weeks. Teaching activities may, if necessary, be scheduled outside the academic year. The first two periods in the first year of the programme are mainly dedicated to the compulsory courses within each specialisation: Fluid Mechanics, Solid Mechanics or Sound and Vibration. The third and fourth periods mainly contain elective courses within or outside the chosen specialisation. The second year mainly consists of elective courses and the final degree project. Courses The programme is course-based and the course part corresponds to 90 university credits. The compulsory courses correspond to between 21.5 and 37.5 university credits depending on specialisation. This leaves between 52.5 and 68.5 university credits for elective courses. The first part of the elective courses must be on the advanced level and selected from the list of courses in Appendix 1. Together with the compulsory courses, the elective courses shall add up to at least 70 university credits. The choice of elective courses from the list in Appendix 1 is not completely free, because each specialisation has a pool of four to six courses and at least one of these pool courses must be selected. The remaining second part of the elective courses, at most 20 university credits, does not need to be selected from the course list in Appendix 1, but an elective course may not be similar to a course already completed in a previous degree. The list of compulsory and elective courses is included in Appendix 1. Grading system
Bilaga 11 The courses and the Master s thesis are graded on a goal-oriented scale from A to F, where A-E are passing grades and A is the highest grade. The grades pass (P) and fail (F) are used for courses under certain circumstances. För kurser och examensarbete används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger. Conditions for participation in the programme No later than November 15 and May 15 each academic year, respectively, the students are required to make a study registration and course selection for the coming term. At least 45 university credits have to be completed during the first academic year, including the re-examination period in August, in order for the student to be promoted to the second year of the programme. After being registered to the programme, each student shall selected one of the three specialisations: Fluid Mechanics, Solid Mechanics or Sound and Vibration. Change of specialisation is possible until September 15 in the first period of the first term. Courses are selected by filling in an individual study plan, which must be approved by the programme director before the student can be registered to the selected courses. Recognition of previous academic studies Under certain circumstances, and in agreement with the programme director, credits for previous studies can be received according to the local policy of KTH: http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/prestationer/1.27200 Studies abroad Under special circumstances and after approval by the programme director, a limited number of compulsory and elective courses may be taken at other universities. For example, the Sound and Vibration specialisation is currently participating in the pioneering NINA cooperation with Chalmers and NTNU providing the possibility for students to take elective courses at the other participating universities. Degree project Students admitted to the programme are required to perform an independent study in the form of a thesis project corresponding to 30 university credits. To begin the thesis project, a student must have completed at least 60 university credits of the total course work. The purpose of the thesis project is that the student should demonstrate the ability to perform independent project work, using and developing the skills obtained from the courses in the programme. The thesis project can either be performed at a university or, more commonly, at a company. The student must actively search for a suitable thesis project in industry; however KTH will provide some assistance with information on suitable points of contact. The thesis project will be graded on a scale from A to F, where A-E are passing grades and A is the highest grade. More information on the KTH policy on the degree project can be found at http://intra.kth.se/regelverk/utbildningforskning/grundutbildning/examensarbete/1.27212 Degree
Bilaga 11 Students who fulfill all the requirements of the programme will be awarded the Degree of Master of Science in Engineering Mechanics (two years). Students must apply for the degree and also show proof of their basic degree (Bachelor or similar) and payment of the student union fees. Complete information on the degree requirements can found at the local degree policy of KTH: http://intra.kth.se/regelverk/utbildningforskning/grundutbildning/examina/1.27227
Bilaga 11 Appendix 1 List of courses for study years and specialisations Course list for the specialisation Fluid Mechanics Compulsory courses Theory and Methodology of Science Research Methodology in Engineering Mechanics Fluid Mechanics Turbulence Computational Fluid Dynamics Compressible Flow Elective pool courses (at least one must be selected) Applied Elasticity with FEM FEM with Engineering Applications Flow Acoustics Material Mechanics Non-Linear Acoustics Course list for the specialisation Solid Mechanics Compulsory courses Theory and Methodology of Science Research Methodology in Engineering Mechanics Applied Elasticity with FEM FEM Modelling Material Mechanics Elective pool courses (at least one must be selected) Biomechanics of Human Movement Experimental Structure Dynamics Non-Linear Finite Element Methods Rigid Body Dynamics Signals and Mechanical Systems Vibro-Acoustics Course list for the specialisation Sound and Vibration Compulsory courses Theory and Methodology of Science Research Methodology in Engineering Mechanics Vibro-Acoustics Flow Acoustics Elective pool courses (at least one must be selected) Applied Elasticity with FEM FEM Modelling Material Mechanics Rigid Body Dynamics Testing Techniques in Solid Mechanics Vehicle Aerodynamics
Bilaga 11 Elective courses for all specialisations This is a list of all elective courses for the whole programme. Note that some of the courses in the list below may be compulsory or pool courses in the specialisations as given by the lists above. Aeroelasticity Advanced Compressible Flow Applied CFD Computational Aerodynamics Computational Fluid Dynamics Compressible Flow Experimental Aerodynamics Fluid Mechanics Fundamentals of Flight Micro Fluids Flow Non-Linear Finite Element Methods Turbulence Vehicle Aerodynamics Wave Motions and Hydrodynamic Stability Acoustical Measurements Energy Methods Experimental Structure Dynamics, Project Course Flow Acoustics Ground Vehicle Dynamics, Basic Course Introduction to Noise Control Non-Linear Acoustics Numerical Methods for Acoustics and Vibration Rocket Science Signals and Mechanical Systems Systems Engineering Vehicle Acoustics and Vibration Vibro-Acoustics Advanced Course in Solid Mechanics Applied Elasticity with FEM Biomechanics of Human Movement Computational Material Mechanics Dynamic Problems in Solid Mechanics Fatigue, Reliability and Design Fiber Composites Analysis and Design Fiber Composites Material and Manufacturing FEM Modelling FEM with Engineering Applications Fracture Mechanics and Fatigue Introduction to Biomechanics Lightweight Structures and FEM Material Mechanics Nonlinear Dynamics in Mechanics Non-Linear Finite Element Methods
Packaging Materials Rigid Body Dynamics Structural Optimisation and Sandwich Design Testing Techniques in Solid Mechanics Bilaga 11
Bilaga 11 Appendix 2 Description of specialisations The Master programme in Engineering Mechanics is divided into three parallel specialisations Fluid Mechanics, Solid Mechanics and Sound and Vibration. Each specialisation starts from the first study period in the first year. Fluid Mechanics Mechanics of solids, fluids and gases are fundamental areas within classical physics and plays a pivotal role in the design and analysis in almost every branch of engineering science. Today, this position is enhanced by even larger amount of the areas engulfed by the subject. For instance, chemical and material sciences in combination with fluid mechanics lead to a deeper understanding of various physical phenomena and also lead to new technical innovations. The courses in fluid mechanics, turbulence, compressible flow, computational fluid dynamics and vehicle aerodynamics provide a stable platform for solving complex fluid mechanics problems in industry or performing research towards a PhD. The Fluid Physics and Applied Fluid Mechanics Laboratory is a part of the Department of Mechanics where both experimental and computational projects of various fluid dynamical systems are carried out. The Linné FLOW Centre is an environment for fundamental research in fluid mechanics, where innovative research is born and future research leaders are fostered. This is realised by collaborative research projects integrating experiments, computations and theory and combining expertise in stability and transition, flow control, turbulence and geophysical flows, micro-fluid flows, aeroacoustics and numerical analysis. Solid Mechanics Solid Mechanics is a classic area within engineering sciences and spans from fundamental to applied science. The subject can be seen as a link between material science and applied mechanics with more focus on the latter. Solid Mechanics deals with the mechanical behavior of materials and structures. The research at the Department of Solid Mechanics is focused on computational, fracture, composite, contact, material, bio and paper mechanics as well as fatigue. A primary goal of this research is to develop methods for reliable design of structures, material systems and processes. The research within the field of solid mechanics at the Department of Mechanics is focused on the behavior biomechanical systems. The specialisation in Solid Mechanics is composed of fundamental and advanced courses in specialised areas of solid mechanics. A close link exists between research, graduate and undergraduate education, so the courses are up-to-date with the current state-of-the-art in research. The Department of Solid Mechanics is host for the Biofibre Material (BiMaC) Excellence Centre and the Forest Products Industry Research College (FPIRC). Sound and Vibration Noise and vibration are important issues in modern society. Applications of technical acoustics cover an extremely wide field, from applied mathematics and mechanics to measuring techniques plus signal processing down to motors, transport and building technology. The Marcus Wallenberg Laboratory for Sound and Vibration Research (MWL) is a part of the Department of Aeronautical and Vehicle Engineering and is the largest university centre in northern Europe in the area of sound and vibration research. The specialisation in Sound and Vibration introduces acoustics as an integrated element of engineering with a particular bearing on mechanics, fluid dynamics and solid mechanics. The contents of the courses cover a wide area within sound and vibration control. Included are fundamental principles on sound and vibration generation, transmission and
Bilaga 11 reduction in complex structures, with coupling between vibrating structures and surrounding media, such as gases and liquids.
Bilaga 12 Study programme SK-2009-0461 Master programme in Engineering Physics. Mastersprogram i Teknisk fysik. 120 university credits Study programme established by the board of the School of Engineering Sciences 2009-10-08. Valid for students admitted to the education from the fall term 2010. Current list of courses in appendix 1. Current descriptions of specialisations in appendix 2. Programme objectives Aim The aim of this Master of Science programme is to provide students with mathematics and physics skills suitable for advanced development work in industry, as well as for continued PhD studies. Depending on personal interests, students can choose their specialisations within a number of different fields. Knowledge and understanding After completing the Master of Science program in Engineering Physics the student will: have a broad knowledge of physics. be able to analyse problems and suggest methods for their solution. be able to use appropriate approximations to simplify the solution of a problem. have a solid basis for continued studies towards a PhD degree in physics or a physics-related subject. Skills and abilities After completing the Master of Science program in Engineering Physics the student will: have the ability to apply physics and mathematics methods to solve engineering problems, and to make proper documentation of the results. be able to communicate both orally and in writing about technical subjects. be experienced in seeking information from various sources. be experienced in teamwork and interaction within a group. have the ability to make use of new information to develop new skills. Ability to make judgements and adopt a standpoint After completing the Master of Science program in Engineering Physics the student will: have a responsible attitude towards the use and misuse of science.
2 Bilaga 12 realize the importance of giving due credit to previous contributions and prior knowledge in a research field. have an open mind towards accepting good advice and suggestions from different sources. Extent and content of the programme The programme, which covers 2 years of studies corresponding to 120 university credits, provides a broad basis in physics for all students. The level of education is second cycle. Students can choose specialisations in Biomedical Physics, Nano Physics, Optical Physics, Subatomic & Astrophysics and Theoretical Physics. The language of instruction is English. Eligibility and selection Basic eligibility requirements A completed Bachelor s degree, equivalent to a Swedish Bachelor s degree (180 university credits), from a university recognized by government or accredited by other recognized organisation. A good knowledge of written and spoken English. Applicants must provide proof of their proficiency in English. Specific eligibility requirements Students must have a bachelor s degree (or equivalent) in physics or a physics-related subject, with sufficient theoretical depth, and have obtained good academic results. Documented skills are required in mathematics (differential and integral calculus, linear algebra, differential equations & transforms, and statistics) and physics (classical and quantum mechanics, electromagnetism, waves, geometrical optics). Selection process The selection process is based on a total evaluation of the following selection criteria: university, GPA, course work related to the programme, motivation letter, working experiences and references. Implementation of the education Structure of the education The academic year at KTH is divided into four periods. Each period lasts approximately seven weeks with at least 33 days of study. Each period is followed by an examination period. In addition to the four regular examination periods, there are three additional reexamination periods: after Christmas, immediately after the end of the academic year, and immediately before the start of a new academic year. The academic year has a duration of 40 weeks. Teaching activities may, if necessary, be scheduled outside the academic year.
3 Bilaga 12 Courses The programme consists of three types of courses: compulsory courses, conditionally elective courses and elective courses. Lists of courses for the different programme specialisations are given in appendix 1. The compulsory courses amount to approximately 25 credits for each specialisation, and the conditionally elective courses amount to approximately 70 credits. From the list of conditionally elective courses the students must select courses amounting to at least 25 credits. The elective courses can be chosen from all courses listed for all specialisations, or, alternatively, the students may suggest other, nonlisted, courses that fit in with the specialisation chosen. The choice of elective courses must be approved by the programme director. The total number of credits for courses taken must be at least 90. Grading system Courses in the first and second cycle are graded on a scale from A to F. A-E are passing grades, A is the highest grade. The grades pass (P) and fail (F) are used for courses under certain circumstances. Conditions for participation in the programme When starting the programme, students must choose one of the specialisations described in appendix 2. No later than November 15 and May 15 each academic year, respectively, the students are required to make a study registration and course selection for the coming term. At least 45 university credits must be completed during the first academic year (including the re-examination period in August) in order for the student to be promoted to the second year of the programme. Students who fail to fulfill this requirement must together with the programme director and the student counselor make an individual study plan. Recognition of previous academic studies Under certain circumstances, and in agreement with the programme director, credits for previous studies can be received according to the local policy of KTH, see http://www.kth.se/info/kth-handboken/ii/13/3.html. Studies abroad After approval by the programme director, part of the studies may be carried out abroad (including the Master s degree project). The condition is that the parts of the programme carried out abroad should fit in with the educational programme. Degree project A 30-credit Master s degree project is carried out at the end of the educational programme (usually the fourth semester). The purpose of the project is to let the student study a problem in more depth than is possible in the courses. The project may be carried out in an academic or industrial environment in Sweden or abroad. To be allowed to start a degree project, a student must have accumulated at least 60 credits.
4 Bilaga 12 The choice of project must be approved by the programme director. The Degree project is graded on a scale from A to F. A-E are passing grades, A is the highest grade. More information on KTH policy about Degree project can be found at http://www.kth.se/info/kth-handboken/ii/15/5.html Degree Students having completed 120 university credits within the framework of the master s programme in Engineering Physics will receive a degree entitled Master of Science (Two Years). Students must apply for the degree and also show proof of their basic degree (bachelor or similar) and paid student union fee. Complete information on the degree requirements can found in the local degree policy of KTH, see http://www.kth.se/info/kth-handboken/ii/19/1.html. To receive the MSc degree, students must fill out an application form that is submitted to the programme director.
5 Bilaga 12 Appendix 1 Lists of courses for each programme specialisation Compulsory courses, year 1. Biomedical physics: Introduction to biomedicine Experimental molecular biophysics Nano physics: Mesoscopic physics Spin electronics Optical physics: Optical physics Laser physics Subatomic and astrophysics: Subatomic physics Quantum mechanics, continuation course Theoretical physics: Quantum mechanics, continuation course Statistical mechanics Compulsory courses, year 2. All specialisations: Theory and methodology of science Research methodology in physics Conditionally elective courses. Biomedical physics: Molecular modelling Medical engineering, basic course Radiation detectors and medical imaging systems Protein physics Physics of biomedical microscopy Cellular biophysics I Cellular biophysics II Fluorescence spectroscopy for biomolecular studies Physics and applications of ultrasound X-ray physics with applications
6 Bilaga 12 Nano physics: Superconductivity and applications Quantum mechanics, continuation course Statistical mechanics Computational physics Quantum electronics with electro optics Condensed matter physics Nanoscale technology Condensed matter theory Introduction to surface probe microscopy Optical physics: Optical physics, continuation course Applied electromagnetism Optical problem solving Optical systems design Optical measurement techniques Quantum electronics with electro optics Physics of biomedical microscopy Physics and applications of ultrasound X-ray physics with applications Condensed matter physics Laser spectroscopy Subatomic and astrophysics: Theoretical nuclear physics Astroparticle physics Experimental particle physics Nuclear physics Experimental techniques for nuclear & particle physics Radiation detectors and medical imaging systems Astrophysics, advanced course Atomic and molecular physics Relativity theory Theoretical particle physics Theoretical physics: Analytical mechanics Relativity theory Relativity theory, continuation course Relativistic quantum physics Theoretical particle physics Non-equilibrium statistical mechanics Computational physics Complex systems Membranes and soft matter Condensed matter theory
7 Bilaga 12 Elective courses. After consultation with the programme director, students can select suitable courses from the course lists of all specialisations. Alternatively, students may suggest other, non-listed, courses that fit in with the programme specialisation chosen.
8 Bilaga 12 Appendix 2 Description of programme specialisations The master s programme Engineering Physics has five specialisations: Biomedical Physics, Nano Physics, Optical Physics, Subatomic & Astrophysics and Theoretical Physics. Biomedical Physics In this specialisation knowledge and skills in physics are developed towards applications and research in the life sciences, including biology, chemistry and medicine. Interdisciplinary activities have become increasingly important for the development of new medical diagnostic methods and treatments. Biomedical physics is in the centre of these activities. This specialisation aims at developing the ability of the physicists to interact with the life science disciplines and offers suitable combinations of subjects both for a career in industry as well as for continued studies towards a PhD degree. The need for improvements in the medical field is practically infinite. Through the choice of courses the students can focus on experimental as well as theoretical approaches of biomedical physics, used on different spatial scales, from the molecular and cellular level up to the organ(ism) and population level. Nano Physics Nano physics is of fundamental importance in a broad spectrum of technological applications. In this specialisation a number of highly interesting current fields are treated, such as nano structures, nano magnetism & spin electronics, superconductivity and other phenomena with very special properties. The students will receive a good basic education suitable for a career in high-technology industry, as well as for continued studies towards a PhD degree. Optical Physics Optical physics is important in basic and applied research, as well as in industrial applications. Students with a good knowledge in this field are much sought after as PhD students, as well as for positions in industry and consulting. The compulsory courses will provide a good knowledge of optics and laser physics, thereby providing a good foundation for many of the other courses. Many courses provide skills in practical problem solving, which prepares the students for independent research and development work. Subatomic and Astrophysics The subatomic and astrophysics specialisation covers a selection of basic science topics at the front-line of contemporary physics. Both the experimental and theoretical aspects of atomic, nuclear, and particle physics with applications to astrophysics, are included. The application of basic science to real-life problems is illustrated through medical imaging and treatment techniques. The aim of the specialisaiton is to prepare students for careers at international research facilities, university-based research groups or high-technology industry. The compulsory courses provide a broad orientation in the concepts of subatomic physics, and an advanced discussion of quantum mechanics. The conditionally elective
9 Bilaga 12 courses allow students to study several fields in more detail, and explore the resulting synergy which is necessary for a fundamental description of the Universe. The elective courses allow students to further focus their studies on a particular research field, broaden their studies within the specialisation, or further explore applications within basic science, industry and society. Theoretical Physics The theoretical physics specialisation provides the students with a broad education in fundamental theoretical physics, preparing them for a future as problem solvers or researchers in industry, or for continued PhD studies. The compulsory courses in quantum mechanics and statistical mechanics provide basic theoretical tools that are needed for the more specialised courses. The conditionally elective courses provide specialisations towards particle physics, mathematical physics, condensed matter physics and theoretical biological physics. Suitable elective courses can then provide deeper knowledge concerning theoretical and mathematical physics, or experimental physics.
Bilaga 13 Dnr SK 2009 0461 Study programme Master programmeme in Mathematics Mastersprogram i Matematik 120 university credits Study programme established by the board of the School of Engineering Sciences 2009 10 08 Valid for students admitted to the education from the fall term 2010 Current lists of courses are included in Appendix 1 Current descriptions of specializations are included in Appendix 2 Programme objectives The main objective of this programme is to educate skilled mathematicians, well prepared for advanced industrial positions or continued graduate studies. Knowledge and understanding A Master of Science in Mathematics will: 1. have a good broad knowledge in mathematics as well as a significantly deepened knowledge within the chosen area of specialization, 2. have a good ability to in an independent manner apply mathematical theories and solution methods, 3. be able to formulate and approach new problem settings in a scientific manner, by having a creative, critical and systematic attitude towards mathematics. Skills and abilities A Master of Science in Mathematics will be able to: 4. work out solution strategies to important classes of mathematical problems, knowing the capabilities and limitations of different methods and tools, 5. work efficiently in a teamwork environment in groups with different compositions, 6. communicate results and conclusions in a competent and intelligible manner, both orally and in writing, 7. follow and participate in research and development related to the chosen specialization. Ability to make judgements and adopt a standpoint A Master of Science in Mathematics will be able to: 8. critically judge a situation and in an independent manner acquire the information and knowledge that is necessary to establish a qualified standpoint, 9. have the ability to identify the need for further knowledge in the field and take responsibility for keeping their personal knowledge up to date. Complete information on the degree requirements can found in the local degree policy of KTH, see http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina
Bilaga 13 Extent and content of the Programme Mathematics is a two-year (120 university credits) master programmeme on the advanced level (second cycle). The instruction language is entirely English. The programmeme consists of a basic curriculum followed by five specializations: (i) mathematics, (ii) mathematical statistics and financial mathematics, (iii) computational mathematics, (iv) optimization and systems theory, and (v) discrete mathematics and theoretical computer science. The courses in the basic curriculum are compulsory and constitute about half of the course work. To obtain sufficient depth in a specialization, a student is normally required to complete courses worth at least 18 university credits among the profile courses for the specialization in question. Eligibility and selection Basic eligibility requirements A completed Bachelor's degree, equivalent to a Swedish Bachelor's degree (180 university credits), from a university recognized by government or accredited by other recognized organisation. A good knowledge of written and spoken English. Applicants must provide proof of their proficiency in English. Specific eligibility requirements The prerequisites for the Master's programme in Mathematics is a Swedish or foreign degree equivalent to Bachelor of Science of 180 university credits, with at least 45 university credits in mathematics. The students are required to have documented knowledge corresponding to basic university courses in analysis, linear algebra, numerical analysis, differential equations and transforms, and mathematical statistics. Selection process The selection process for The Master of Science programme in Mathematics is based on a total evaluation of the following selection criteria: university, grade point average (GPA), course work related to the programme (mathematics in a wide sense), and references. Complete information on the eligibility requirements can be found in the local admission policy of KTH, see http://intra.kth.se/regelverk/utbildning forskning/grundutbildning/antagning/1.27192 Implementation of the education Structure of the education The academic year at KTH is divided into four periods. Each period lasts approximately seven weeks with at least 33 days of study. Each period is followed by an exam period. In addition to the four regular exam periods, there are three additional re-examination periods: after Christmas, after May, and immediately preceding the first study period of the academic year. The academic year lasts for a duration of 40 weeks. Teaching activities may, if necessary, be scheduled outside the academic year. The first year in the programme is mainly dedicated to the compulsory courses in the basic curriculum. However, some courses in the specializations are also given in the first year, in order to harmonise the master programme and the final part of the five-year engineering education at KTH. The second year mainly consists of elective courses and the final degree project, although it depends on the chosen specialization.
Bilaga 13 Courses The programme is course-based. Lists of courses are included in Appendix 1. The basic curriculum corresponds to approximately 45 university credits. In each specialization, there is an additional set of profile courses, of which normally at least 18 university credits have to be taken. This leaves approximately 27 university credits for optional (elective) courses. These courses may be chosen among other higher level courses at KTH, or at the Department of Mathematics at Stockholm University, relevant to the student's profile. Grading system Courses in are graded on a scale from A to F. A-E are passing grades, A is the highest grade. The grades pass (P) and fail (F) are used for courses under certain circumstances. Conditions for participation in the programme No later than November 15 and May 15 each academic year, respectively, the students are required to make a study registration and course selection for the coming term. At least 45 university credits have to be completed during the first academic year (including the reexamination period in August) in order for the student to be promoted to the second year of the programme. Students have to make a decision about the specialization during the first year of the programme. Recognition of previous academic studies Under certain circumstances, and in agreement with the programme director, credits for previous studies can be received according to the local policy of KTH, see http://intra.kth.se/regelverk/utbildning forskning/grundutbildning/prestationer/1.27200 Degree project Students admitted to the programme are required to perform an independent study in the form of a thesis project corresponding to 30 university credits. To begin the thesis project, a student must normally have completed at least 60 university credits of the total course work and 18 university credits of the profile courses in the specialization. The purpose of the thesis project is that the student should demonstrate the ability to perform independent project work, using and developing the skills obtained from the courses in the programme. It is the student s responsibility to find a suitable thesis project, with assistance from KTH. More information on the KTH policy on the degree project can be found at http://intra.kth.se/regelverk/utbildning forskning/grundutbildning/examensarbete Degree Students who fulfill all the requirements will be awarded a degree of Master of Science (two years). Students must apply for the degree and also show proof of their basic degree (bachelor or similar) and paid student union fee. Complete information on the degree requirements can found in the local degree policy of KTH, http://intra.kth.se/regelverk/utbildning forskning/grundutbildning/examina
Bilaga 13 Appendix 1 - Lists of courses Basic Curriculum The basic curriculum consists of a set of courses to enhance basic skills and give an introduction to the different specializations. The following courses are compulsory and form the basic curriculum: Analysis, basic course Probability theory Applied numerical methods Discrete mathematics and algebra Optimization Theory and methodology of sciences
Bilaga 14 Dnr SK-2009-0461 Study programme Magisterprogram i Marina system Mastersprogram in Naval Architecture 120 university credits Study program established by the board of the School of Engineering Sciences 2009-10-08 Valid for students admitted to the education from autumn term 2009 Current lists of courses are included in Appendix 1 Program objectives The main objective of this program is to educate skilled engineers for industry and research institutions. The subject is multi-disciplinary with strong emphasis on systems engineering. A naval architect needs knowledge about the complete processes of design, implementation and operation of marine vessels which can be very large and complex systems, as well as deep understanding in subjects such as structural and fluid mechanics and related applications. The program further enables specialization within the different profile areas Lightweight Structures, Fluid Mechanics, Sound & Vibration, Management, and Sustainable Development. The subject hence is attractive also for students who are not devoted to work in the maritime sector and relevant for careers also in other fields. Knowledge and understanding A Master of Science in Naval Architecture will: 1. have the knowledge and understanding of the topic enough to be employable as a Naval Architect and in other fields of engineering in Sweden and internationally, 2. possess a systems perspective on engineering, 3. have confidence in hers/his base of engineering fundamentals, 4. be aware of the general professional conditions in the industry, 5. be familiar with the needs and conditions for sustainable development. Skills and abilities A Master of Science in Naval Architecture will: 7. have the ability to independently and creatively formulate and critically and systematically handle and analyze complex problems and situations, using relevant modern methods and tools, 8. have the ability to Conceive, Design, Implement and Operate boats, ships and complex value-added naval systems in modern team-based environments, 8. have the ability to, both orally and in writing, communicate and discuss conclusions and the underlying theory and argumentation, 9. have good individual and group interactions abilities, such as, teamwork, leadership, and communication skills, 10. be able to follow and participate in research and development work in the field of naval architecture. Ability to make judgments and adopt a standpoint A Master of Science in Naval Architecture will: 11. have the ability to in the field of naval architecture make decisions regarding research and development work based on relevant scientific, societal and ethical aspects,
Bilaga 14 12. show insight regarding the possibilities and limitations of engineering science and its role in the society, 13. have ability to identify the need for further knowledge in the field and take responsibility for keeping their personal knowledge up to date. Complete information on the degree requirements can found at the local degree policy of KTH, see http://www.kth.se/info/kth-handboken/ii/19/1.html Extent and content of the program Naval Architecture at KTH is a two-year (120 university credits) master program on the advanced level (second cycle) starting every year in late August. The instruction language is English. The program contains a naval architecture specific core, referred to as the Major, which covers the international understanding of the theoretical contents of a master program in naval architecture. In addition to the Major each student also choose one out of five different profile areas Lightweight Structures, Fluid Mechanics, Sound & Vibration, Management, and Sustainable Development. There are also a large set of elective courses, which enables complementation or further specialization in naval architecture theory and application and in the profile areas or generalization and broadening of the education depending on the preferences of the individual student. Eligibility and selection Basic eligibility requirements A completed Bachelor's degree, equivalent to a Swedish Bachelor's degree (180 university credits), from a university recognized by government or accredited by other recognized organization. A good knowledge of written and spoken English. Applicants must provide proof of their proficiency in English. Specific eligibility requirements A completed Bachelor's degree in vehicle engineering, mechanical engineering or similar is required. Selection process The selection process is based on a total evaluation of the following criteria: University, Grade Point Average (GPA), and motivation letter. Courses on relevant topics such as fluid mechanics, structure mechanics, complex analysis, partial differential equations, and control theory are considered an additional qualification, Complete information on the eligibility requirements can be found at the local admission policy of KTH, see http://www.kth.se/info/kthhandboken/ii/11/inledning.html Implementation of the education Structure of the education The academic year at KTH is divided into four periods. Each period lasts approximately seven weeks with at least 33 days of study. Each period is followed by an exam period. In addition to the four regular exam periods, there are three additional re-examination periods: after Christmas, after May and immediately proceeding the first study period of the academic year. The academic year has a duration of 40 weeks. Teaching activities may, if necessary, be scheduled outside the academic year. The first three quarters of the program (90 university credits) is course based, while the last half year (30 university credits) is devoted to the degree project. Courses Of the course based part of the program (the first 90 university credits), the Major which corresponds to approximately 40 university credits and the chosen profile which corresponds to approximately 20 university credits are mandatory. Courses should also be selected from the pool of conditionally selective courses to reach a total of 75 credits. This leaves 15 credits for totally free courses. A comprehensive list of the courses in the Major, the profiles and the conditionally selective courses is included in Appendix 1.
Bilaga 14 Grading system Courses in are graded on a scale from A to F. A-E are passing grades, A is the highest grade. The grades pass (P) and fail (F) are used for courses under certain circumstances. Conditions for participation in the program No later than November 15 and May 15 each academic year, respectively, the students are required to make a study registration and course selection for the coming term. At least 45 university credits have to be completed during the first academic year (including the reexamination period in August) in order for the student to be promoted to the second year of the program. New students have to make a decision about their Profile in the very beginning of the program. Recognition of previous academic studies Under certain circumstances, and in agreement with the program director, credits for previous studies can be received according to the local policy of KTH, see http://www.kth.se/info/kthhandboken/ii/13/3.html Degree project Students admitted to the program are required to perform an independent study in the form of a thesis project corresponding to 30 university credits. To begin the thesis project, a student must have completed at least 60 university credits of the total course work including at least two of the three compulsory courses in the chosen profile. The purpose of the thesis project is that the student should demonstrate the ability to perform independent project work, using and developing the knowledge and skills obtained from the courses in the program. The thesis project can either be performed at a university or, more commonly, at a company in the naval architecture sector or in the sector of the chosen profile with suitable infrastructure to provide sufficient supervision and resources for the project. The student must actively search for a suitable thesis project in industry; however KTH will provide some assistance with information on suitable points of contact. Exchange students are recommended to find a thesis project in their country of permanent residence or in the country where they intend to start their professional careers. More information on the KTH policy on the degree project can be found at http://www.kth.se/info/kthhandboken/ii/15/5.html Degree Students who fulfill all the requirements will be awarded a Degree of Master of Science (two years). Students must apply for the degree and also show proof of their basic degree (Bachelor's or similar) and paid student union fee. Complete information on the degree requirements can be found in the local degree policy of KTH, see http://www.kth.se/info/kth-handboken/ii/19/1.html
Bilaga 14 Appendix 1 List of courses in the Major and Profiles, and conditionally selective courses The following is a description of the courses in both the major and the profiles. In special cases where students can demonstrate earlier courses with equivalent content, exceptions and adaptations can be made. Major The Major fulfils the basic demands and expectations on a modern naval architecture education regarding ship stability, resistance, propulsion, manoeuvring, seakeeping, and hull structural design. Most courses in the Major are closely interrelated, problem based, and taught in a systems engineering context where the students work with conceiving and designing ships in relation to operational demands formulated by invited shipping companies and international requirements. Industry is also involved as reviewers and in guest lectures. The courses include experimental work in model scale as well as in full-scale onboard ship. A yearly visit to a major shipyard in Sweden or elsewhere is also in the schedule. The compulsory courses are: SD2701 1 Introduction to naval architecture 8.0cr SD2411 Lightweight structures 8.0cr SD2704 Hull structural design 6.0cr SDxxxx Marine Innovation 4.0cr (new course) SD2703 Marine dynamics 10.0cr AK2036 Theory of science 7.5cr 1 : Unless bachelor thesis work is done at KTH in Naval architecture. Courses for further specialization within naval architecture theory and applications are specified under Conditionally selective courses below. Contact person for the major is Jakob Kuttenkeuler, jakob@kth.se, 0703-464240. Profile: Lightweight Structures Marine vessels are in general lightweight structures built as stiffened shells in hierarchical arrangement. The dominating material in shipbuilding is still conventional steel but it is likely that the use of composite materials will increase, for example to decrease weight and thereby increase the ships energy efficiency. Internationally leading research is conducted at KTH Lightweight Structures which has supported the Swedish industry to apply fibre reinforced composite and sandwich material concepts in large vessels. A significant example is the 70 metre all carbon fibre Visby class corvette. Students studying naval architecture at KTH have the opportunity to combine fundamental principles of naval architecture with knowledge about modern materials and related design principles and manufacturing methods. The compulsory courses are: SE1025 FEM for engineering applications 6.0cr SD2413 Composite analysis 6.0cr SD2414 Composite materials 6.0cr SD2416 Structural optimization & sandwich 6.0cr Courses for further specialization within the profile area are specified under Conditionally selective courses below. Contact person for the profile Lightweight Structures is Dan Zenkert, danz@kth.se, 08-7906435. Profile: Fluid Mechanics Since ships and other naval systems operate in water a good understanding of fluid dynamics is crucial for any naval architect when studying e.g. seakeeping, resistance, propulsion and appendages. This profile is intended to give fundamental understanding as well as working skills in uncompressible fluid mechanics which is the basis for the flow around naval systems. In the courses, the governing set of partial differential equations, the Navier-Stokes equations, are derived, dissected, simplified and solved. The characteristics of boundary layers are investigated. The profile also includes modules concerning modern computational tools (CFD) for solving for the flow patterns in more complex situations. The fundamental mathematical principles of CFD is covered as well as hands-on projects where modelling and solving of real problems are done. The compulsory courses are: SG2214 Fluid mechanics 7.5cr
Bilaga 14 SG2212 Computational fluid mechanics 7.5cr SG2213 Applied computational fluid mechanics 3.0cr Courses for further specialization within the profile area are specified under Conditionally selective courses below. Contact person for the profile Fluid Mechanics is Erik Lindborg, erikl@mech.kth.se, 08-7906801. Profile: Sound & Vibration Issues related to sound and vibrations are numerous in ship design. For example in passenger ships, both acoustic and vibration criteria are increasingly important as demands for comfort increases. There are many sources of vibration in ships. The major sources are the engine and fluctuating pressure pulses and cavitation from the propeller which hits the hull. Many other systems and appliances also cause sound and vibration such as ventilation installations, external waves hitting the ship and various pumps. The profile in Sound & Vibration treats the topic from many aspects ranging from analytical understanding of the phenomena, numerical methods of modelling and solving complex dynamic problems as well as experimental investigations by modal analysis. An engineer with this profile will be able to work with both details regarding generation as well as propagation and reduction of sound and vibration in complex structures. The compulsory courses are: SD2130 Signal analysis 8.0cr SD2150 Experimental structural analysis 9.0cr SD2175 Numerical methods for sound & vibration 9.0cr Courses for further specialization within the profile area are specified under Conditionally selective courses below. Contact person for the profile Sound & Vibration is Hans Bodén, hansbod@kth.se, 08-7904962. Profile: Management As an Engineer in the Naval Architecture field, your work will not only include purely technical activities. It is also important to understand the way businesses are made and the way the industry changes. Managerial issues will almost always be intertwined with the technical tasks that you have to face. In the profile Management, you will learn how to deal with the interface between marine technology, shipping, management, and industry development. This profile focuses on the problems in industries of this kind, how the companies produce different types of products and services that are important in the field, and how this type of companies, often project-based and cooperating with suppliers and customers, can be managed. The profile aims at providing in-depth knowledge of the financial, organizational and management aspects of a company in the maritime field. Emphasis is on the ability to manage and control projects in these contexts, the connection between business strategy and the management, and the risks and opportunities associated with globalization with respect to the industry. It gives a good foundation for an employment as a manager for companies and projects within the industry as well as a general knowledge about these roles in other types of industries. It also prepares for starting and managing a smaller company in the field, e.g. a consulting firm in the Naval Architecture field. The compulsory courses are: ME1000 Industrial management 6.0cr EH2010 Management of technology 7.5cr ME2053 1 Logistics and supply chain management 6.0cr ME2054 1 Purchasing and supply chain management 6.0cr 1 : One of these courses must be chosen. Courses for further specialization within the profile area are specified under Conditionally selective courses below. Contact person for the profile Management is Håkan Kullvén, hakan.kullven@indek.kth.se, 08-7906052. Profile: Sustainable Development Shipping is, and will continue to be, one very important driving force in the development of most parts of the world and will therefore also be a part of development of new technologies to reach a sustainable global usage of the limited resources of the earth. The profile in sustainable development is based on the concept of Industrial Ecology with focus on the understanding of interactions between technical, economical, social and ecological systems and processes, a very
Bilaga 14 important aspect for shipping, on global, national and company level. The profile will lead to understanding of the concepts of sustainable development from an environmental, social and economical viewpoint as well as the ecological prerequisites.the profile studies will include strategies for sustainable development and the role of technology, ecosystems long-term sustainability, material and energy flows within industry and society, tools and methods to work with sustainable development in industry and society with an emphasis on systems analysis methods. The compulsory courses are: MJ2663 Environmental Management 6.0cr MJ2691 Technology and Sustainable Development 6.0cr MJ2670 Risk Management 6.0cr Courses for further specialization within the profile area are specified under Conditionally selective courses below. Contact person for the profile Sustainable Development is Nils Brandt, nilsb@kth.se, 08-7908059. Conditionally selective courses In addition to the courses in the Major and the chosen profile each student should select courses either from any of the other profiles listed above or from the following list to sum up to totally 75 university credits. The remaining 15 credits are for optional courses based on the preferences of each individual student. Note that prerequisites on course level do apply. SDxxxx Sailing - mechanics and performance 5.0cr (new course) SD2702 Naval design 20cr SD3705 High speed craft 6.0cr MO1002 Oceanography 7.5cr (at Stockholm U) MO1003 Meteorology 7.5cr (at Stockholm U) SG2218 Turbulence 7.5cr SG2211 Vehicle aerodynamics 6.0cr SD2155 Flow acoustics 6.0cr SD2140 Vibro acoustics 8.0cr ME2800 Ideation - Creating a Business Idea 7.5cr ME2034 Management of new Tech. and Industrial Creativity 6.0cr MJ2680 Environmental Systems Analysis 6.0cr MJ2693 Sustainable Development in Theory and Practise 6.0cr SE2119 Finite Element Method, Project Course 3.0cr SE2123 Testing Techniques in Solid Mechanics 6.0cr SE2125 Solid Mechanics Modelling for Design 9.0cr
5 B Bilaga 15 SK 2009 0461 Study programme Master programme in Nuclear Energy Engineering Masterprogram i Kärnenergiteknik 120 University Credits Study programme established by the board of the School of Engineering Sciences2009-10-08 Valid for students admitted to the education from the autumn semester 2010 Current list of courses in appendix 1 4BProgramme objectives The main objective of this programme is to educate skilled engineers for the nuclear industry and the research institutions in Europe and world-wide. The programme is intended for both Swedish students, European students, and students from other parts of the world. Knowledge and understanding After graduating from the master programme in Nuclear Energy Engineering, the students will: 1. have a good ability to apply mathematics and engineering sciences in the general field of nuclear energy and reactor engineering. 2. be able to formulate and approach new problem settings in a scientific manner, by having a creative, critical, and systematic attitude towards engineering practice. Skills and abilities After graduating from the master programme in Nuclear Energy Engineering, the students will be able to: 3. work out solution strategies to real engineering problems, knowing the capabilities and limitations of different methods and tools. 4. explain and simulate the fundamental physical processes taking place in a nuclear reactor 5. make design choices ensuring heat removal, controlability and safety of a power reactor 6. select materials suitable for economic and safe operation of a commercial reactor 7. work efficiently in a teamwork environment, through experience and by being aware of basic group dynamics. 8. work efficiently in an international environment, through experience and by being aware of culture differences. 9. communicate results and conclusions in a competent and intelligible manner, both orally and in writing. 10. follow and participate in research and development in the field of nuclear energy. Ability to make judgements and adopt a standpoint After graduating from the master programme in Nuclear Energy Engineering, the students will be able to: 11. Critically judge a situation and independently acquire the information and knowledge that is necessary to establish a qualified standpoint. The local degree policy of KTH can be found at: http://www.kth.se/info/kth-handboken/ii/19/1.html
B Bilaga 15 SK 2009 0461 Extent and content of the Programme The master programme in Nuclear Energy Engineering at KTH is a two-year (120 university credit) educational programme on the advanced level (second cycle). The instruction language is English. The programme consists of a number of compulsory courses, and a selection of elective courses. The courses are scheduled during the first six periods of the programme, with a mix of compulsory and elective courses in each period. With the foundation of the compulsory courses, and with a suitable selection of elective courses, each student will be able to build his/her specialized expertise in a field of interest. The last two periods in the second year of the programme is dedicated to the degree project. Eligibility and selection Basic eligibility requirements The applicant must hold a completed Bachelor's degree, equivalent to a Swedish Bachelor's degree (180 university credits), from a university recognized by government or accredited by other recognized organisation. A good knowledge of written and spoken English is also required. Applicants must provide proof of their proficiency in English. For details about the basic requirements, see: http://www.kth.se/eng/education/application_admission/masters.html Specific eligibility requirements To be accepted to the master program in Nuclear Energy Engineering, the applicants need to have an academic background in at least one of the following fields; atomic/subatomic physics, mechanical engineering, applied physics, electrical/chemical engineering relevant to power generation/distribution, energy utilisation, material science. Selection process The selection process for the master program in Nuclear Energy Engineering is based on a total evaluation of the following selection criteria: university, grade point average (GPA), course work related to the programme, motivation letter, working experiences and references. Complete information on the local admission policy can be found at: http://www.kth.se/info/kthhandboken/ii/11/inledning.html Implementation of the education Structure of the education The academic year at KTH is divided into four periods. Each period lasts approximately seven weeks, with at least 33 days of study. Each period is followed by an exam period. In addition to the four regular exam periods, there are three additional re-examination periods; after Christmas, after May, and immediately preceding the first study period of the academic year. The academic year lasts for a duration of 40 weeks. Teaching activities may, if necessary, be scheduled outside of the academic year. The master programme in Nuclear Energy Engineering is built around a selection of compulsory courses scheduled the first six periods of the programme. The compulsory courses are intended to give the students a strong foundation in the various science and engineering fields of nuclear energy. In addition, the students are required to select a number of more specialised courses (from the list in appendix I) of elective courses. The last two periods of the second year are dedicated for the degree project.
Bilaga 15 SK 2009 0461 Courses The programme is course-based. Lists of compulsory courses and elective courses are included in appendix 1. The total number of compulsory courses corresponds to approximately 48 university credits. The degree project corresponds to 30 university credits. The remaining credits (to reach the full 120 credits) should consist of the elective courses, as specified in the list of appendix I. If less than five students register for an elective course, the programme director reserves the right to remove the course from that year's curriculum. Every student is required to make an individual study plan, in agreement with the programme director of the master programme. The study plan should define which courses are selected from the course list. The study plan should be written at the start of the first period, and should then be updated once per term. In agreement with the programme director of the master programme, a student may replace one or a few courses in the list of elective courses with other courses from the KTH curriculum, if the external course lies within the general field of the master programme. Grading system Courses in the first and the second cycle are graded on a scale from A to F. A-E are passing grades, As the highest grade. The grades pass (P) and fail (F) are used for courses under certain circumstances. Conditions for participation in the programme The students are required to make a study registration and course selection, in agreement with the programme director, for the coming term. This should be done no later than November 15, and May 15, respectively, each academic year, In order to be promoted to the second year of the master programme, at least 45 university credits have to be completed during the first academic year, including the reexamination period in August. Recognition of previous academic studies Under certain circumstances, in accordance to the policy of the Royal Institute of Technology and in agreement with the programme director, credits for previous studies can be received within the frame of the master programme. Degree project Students admitted to the programme are required to perform an independent study, in the form of a thesis project, corresponding to 30 university credits. The purpose of the degree project is that the student should demonstrate the ability to perform independent project work, using and developing the skills obtained from the courses in the programme. The thesis project can either be performed at a university or at a company/agency that has activities within the general field of the master programme. The student must actively search for a suitable degree project, but KTH will give some assistance with information and contacts. To be allowed to enrol for the degree project, the student must have finished at least 60 university credits within the master programme in total. In addition, all the compulsory courses must be finished. The student must also agree with the programme director that the selected degree project is suitable. http://www.kth.se/info/kth-handboken/ii/15/5.html Degree Students who have completed all the requirements of the master programme, i.e. who have reached the 120 university credits within the framework of the master programme, will be rewarded with the degree named: Degree of Master of Science (Two Years) After fulfilling the requirements, students must apply for the degree, and at the same time show proof of the basic degree (Bachelor or equivalent degree or higher). They must also show proof that they have paid the student union fees. More information is given by the local degree policy of KTH: http://www.kth.se/info/kth-handboken/ii/19/1.html
Bilaga 15 SK 2009 0461 Appendix 1 Lists of courses Compulsory Courses Sustainable Power Generation Radiation Protection, Dosimetry, and Detectors Reactor Physics Nuclear Reactor Engineering Nuclear Power Safety Theory of Science and Research Methodology, part I Theory of Science and Research Methodology, part II Sustainable Nuclear Fuel Cycle and Waste Management Elective Courses Nuclear Physics Thermal Hydraulics in Nuclear Energy Engineering Nuclear Chemistry Renewable Energy Technology Numerical Methods in Nuclear Engineering Neutron Transport Risk Assessment and Management The Chemistry and Physics of Nuclear Fuels Reactor Chemistry Nuclear Reactor Dynamics and Stability Nuclear Reactor Kinetics and Noise Analysis Transmutation of Nuclear Waste Accelerator Physics and Technology Generation IV Nuclear Systems Basics of Fusion Plasma Physics Probabilistic Safety Analysis Management and Administration in Nuclear Technology Enterprise & Leadership in Nuclear Technology Radiation Damage
Bilaga 16 Study programme Dnr SK-2009-0461 Master programme in Vehicle Engineering Mastersprogram i Fordonsteknik 120 university credits (European Credit Transfer System) Study programme established by the board of the School of Engineering Sciences2009-10-08 Valid for students admitted to the education from the autumn semester 2010 Current list of courses is included in Appendix 1 Current descriptions of specializations are included in Appendix 2 Current descriptions of profiles are included in Appendix 3 Programme objectives Vehicle Engineering is a broad subject of engineering science driven by an ever increasing degree of mobility in the world. Transport, however, has to face the challenge to minimise the environmental impact it causes. New technical solutions are therefore needed in the future to make a transition to sustainable road and rail transport. The objective of this programme is to educate engineers for a global industry, administrations and research institutions active in this area. It is a joint effort by several KTH departments, providing leading expertise in their respective areas of research. The Department of Aeronautical and Vehicle Engineering coordinates the programme and provides about half of the courses. Knowledge and understanding A Master of Science in Vehicle Engineering shall be competitive on an international market and will have: 1. good theoretical knowledge in the field. 2. the ability to apply theoretical knowledge on engineering problems. 3. the ability to solve problems with scientific methodology. Skills and abilities A Master of Science in Vehicle Engineering will have: 4. experience of solving technical problems by work in projects. 5. experience of work in an international environment. 6. the ability to communicate results and conclusions in a competent and intelligible manner, both orally and in writing. Values and attitudes A Master of Science in Vehicle Engineering will: 7. be able to make decisions based on relevant scientific, societal and ethical aspects. 8. show insight regarding the possibilities and limitations of engineering science and its role in the society. 9. be able to identify the need for further knowledge and take responsibility for keeping personal knowledge up to date.
Bilaga 16 Complete information on the degree requirements can be found in the local degree policy of KTH, see http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina Extent and content of the Programme Vehicle Engineering is a two-year (120 university credits) master programme on the advanced level (second cycle). The instruction language is entirely English. After a short introductory part the programme consists of two basic specializations, i.e. road vehicles and rail vehicles, followed by four different profiles: structural design, functional design, control design and transport systems. Eligibility and selection Basic eligibility requirements A completed Bachelor's degree, equivalent to a Swedish Bachelor's degree (180 university credits), from a university recognized by government or accredited by other recognized organization. A good knowledge of written and spoken English is required. Applicants must provide proof of their proficiency in English, e.g. reporting his/her TOEFL test score (Teaching Of English as a Foreign Language). Specific eligibility requirements The applicant must have a basic degree, Bachelor's or similar, from a vehicle, mechanical engineering, or similar programme with sufficient theoretical depth and good academic results. Course work must include linear algebra, differential and integral calculus, differential equations, transforms, numerical analysis, rigid body mechanics, solid mechanics, fluid mechanics, thermodynamics and control theory. Selection process The selection process is based on a total evaluation of the following criteria: University, Grade Point Average (GPA), relevant course work and motivation to study. Complete information on the eligibility requirements can be found at the local admission policy of KTH, see http://intra.kth.se/regelverk/utbildningforskning/grundutbildning/antagning/1.27192 Implementation of the education Structure of the education The academic year at KTH, starting in early September and ending in late May, is divided into four study periods. Each period lasts approximately seven weeks with at least 33 days of study. Each period is followed by an exam period. In addition to the four regular exam periods, there are three additional re-examination periods: after Christmas, after May and the days preceding the first study period of the academic year. The academic year has a duration of 40 weeks. Teaching activities may, if necessary, be scheduled outside the academic year.
The first year in the programme is mainly dedicated to the compulsory courses in the basic curriculum. The second year mainly consists of elective courses and the final degree project. Bilaga 16
Bilaga 16 Courses The programme is course-based. A list of courses can be found in Appendix 1. The basic curriculum comprises of a short introductory part and one of the two specializations and corresponds to approximately 45 university credits. Three of the courses listed in the chosen profile have to be taken. Further courses from the own profile, from the other three profiles or from the second specialization have to be taken. Together with the courses from the basic curriculum the sum of university credits has to be at least 75. This leaves about 15 university credits for optional (elective) courses. The structure of the programme is visualized in Figure 1. Grading system Courses are graded on a scale from A to F. A-E are passing grades, A is the highest grade. The grades pass (P) and fail (F) are used for courses under certain circumstances. Conditions for participation in the programme No later than November 15 and May 15 each academic year, respectively, the students are required to make a study registration and course selection for the coming semester. In order for the student to be promoted to the second year of the programme, at least 45 university credits have to be completed during the first academic year (including the reexamination period in August). Students have to make a decision about the specialization into road or rail vehicles and about the chosen profile in the very beginning of the programme. The programme director will inform about the different options during the reception at KTH. Recognition of previous academic studies Under certain circumstances, and in agreement with the programme director, credits for previous studies can be received according to the local policy of KTH, see http://intra.kth.se/regelverk/utbildningforskning/grundutbildning/prestationer/1.27200 Degree project Students admitted to the programme are required to perform an independent study in the form of a MSc thesis project corresponding to 30 university credits. To begin the thesis project, a student must have completed at least 60 university credits of the total course work of which at least four of the six compulsory courses in the specialization (including the two common compulsory courses). The purpose of the thesis project is that the student should demonstrate the ability to perform independent project work, using and developing the skills obtained from the courses in the programme. The thesis project can either be performed at a university or, more commonly, at a company. The student must actively search for a suitable thesis project in industry; however KTH will provide some assistance with information on suitable points of contact. More information on the KTH policy on the degree project can be found at http://intra.kth.se/regelverk/utbildningforskning/grundutbildning/examensarbete Degree Students who fulfill all the requirements will be awarded a Degree of Master of Science (two years, 120 university credits). Students must apply for the degree and also show proof of their basic degree (Bachelor's or similar) and paid student union fee. Complete
information on the degree requirements can be found in the local degree policy of KTH, see http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina Bilaga 16
Bilaga 16 VEHICLE ENGINEERING Common compulsory courses Vehicle System Techn. Theory of Science Road Vehicles Rail Vehicles Comp. courses - Road Comp. course s - Rail Vehicle Components Road Vehicle Dynamics Internal Combustion Engineering Hybrid Vehicle Drives Rail Vehicle Technology Rail Vehicle Dynamics Electric Traction Railway Traffic Profile 1: Structural Design Lightweight Struct. Experimental Structure Dynamics Structural Optim. Appl. Solid Mechanics Biomechanics Profile 2: Functional Design Vibroacoustics Vehicle Acoustics Flow Acoustics Vehicle Aerodynamics Comput. Vehicle Aerodynamics Profile 3: Control Design Microcomputers in Embedded Systems Control Theory Adv. Dynamics and Motion Control Emb. Control Syst. Profile 4: Transport Systems Road and Railway Track Engineering Transp. and Society Transport Modelling Traffic Eng. Man. Data coll. And anal. Conditional comp. courses More courses from the chosen profile and/or courses from the specialization/profiles not chosen At least three courses from the chosen profile Elective courses Deg, ree project, 30 hp Figure 1 Structure of Master Programme in Vehicle Engineering
Bilaga 16 Appendix 1 - List of courses Compulsory courses Vehicle System Technology Theory and Methodology of Science with Applications Compulsory courses Specialization Road Vehicles Vehicle Components Road Vehicle Dynamics Internal Combustion Engineering Hybrid Vehicle Drives Compulsory courses Specialization Rail Vehicles Rail Vehicle Technology Rail Vehicle Dynamics Electric Traction Railway Traffic - Market and Planning Conditional Compulsory courses At least three courses of the chosen profile have to be taken. Further courses from the specialization not chosen and/or courses from the own or another profile have to be taken. Together with the courses from the basic curriculum the sum of university credits has to be at least 75. Profile 1: Structural Design Lightweight Structures and FEM Experimental Structure Dynamics Structural Optimisation and Sandwich Design Applied Solid Mechanics Biomechanics Profile 2: Functional Design Vibroacoustics Vehicle Acoustics and Vibration Flow Acoustics Vehicle Aerodynamics Computational Vehicle Aerodynamics Profile 3: Control Design Microcomputers in Embedded Systems Control Theory and Practice, Advanced Course Dynamics and Motion Control Embedded Control Systems Profile 4: Transport Systems Road and Railway Track Engineering Transport and Society Transport Modelling Traffic Engineering Management Transport Data Collection and Analysis
Bilaga 16 Appendix 2 - Description of specializations Road Vehicles The road vehicle specialization includes all types of road vehicles with main focus on cars, trucks and buses. The specialization gives a basic knowledge of vehicle components and their functionality including modeling, validation and analysis. Furthermore, it also gives a deeper knowledge on how to model, simulate, measure and evaluate the dynamic behavior of road vehicles. Rail Vehicles In the rail vehicle specialization the system aspect is very important, since the different parts of a railway system like vehicle, track, electrification system and signalling system strongly influence each other. Besides a broad overview on all aspects of railway traffic, dynamic vehicle-track interaction is one of the focus areas. Appendix 3 - Description of profiles Structural Design This profile shall provide the student with the necessary theoretical knowledge to design the vehicle structure with regard to strength, fatigue and vibration behaviour. Methodologies to design modern lightweight structures like sandwich are taught. Functional Design In this profile in-depth knowledge about acoustic and aerodynamic properties of road and rail vehicles, that become more and more important with increased speeds and more demanding legislation with regard to environmental impact, is built up. Control Design Control technologies are common in vehicles today to enhance the performance. This profile provides knowledge about the components and control theories needed to design such mechatronic systems. Transport Systems In this profile emphasis is on the system aspect of road and rail vehicle systems. For best system performance the interaction between vehicle on one side and road/track and signalling system has to be optimized. Also different aspects of traffic planning, capacity calculations and traffic volume prognosis are taught.
Bilaga 17
Bilaga 18
Bilaga 18 Anställningsprofil för adjungerad professur i Materialmekanik med inriktning mot kärnkraftsäkerhet (Material Mechanics for Nuclear Engineering Safety) Ämnesområde Mekaniska egenskaper för material med inriktning mot kärnkraftstekniska tillämpningar Ämnesbeskrivning Ämnet omfattar teoretisk, numerisk och experimentell analys av mekaniska egenskaper med avseende på skade-, åldrings- och haveriprocesser för material med kärnkrafttekniska tillämpningar. Bedömningsgrunder Lika stor omsorg kommer att ägnas prövningen av den vetenskapliga och den pedagogiska skickligheten. Av stor betydelse för anställningen är vetenskaplig, pedagogisk, teknisk och administrativ skicklighet inom ämnesområdet. Särskild vikt läggs vid sökandes förmåga att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet samt att undervisa inom ämnet såväl på grundutbildnings- som forskarutbildningsnivå. Visad förmåga att driva forskning i samarbete med externa intressenter, att rekrytera forskarstuderande, att leda en forskargrupp samt att samverka över ämnesgränser är speciellt meriterande.
Bilaga 18 Garanti av forskningssatsning En process pågår att inom KTH etablera en adjungerad professor (50 %) i materialmekanik med inriktning mot kärnkraftssäkerhet, samt en doktorand i samma ämne. Vattenfall, E.on och Fortum garanterar resurser om totalt 6.6 MSEK under en sexårsperiod till denna satsning. Vattenfall koordinerar industriparternas insatser. Vidare förutses ett nära samarbete med Svenskt Kärntekniskt Centrum, och med Statens Strålsäkerhetsmyndighet. Stockholm 2009-08-25, Prof. Jan Blomgren Senior expert kärnkraftsutbildning Föreståndare Svenskt Kärntekniskt Centrum
Short Resumé, Pål Efsing Strandbaden, 2009-05-20 Bilaga 18 Curriculum Vitae Pål Efsing Contact: Name: Pål Gunnar Efsing Business adress: Ringhalsverket, SE-432 85 VÄRÖBACKA, Sweden Telephone: +46-46-724514 Mobile: +46-706-254514 E-mail: pal.efsing@vattenfall.com Higher Education: Royal Institute of Technology - KTH, Stockholm, Sweden 1991 -- 1998 Royal Institute of Technology - KTH, Stockholm, Sweden 1985 -- 1990 Svetskommisionen, 2006 -- 2007 Ph. D. in Materials Science and Engineering, Thesis in Materials Mechanics/Mechanical Metallurgy on Secondary Degradation in LWR Nuclear Fuel M. Sc. in Materials Science and Engineering International Welding Engineer Work Related Experience: 2008 Present Senior Specialist Materials and Fracture Mechanics, Ringhals R&D, Ringhals NPP, Väröbacka,Sweden 2006 Present Program manager, Group Function R&D Nuclear Power Vattenfall AB 1999/11 2007 Specialist, and later Senior Specialist, Materials Mechanics, Ringhals NPP, Engineering Department, Väröbacka, Sweden 1996/03 1999/11 Engineer and from 1998 Specialist in Fracture Mechanics, Barsebäck Kraft NPP, Engineering department, Löddeköpinge, Sweden 1991 1996/03 Research Engineer/Graduate Student, Royal Institute of technology KTH, Stockholm, Sweden Member of the organizing committee of the international symposium on Environmental Degradation in Nuclear Power systems. Member of the International committee for the Fontevraud conferences, dedicated to understand ageing phenomena and environmental degradation of nuclear power systems. Pål Efsing Phone: +46-46-724514, Mobile phone: +40-70-625 4514 Ringhals AB/RTF e-mail : pal.efsing@vattenfall.com Ringhalsverket SE-432 85 VÄRÖBACKA, SWEDEN
Short Resumé, Pål Efsing Strandbaden, 2009-05-20 Bilaga 18 Reviewer for ASTM E-10 committee on reactive and refractory materials and alloys (Zirconium use in the nuclear industry) Ringhals representative in the Pressurized Water Reactor Owners Group Materials sub committee Swedish representative in the IAEA Technical Working Group on Life Management of Nuclear Power Plants Vattenfalls representative in the R&D task force of the Foratom collaboration Member of the working group in Strategic Research Agenda for the Sustainable Nuclear Energy Technology Platform, SNE-TP Language skills: Swedish English German French Mother tongue Good to excellent written, spoken and in reading Fair reading and spoken, some knowledge written Basic knowledge spoken Key project experience: 2005- present Managing the re-construction of the corporate level group collective R&D program for the Vattenfall Nuclear power plants. 2004- present Technical leader for the Reactor Pressure Vessel life length recovery program for Ringhals 3 and 4. Acting within the specialist role to ensure the LTO-possibility for the two most modern PWR-plants at the Ringhals site, Ringhals 3 and 4. Issue dealing with enhanced Ductile to Brittle Transition Temperature in the belt line vessel weld, caused by high Nickel and Manganese content in the weld material 2000-2002 Technical leader for root cause failure analysis and the follow-up material analysis work of safe end cracking incident at Ringhals 3 and 4. 1997-2001 Managing the analysis and materials part project of the RT/ID project, aiming at developing a complete inspection and structural analysis basis for the reactor pressure vessels and the reactor internals for the external loop BWR s in Sydkrafts ownership, i.e. Oskarshamn 1 and 2 and Barsebäck 1 and 2. 1998-2002 Responsible for structural analysis project for the reactor internal portions of the emergency core cooling system following the discovery of defected clamps during outage. Included managing a complete Finite Element analysis of the core cooling spray nozzle piping system as well as Pål Efsing Phone: +46-46-724514, Mobile phone: +40-70-625 4514 Ringhals AB/RTF e-mail : pal.efsing@vattenfall.com Ringhalsverket SE-432 85 VÄRÖBACKA, SWEDEN
Short Resumé, Pål Efsing Strandbaden, 2009-05-20 Bilaga 18 renewed fracture mechanical testing and crack growth rate tests performed in autoclaves. 1996-1999 Technical leader for the fracture mechanical part of a structural integrity assessment of the primary piping systems in Barsebäck 1 and 2 as part of the incorporation of a modern ISI-system harmonized to the requirements in the modernized regulatory guides in Sweden. Other relevant information: Over the years, I have, as part of the work at the utilities, publicly presented a number of different projects, some of which are represented in the appended reference list. In total, some 100 presentations has been given, ranging from Nordic Nuclear Engineering meetings, and international workshops on materials degradation related issues, to a Chinese state sponsored workshop on recent development in Nuclear Power on Welding, materials and manufacturing, and several International conferences. Most of the presentations have been given at different topical meetings, such as the International symposium on Environmental degradation of materials or different ASTM or ASME symposia, see the reference list. The presentations are mostly connected to the general area of Structural Integrity and/or Nuclear Materials and Technology, but more recently, I have been given the opportunity to speak more generally in several presentations on Nuclear Power development, partially from my role as Program Manager for the Vattenfall group corporate R&D program on Nuclear Power. The group functions program has been re-built from scratch with the objective to allow for the nuclear option to remain open on long term for Vattenfall as a company as well as supporting the existing power plants with issues that are generic in its matter. As part of the work at Vattenfall, I have participated in the development of the current criteria for selection of inspection areas and the subsequent analysis to make correct inspections and at the right time, the PMS 2004. I have further developed the text and presentation material in the materials and structural integrity portion of an obligatory course for new hires at Ringhals AB on Process and Systems Technology in Nuclear Power plants. Pål Efsing Phone: +46-46-724514, Mobile phone: +40-70-625 4514 Ringhals AB/RTF e-mail : pal.efsing@vattenfall.com Ringhalsverket SE-432 85 VÄRÖBACKA, SWEDEN
Short Resumé, Pål Efsing Strandbaden, 2009-05-20 Bilaga 18 I m 44 years old (young), married and proud father of three children, aging from 11 through 19. I m a Swedish citizen and have received my schooling in Sweden apart from one year as an exchange student during secondary school/high school in upstate New York, in Binghamton 1983/84. I received my M. Sc. in Material Science and Engineering from the Royal Institute of Technology, KTH, in Stockholm, Sweden, in 1990. The following five years was spent as a graduate student working with Light Water Nuclear Reactor Fuel Failures with Prof. Kjell Pettersson at the department of Materials Science and Engineering at KTH in Stockholm and at the (at that time) Swedish national research centre at Studsvik, since I worked on irradiated materials. From 1996 to November 1999, I was employed at the (former, now under decommissioning) nuclear power plant, Barsebäck Kraft AB at the engineering department. At the closure of unit 1 at the Barsebäck site in November 1999, the staff at Barsebäck was transferred to Ringhals AB, and my primary work focus was shifted from the BWR plants of Barsebäck to the PWR plants at Ringhals. I started my career on mechanical analysis matters related to structural integrity, materials and Inservice inspection programs, such as fracture mechanical analysis, failure analysis and defect and damage mechanism descriptions. During the course of time, my primary work has shifted from hands on analysis, operationally supportive R&D and handling of ageing management from a component perspective, to pro-active thinking and long-term needs in order to allow for Long Term safe Operation of the power plants, as well as exploratory issues regarding large scale future energy production in Sweden and elsewhere from a corporate perspective. My current position at the Ringhals nuclear power plant is at the Engineering department, dividing my time between being senior specialist in the area of materials mechanics and fracture mechanics and being part responsible for the Ringhals R&D-effort in wider perspective. In addition to the above, I am responsible for the corporate joint group R&D program for Vattenfall AB in the nuclear area as program manager, a job that includes management and research responsibilities for issues regarding areas of common interest for the entire fleet of nuclear power plants within the Vattenfall group and issues of future concerns, such as future production capacities, public and regulatory acceptance, ageing management etc. Some issues that I have worked extensively with includes pro-active ageing management of the reactor pressure vessels and the reactor internals of the Swedish B- and PWR-fleet to understand the longterm irradiation and thermal ageing behavior including in-service inspections and structural integrity, an issue that has extended into a corporate generic study on how to manage ageing from an owners perspective, i.e. asset management, if that term is preferred. In this context, much attention has also been directed into the fitness for service of the reactor internals with respect to the specific ageing issues of those components. Currently we are also working on a large scope Ageing Management Program for the entire Vattenfall fleet of nuclear power plants including the ones in Germany, a work that I am co-program managing on behalf of the Group Central Nuclear Power department in Stockholm. Other issues that I have participated in include both R&D activities and project work regarding weld process development, ISI process development, materials ageing and solid strength/fluid dynamics. Over the last 10 years I have made a large number of presentations at open meetings and conferences of issues we have been working on related to environmentally assisted degradation, failure analysis and NPP ageing management, much in order to stimulate experience exchange between Nuclear Utility Companies and among the international forums that we participate in. Pål Efsing Phone: +46-46-724514, Mobile phone: +40-70-625 4514 Ringhals AB/RTF e-mail : pal.efsing@vattenfall.com Ringhalsverket SE-432 85 VÄRÖBACKA, SWEDEN
Bilaga 18 List of selected references Pål Efsing Ph. D. Thesis Delayed Hydride Cracking in Irradiated Zircaloy, KTH, Stockholm, 1998 Peer reviewed papers Major contribution: The Influence of temperature and yield strength on delayed hydride cracking in hydrided Zircaloy-2, Efsing and Pettersson, In proceedings from Zirconium in the nuclear industry: Eleventh international Symposium, ASTM STP 1295, American Society for Testing and Materials, pp. 394-404, 1996. Delayed hydride cracking in irradiated Zircaloy cladding, Efsing and Pettersson, In proceedings from Zirconium in the nuclear industry: Twelfth international Symposium, ASTM STP 1354, American Society for Testing and Materials, pp. 340-455, 2000. Analysis of the DBTT shift in a commercial power plant with high nickel containing weld material, Efsing, Jansson, Mager and Embring, in proceedings from 23 rd ASTM meeting on the Effects of Radiation on Materials and in Journal of ASTM International (JAI), paper # 100719. Applicability of computational cell model for non-linear fracture mechanics, W. Zang and P. Efsing, In Proceedings from 18 th Int. conf. on structural mechanics in Reactor technology, SMiRT 18, Beijing, China, 2005. IGSCC disposition curves for Alloy 82 in BWR normal water chemistry, Efsing, Jansson, Jenssen, Forssgren, Bengtsson and Jonsson, In proceedings from 13 th Int. Conf. on Env. Degradation of Mat. in Nuclear Power Systems Water Reactors, 2007, Whistler, Canada, 2007 Root cause failure analysis of defected J-groove welds in Steam generator drainage nozzles, Efsing, Forssgren and Killian, In proceedings from 12 th International conference on Environmental Degradation in Power reactor systems, Snowbird, UT, USA, 2005. Screening of crack growth data and the relevance from and end-users perspective, Efsing, Jansson, In proceedings from 11 th Int. Conf. on Env. Degradation of Mat. in Nuclear Power Systems Water Reactors, 2003, Stevensson, WA., USA, 2003. Analysis of a defected dissimilar metal weld in a PWR power plant, Efsing and Lagerström, In proceeding from ICONE 10, Arlington Va., USA, 14-18/4 2002. Peer reviewed papers Secondary contribution: Round Robin testing of fracture toughness characteristics of thin walled tubing, Yagnik, Ramasubramanian, Sainte-Catherine, Berstsch, Adamson, Mahmood, Fukuda,Efsing,and Oberländer, in Journal of ASTM International (JAI), paper # 101140.
Bilaga 18 Nano-cavities observed in a 316SS PWR flux thimble tube irradiated to 33 and 70 dpa, Edwards, Garner, Bruemmer and Efsing, J. of Nuclear Materials, v.384, issue 3, pp. 249-255, 2009. Other major publications: Effect of loading technique on Stress Corrosion Cracking in Compact Tension Specimens exposed in Light Water Reactor Environments, König, Jenssen, Efsing and Jansson, In proceedings from 13 th Int. Conf. on Env. Degradation of Mat. in Nuclear Power Systems Water Reactors, 2007, Whistler, Canada, 2007 Crack growth behaviour of irradiated type 304L Stainless steel in simulated BWR environment, Jenssen, Efsing, Gott and Andersson, In proceedings from 11 th Int. Conf. on Env. Degradation of Mat. in Nuclear Power Systems Water Reactors, 2003, Stevensson, WA., USA, 2003 High-resolution analytical electron microscopy characterization of environmentally assisted cracks in Alloy 182 weldments, Thomas, Vetrano, Bruemmer, Efsing, Forssgren, Embring and Gott, In proceedings from 11 th Int. Conf. on Env. Degradation of Mat. in Nuclear Power Systems Water Reactors, 2003, Stevensson, WA., USA, 2003 Studies on delayed hydride cracking of Zircaloy cladding, Petterson, Kese and Efsing, In proceedings from 9 th International symposium on Environmental Degradation of Materials in Power Systems, Newport Beach, CA, USA, 1999. The effects on environmental degradation of nickel based alloys and the structural integrity as a consequence of modern PWR primary water chemistry, Efsing, Bengtsson, Andersson, Norring and Nordman, In Proceedings from Fontevraud VI, 2006. Stress corrosion cracking in Austenitic stainless steel in a-typical PWR-environments, Efsing, Forssgren and Lagerström, In Proceedings from Fontevraud VI, 2006. Failure analysis of the Ringhals 3 EDM surfaces removed from the RPV-outlet nozzle to safe end weld, Efsing, Embring, Forssgren, Kroes and Lundström, In Proceedings from Fontevraud VI, 2006. Comparison of microstructural evolution in LWR and fast reactor irradiations of AISI 304 and 316 stainless steels, Edwards, Simonen, Bruemmer and Efsing, In Proceedings from Fontevraud VI, 2006. Fracture resistance evaluation of a flux thimble irradiated to 65 dpa in a PWR, Jenseen, Grigoriev, Jakobsson and Efsing, In Proceedings from Fontevraud VI, 2006. The Effect of Weld Residual Stress on The Crack Growth Rate of Alloy 182 in BWR environment, Jenssen, Sundberg and Efsing, In Proceedings from Fontevraud VI, 2006.
Bilaga 18 Examples of other publications, non peer reviewed but part of extensive internal work: Verification of replica moulding technique for surface inspection of nickel based J- groove welds, Efsing, Forssgren and Jonsson, In preceeding from 4 th International conference on NDE in relation to structural integrity Life Management of Ringhals PWR Reactor Vessel Internals, Efsing, Jansson and Mager, First AMES conference on through-life toughness prediction in reactor steels, 2006 Effects of irradiation embrittlement on ISI-planning based on defect tolerance, Efsing and Bergman, IAEA specialist meeting on Irradiation Embrittlement and Mitigation, Madrid, 1999
Bilaga 19
Bilaga 20 Styrelsen Skolan för teknikvetenskap KTH Stockholm 2008-10-xx Anhållan om inrättande av en anställning som lektor inom ämnesområdet strukturmekanik Institutionen för mekanik bedriver, förutom grundutbildning i klassisk mekanik och strömningsmekanik, en bred utbildning på alla nivåer inom stukturmekanik och närliggande områden. Omfattningen av kurser är för närvarande drygt trettio helårsstudenter per år, och ett tiotal examensarbeten genomförs. Dessutom ökar omfattningen av undervisning inom arkitektutbildningen, samt inom biomekanik, vilka i många avseenden är ämnesmässigt näraliggande. På grund av pensioneringar inom lektorskåren de senaste åren, ser vi ett behov att nyanställa lektorer som kan verka inom något eller flera av områdena mekanik, strukturmekanik och strömningsmekanik. KTH Mekanik anhåller därför om att få inrätta en lektorsanställning inom området: Strukturmekanik Inom ramen för anställningen skall innehavaren ägna sig åt utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Detta innebär föreläsningar, handledning av examensarbeten, utveckling av kurser och läromedel, deltagande i utbildningen av arkitekter, samt allmänna utbildningsledande och -administrativa göromål inom institutionen. Avsikten är att innehavaren skall kunna ägna ungefär halva tiden åt forskning och forskarhandledning inom några delar av strukturmekaniken., gärna med viss metodmässig koppling till pågående arbeten inom biomekanik. Inom Sverige har vi identifierat ett antal personer som disputerat inom strukturmekanik eller näraliggande områden under den senaste 10 åren och som idag är akademiskt verksamma, och därmed skulle kunna tänkas söka den aktuella anställningen. Dan Henningson Prefekt KTH Mekanik Bilaga: Anställningsprofil för lektor i strukturmekanik Kungliga Tekniska högskolan Mekanik KTH Osquars backe 18, SE-100 44 Stockholm, Sweden. Phone: +46-8-790 9004. Fax: +46-8-796 9850. E-mail: henning@mech.kth.se